|
|
Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor
Sammanfattning
I betänkandet behandlar socialutskottet regeringens proposition 2014/15:127 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, tre motioner som väckts med anledning av propositionen och två motioner från den allmänna motionstiden 2015/16.
I propositionen föreslår regeringen att ensamstående kvinnor ska ges samma möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som i dag finns för gifta par, registrerade partner och sambor. En ensamstående kvinna som genomgår en assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård blir barnets enda rättsliga förälder.
Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 1 april 2016.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionerna.
I betänkandet finns fyra reservationer (SD, V, KD).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor
Socialutskottets ställningstagande
1.Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, punkt 1 (SD)
2.Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, punkt 1 (KD)
4.Assisterad befruktning vid barnmorskemottagningar, punkt 4 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Civilutskottets yttrande
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i föräldrabalken,
2. lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:127 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna
2015/16:193 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD),
2015/16:258 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt
2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 51.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (KD)
|
2. |
Rätt till insemination för ensamstående kvinnor |
Riksdagen avslår motion
2015/16:412 av Åsa Coenraads (M) yrkande 1.
|
3. |
Känd donator |
Riksdagen avslår motion
2015/16:129 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 1.
Reservation 3 (V)
|
4. |
Assisterad befruktning vid barnmorskemottagningar |
Riksdagen avslår motion
2015/16:129 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 2.
Reservation 4 (V)
Stockholm den 19 november 2015
På socialutskottets vägnar
Emma Henriksson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Henriksson (KD), Anna-Lena Sörenson (S), Cecilia Widegren (M), Lennart Axelsson (S), Margareta B Kjellin (M), Catharina Bråkenhielm (S), Per Ramhorn (SD), Mikael Dahlqvist (S), Jan Lindholm (MP), Amir Adan (M), Kristina Nilsson (S), Carina Herrstedt (SD), Barbro Westerholm (FP), Karin Rågsjö (V), Hans Hoff (S), Sofia Fölster (M) och Staffan Danielsson (C).
Riksdagen beslutade 2012 att tillkännage för regeringen vad socialutskottet anfört om att regeringen – efter att ha vidtagit de utredningsåtgärder som krävs – skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att ensamstående kvinnor ges rätt till assisterad befruktning på samma sätt som olikkönade respektive samkönade par redan har enligt gällande lag (bet. 2011/12:SoU26, rskr. 2011/12:180). Därmed biföll riksdagen delvis ett antal motioner om detta (1 res. SD, KD).
I juni 2013 beslutades kommittédirektivet Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet (dir. 2013:70). Utredningen, som har tagit namnet Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet (Ju 2013:12), lämnade i maj 2014 delbetänkandet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29). Delbetänkandet har remissbehandlats. Övriga delar av utredningens uppdrag, som bl.a. innefattar frågor om surrogatmoderskap, ska redovisas senast den 15 februari 2016.
I detta betänkande behandlar socialutskottet regeringens proposition 2014/15:127 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen. Propositionens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.
Utskottet behandlar också tre motioner som har väckts med anledning av propositionen och två motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionsförslagen finns i bilaga 1.
Civilutskottet har lämnat ett yttrande som finns i bilaga 3.
Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionerna.
Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (KD), 3 (V) och 4 (V).
Propositionen
Ensamstående kvinnor ges möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård
Regeringen konstaterar att det för många människor är en viktig del av livet att bli förälder. Strävan att tillgodose önskan att få barn måste dock alltid ha barnets bästa i fokus. Samhällets normer och värderingar har ändrats över tid, och familjer kan i dag se ut på olika sätt. En ensamstående kvinna kan i dag bli förälder genom adoption, och det har även blivit allt vanligare att kvinnor åker utomlands för assisterad befruktning. Det finns enligt regeringen inte skäl att anta något annat än att ensamstående kvinnor som har fått barn med hjälp av assisterad befruktning generellt sett kan erbjuda barn en god uppväxtmiljö och tillgodose de behov av omsorg och omvårdnad som barnen kan ha. En möjlighet för ensamstående kvinnor att få tillgång till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård skulle också leda till att barnets rätt att få kunskap om sitt genetiska ursprung stärks.
Regeringen bedömer att det inte längre kan anses motiverat att ha ett generellt hinder mot assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Regeringen föreslår därför att insemination och befruktning utanför kroppen inom svensk hälso- och sjukvård ska få utföras också när en kvinna är ensamstående, dvs. inte är gift, registrerad partner eller sambo.
Villkoren för behandling
Regeringen föreslår att ensamstående kvinnor ska få tillgång till assisterad befruktning på samma villkor som i dag gäller för par. Det innebär bl.a. att en läkare ska pröva om det med hänsyn till kvinnans medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt att en insemination eller befruktning utanför kroppen äger rum. Behandlingen får utföras endast om det kan antas att det blivande barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Om en ensamstående kvinna vägras insemination eller befruktning utanför kroppen får hon begära att Socialstyrelsen prövar frågan.
I dag är det inte tillåtet att vid en befruktning utanför kroppen använda både donerade ägg och donerade spermier. Frågan om huruvida denna ordning bör behållas kommer att behandlas i utredningens slutbetänkande. Det är därför enligt regeringen inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga om donation av befruktade ägg bör tillåtas vid befruktning utanför kroppen. Regeringen föreslår därför att kvinnans eget ägg används vid befruktning utanför kroppen. Regeringen kommer dock att återkomma i frågan om huruvida donation av befruktade ägg bör tillåtas.
Vid assisterad befruktning är det läkaren som väljer en lämplig spermiegivare. Läkaren ska normalt välja en spermiegivare som inte har någon anknytning till paret. Det finns dock inget förbud mot att läkaren väljer någon som paret har pekat ut och som är villig att medverka. Om det finns önskemål om att använda könsceller från en känd donator måste läkaren bl.a. undersöka de inblandade personernas motiv till det och deras möjligheter att framöver hantera sina inbördes relationer på ett bra sätt. Regeringen delar utredningens bedömning att även ensamstående kvinnor bör ha möjlighet att föreslå att spermier från en känd donator ska användas. Det är dock läkaren som ska avgöra om detta är lämpligt.
Även i övrigt bör samma regler som gäller för par tillämpas vid assisterad befruktning av ensamstående kvinnor. Det innebär bl.a. att en insemination ska ske under överinseende av en läkare med specialistkompetens i gynekologi och obstetrik och endast får utföras vid offentligt finansierade sjukhus, om inte Inspektionen för vård och omsorg ger tillstånd till att den utförs vid någon annan sjukvårdsinrättning. Det innebär vidare att en befruktning utanför kroppen endast får utföras vid universitetssjukhus. I propositionen 2001/02:89 Behandling av ofrivillig barnlöshet framhöll regeringen behovet av att kartlägga eventuella psykologiska och sociala konsekvenser för barn som har kommit till med hjälp av ägg- eller spermiedonation. Det ansågs därför motiverat att ställa särskilda krav på tillgång till kompetens även inom andra medicinska specialiteter än gynekologi och obstetrik, vilket är skälet till att befruktning utanför kroppen med donerade könsceller endast får utföras vid universitetssjukhus (prop. 2001/02:84 s. 50 och 51). Regeringen har för avsikt att i ett annat sammanhang överväga om sådana behandlingar även bör få utföras vid andra sjukhus.
För befruktning utanför kroppen finns det en bestämmelse som anger de krav som ska ställas på den som ska få vara givare av könsceller (7 kap. 2 § lagen [2006:351] om genetisk integritet m.m.). Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det är lämpligt att en motsvarande bestämmelse införs för givare av spermier för insemination. Regeringen föreslår därför att en givare av spermier till insemination ska vara myndig. Vidare ska givaren lämna ett skriftligt samtycke till att spermierna får användas för insemination. Samtycket får återkallas fram till dess att insemination skett.
En rättslig förälder
Syftet med den föreslagna regleringen om assisterad befruktning är att ge ensamstående kvinnor möjlighet att bli förälder. Utgångspunkten bör alltså enligt regeringen vara att en kvinna som genomgår en assisterad befruktning som ensamstående inom svensk hälso- och sjukvård blir barnets enda rättsliga förälder. Regeringen föreslår därför att faderskap eller föräldraskap inte ska fastställas om en ensamstående kvinna har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen inom svensk hälso- och sjukvård och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen. Om det brister i någon av dessa förutsättningar, t.ex. om det med hänsyn till samtliga omständigheter inte är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen, ska dock faderskapet eller föräldraskapet fastställas.
Även om syftet med den nuvarande regleringen om assisterad befruktning är att det par som genomgår behandlingen gemensamt ska bli barnets rättsliga föräldrar finns det inget förbud mot att spermiegivaren genom bekräftelse fastställs som barnets far. Detsamma bör enligt regeringen gälla vid assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, och regeringen föreslår därför att det inte ska finnas något förbud mot att fastställa spermiegivaren som barnets far genom en faderskapsbekräftelse.
Vidare bedömer regeringen att det inte bör införas något undantag från faderskapspresumtionen för sådana fall där kvinnan gifter sig med en man under perioden mellan den assisterade befruktningen och barnets födsel.
Socialnämndens utredningsskyldighet
Regeringen föreslår att Socialnämnden ska lägga ned en påbörjad faderskaps- eller föräldraskapsutredning om en ensamstående kvinna har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen inom svensk hälso- och sjukvård och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen. Detsamma ska gälla för en sådan utredning som påbörjats när en man är far till barnet till följd av faderskapspresumtionen. Socialnämndens beslut att lägga ned eller inte påbörja en utredning ska kunna överklagas.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2016. Principen om krav på informerat samtycke är central inom hälso- och sjukvården. Enligt regeringens förslag ska därför spermier som har donerats före ikraftträdandet inte utan samtycke från spermiegivaren få användas vid assisterad befruktning av ensamstående kvinnor.
Motionerna
I motion 2015/16:193 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD) föreslås att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anser att det är självklart att barnets bästa och barnperspektivet, dvs. rätten till två föräldrar, ska väga tyngre än kvinnans önskan om barn. Även i kommittémotion 2015/16:258 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 1 föreslås att riksdagen avslår propositionen. Barn har enligt motionärerna som utgångspunkt rätt till sin mamma och sin pappa, och därför menar de att regeringens förslag om assisterad befruktning för ensamstående ska avslås i sin helhet. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om barnets bästa. Eventuella framtida förslag till ändringar av gällande rätt eller praxis bör enligt motionärerna präglas av försiktighetsprincipen och ta sin utgångspunkt i barnets bästa. I kommittémotion 2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 51 föreslås ett tillkännagivande om assisterad befruktning för ensamstående. Motionärerna motsätter sig en utvidgning av lagstiftningen om assisterad befruktning till att även gälla ensamstående.
I motion 2015/16:412 av Åsa Coenraads (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om rätt till insemination för ensamstående kvinnor. Motionären anser att ensamstående kvinnor bör få tillgång till insemination vid svenska sjukhus.
I kommittémotion 2015/16:129 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att ensamstående kvinnor får en uttrycklig rätt att välja en känd donator för assisterad befruktning. I yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att det bör bli tillåtet att utföra assisterad befruktning på barnmorskemottagningar.
Uppdrag till Socialstyrelsen
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda om befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska få utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhus. Socialstyrelsen ska även ta fram ett kunskapsstöd som ger vägledning till hälso- och sjukvården vid assisterad befruktning med donerade könsceller.
Den del av uppdraget som rör vid vilka vårdenheter befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska få utföras ska slutredovisas senast den 1 februari 2016, och den del av uppdraget som rör kunskapsstöd ska slutredovisas senast den 31 december 2016. En delredovisning av uppdraget ska göras senast den 15 mars 2016 (S2015/05931/FS [delvis]).
Civilutskottets yttrande
Socialutskottet beslutade den 29 september 2015 att ge civilutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och de motioner som väckts med anledning av propositionen i de delar dessa berör civilutskottets beredningsområde. Civilutskottet begränsar sitt yttrande (yttr. 2015/16:CU2y) till frågor om den rättsliga regleringen av föräldraskapet och om motionerna 2015/16:193 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD) och 2015/16:258 yrkande 1 av Emma Henriksson m.fl. (KD). Civilutskottet föreslår att socialutskottet tillstyrker regeringens lagförslag i berörda delar och avstyrker motionsförslagen. I yttrandet finns en avvikande mening (SD, KD) och tre särskilda yttranden (SD, V, KD).
Socialutskottets ställningstagande
Liksom regeringen anser socialutskottet att det är angeläget att det finns möjligheter för ofrivilligt barnlösa att få barn och att lagstiftningen som reglerar dessa möjligheter utvecklas i takt med samhället i övrigt. En utgångspunkt vid tidigare överväganden om assisterad befruktning, som har handlat om pars möjlighet till sådan behandling, har varit att det blivande barnet ska ha två rättsliga föräldrar från födseln. Samhällets normer och värderingar om föräldraskap och familj har dock förändrats över tid.
Socialutskottet välkomnar förslagen i propositionen om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Socialutskottet anser i likhet med regeringen att ensamstående kvinnor ska ges samma möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som i dag finns för gifta par, registrerade partner och sambor.
Socialutskottet anser vidare att en ensamstående kvinna som genomgår en assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård ska vara barnets enda rättsliga förälder. Socialutskottet gör alltså ingen annan bedömning än civilutskottet.
Mot denna bakgrund anser socialutskottet att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag och avslå motionerna 2015/16:193 (SD), 2015/16:258 (KD) yrkandena 1 och 2 samt 2015/16:2568 (KD) yrkande 51.
I motion 2015/16:412 (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om rätt till insemination för ensamstående kvinnor. Motionsyrkandet får anses vara åtminstone delvis tillgodosett med förslaget och bör enligt socialutskottet avslås av riksdagen.
Socialutskottet delar regeringens bedömning att även ensamstående kvinnor bör ha en möjlighet att föreslå att spermier från en känd donator ska användas. Det är dock läkaren som ska avgöra om detta är lämpligt. Socialutskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motion 2015/16:129 (V) yrkande 1. Motionsyrkandet bör därför avslås.
Socialutskottet noterar att Socialstyrelsen nyligen fick i uppdrag att utreda om befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska få utföras vid andra vårdenheter än universitetssjukhus. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2016. Riksdagen bör enligt socialutskottet inte föregripa resultatet av detta arbete, och därför bör även motion 2015/16:129 (V) yrkande 2 avslås.
|
1. |
Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, punkt 1 (SD) |
|
|
av Per Ramhorn (SD) och Carina Herrstedt (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2015/16:193 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD) och
2015/16:258 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 1 och
avslår proposition 2014/15:127 punkterna 1 och 2 samt motionerna
2015/16:258 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 2 och
2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 51.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. Det är enligt vår mening självklart att barnets bästa och barnperspektivet, dvs. rätten till två föräldrar, bör vägra tyngre än kvinnans önskan om barn.
Ett barn har rätt till två vårdnadshavare av flera anledningar. Ett av de viktigaste argumenten är den ekonomiska och sociala tryggheten för barnet, en trygghet som i större utsträckning kan garanteras om det finns två vårdnadshavare som kan ta hand om barnet och barnets behov. Vi vill också starkt ifrågasätta om inte det aktuella förslaget strider mot barnkonventionen.
I målkonflikten mellan att ge en ensamstående barnlös kvinna rätt att få ett barn och barnets behov av två vårdnadshavare väljer vi att ställa oss på barnets sida.
|
2. |
Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, punkt 1 (KD) |
|
|
av Emma Henriksson (KD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2015/16:193 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD),
2015/16:258 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt
2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD) yrkande 51 och
avslår proposition 2014/15:127 punkterna 1 och 2.
Ställningstagande
Jag anser att riksdagen bör avslå propositionen. Förslaget strider mot barnkonventionen och utgår helt och hållet från ett vuxenperspektiv. Alla barn behöver och har i utgångsläget rätt till både sin mamma och sin pappa. Staten bör enligt min mening inte medverka till familjebildningar där barn från början med automatik berövas rätten att växa upp med sin pappa.
I det aktuella förslaget bortser man från pappans betydelse för barnets utveckling. Det är även svårt att bortse från att barn som tillskapas med bara en förälder är mer utsatta än barn med två föräldrar, inte minst ekonomiskt.
Assisterad befruktning för ensamstående strider mot de principer om barnets rätt till båda sina föräldrar som kommer till uttryck i barnkonventionen, äktenskapslagstiftningen, föräldrabalken och övrig lagstiftning. Jag anser att eventuella framtida förslag till ändringar av gällande rätt eller praxis bör präglas av försiktighetsprincipen och ta sin utgångspunkt i barnets bästa.
Regeringen bör se över dessa frågor.
Vad jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
|
|
|
av Karin Rågsjö (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:129 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 1.
Ställningstagande
Jag anser att det bör införas en laglig rätt att välja en känd donator. Både rättigheter och skyldigheter blir på så sätt tydligt reglerade, och trygghet skapas för alla inblandade parter.
Regeringen bör därför se över frågan om att ge ensamstående kvinnor en uttrycklig rätt att välja en känd donator för assisterad befruktning och bör återkomma till riksdagen med ett förslag.
Vad jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
4. |
Assisterad befruktning vid barnmorskemottagningar, punkt 4 (V) |
|
|
av Karin Rågsjö (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:129 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 2.
Ställningstagande
Jag anser att det bör bli tillåtet att utföra assisterad befruktning på barnmorskemottagningar. För de par och ensamstående som inte har problem med infertilitet vore det betydligt enklare att vända sig till en barnmorskemottagning. Vidare minskar belastningen på sjukhusen, och de par och ensamstående kvinnor som söker behandling behöver inte vänta på sin tur i åratal. Mitt förslag innebär en effektivare hantering när det gäller både kostnader och köer.
Regeringen bör därför se över frågan om assisterad befruktning på barnmorskemottagningar.
Vad jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2014/15:127 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
2015/16:129 av Karin Rågsjö m.fl. (V):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att ensamstående kvinnor får en uttrycklig rätt att välja en känd donator för assisterad befruktning, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli tillåtet att utföra assisterad befruktning på barnmorskemottagningar och tillkännager detta för regeringen.
2015/16:193 av Per Ramhorn och Carina Herrstedt (båda SD):
Riksdagen avslår proposition 2014/15:127 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor.
2015/16:258 av Emma Henriksson m.fl. (KD):
1.Riksdagen avslår proposition 2014/15:127.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnets bästa och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
2015/16:412 av Åsa Coenraads (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt till insemination för ensamstående kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
2015/16:2568 av Emma Henriksson m.fl. (KD):
51.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om assisterad befruktning för ensamstående och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Bilaga 3
2015/16:CU2y
