|
Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2015/16:14 Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt.
Regeringen föreslår att en vinstutdelning från ett utländskt företag ska tas upp till beskattning till den del utdelningen får dras av i det företag som lämnar utdelningen. Detta gäller dock bara om utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen.
Vidare föreslås att det uttryckligen regleras att skatteflyktsregeln i kupongskattelagen (1970:624), den s.k. bulvanregeln, även kan tillämpas när den utdelningsberättigade, under vissa förutsättningar, är undantagen från skattskyldighet.
Dessutom föreslås att förteckningen i inkomstskattelagen över vilka associationsformer som avses i 24 kap. 16 § andra stycket 1 kompletteras med vissa associationsformer i Polen och i Rumänien. Förslagen motiveras av ändringar i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemma-hörande i olika medlemsstater.
Regeringen föreslår slutligen att det ska bli möjligt att ansöka om förhandsbesked om kupongskatt.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
I en följdmotion (SD) yrkas att riksdagen avslår förslaget om begränsad skattefrihet för utdelning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
2. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor,
3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:14 punkterna 1–3 och avslår motion
2015/16:3254 av David Lång m.fl. (SD).
Reservation (SD)
Stockholm den 19 november 2015
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Niklas Wykman (M), Sara Karlsson (S), Maria Plass (M), Peter Persson (S), Anna Hagwall (SD), Helena Bouveng (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Anette Åkesson (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mats Persson (FP), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD) och Patrik Lundqvist (S).
I ärendet behandlar utskottet proposition 2015/16:14 Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt och motion 2015/16:3254 av David Lång m.fl. (SD) som väckts med anledning av propositionen.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
I april 2015 remitterade Finansdepartementet promemorian Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt. I promemorian lämnades olika förslag som motiverades av ändringar i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater. Bland annat föreslogs att en vinstutdelning från ett utländskt företag ska tas upp till beskattning till den del utdelningen får dras av och behandlas som ränta i det utländska företag som lämnar utdelningen. I promemorian föreslogs även ändringar i lagen (1995:575) mot skatteflykt och kupongskattelagen (1970:624) i syfte att genomföra en skatteflyktsbestämmelse som införts i direktivet. Det sistnämnda förslaget fick omfattande negativ kritik från remissinstanserna, och Finans-departementet remitterade i juni 2015 en promemoria med titeln Utkast till lagrådsremiss Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt, med ett nytt förslag i syfte att genomföra skatteflyktsbestämmelsen i direktivet. Dessa promemorior har remiss-behandlats.
Den 22 augusti 2013 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av förhandsbeskedsinstitutet enligt lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor (dir. 2013:80). Utredningen antog namnet Förhandsbeskedsutredningen. I augusti 2014 lämnade utredningen sitt betänkande Förbättrat förhandsbeskedsinstitut (SOU 2014:62). I betänkandet föreslås bl.a. att lagen om förhandsbesked i skattefrågor även ska kunna tillämpas på kupongskatt. Betänkandet har remissbehandlats.
I propositionen föreslår regeringen att en vinstutdelning från ett utländskt företag ska tas upp till beskattning till den del utdelningen får dras av i det företag som lämnar utdelningen. Detta gäller dock bara om utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen. Vidare föreslås att det uttryckligen regleras att skatteflyktsregeln i kupongskattelagen (1970:624), den s.k. bulvanregeln, även kan tillämpas när den utdelningsberättigade, under vissa förutsättningar, är undantagen från skatt-skyldighet. I propositionen föreslås dessutom att förteckningen i inkomst-skattelagen över vilka associationsformer som avses i 24 kap. 16 § andra stycket 1 kompletteras med vissa associationsformer i Polen och i Rumänien. Förslagen motiveras av ändringar i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater. I propositionen föreslås slutligen att det ska bli möjligt att ansöka om förhandsbesked om kupongskatt.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om begränsad skattefrihet för utdelning på andelar och nya bestämmelser om skatteflykt i fråga om kupongskatt samt avslår motionsförslaget om att avstå från att ändra reglerna om skattefrihet för utdelning.
Jämför reservationen (SD).
Propositionen
Skattefrihet ska inte beviljas för utdelning på andelar som lämnas av ett utländskt företag till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen.
När det gäller utdelning som tas emot av ett svenskt företag är ändrings-direktivet redan genomfört genom skatteflyktslagen. När det gäller utdelning som ett svenskt företag lämnar behövs lagstiftningsåtgärder för att säkerställa att ändringsdirektivet genomförs.
Enligt huvudregeln ska kupongskatt betalas till staten för utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag till en utländsk juridisk person (1 och 4 §§ första stycket kupongskattelagen, KupL). Detta gäller dock inte om mottagaren är ett moderbolag inom EU och om övriga förutsättningar i moder- och dotterbolagsdirektivet är uppfyllda (4 § femte stycket KupL). Det är nödvändigt att det införs en möjlighet att ta ut kupongskatt på utdelningar som lämnas till sådana mottagare i situationer som avses i skatteflyktsbestämmelsen i ändringsdirektivet.
Det införs en möjlighet att ansöka om förhandsbesked om skatt enligt kupongskattelagen. En sådan ansökan ska inkomma till Skatterättsnämnden senast inom fyra månader efter utdelningstillfället. För ett förhandsbesked om en fråga som avser skatt enligt kupongskattelagen får Skatterättsnämnden ta ut en avgift.
Den 8 juli 2014 antog rådet direktiv 2014/86/EU om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater. Förutom den begränsning av skattefriheten för utdelning som behandlas i avsnitt 5 innebär ändrings-direktivet att det görs tillägg i förteckningen i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (moder- och dotter-bolagsdirektivet) över de associationsformer som omfattas av direktivet. Tillägget avser vissa associationsformer i Polen och i Rumänien. Bilaga 24.1 till inkomstskattelagen kompletteras därför med de associationsformer i Polen och Rumänien som enligt rådets beslut den 8 juli 2014 omfattas av moder- och dotterbolagsdirektivet.
Motionen
I kommittémotion 2015/16:3254 av David Lång m.fl. (SD) yrkar motionärerna att riksdagen avslår förslaget om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Motionärerna anför att regeringen bör undvika risken för alltför frekvent återkommande lagändringar som riskerar att få negativ inverkan på investeringsviljan i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Finansiella instrument som ingår i hybridlånearrangemang har karaktär av både skuld och eget kapital. Klassificeringen av finansiella instrument kan variera i olika länder, vilket kan resultera i att en betalning vid en gränsöverskridande transaktion kan betraktas som hänförlig till ett skuldinstrument i det ena landet och till ett egetkapitalinstrument i det andra landet. Den gränsöverskridande betalningen torde i de flesta fall behandlas som ränta i det land där det finansiella instrumentet anses utgöra ett skuldinstrument.
Olikheter i nationell lagstiftning i skattebehandlingen av hybridfinansiering gör det möjligt för skattskyldiga, särskilt företag i internationella koncerner, att använda gränsöverskridande skatteplaneringsstrategier som leder till snedvridningar av kapitalflöden och konkurrens. För att komma till rätta med de situationer där dubbel icke-beskattning uppkommit på grund av olikheter i medlemsstaternas skattemässiga behandling av vinstutdelning antog rådet den 8 juli 2014 direktiv 2014/86/EU om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemma-hörande i olika medlemsstater, genom vilket artikel 4.1 a i moder- och dotterbolagsdirektivet har ändrats.
Ändringen innebär att den medlemsstat där moderbolaget är hemma-hörande och den medlemsstat där det fasta driftsstället är hemmahörande inte ska tillåta sådana företag att utnyttja den skattebefrielse som tillämpas på mottagen vinstutdelning, i den mån sådana vinster får dras av i dotterbolaget.
Inom EU har det under lång tid pågått ett arbete med att samordna regler vid beskattning av gränsöverskridande transaktioner. Såväl regeringen som utskottet delar bedömningen att det är kopplingen till ränta som bäst återspeglar avsikten med ändringsdirektivet. Utskottet har inte heller i övrigt någon invändning mot regeringens förslag. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker således utskottet förslaget och avstyrker motionen.
av Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen och avslår förslaget om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:14 punkterna 1 och 2 samt motion
2015/16:3254 av David Lång m.fl. (SD) och
avslår proposition 2015/16:14 punkt 3.
Vi välkomnar ambitionen att undvika oavsiktliga skattefördelar för koncerner med moder- och dotterbolag i olika EU-länder i jämförelse med företag i koncerner hemmahörande i samma medlemsstat. Dock menar vi att regeringen bör se över förslaget om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Ett antal remissinstanser har anmärkt på det faktum att ränta inte är definierat, och på att olika länder kan definiera ränta på olika sätt. Det finns även synpunkter på att bestämmelsen om begränsad skattefrihet för utdelning även ska gälla länder utanför EU. Detta beror på att förslaget motiveras av ändringar i rådets direktiv 2011/96/EU, vilket inte kräver detta, och på att det redan pågår ett arbete inom ramen för BEPS, där syftet är likartat, men vars förslag kan komma att ställa krav på ytterligare lagändringar i Sverige. Näringslivet efterfrågar stabila och förutsägbara spelregler. Regeringen bör därför undvika risken för alltför frekvent åter-kommande lagändringar, som riskerar att få en negativ inverkan på investerings-viljan i Sverige.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Riksdagen avslår förslaget om begränsad skattefrihet för utdelning på andelar.
Bilaga 2