|
|
Beskattning av företag, kapital och fastighet
Sammanfattning
Vid behandlingen hösten 2015 av regeringens budgetförslag för 2016 tog riksdagen även ställning till motioner från övriga partier om sådana ändringar i skattelagstiftningen som ingick i deras alternativa budgetförslag. I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015 om beskattning av företagande, kapital och fastigheter.
Motionerna avstyrks. Utskottet hänvisar i flera fall till det arbete som pågår på företags- respektive kapitalbeskattningens område.
I betänkandet finns 14 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag
Cirka 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Företagande och investeringar, allmänna frågor
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning
Ränteavdrag samt skattereduktion för underskott av kapital
Fastighetsskatt på elproduktion
Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning
Enskilda näringsidkares personliga friskvård
Avskrivning för flyttbara bostadshus
1.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (SD)
2.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (C)
3.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (V)
4.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (M, C, L, KD)
5.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (M)
6.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (C)
7.Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 3 (C)
8.Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 3 (KD)
9.Fastighetsskatt på elproduktion, punkt 5 (SD)
10.Boendebeskattning, punkt 6 (SD)
11.Boendebeskattning, punkt 6 (KD)
12.Arvs- och gåvoskatt, punkt 7 (V)
13.Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning, punkt 8 (C)
14.Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning, punkt 8 (KD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Företagande och investeringar, allmänna frågor |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 9,
2015/16:548 av Tina Acketoft (FP),
2015/16:879 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:894 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkandena 4 och 6,
2015/16:1562 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2015/16:1565 av Lars Hjälmered (M),
2015/16:1984 av Per-Ingvar Johnsson och Solveig Zander (båda C),
2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 5,
2015/16:2300 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3,
2015/16:2844 av Josef Fransson m.fl. (SD),
2015/16:2855 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5,
2015/16:2995 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (båda C),
2015/16:3000 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C) och
2015/16:3135 av Per Åsling m.fl. (C).
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (C)
Reservation 3 (V)
|
2. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:386 av Mathias Sundin och Said Abdu (båda FP),
2015/16:880 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:896 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:1220 av Said Abdu (FP),
2015/16:1980 av Helena Lindahl och Per-Ingvar Johnsson (båda C),
2015/16:2246 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD),
2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,
2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och
2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 6.
Reservation 4 (M, C, L, KD)
Reservation 5 (M)
Reservation 6 (C)
|
3. |
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:1124 av Sten Bergheden (M),
2015/16:1338 av Margareta Cederfelt och Johan Forssell (båda M),
2015/16:1664 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4,
2015/16:2624 av Anti Avsan (M) yrkandena 1 och 2 samt
2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 1.
Reservation 7 (C)
Reservation 8 (KD)
|
4. |
Ränteavdrag samt skattereduktion för underskott av kapital |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:1109 av Said Abdu (FP),
2015/16:1396 av Fredrik Schulte (M),
2015/16:1616 av Sten Bergheden (M),
2015/16:1660 av Erik Bengtzboe (M),
2015/16:1746 av Jörgen Andersson (M) yrkandena 1 och 2 samt
2015/16:2047 av Mikael Eskilandersson och Sara-Lena Bjälkö (båda SD).
|
5. |
Fastighetsskatt på elproduktion |
Riksdagen avslår motion
2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 18.
Reservation 9 (SD)
|
6. |
Boendebeskattning |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:711 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M) yrkandena 1 och 3,
2015/16:724 av Jan Lindholm (MP),
2015/16:1278 av Jan Ericson (M),
2015/16:1335 av Margareta Cederfelt (M),
2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 23,
2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 11, 12 och 16,
2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 6 och 7,
2015/16:2048 av Mikael Eskilandersson och Sara-Lena Bjälkö (båda SD),
2015/16:2091 av Erik Bengtzboe (M),
2015/16:2339 av Hanna Westerén och Marie Granlund (båda S),
2015/16:2629 av Maria Malmer Stenergard (M),
2015/16:2865 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 6 och
2015/16:2939 av Jan R Andersson (M).
Reservation 10 (SD)
Reservation 11 (KD)
|
7. |
Arvs- och gåvoskatt |
Riksdagen avslår motion
2015/16:719 av Annika Lillemets och Valter Mutt (båda MP).
Reservation 12 (V)
|
8. |
Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 21 och
2015/16:2402 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 8.
Reservation 13 (C)
Reservation 14 (KD)
|
9. |
Tonnageskatt |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:201 av Lars Tysklind (FP) yrkande 4 och
2015/16:2864 av Aron Modig (KD).
|
10. |
Konstinköp |
Riksdagen avslår motion
2015/16:3190 av Maria Weimer (FP).
|
11. |
Enskilda näringsidkares personliga friskvård |
Riksdagen avslår motion
2015/16:934 av Rickard Nordin (C) yrkande 3.
|
12. |
Avskrivning för flyttbara bostadshus |
Riksdagen avslår motion
2015/16:1090 av Krister Hammarbergh (M).
Stockholm den 12 april 2016
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Niklas Wykman (M), Sara Karlsson (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Anna Hagwall (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Anette Åkesson (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mats Persson (L), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD) och Patrik Lundqvist (S).
Under höstens behandling av statsbudgeten för 2016 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatteområdet som lades fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2015 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2015/16:1, yttr. 2015/16:SkU1y, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter. Motionerna innehåller förslag om tillkännagivande till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag (se bilagan).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattning.
Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (C) och 3 (V).
Riktlinjer för skattepolitiken
Riksdagen antog våren 2015 nya riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Av dessa framgår att skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skatte-system, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, t.ex. nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 9 föreslås att regeringen utreder om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in företag som i stor omfattning verkar i Sverige.
I motion 2015/16:548 av Tina Acketoft (FP) föreslås regeringen utreda och ta fram förslag för en förenklad företagsform för ungdomar.
I motion 2015/16:1565 av Lars Hjälmered (M) anförs att regeringen bör överväga att sänka bolagsskatten.
I motion 2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkande 4 anförs att regeringen bör arbeta för att främja arbetande entreprenörskapital så att kapital i större utsträckning investeras och skapar tillväxt i stället för att ligga i träda.
Flera motionärer har lämnat förslag på utformningen av ett s.k. skogskonto och skogsavdrag.
I motion 2015/16:1984 av Per-Ingvar Johnsson och Solveig Zander (båda C) föreslås att skatteförenklingsutredningens förslag bör genomföras. De förslag som enligt motionärerna bör ändras gäller dock slopande av skogskonton m.m., reglerna om företagsfond samt övergångsreglerna.
I kommittémotion 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 5 anförs att skogskontot är ett skattesystem som möjliggör en mer långsiktig och ändamålsenlig beskattning vid avverkning av skog, och att det därför bör behållas.
I motion 2015/16:2995 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (båda C) föreslås att systemet med skogskonto och skogsskadekonto bör behållas i ett övergångsskede mellan det nuvarande och det kommande systemet.
I motion 2015/16:3000 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C) anförs att det behövs en översyn av lagstiftningen om företagsbeskattning av lageruppbyggnad. Problemet blir särskilt kännbart för företag av typen lantbruk som under delar av året, under växtsäsong, bygger upp lager som sedan förbrukar under höst, vinter och vår.
I motion 2015/16:3135 av Per Åsling m.fl. (C) anförs att Skatteförenklingsutredningens förslag om införande av ett miljöanpassat skogsavdrag bör genomföras.
Vidare handlar flera motioner om förändringar av investeraravdraget.
I motion 2015/16:879 av Penilla Gunther (KD) föreslås att belopps-gränserna i investeraravdraget följs upp och ses över för att investeraravdragets möjligheter att stimulera investeringar i tidiga skeden ska bli maximala.
I motion 2015/16:894 av Penilla Gunther (KD) anförs att det bör prövas ytterligare reformer av kapitalinkomstbeskattningen med inriktning att understödja kapitalförsörjningen för framför allt små onoterade bolag och bolag i tidiga skeden.
I motion 2015/16:1562 av Hans Rothenberg m.fl. (M) föreslås att regeringen ser över möjligheterna att utöka och utveckla investeraravdraget så att det även omfattar investerare som har sitt kapital knutet i bolag.
I kommittémotion 2015/16:2855 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 anförs att investeraravdraget i nuläget inte nyttjas i den omfattning som ursprungligen var avsett och förväntat. Sverigedemokraterna vill därför utreda möjligheten för juridiska personer att utnyttja denna möjlighet. Nivån på investeraravdraget bör också höjas, enligt motionärerna.
I motion 2015/16:2300 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3 anförs att regeringen bör överväga att införa s.k. entreprenörskonton, efter skogskontomodellen, i syfte att skapa en möjlighet att skjuta upp kapitalbeskattningen. Erfarenheter från länder som infört riskkapitalavdrag är att kostnaden i skatteintäkter kompenseras mer än väl av de arbetstillfällen som skapas i små företag. Eftersom sparkvoten bland svenskar är låg och skattetrycket högt finns det enligt motionärerna skäl att anta att riskkapitalavdrag kommer att ge minst lika bra resultat i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Skattepolitiken bör sträva efter en ökad enhetlighet. Enkla, tydliga och hållbara regler med få undantag samt breda skattebaser är grundläggande principer. Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 aviserat höga ambitioner att förbättra det svenska skattesystemet och utfäst att man även kommer att fortsätta arbetet med att reformera företagsbeskattningen.
OECD presenterade under 2015 en handlingsplan med 15 punkter för att motverka erosion av skattebaser och otillbörlig vinstförflyttning (Base Erosion and Profit Shifting, BEPS). Resultatet av arbetet ger Sverige bättre möjlighet att kontrollera att företag inte flyttar sina vinster till andra länder utan att de bedriver någon verksamhet där, och nya verktyg för att motverka företags skatteundandragande. En av punkterna har varit att se över och harmonisera definitionen av fast driftställe i OECD:s modellavtal. Utskottet förutsätter att regeringen tillsammans med OECD kommer att fortsätta arbetet för att jämna ut villkoren mellan de företag som använder sig av aggressiv skatteplanering och de företag som inte använder sig av sådana upplägg. Mot denna bakgrund finner utskottet inte att det är nödvändigt att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna om fast driftställe i inkomstskattelagen.
Regeringen tillsatte den 5 februari 2015 en ny utredning om utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet. Utredaren ska bl.a. göra en översyn av hur centrala ramvillkor påverkar förutsättningarna för entreprenörskap, innovation och omställningsförmåga och vid behov lämna förslag på förbättringar av ramvillkoren. Ur ett näringspolitiskt och samhälls-ekonomiskt perspektiv är det av central vikt med väl fungerande institutioner och att företagen ges goda ramvillkor, eftersom ett gynnsamt företagsklimat utgör grunden för konkurrenskraft och tillväxt i landet. Med ramvillkor avses generella system och regelverk som anger villkor och förutsättningar för att utveckla idéer och kunskap och för att starta, driva och utveckla företag. Dessa villkor påverkar i hög grad såväl incitament för samt attityder och förhållningssätt till entreprenörskap som företagens vardag. En viktig aspekt när det gäller ramvillkor är även regelverkens utformning. Syftet är att regelverken ska vara så enkla, tydliga och ändamålsenliga som möjligt. Det är viktigt att kontinuerligt arbeta med att identifiera problem och hinder i lagstiftning och regelverk samt otydliga och administrativt betungande bestämmelser som kan motverka ett gynnsamt och dynamiskt företagsklimat. När det gäller kapitalförsörjning har regeringen aviserat att man avser att göra en översyn. Utredaren ska samordna sig med den översynen och delrapporterade i november 2015 de slutsatser som bedöms ha bäring på regeringens forsknings- och innovationspolitik. Uppdraget ska i övrigt slutredovisas senast den 15 oktober 2016.
Mot bakgrund av det pågående utredningsarbete som beskrivs ovan finner utskottet inte någon anledning att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om behovet att ytterligare utreda företagsklimatet eller förutsättningarna för företagande i övrigt.
Skatteförenklingsutredningen överlämnade den 8 oktober 2014 sitt slutbetänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, SOU 2014:68, till regeringen. Utredningens förslag innebär att inkomstskattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag förenklas. Utredningen föreslår bl.a. att en ny avsättningsmöjlighet, företagsfond, införs som ersätter reglerna om skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto och expansionsfond. Reglerna om periodiseringsfond slopas för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Två modeller för att beräkna positiv räntefördelning införs, fullständig och förenklad räntefördelning. Negativ räntefördelning slopas. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Utskottet anser att det inte finns någon anledning att föregå denna beredning och att riksdagen därmed inte har några skäl att överväga tillkännagivanden till regeringen i dessa hänseenden.
Utskottet har tidigare betonat det angelägna i att skattereglerna underlättar ett aktivt sparande. Sedan 2012 finns en schablonbeskattad sparform för enskilda personer, ett investeringssparkonto, med syftet att göra det enklare att spara i aktier och andra värdepapper. Reglerna om investeringssparkonto är ett parallellt system till dagens regler om kapitalbeskattning av värdepapper. Det innebär att sparandet på ett investeringssparkonto är frivilligt. Spararen behöver inte redovisa kapitalvinst eller kapitalförlust på varje avyttring, vilket innebär att det blir lättare att deklarera. Spararen slipper skattekonsekvenser av att t.ex. sälja aktier och byta fonder på kontot. I stället betalar spararen varje år en schablonskatt baserad på statslåneräntan, på liknande sätt som redan gäller för sparande i pensions- eller kapitalförsäkringar. Inte heller beskattas ränta, utdelning eller annan avkastning som lämnas på de tillgångar som förvaras på kontot. Det går att ta ut pengar från kontot helt fritt, och de uttagna beloppen ska inte heller beskattas. Utskottet anser att detta är en välkommen reform eftersom reglerna för beskattning av aktier och andra finansiella instrument är komplicerade och inte sällan leder till misstag och felaktigheter. För att uppnå effektivitet i beskattningen och upprätthålla neutraliteten i skattesystemet gjordes även vissa ändringar i beskattningen av kapitalförsäkringar. Samtidigt infördes en omläggning av beskattningen av svenskregistrerade investeringsfonder till följd av EU-rätten. Dessa ändringar innebär att investeringsfonder inte längre är skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. I stället ska den som är delägare i en investeringsfond, svensk eller utländsk, ta upp en schablonintäkt som beräknas på grundval av värdet på delägarens fondandelar vid kalenderårets ingång.
Investeraravdraget infördes den 1 december 2013 i syfte främja tillgången till kapital för mindre företag och tillväxtföretag. Investeraravdraget ger tillväxtföretagen goda villkor att växa, utvecklas och anställa i Sverige. Genom att skapa incitament att tillföra eget kapital i dessa företag ökar soliditeten i företagen, vilket gör företagen mer robusta och livskraftiga. Vidare bidrar investeraravdraget till att den skattemässiga behandlingen av investeringar som finansieras med eget respektive lånat kapital jämnas ut och sänker småföretagens kapitalkostnader. Riksdagen antog så sent som den 25 november 2015 regeringens förslag till anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar. Investeraravdrag får därmed inte göras om den skattskyldige eller någon närstående under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången på förvärv av andelar som skett efter den 31 december 2015.
Utskottet konstaterar att flera av de frågor om villkoren för investeringar, sparande och företagens kapitalförsörjning som har tagits upp i motionerna gäller eller har anknytning till redan vidtagna reformer eller det arbete som pågår. Riksdagen bör därför inte överväga något tillkännagivande till regeringen i dessa hänseenden.
Ett skattemässigt undantag för affärsverksamheter som är ämnade att stimulera fler unga att starta företag kan framstå som en enkel och välmotiverad åtgärd men innebär enligt utskottets mening att skattelagstiftningen tillförs ytterligare en gränsdragning som ska hanteras av Skatteverket och de skattskyldiga som har kontakt med de undantagna verksamheterna. Utskottet anser inte att det som framkommit i motion 548 ger anledning till någon annan bedömning än att det saknas tillräckliga skäl att tillföra skattereglerna ett undantag av denna karaktär.
Därmed avstyrker utskottet samtliga motioner på området.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om översyner av fåmansföretagens skatteregler.
Jämför reservationerna 4 (M, C, L, KD), 5 (M) och 6 (C).
Gällande rätt
De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som brukar kallas 3:12-reglerna, återfinns i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Ett typiskt fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare har mer än hälften av rösterna. Om en av delägarna har den verkliga bestämmanderätten över en oberoende verksamhetsgren räknas bolaget eller föreningen som ett fåmansföretag även om det första villkoret inte är uppfyllt. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person. Reglerna om utdelning och kapitalvinst gäller enbart personer med s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretaget. En andel är kvalificerad om delägaren eller någon närstående till denne har varit verksam (aktiv) i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare eller en närstående till denne anses vara verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Det är den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande, inte delägarens formella ställning. Som närstående räknas maka eller make, föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn osv. samt deras respektive maka eller make, syskon och deras makar, barn, barnbarn samt dödsbo som någon i närståendekretsen är delägare i.
Om en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag beskattas den på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. De särskilda reglerna gäller inte löneuttag utan tar sikte på belopp som ägaren lyfter som utdelning eller tillgodogör sig som kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansbolaget. I avsaknad av de särskilda reglerna skulle utdelning och avyttringar beskattas som inkomst av kapital. De s.k. 3:12-reglerna medför att den del av bolagets inkomster som ägaren tillgodogör sig som utdelning eller kapitalvinst i stället fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. När delägaren lyfter utdelningar från företaget eller säljer andelar i bolaget ska alltså utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en tjänsteinkomstbeskattad del och en kapitalinkomstbeskattad del. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från sålda andelar som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital. Upp till en viss nivå (ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp) som bestäms med hänsyn till storleken av det insatta kapitalet och utbetalda löner beskattas utdelning och aktiva delägares vinst vid försäljning av aktier i bolaget med skattesatsen 20 procent. Utdelning och kapitalvinst över gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst.
Ändringar i reglerna fr.o.m. den 1 januari 2006
Genom en reformering av reglerna fr.o.m. den 1 januari 2006 utvidgades det utrymme som kan tas ut som kapitalbeskattad inkomst. Det infördes också en schablonregel, den s.k. förenklingsregeln, med tanke främst på företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda, t.ex. nystartade företag. I stället för att beräkna utrymme för kapitalbeskattning enligt de ordinarie, mer komplicerade reglerna tilläts en ägare av en kvalificerad andel att använda ett belopp motsvarande 1,5 inkomstbasbelopp som gränsbelopp, dvs. det utrymme som anger hur mycket det är möjligt att ta ut ur bolaget till endast 20 procent kapitalinkomstskatt. Schablonbeloppet har därefter höjts vid tre tillfällen. Syftet med höjningarna av schablonbeloppet har varit att stimulera nyföretagande och förenkla för företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda. Andra förändringar som införts under senare tid gäller det löneuttagskrav som tillämpas för att nivån på företagets löneutbetalningar ska få räknas aktiva delägare till godo vid beräkningen av hur mycket som ska kapitalinkomstbeskattas hos ägaren. Många företagare ansåg att löneuttagskravet var alltför högt. Kritiken gick bl.a. ut på att höga löneuttag riskerar att leda till likviditetsproblem och att ett högt lönekrav leder till svårigheter för medarbetarägda konsultföretag. Vidare var det svårt för företagare som arbetar deltid att utnyttja löneunderlagsregeln. Det maximala löneuttagskravet sänktes från 15 till 10 inkomstbasbelopp den 1 januari 2009. Från och med samma tidpunkt gäller även enklare regler för beräkning av gränsbelopp och att rätten till årets gränsbelopp inte går förlorad efter förvärv genom arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande. I 57 kap. 22 § IL finns en takregel för hur mycket som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna s.k. 100-basbeloppsregel innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp som inkomst av tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än motsvarande 100 inkomstbasbelopp (5 930 000 kronor vid kapitalvinst 2016). Kapitalvinst härutöver beskattas utan kvotering till 30 procent i inkomstslaget kapital.
Från och med den 1 januari 2012 finns även en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst som reglerar till vilken del utdelning under ett och samma beskattningsår ska beskattas som inkomst av tjänst. Regeln innebär att utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets, under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning med högre belopp än motsvarande 90 inkomstbasbelopp. Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet och takbeloppet ska beskattas på samma sätt som gäller för kapitalvinstbeskattningen, dvs. till 30 procent i inkomstslaget kapital.
Ändring av reglerna fr.o.m. den 1 januari 2014
En skärpning av 3:12-reglerna infördes den 1 januari 2014 till följd av att utformningen av löneunderlagsregeln hade medfört att delägare i personalintensiva fåmansföretag trots relativt låga löneuttag hade kunnat ta ut en stor andel av resultatet som lågt beskattad utdelning. Dessutom hade kombinationen av en förmånlig löneunderlagsregel och bestämmelsen i 57 kap. 3 § IL, som innebar att även företag med många verksamma delägare föll in under 3:12-reglerna, gjort att ersättningen för risk och avkastningen på insatt kapital inte stod i proportion till den avkastning som kunde ges i form av kapitalbeskattad utdelning. Reglernas utformning medförde därför att verksamma delägare i stora fåmansföretag med många anställda kunde tillgodoräkna sig mycket stora lönebaserade utrymmen. Skärpningen i 3:12-reglerna innebar att det infördes ett kapitalandelskrav om 4 procent, vilket innebar att löneunderlagsregeln bara fick tillämpas av delägare som ägde en viss minsta andel av kapitalet i företaget. Det lönebaserade utrymmet begränsades också till att per år uppgå till högst 50 gånger den egna eller närståendes kontanta ersättning samtidigt som det höjdes från 25 till 50 procent av underlaget. En sänkning av löneuttagskravet till 9,6 inkomstbasbelopp infördes. Vidare infördes en definition av dotterföretag. Slutligen höjdes den positiva räntefördelningsräntan.
Motionerna
I motion 2015/16:386 av Mathias Sundin och Said Abdu (båda FP) anförs att femårsregeln i 3:12-reglerna bör reformeras. En framgångsrik entreprenör som säljer sitt bolag drabbas, eftersom femårsregeln innebär att om han eller hon använder pengarna för att exempelvis investera i ett nytt företag blir skatten på försäljningssumman mycket hög eftersom det räknas som tjänsteinkomst och inte kapitalinkomst.
I motion 2015/16:880 av Penilla Gunther (KD) föreslås att en förenkling av 3:12-reglerna utreds noggrant, med bred representation och med långsiktig inriktning.
I motion 2015/16:896 av Penilla Gunther (KD) anförs att regeln på karenstid på fem år vid försäljning av fåmansbolag är ett hinder vid generationsväxlingar och gör att många fåmansföretagare väljer att lägga sitt bolag vilande i fem år för att få en gynnsam beskattning, och att den därför bör förändras.
I motion 2015/16:1220 av Said Abdu (FP) anförs att det krävs mer neutrala svenska skatteregler i Sverige så att generationsskiften inom och utom familjen i svenska småföretag underlättas och kapitalförstöringen minskar.
I motion 2015/16:1980 av Helena Lindahl och Per-Ingvar Johnsson (båda C) föreslås att regeringen tillsätter en statlig utredning för att ta fram förslag på skatteområdet som underlättar ägar- och generationsskiften i småföretag och att uppdraget ska innefatta både sådana småföretagare som bedriver sin näringsverksamhet som enskilda näringsidkare och sådana som driver den i aktiebolag och handelsbolag.
I kommittémotion 2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) anförs att 3:12-reglerna bör ses över och förbättras, särskilt för växande företag.
I kommittémotion 2015/16:2246 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD) anförs att alliansregeringen 2014 gav en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om beskattningen vid ägarskiften i fåmansbolag för att göra dem mer ändamålsenliga. Den nuvarande regeringen har dock formulerat en rad tilläggsuppdrag som enligt motionärerna skulle kunna leda till att den skattemässiga situationen för ägarna av bolagen försämras. Därför anser motionärerna att det finns skäl att se över fåmansbolagsreglerna, men inte på ett sätt som på totalen försämrar villkoren för jobb, tillväxt och entreprenörskap. Vidare anser de att utredningens ursprungliga uppdrag bör värnas.
I kommittémotion 2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 anförs att regeringen bör förbättra förutsättningarna för generationsskiften så att den som säljer sitt företag till sina barn inte missgynnas.
I kommittémotion 2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 6 föreslås att regeringen ser över hur man kan underlätta för generationsväxling och nyföretagande inom lantbruket
Utskottets ställningstagande
På grund av skillnaden i skattesats mellan inkomstslagen tjänst och kapital finns de s.k. 3:12-reglerna. Dessa särskiljer arbetsinkomster från kapital-inkomster i företag med ett fåtal delägare där delägaren också arbetar i företaget, s.k. fåmansföretag. Spänningarna mellan beskattning av arbets-inkomst och kapitalinkomst har ökat väsentligt sedan 1990/91 års skatte-reform. Det är angeläget att 3:12-reglerna inte öppnar upp för en sådan inkomstomvandling som reglerna är avsedda att förhindra. Förutom att en inkomstomvandling minskar skatteintäkterna minskar också effektiviteten i skattesystemet, samtidigt som 3:12-reglernas legitimitet undergrävs.
Regeringen har aviserat att man ska se över beskattningen av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag för att bl.a. upprätthålla det ursprungliga syftet med regelverket. Regeringen har gett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (dir. 2015:2) om att även se över 3:12-regelverket i syfte att begränsa möjlig-heterna till inkomstomvandling. Utredningen ska bl.a. analysera om för-enklingsregeln, reglerna om lönebaserat utrymme och sparat utdelnings-utrymme samt takreglerna för beskattning av utdelning respektive kapitalvinst i inkomstslaget tjänst bör ändras, analysera om skattesatsen på utdelning och kapitalvinst inom gränsbeloppet samt över takbeloppen bör förändras, och lämna förslag till de förändringar av 3:12-reglerna som utredningen finner lämpliga. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2016.
Utskottet finner det inte motiverat att föregå det pågående utredningsarbetet och avstyrker därmed motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en översyn av kapitalvinst-beskattningen vid försäljning av privatbostäder.
Jämför reservationerna 7 (C) och 8 (KD).
Gällande rätt
En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande överlåtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 procent. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 procent av kapitalvinsten beskattas. Av kapitalförlusten vid avyttring av en privatbostadsfastighet ska 50 procent dras av (45 kap. 33 § inkomstskattelagen [1999:1229], förkortad IL).
Vid avyttring av en fastighet beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången (försäljningspriset) minskad med utgifterna för avyttringen (försäljningsutgifterna) och omkostnadsbeloppet. Om den sålda fastigheten är en ersättningsbostad ska vinsten vid kapitalvinstberäkningen ökas med det uppskovsbelopp säljaren har fått. Som ersättning eller försäljningspris räknas det pris som avtalats mellan säljare och köpare. Utgifter för avyttringen ska avräknas från ersättningen och inte inräknas i omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Som försäljningsutgifter räknas mäklarutgifter och annan försäljningsprovision, advokatutgifter, utgifter för värdering av fastigheten och andra utgifter som säljaren har haft för försäljningen. De principer för kapitalvinstbeskattning av fastigheter som beskrivits ovan gäller också för bostadsrätter. Icke yrkesmässig avyttring av bostadsrätter beskattas alltså i kapital medan yrkesmässig avyttring beskattas i näringsverksamhet.
För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostäder i små-hus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 procents kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen beviljas om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden skulle ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovs-möjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007, men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som har skett under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att göra det möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättnings-fastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige.
I samband med att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift, höjdes kapitalvinstskatten för privatbostäder från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kvarstod, men nya uppskovsbelopp begränsades till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändrades beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättnings-bostaden var billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva och bodelning slopades med undantag för vissa övergångar inom familjen.
Som en del i finansieringen av den nyss nämnda omläggningen av bostads-beskattningen är uppskovsbeloppen räntebelagda fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som har fått uppskov ska ta upp en schablonintäkt i inkomst-slaget kapital. Schablonintäkten beräknas till 1,67 procent av det uppskovs-belopp som finns vid ingången av inkomståret. Skatten är sedan 30 procent av schablonintäkten. Skatten motsvarar därmed ca 0,5 procent av uppskovs-beloppet. Vidare sänktes taket för uppskovsbeloppet från 1,6 miljoner kronor till ett tak om 1,45 miljoner kronor för avyttringar som sker fr.o.m. den 1 januari 2010.
Motionerna
I motion 2015/16:1124 av Sten Bergheden (M) föreslås att regeringen utreder möjligheterna att ta bort eller minska reavinstbeskattningen vid bostadsflytt.
I motion 2015/16:1338 av Margareta Cederfelt och Johan Forssell (båda M) anförs att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning om hur lagstiftningen kan ändras så att inlåsningseffekterna minskar, i syfte att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Med tanke på dagens bostadsbrist bör alla hinder som stör bostadskedjan undanröjas, inklusive reavinstbeskattningen, menar motionärerna.
I motion 2015/16:1664 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås att regeringen ser över den gällande lagstiftningen i syfte att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder.
I kommittémotion 2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4 anförs att en del av orsakerna till den bristande rörligheten på bostadsmarknaden står att finna i skatternas utformning. De s.k. flyttskatterna gör att en del drar sig för att byta bostad och leder därmed till sämre rörlighet på bostadsmarknaden. Taket för uppskov gällande reavinstskatten bör enligt motionärerna därför tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. För att finansiera den fördyring som det innebär för staten att få in uppskovsränta och en större del av reavinstskatten senare än med dagens regelverk, kan räntan för uppskovet höjas något, motsvarande statens kreditkostnad. Den närmare utformningen av detta förslag behöver utredas, men det är motionärernas övertygelse att en sådan reform har potential att kraftigt öka rörligheten på bostadsmarknaden på ett sätt som är statsfinansiellt ansvarsfullt, samtidigt som tryggheten för boende kan bevaras.
I kommittémotion 2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 1 anförs att det behövs en översyn vad gäller beskattningen för att köpa, äga och sälja den egna bostaden.
I motion 2015/16:2624 av Anti Avsan (M) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör ta initiativ till en översyn av reglerna om beskattning av fysiska personers kapitalvinst vid försäljning av en permanentbostad. Regeringen bör försöka identifiera vilka negativa konsekvenser som reavinstbeskattningen medför samt lämna förslag till hur en ändrad lagstiftning skulle kunna utformas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid ett flertal tillfällen prövat yrkanden om att rikta tillkänna-givanden till regeringen om en översyn av beskattningsreglerna för kapitalvinster på bostäder, senast i betänkande 2014/15:SkU17. Då som nu hänvisar utskottet till det regeringsuppdrag som Skatteverket gavs den 1 mars 2012 för att utreda möjligheterna till förenklad beskattning och service vid avyttring av vissa privatbostäder (Fi 2012/1017). Den 17 december 2012 redovisade Skatteverket sin utredning för Finansdepartementet i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostads-fastigheter och privatbostadsrätter. Skatteverket har i sin utredning föreslagit ett flertal ändringar i fråga om kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Utskottet anser att resultatet av regeringens beredning ska avvaktas och avstyrker därför motionerna om förändrad kapitalvinstbeskattning.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en översyn av reglerna för ränteavdrag och skattereduktion för underskott av kapital.
Gällande rätt
Till inkomst av kapital hänförs sådana intäkter och kostnader som inte ska hänföras till näringsverksamhet eller till tjänst (41 kap. 1 § inkomstskatte-lagen, förkortad IL). I huvudsak beskattas alla intäkter och avdrag beviljas för alla utgifter som har samband med tillgångar. Det saknar betydelse om intäkterna/utgifterna är löpande eller tillfälliga. Avdrag beviljas dock inte för personliga levnadskostnader (9 kap. 2 § IL).
I inkomstslaget kapital finns bara en beräkningsenhet och ingen uppdelning på förvärvskällor, vilket bl.a. innebär att kapitalförluster får dras av från alla slag av intäkter i inkomstslaget kapital.
Kapitalvinster beräknas nominellt och är med några undantag skattepliktiga till 100 procent. Bland undantagen kan nämnas de särskilda reduceringsregler som finns för beräkning av kapitalvinst vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter. Avdrag för kapitalförluster beviljas mot samtliga övriga intäkter i kapital men är som huvudregel bara avdragsgilla till 70 procent.
67 kap. IL finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. Enligt 10 § ska skatten, vid ett underskott av kapital, minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet. För investeraravdrag gäller särskilda regler enligt samma paragraf.
En privatperson som har inkomst av tjänst och enbart utgiftsräntor får således skatten på tjänsteinkomsten nedsatt på grund av utgiftsräntorna, eftersom dessa medför ett underskott i inkomstslaget kapital. På samma sätt ger en kapitalförlust en sänkning av skatten på tjänsteinkomsten.
Motionerna
I motion 2015/16:1109 av Said Abdu (FP) anför motionären att hushållens möjligheter till ränteavdrag för bostadslån måste minska.
I motion 2015/16:1396 av Fredrik Schulte (M) anförs att ränteavdragen bör fasas ut och på sikt avskaffas.
I motion 2015/16:1616 av Sten Bergheden (M) anförs att regeringen bör överväga att omgående tillsätta en utredning som ser över hur ränteavdragen kan avvecklas över tid.
I motion 2015/16:1660 av Erik Bengtzboe (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att göra CSN-lånen avdragsgilla inom ramen för ränteavdraget.
I motion 2015/16:1746 av Jörgen Andersson (M) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör se över vilken effekt en sänkning av taknivån på 100 000 kronor i ränteavdrag med 30 procents subsidier skulle få för hushållen och för samhällsekonomin. Vidare föreslås att regeringen ser över vilken effekt en sänkning av subsidierna med 21 procent därutöver kan få för hushållen och samhällsekonomin.
I motion 2015/16:2047 av Mikael Eskilandersson och Sara-Lena Bjälkö (båda SD) föreslås att ränteavdragen slopas och att dessa pengar i stället återförs till hushållen, t.ex. genom att kommunala fastighetsavgifter på bostäder tas bort eller minskas.
Utskottets ställningstagande
En rad åtgärder för att minska riskerna i det finansiella systemet och med hushållens skuldsättning har vidtagits de senaste åren, bl.a. skärpta kapitalkrav och höjda riskvikter för bolån samt belåningsbegränsningar i form av bolånetak. Riksdagen antog så sent som den 23 mars 2016 regeringens förslag till krav på amortering i samband med nya bolån, vilka enligt planerna kommer att tillämpas från och med den 1 juni 2016.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 uttalat att det mot bakgrund av den osäkerhet som råder kring återhämtningen i svensk ekonomi är av central betydelse att vidta väl avvägda åtgärder för att dämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning, för att inte utlösa en snabb och okontrollerad nedgång i bostadspriserna, med betydande negativa effekter på tillväxt och sysselsättning som följd. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla stabila och förutsägbara regler för så viktiga beslut som köp av bostäder. Behovet av åtgärder på området måste ses långsiktigt och hanteras varsamt.
Regeringen anför att man tillsammans med ansvariga myndigheter noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och bostadspriserna för att se om ytterligare åtgärder är nödvändiga.
Mot bakgrund av det ovan anförda är utskottet inte berett att för närvarande ställa sig bakom förslag på ett tillkännagivande till regeringen om behovet av översyn av ränteavdragen och skattereduktionen för kapitalförluster. Motionerna avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om förändrad fastighets-beskattning för elproduktionsenheter.
Jämför reservation 9 (SD).
Gällande rätt
I Sverige tas skatter och avgifter ut vid produktion av el. Alla elproduktions-anläggningar belastas med en generell industriell fastighetsskatt. En industri-enhet är en byggnad avsedd för industriell verksamhet och tillhörande tomtmark. Statlig fastighetsskatt ska betalas för fastigheter som inte innehåller bostäder och som vid fastighetstaxeringen bl.a. betecknas som en industrienhet eller elproduktionsenhet. Statlig fastighetsskatt betalas på taxeringsvärdet (75 procent av marknadsvärdet). Elproduktionsenheter delas in i två huvudgrupper som har olika hög fastighetsskatt: vattenkraftverk och värmekraftverk. Andra kraftverk än vattenkraftverk hänförs vid fastighetstaxeringen till huvud-gruppen värmekraftverk. Dessa är kraftvärmeverk, kondenskraftverk, kärn-kraftverk och vindkraftverk. Fastighetsskatten på vattenkraftverk höjdes den 1 januari 2008 från 1,2 procent till 1,7 procent. Tillsammans med den tillfälliga höjningen av skatten med 0,5 procent under taxeringsåren 2007–2011 uppgick fastighetsskatten på vattenkraft till totalt 2,2 procent 2010. Från 2011 uppgår fastighetsskatten till 2,8 procent, dvs. den tillfälliga skatten permanentades och en ytterligare höjning gjordes med 0,6 procent. Inga ändringar är beslutade för deklarationen 2013 och framåt. Fastighetsskatten på vindkraftverk sänktes från 0,5 procent till 0,2 procent den 1 januari 2007. För övriga elproduktionsanläggningar är fastighetsskatten oförändrad, dvs. 0,5 procent av taxeringsvärdet för fastigheten.
Motionen
I kommittémotion 2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 18 anförs att regeringen bör utreda förutsättningarna för en sänkning av fastighetsskatten för småskalig vattenkraft. Fastighetsskatten för småskalig vattenkraft bör sänkas till samma nivå som andra elproduktionsenheter för att stimulera investeringsviljan och tillkomsten av ny förnybar energi. Vidare föreslår motionärerna att fastighetsskatten för vindkraft justeras till den normala industrifastighetsskatten, för att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och för att undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna.
Utskottets ställningstagande
De nuvarande bestämmelserna om fastighetstaxering av elproduktionsenheter tillkom i stor utsträckning inför 2000 års allmänna fastighetstaxering. Elproduktionen och elmarknaden har sedan dess utvecklats och genomgått geografiska och strukturella förändringar. Med hänsyn till de förändringar som har gjorts tillsatte regeringen i september 2014 en särskild utredare (dir. 2014:134) för att göra en översyn av fastighetstaxeringen och fastighets-beskattningen av elproduktionsenheter och bedöma om den bör förändras i något avseende. Utredaren ska enligt direktiven sträva efter en fastighetstaxering och fastighetsbeskattning som är samhällsekonomiskt effektiv och som inte snedvrider förutsättningarna mellan de olika elproduktionstyperna, mellan elproduktion och annan näringsverksamhet eller mellan anläggningar med olika kapacitet inom en och samma elproduktionstyp. Utredaren ska bl.a. överväga om elproduktionsenheter bör taxeras med tätare intervall, analysera om det är motiverat att anläggningar med enbart värmeproduktion utgör skattebefriade specialbyggnader, och i så fall i vilken utsträckning, överväga om det med hänsyn till påverkan på effektiviteten i elcertifikatssystemet är motiverat att värdet av elcertifikat beaktas vid fastighetstaxeringen eller vid bestämmandet av underlag för uttag av fastighetsskatt, och föreslå hur anläggningar för energislag som inte kan indelas som någon av de befintliga kraftverkstyperna kan fastighetstaxeras och fastighetsbeskattas som elproduktionsenheter. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2016.
Motionsyrkanden om en översyn av fastighetsskattens nivåer får därmed anses vara tillgodosedda, varför dessa avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i beskattningen av boendet.
Jämför reservationerna 10 (SD) och 11 (KD).
Bakgrund
Fastighetsavgift
Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08: 27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxerings-värdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomstbas-beloppet. Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift fr.o.m. den 1 januari 2010 så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kronor, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas. Utvidgningen finansieras genom att taket för uppskovsbelopp sänktes från 1,6 till 1,45 miljoner kronor den 1 januari 2010.
Underhållsfonder, periodiseringsfonder
Innehav av hyresbostäder utgör näringsverksamhet, vilket utöver fastighetsavgiften medför en löpande konventionell beskattning i form av skatt på näringsverksamheten. Medel som sparas eller sätts av för framtida underhåll beskattas med 22 procent. I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före skattereformen 1990 fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt jämna ut sina inkomster skattemässigt. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfonder, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Vid beräkning av näringsverksamhet kan avdrag göras för avsättning till periodiseringsfonder. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent.
Bostadsbeskattningskommittén
I april 2012 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté med uppdrag att göra en översyn av beskattning av hyresrätter och vissa andra boendeformer (dir. 2012:32). Kommittén skulle se över beskattningen av bostäder som upplåts med hyresrätt, bostadsrätt i oäkta bostadsföretag eller kooperativ hyresrätt. Kommittén skulle bl.a. lämna förslag på en förbättring av den skattemässiga ställningen för bostäder som upplåts med hyresrätt. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2013:45) i maj 2013 förlängdes utredningstiden till den 15 januari 2014.
Kommittén, som antog namnet Bostadsbeskattningskommittén, lämnade sitt slutbetänkande i januari 2014 (SOU 2014:1). Kommitténs uppdrag har bestått av fem delar. Den första delen avser beskattningen av hyresbostäder, den andra beskattningen av delägare i oäkta bostadsföretag och den tredje beskattningen av kooperativa hyresrättsföreningar. Den fjärde delen avser reglerna om skattereduktion för ROT-arbete och den femte delen skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden.
Kommitténs förslag innebär att den skattemässiga ställningen för hyresbostäder förbättras genom att den kommunala fastighetsavgiften avskaffas för bostäder som upplåts med hyresrätt. Detta gäller för hyresbostäder i hyreshusenheter som inte inrymmer eller är avsedda att inrymma bostad åt en delägare i hyreshuset om det är ett andelshus. Förslaget gäller dessutom för hyresbostäder i småhus och ägarlägenheter om byggnaden ingår i en näringsfastighet. Som villkor för avgiftsfriheten gäller dock för samtliga byggnader att hyresbostaden upplåts eller är avsedd att upplåtas med hyresrätt för att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad och inte ägs av ett privatbostadsföretag. Oäkta bostadsföretag ska inte betala fastighetsavgift för hyresbostäder. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Motionerna
I motion 2015/16:711 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M) yrkande 1 och 3 anförs att regeringen inte bör återinföra fastighetsskatten men se över möjligheten att avskaffa taxeringssystemet.
I motion 2015/16:724 av Jan Lindholm (MP) anförs att det behövs en rättvis skattebelastning av de olika upplåtelseformerna för boende.
I motion 2015/16:1335 av Margareta Cederfelt (M) anförs att regeringen bör överväga en enhetlig kostnad för lagfart och inteckning.
I motion 2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 11, 12 och 16 anförs att studentbostäder borde vara klassade som elevhem, vilket skulle befria dem från fastighetsavgiften samt skapa stimulans för nybyggnation. Enligt motionärerna bör staten beskatta studentkorridorer som helhet snarare än enskilda studentrum i en korridor. Vidare bör konventionellt beskattade bostadsföretag kunna avsätta medel för framtida underhåll med obeskattades vinstmedel på samma sätt som bostadsrättsföreningar har möjlighet att göra.
I kommittémotion 2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 6 och 7 föreslås att man inför skattefria underhållsfonder för att finansiera framtida renoveringar, vilket enligt motionärerna skulle motverka hyreshöjningar och skapa förutsättningar för att hålla nere hyrorna. Studentbostäder och studentrum bör vidare enligt motionärerna klassificeras som elevhem, vilket skulle befria dem från den kommunala fastighetsavgiften samt skapa stimulans för nybyggnation.
I motion 2015/16:2048 av Mikael Eskilandersson och Sara-Lena Bjälkö (båda SD) anförs att den kommunala fastighetsavgiften bör slopas.
I motion 2015/16:2091 av Erik Bengtzboe (M) yrkande 3 anförs att regeringen bör överväga ett avskaffande av stämpelskatten vid fastighetsköp.
I motion 2015/16:2339 av Hanna Westerén och Marie Granlund (båda S) anförs att ränteavdragsrätten för lån till bostäder blir en skattesubvention till de som äger sin bostad. Det bidrar till en orättvis skattesituation där hyresrätter tydligt missgynnas. Förutsättningar för mer rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna bör därför kunna övervägas, enligt motionärerna.
I motion 2015/16:2629 av Maria Malmer Stenergard (M) föreslås att stämpelskatten avskaffas.
I kommittémotion 2015/16:2865 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 6 föreslår motionärerna att taxeringsvärdessystemet slopas, eftersom de anser att det är kostnadskrävande och bidrar med krångel för enskilda småhusägare.
I motion 2015/16:2939 av Jan R Andersson (M) anförs att lagfartsavgiftens storlek är orimlig i förhållande till arbetsinsatsen för att handlägga en lagfart. Därför bör regeringen enligt motionärerna se över möjligheten att låta lagfartsavgiften stå i rimlig proportion till det nedlagda arbetet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare behandlingar av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt förslag om att reservera obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform. Utskottet vidhåller detta ställnings-tagande.
Den kommunala fastighetsavgiften för hyresenheter ändrades den 1 januari 2013 genom att både taket och procentsatsen sänktes. Den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus har på detta sätt fått ett genomslag även för hyreshus med studentbostäder. Med anledning av att Bostadsbeskattnings-kommitténs betänkande för närvarande bereds inom Regeringskansliet förutsätter utskottet att det fortsatta arbetet med att förändra boende-beskattningen kommer att fortskrida utan att utskottet behöver besluta om ett tillkännagivande. Motionsyrkandena i denna del får därmed i allt väsentligt anses vara tillgodosedda.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet samtliga motioner inom detta område.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ett återinförande av en arv- och gåvobeskattning.
Jämför reservation 12 (V).
Motionen
I motion 2015/16:719 av Annika Lillemets och Valter Mutt (båda MP) yrkande 1 föreslås att arvsskatten bör återinföras, eventuellt kompletterad med en återinförd gåvoskatt. Från fördelningspolitiska utgångspunkter är det enligt motionärerna inte rimligt att arv av stora förmögenheter, som per definition skapats av någon eller några andra, ska lämnas obeskattade, medan förvärvsinkomster och avkastning på eget sparkapital beskattas. Därtill är skatt efter bärkraft en viktig princip.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen beslutade att de tidigare arvs- och gåvoskatterna skulle avskaffas den 1 januari 2005 (bet. 2004/05:SkU18, rskr. 2004/05:134, 136). Utskottet anförde vid sitt tillstyrkande av regeringens förslag att det liksom regeringen ansåg att det inte var möjligt att möta den kritik som riktats mot arvs- och gåvoskatten genom ändrade regler. Kostnaden för att administrera arvs- och gåvoskatten måste också sättas i relation till de intäkter som skatten ger. Mot denna bakgrund och för att underlätta generationsskiften i onoterade bolag ansåg såväl regeringen som utskottet att arvs- och gåvoskatten skulle slopas.
Riksdagen antog hösten 2015 regeringens budgetproposition för 2016. Flera av regeringens förslag bidrar till att finansiera reformer och understöder därigenom en långsiktigt hållbar finansiering av den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Förslagen om att trappa av jobbskatteavdraget för höga inkomster, sänka skatten för pensionärer, inte räkna upp den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt respektive begränsa RUT-avdraget minskar skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan olika grupper. Även förslaget om slopad avdragsrätt för privat pensionssparande är fördelningsmässigt motiverat.
Därmed avstyrker utskottet motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om förändrade regler för avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning.
Jämför reservationerna 13 (C) och 14 (KD).
Gällande rätt
Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.
Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.
Företag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverk-samheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten.
Med forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.
Skatteverket har behandlat frågan om avdragsrätt för sponsring i ett ställningstagande (2005-06-27 dnr 130 702489-04/113 Riktlinjer, avdragsrätt för sponsring) och i en skrivelse (2009-05-20 Kultursponsring, dnr 131476491-09/111). Båda finns tillgängliga via Skatteverkets hemsida.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 21 föreslås att de offentliga regelverken för sponsring av kulturen i syfte att underlätta sponsring av både konst och idrott ses över. Gåvoskatteavdraget bör enligt motionärerna på sikt utvecklas till att omfatta såväl företag som enskilda gåvogivare. Dessutom bör fler allmännyttiga ideella organisationer, exem-pelvis idrottsföreningar, komma i fråga samtidigt som nivån för avdragsrätten bör höjas i paritet med andra jämförbara länder i Europa.
I kommittémotion 2015/16:2402 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 8 anförs att donationer från näringslivet och privatpersoner bör göras avdragsgilla för att stärka lärosätenas ekonomi och möjliggöra satsningar på verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Den 1 december 2013 infördes ett investeraravdrag för att stimulera tillgången på kapital för mindre företag. Vidare infördes den 1 januari 2014 ett skatteincitament för forskning och utveckling (FoU). Skatteincitamentet ska ges i form av ett avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Med hänsyn till att frågan om skatteincitament för forskning och utveckling redan uppmärksammats av regeringen anser utskottet att det nu inte behövs något tillkännagivande på området.
Sponsring av kultur betraktas skattemässigt som all annan sponsring. Med anledning av vad som framförts i motionen anser inte utskottet att det finns skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen med förslag på ändring av gällande regler på området.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om införandet respektive utvärdering av ett tonnageskattesystem.
Bakgrund
Regeringens målsättning är att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring. Den 24 januari 2013 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen (dir. 2013:6). En särskild utredare skulle analysera möjligheten att införa ett system med tonnageskatt i Sverige. I detta sammanhang skulle utredaren även se över andra befintliga stöd för sjöfartsnäringen. Utredaren skulle lämna förslag till ett heltäckande system för tonnageskatt. Uppdraget ska ses mot bakgrund av den ökade internationella konkurrensen på sjöfartsområdet och att antalet svenskflaggade fartyg har minskat de senaste åren. Syftet var att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Den svenska sjöfartsnäringen är i dag skattemässigt gynnad och får ett omfattande sjöfartsstöd. Utredaren skulle därför analysera frågan om tonnageskatt i ett bredare perspektiv och vid utformandet av förslagen beakta andra befintliga stöd för sjöfartsnäringen och även i den utsträckning det befanns nödvändigt lämna förslag till ändringar av befintliga stöd för sjöfartsnäringen. En utgångspunkt var att sjöfartsstödet i grunden skulle vara oförändrat. Utredaren skulle göra en konsekvensanalys och särskilt uppmärksamma vilken inverkan den samlade effekten av sjöfartsstödet och de skattevillkor som gäller för sjöfartsnäringen hade på andra branscher. Det ansågs vara angeläget att en ny stödordning inte skulle snedvrida konkurrensen inom transportsektorn eller andra branscher.
Utredningen överlämnade den 6 februari 2015 sitt betänkande Ett svenskt tonnageskattesystem (SOU 2015:4) till regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. ett svenskt tonnageskattesystem som innebär att rederiets inkomst beräknas schablonmässigt utifrån fartygets nettotonnage och inte utifrån det faktiska resultatet av näringsverksamheten. Den schablonmässigt beräknade inkomsten läggs sedan till grund för inkomstbeskattningen. Beskattningen blir på så sätt förutsebar för företagen. Utredningen föreslår att systemet ska vara frivilligt, men att de företag som går med i systemet ska vara bundna av det i minst tio år. Det ska inte vara möjligt att när som helst växla mellan tonnagebeskattning och konventionell beskattning för att uppnå skattefördelar. Tonnageskattesystemet är tänkt att rikta sig till rederier som bedriver sjötransporter av gods eller passagerare.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 s. 261 f.) anfört att man avser att under riksmötet återkomma till riksdagen med ett förslag. Innan förslaget kan träda i kraft måste det anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen. Mot denna bakgrund bedöms ett system med tonnageskatt kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2016.
Motionerna
I motion 2015/16:201 av Lars Tysklind (FP) yrkande 1 anförs att regeringen har aviserat att tonnageskatt bör införas men att det kan ske tidigast den 1 juli 2016. Motionären anser att det viktiga nu är att införandet av tonnageskatt sker så snart som möjligt.
I motion 2015/16:2864 av Aron Modig (KD) föreslås att införandet av tonnageskattesystemet bevakas och kontinuerligt utvärderas.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har aviserat att man under våren 2016 avser att lämna förslag på införandet av ett tonnageskattesystem för rederinäringen. Förslaget måste först godkännas av Europeiska kommissionen i fråga om huruvida detta är förenligt med reglerna om statsstöd. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att rikta ett tillkännagivande till regeringen om utformningen respektive genomförandet av det förslag som aviserats. Utskottet kan dock konstatera att regeringens förslag är försenat i förhållande till de tidigare aviserade tidpunkterna. Utskottet vill understryka vikten av att regeringen tillgodoser riksdagens tillkännagivande och utgår från att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag för införande av tonnageskatt.
Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om en översyn av företags rätt till avdrag för konstinköp.
Gällande rätt
Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom årliga värde-minskningsavdrag (18 kap. 3 § IL). Värdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde. För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, får enligt huvudregeln hela utgiften dras av omedelbart (18 kap. 4 § IL).
För konstnärlig verksamhet finns några avvikelser som gör reglerna mer generösa i jämförelse med beskattning av annan näringsverksamhet. En sådan gäller de större möjligheter som finns att kvitta underskott (62 kap. 4 § IL), och en annan är tillgången till inkomstutjämning genom upphovsmannakontot (32 kap. IL). Inom mervärdesbeskattningen finns också gynnande skatte-avvikelser för kultursektorn. En avvikelse som mer direkt berör bildkonst är det undantag som gäller konstnärens egen (eller dödsboets) försäljning. Sådan försäljning är på begäran skattepliktig först om den överstiger 300 000 kronor per år, och då beskattas den med 12 procent.
Motionen
I motion 2015/16:3190 av Maria Weimer (FP) föreslås att företags avdragsrätt för förstagångsinköp av konst utreds. Motionären anför att en sådan åtgärd inte bara skulle vara en satsning på konstnärernas inkomstmöjligheter, utan dessutom skulle likställa villkoren mellan offentliga och privata arbetsplatser, i den bemärkelsen att konstnärlig utsmyckning med största sannolikhet skulle bli vanligare på de privata arbetsplatserna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare behandling av förslag om förändrad avdragsrätt för konstinköp framhållit att företagens skatteregler inte i första hand bör utformas med tanke på att de ska fungera som ett indirekt stöd till konstnärlig verksamhet. Utskottet anser inte att det med anledning av vad som anförs i motionen finns något skäl till att göra en annan bedömning. Motionen avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om en översyn av reglerna om avdrag för friskvård för egna företagare.
Gällande rätt
Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner av mindre värde som riktar sig till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och 12 §§ IL). Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit. Avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård som en enskild näringsidkare har för egen räkning.
Motionen
I motion 2015/16:934 av Rickard Nordin (C) yrkande 3 anförs att regeringen måste se över reglerna för vilka som får nyttja friskvårdsbidrag så att även egna företagare har möjlighet att göra avdrag för friskvård.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast våren 2015, avstyrkt motionsyrkanden om avdrag för enskilda näringsidkares privata friskvård. Utskottet har framhållit att reglerna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är avsedda för anställd personal, vilket samtidigt innebär att en enskild näringsidkares personliga friskvård inte omfattas. Vissa andra slag av förmåner som är skattefria för anställda, t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering, kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare. Avdragsrätten gäller utgifter för t.ex. rehabili-tering som är nödvändig för att näringsidkaren ska kunna fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna däremot inte är av denna karaktär betraktas de i skattehänseende som icke avdragsgilla privata levnadskostnader för närings-idkaren. Om avgifterna dras av i företaget kan detta leda till uttagsbeskattning. I vilka fall detta aktualiseras avgörs från fall till fall i rättstillämpningen.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om att förändra avskrivnings-reglerna för flyttbara bostadshus.
Motionen
I motion 2015/16:1090 av Krister Hammarbergh (M) anförs att regeringen bör se till att en förändring av avskrivningsreglerna för flyttbara bostadshus genomförs. Med flyttbara bostadshus öppnas en möjlighet att ge kortare planeringstider och därmed ett lägre risktagande. I de fall en ort har ett minskat behov av bostäder kan de säljas och uppföras på en plats där det finns ett behov. För att det ska vara ekonomiskt rimligt får inte restvärdet/återköpsvärdet på den flyttbara byggnaden vara för högt. Dagens avskrivningsregler om normalt 2 procent per år för bostadshus är skapade utifrån den traditionella bostadsproduktionen. Med de möjligheter som ett industriellt produktionssätt ger i kombination med flyttbarhet bör avskrivningsreglerna enligt motionärerna anpassas även för dessa byggnader. Det är rimligt att flyttbara bostäder kan tillåtas en årlig avskrivning baserad på mellan 25 och 33 års livslängd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare behandlingar av motsvarande förslag framhållit att skattemässiga avskrivningar på byggnaders anskaffningsvärde enligt gällande regler ska göras med hänsyn till den ekonomiska livslängden. Byggnader som endast är avsedda att användas ett fåtal år kan dras av omedelbart. Om en byggnad utrangeras ska avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Vilka procentsatser som ska användas är inte fastlagt i lag utan styrs av hur den ekonomiska livslängden för olika slags byggnader bedöms i den praktiska tillämpningen. Utskottet har inte ändrat sin inställning och anser inte att det med anledning av vad som anförs i motionen finns något skäl att föreslå regeringen att ändra i lagstiftningen. Motionen avstyrks därmed.
|
1. |
Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (SD) |
|
|
av Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 5,
2015/16:2844 av Josef Fransson m.fl. (SD) och
2015/16:2855 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt
avslår motionerna
2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 9,
2015/16:548 av Tina Acketoft (FP),
2015/16:879 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:894 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkandena 4 och 6,
2015/16:1562 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2015/16:1565 av Lars Hjälmered (M),
2015/16:1984 av Per-Ingvar Johnsson och Solveig Zander (båda C),
2015/16:2300 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3,
2015/16:2995 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (båda C),
2015/16:3000 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C) och
2015/16:3135 av Per Åsling m.fl. (C).
Skogskontot innebär att den privata skogsägaren, oftast en familje-skogsbrukare, vid en avverkning kan fördela inkomsten under en tioårsperiod, och dessutom gynnar det ekonomiskt den skogsägare som aktivt sköter sin skog med exempelvis plantering och röjning. En mindre skogsägare med ojämna avverkningsnivåer riskerar också att drabbas betydligt hårdare än större skogsägare. Skogskontot kan vara en ekonomisk nödvändighet eftersom större avverkningar görs mer sällan i familjeskogsbruk. Utan skogskontots fördelar skulle skogsägaren tvingas att skatta bort en stor del av den inkomst som byggts upp under skogens långsamma tillväxt, genom att han eller hon ett enstaka år drabbas av en extra hög taxerad inkomst. Om skogskontot avvecklas, som den statliga Skatteförenklingsutredningen föreslagit, riskerar skogsindustrin att på sikt få svårt att få fram råvara. Det drabbar hela den svenska ekonomin, eftersom skogen utgör en viktig bas för lönsam export. Principiellt vill vi i Sverigedemokraterna inte ge sämre förutsättningar för skogsnäringen. Vi motsätter oss därför avskaffandet av det s.k. skogskontot, ett skattesystem som möjliggör en mer långsiktig och ändamålsenlig beskattning vid avverkning av skog.
Det utvecklade investeraravdraget syftar till att öka tillgången på riskvilligt kapital i små bolag och riktar sig i dag till fysiska personer. Det innebär att den som köper aktier i små företag i enlighet med vissa förutsättningar vid bildandet eller i en nyemission får göra ett avdrag för hälften av summan som investeras upp till 1,3 miljoner kronor. I nuläget nyttjas inte avdraget i den omfattning som ursprungligen var avsett och förväntat. Investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag som annars troligen hade varit mindre intressanta. Sverigedemokraterna ser positivt på att vidareutveckla detta avdrag och vill därför utreda möjligheten för juridiska personer att utnyttja denna möjlighet samt öka nivån på avdraget. För att även öka intresset och användandet av avdraget vill vi även i större omfattning låta det statligt ägda företaget Almi företagspartner AB bjuda in allmänheten att investera i de företag man avser att investera i och som därmed medför rätt till investeraravdrag.
|
2. |
|
|
|
av Per Åsling (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2015/16:1984 av Per-Ingvar Johnsson och Solveig Zander (båda C),
2015/16:2995 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (båda C) och
2015/16:3135 av Per Åsling m.fl. (C) samt
avslår motionerna
2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 9,
2015/16:548 av Tina Acketoft (FP),
2015/16:879 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:894 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkandena 4 och 6,
2015/16:1562 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2015/16:1565 av Lars Hjälmered (M),
2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 5,
2015/16:2300 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3,
2015/16:2844 av Josef Fransson m.fl. (SD),
2015/16:2855 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt
2015/16:3000 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C).
Majoriteten av skogsägarna i Sverige är att beteckna som familjeskogsbrukare och alla dessa brukar sin skog, inte sällan sedan flera generationer tillbaka. En förändrad möjlighet till ekonomisk utjämning mellan åren skulle vara förödande för det engagemang och det naturvårdande arbete som alla dessa engagerade skogsägare bedriver varje dag. Dagens regelverk som möjliggör utjämning av inkomster mellan åren i form av insättning på skogskonto och skogsskadekonton ger en stabil grund och möjlighet att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk. I sitt betänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68) som Skatteförenklingsutredningen överlämnade i oktober 2014 föreslogs att bl.a. skogskonton och skogsskadekonton skulle fasas ut. Vi ser att det finns en fortsatt viktig betydelse för den enskilde skogsägaren att på ett rimligt sätt kunna bruka sin skog och på så sätt kunna ta till vara den ekonomiska utdelning man varit med och byggt upp, ofta under flera decennier.
I utredningen föreslås införande av ett miljöanpassat skogsavdrag. I förslaget utmönstras rationaliseringsförvärv ur reglerna för skogsavdrag, och dagens skogsavdragsregler vid rationaliseringsförvärv föreslås i stället bli generella. Detta kan väntas leda till högre tillväxt eftersom avverkningar fortsättningsvis kan ske på ett mer skogsekonomiskt sätt, då den yngre delen av den avverkningsmogna skogen i normalfallet kan förväntas få stå kvar under den mest intensiva tillväxtperioden i stället för att avverkas av skatteskäl. Förslaget kan således, utöver förenklingsvinster, väntas medföra positiva effekter för både miljö- och avkastningsmålet inom skogspolitiken. Vidare väntas skattekrediterna inte öka, eftersom avverkningarnas storlek bedöms minska. Ett skyndsamt genomförande av detta förslag skulle vara positivt för såväl miljövården som för skogsbruket och den exportintensiva skogsindustrin. Vi anser att förslaget lämpar sig utmärkt för en frikoppling från utredningens förslag i övrigt och kan behandlas med förtur. Det bör med fördel kunna inordnas i ett särskilt lagstiftningsärende.
Däremot bör följande förslag ändras. Det saknas en tillräcklig konsekvensutredning för hur berörda grupper småföretagare påverkas av förslagen om slopande av skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto. Skogsägare med 70–100 år från plantering till avverkning kan ofta bara göra avverkningar med flera års mellanrum. De behöver kunna fördela sina inkomster genom insättningar och uttag från skogskonton. Vi befarar att avverkningar, om skogskonton avskaffas, kan komma att styras mer av skattemässiga skäl än av vad som är bäst skogsproduktions- och miljömässigt. Vidare finns risk för att beskattningen blir ohanterlig för skogsägare vid extraordinära inkomster till följd av naturkatastrofer.
Avsättningsnivån för företagsfonden måste höjas så att det blir möjligt att låta hela företagets vinst verka i detta. Vidare är det motiverat med ett kapitalunderlag för att inte främja privat konsumtion på bekostnad av investeringar i företag. För att kunna nå en avsättningsnivå på 100 procent bör alternativ med tidsspärr och ”bolagsskatt” utredas. Den föreslagna räntebeläggningen ger en räntenivå som är 2–3 gånger så hög som motsvarande ränta för periodiseringsfond i bolagsskattesystemet. Detta behöver ändras.
När det gäller expansionsfond föreslås en ganska hög avskattning utan att den inbetalda expansionsfondsskatten tillgodoräknas företagaren. Detta gör att vi inte kan ställa oss bakom dessa övergångsregler. En möjlighet som bör prövas är att införa en ”bolagsskatt” för företagsfonden så att befintliga expansionsfonder kan överföras till den nya fonden. Detta skulle också möjliggöra en högre avsättningsnivå.
|
3. |
|
|
|
av Daniel Sestrajcic (V). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:378 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 9 och
avslår motionerna
2015/16:548 av Tina Acketoft (FP),
2015/16:879 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:894 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:1048 av Jessica Rosencrantz (M) yrkandena 4 och 6,
2015/16:1562 av Hans Rothenberg m.fl. (M),
2015/16:1565 av Lars Hjälmered (M),
2015/16:1984 av Per-Ingvar Johnsson och Solveig Zander (båda C),
2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 5,
2015/16:2300 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3,
2015/16:2844 av Josef Fransson m.fl. (SD),
2015/16:2855 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5,
2015/16:2995 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (båda C),
2015/16:3000 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C) och
2015/16:3135 av Per Åsling m.fl. (C).
Utländska företag kan i dag i många fall agera inom Sverige utan att myndigheterna vet om det. Det gör det förstås svårare att kontrollera om man följer lagar och bestämmelser, vilket kan öppna upp för svartarbete och social dumpning. Reglerna om fast driftställe avgör om ett utländskt företag ska betala inkomstskatt i Sverige eller inte. I dag är reglerna hårt knutna till en bedömning av huruvida ett företag är etablerat på en exakt plats i Sverige eller inte. De företag som inte går att knyta till en exakt plats i Sverige kan därmed undgå skattskyldighet genom att ha sitt kontor utomlands, även om de bedriver omfattande verksamhet i Sverige. Det kan t.ex. röra sig om åkeriföretag, bemanningsföretag eller byggföretag. Detta öppnar för osund konkurrens och social dumpning. Det bör därför utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in företag som i stor omfattning verkar i Sverige.
|
4. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (M, C, L, KD) |
|
|
av Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Anette Åkesson (M), Mats Persson (L) och Larry Söder (KD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2246 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD) och
avslår motionerna
2015/16:386 av Mathias Sundin och Said Abdu (båda FP),
2015/16:880 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:896 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:1220 av Said Abdu (FP),
2015/16:1980 av Helena Lindahl och Per-Ingvar Johnsson (båda C),
2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,
2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och
2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 6.
Dagens regler kring generationsskiften i fåmansbolag riskerar att försvåra generationsskiften. Skatteeffekterna kan bli stora och riskerar att såväl fördröja motiverade generationsskiften som försämra hur kapital i bolag används. År 2014 gav alliansregeringen en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om beskattningen vid ägarskiften i fåmansbolag för att göra dem mer ändamålsenliga. Den nuvarande regeringen har dock formulerat en rad tilläggsuppdrag som skulle kunna leda till att den skattemässiga situationen för ägarna av bolagen försämras. Det finns skäl att se över fåmansbolags-reglerna, men inte på ett sätt som på totalen försämrar villkoren för jobb, tillväxt och entreprenörskap. Utredningens ursprungliga uppdrag bör därför värnas.
|
5. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (M) |
|
|
av Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Anette Åkesson (M). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och
2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motionerna
2015/16:386 av Mathias Sundin och Said Abdu (båda FP),
2015/16:880 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:896 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:1220 av Said Abdu (FP),
2015/16:1980 av Helena Lindahl och Per-Ingvar Johnsson (båda C),
2015/16:2246 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD) och
2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 6.
Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. Jobb skapas av företag som växer och anställer. En viktig förutsättning för att de ska kunna fortsätta växa och anställa är att vi inte har fler regler än nödvändigt och att de som finns är förutsägbara och tydliga. Familjeföretag och ägarledda företag bidrar till långsiktighet. Många gånger erbjuder de ett engagemang i staden eller bygden och ger därför stora värden utöver de jobb de skapar. Vi har ambitionen att förbättra förutsättningarna för generationsskiften så att den som säljer sitt företag till sina barn inte missgynnas.
De skattemässiga villkoren för företagande har förbättrats de senaste åren, bl.a. genom sänkt bolagsskatt, förenklad expertskatt och sänkta socialavgifter för unga och äldre. Men det svenska skattesystemet behöver fortsätta utvecklas så att det skapar attraktiva förutsättningar för företag att bedriva sin verksamhet i Sverige och främjar entreprenörskap och innovation. Enligt en studie från Världsbanken anser en femtedel av de svenska företagen att skattesystemet framför allt hämmar anställning av kvalificerade medarbetare.
Den nuvarande utformningen av de s.k. 3:12-reglerna, som reglerar beskattningen av kapitalvinster och utdelningar i fåmansföretag, kan förbättras ytterligare. Företag med färre anställda kan ha jämförelsevis sämre beskattningsvillkor än övriga bolag, vilket kan leda till att växande innovationsbolag missgynnas. 3:12-reglerna bör därför ses över och förbättras, särskilt för växande företag.
|
6. |
Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (C) |
|
|
av Per Åsling (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 6 och
avslår motionerna
2015/16:386 av Mathias Sundin och Said Abdu (båda FP),
2015/16:880 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:896 av Penilla Gunther (KD),
2015/16:1220 av Said Abdu (FP),
2015/16:1980 av Helena Lindahl och Per-Ingvar Johnsson (båda C),
2015/16:2246 av Per Åsling m.fl. (C, M, FP, KD),
2015/16:2445 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och
2015/16:2448 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.
Sveriges jordbruksföretagare har en hög medelålder, och vi går mot en stor utmaning med en generationsväxling för att lyckas behålla och utveckla det svenska lantbruket. Då handlar det om att vi måste ha en rättvis och neutral beskattning, vilket vi inte har i dag. Uppgiften att planera ett generationsskifte ställer stora krav på kunnande inom skatte- och civilrättens områden och i frågor som rör värdering och ekonomi. Om något eller några av dessa områden blir försummade kan följderna bli kostsamma för de inblandade parterna. Politikens uppgift på detta område måste vara att så långt det över huvud taget är möjligt bedriva ett förenklingsarbete för att därigenom säkerställa återväxten bland yngre lantbrukare.
|
7. |
|
|
|
av Per Åsling (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 1 och
avslår motionerna
2015/16:1124 av Sten Bergheden (M),
2015/16:1338 av Margareta Cederfelt och Johan Forssell (båda M),
2015/16:1664 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4 samt
2015/16:2624 av Anti Avsan (M) yrkandena 1 och 2.
I flera år har EU-kommissionen, IMF och OECD varnat för en svensk bostadsbubbla. Rekommendationerna från dessa institutioner är att Sverige behöver se över ränteavdragen, fastighetsskatten och den reglerade hyresmarknaden. Hushållen i Sverige har i genomsnitt hög skuldsättning i förhållande till sina inkomster. Ett anpassat regelverk som gynnar sparande och en sund amorteringskultur kunde bromsa prisutvecklingen på bostadsmarknaden och förhindra en bostadsbubbla. Därför vill vi se en översyn när det gäller beskattningen för att köpa, äga och sälja sin bostad. En sådan översyn kunde bl.a. utreda möjligheten att långsiktigt och stegvis trappa ned ränteavdraget och stegvis sänka reavinstskatten och andra flyttskatter.
|
8. |
|
|
|
av Larry Söder (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkandena 3 och 4 samt
avslår motionerna
2015/16:1124 av Sten Bergheden (M),
2015/16:1338 av Margareta Cederfelt och Johan Forssell (båda M),
2015/16:1664 av Camilla Waltersson Grönvall (M),
2015/16:2624 av Anti Avsan (M) yrkandena 1 och 2 samt
2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 1.
Det har under lång tid byggts för få bostäder, och en bristande rörlighet på bostadsmarknaden har förvärrat utbudsproblemet.
En del av orsakerna till den bristande rörligheten på bostadsmarknaden står att finna i skatternas utformning. De s.k. flyttskatterna gör att en del drar sig för att byta bostad och leder därmed till sämre rörlighet på bostadsmarknaden
Taket för uppskov gällande reavinstskatten bör därför tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljningen fram till beskattning, vilket innebär att en stor del av den bristande rörligheten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras.
I stället betalas såväl reavinstskatt som uppskovsränta när personen inte längre får något uppskov. Det sker exempelvis när personen flyttar till hyresrätt, till särskilt boende eller om personen avlider.
För att finansiera den fördyring som det innebär för staten att få in uppskovsränta och större del av reavinstskatten senare än med dagens regelverk, kan räntan för uppskovet höjas något, motsvarande statens kreditkostnad. Den närmare utformningen av detta förslag behöver utredas, men det är vår övertygelse att en sådan reform har potential att kraftigt öka rörligheten på bostadsmarknaden på ett sätt som är statsfinansiellt ansvarsfullt, samtidigt som tryggheten för boende kan bevaras.
|
9. |
|
|
|
av Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2854 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 18.
Fastighetsskatten på industrifastigheter är normalt 0,5 procent, vilket t.ex. gäller för kraftvärmeverk och kärnkraftverk. Däremot har vattenkraftverk en kraftigt förhöjd fastighetsskatt som i flera steg höjts, senast från 2,2 procent till hela 2,8 procent. Fastighetsskatten för småskaliga vattenkraftverk utgör bara ca 186 miljoner kronor, dvs. en bråkdel av den totala intäkten för vattenkraft som inkomståret 2012 låg på 3,7 miljarder kronor. Denna skattesanktion medför enligt branschorganisationer en kostnad på uppemot ca 8–9 öre/kWh för elenergi som alstrats i vattenkraftverk. Vi anser att denna snedvridning av fastighetsskatten är direkt skadlig för investeringsviljan i framför allt den småskaliga vattenkraften som har störst lönsamhetsproblem och därmed sämre möjligheter till reinvesteringar i sina anläggningar som ofta ägs av privatpersoner eller mindre lokala företag. Som ett första steg anser vi att fastighetsskatten för småskalig vattenkraft bör sänkas till samma nivå som andra elproduktionsenheter för att stimulera investeringsviljan och tillkomsten av ny förnybar energi.
Vindkraften har i dag en reducerad fastighetsskatt och betalar enbart 0,2 procent, i stället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock sedan tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd (otillåtet statsstöd) enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen (0,2 procent) om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse. För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och för att undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna menar vi att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för exempelvis kärnkraft- och kraftvärmeverk.
|
10. |
|
|
|
av Anna Hagwall (SD) och David Lång (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 6 och 7 samt
avslår motionerna
2015/16:711 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M) yrkandena 1 och 3,
2015/16:724 av Jan Lindholm (MP),
2015/16:1278 av Jan Ericson (M),
2015/16:1335 av Margareta Cederfelt (M),
2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 23,
2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 11, 12 och 16,
2015/16:2048 av Mikael Eskilandersson och Sara-Lena Bjälkö (båda SD),
2015/16:2091 av Erik Bengtzboe (M),
2015/16:2339 av Hanna Westerén och Marie Granlund (båda S),
2015/16:2629 av Maria Malmer Stenergard (M),
2015/16:2865 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 6 och
2015/16:2939 av Jan R Andersson (M).
Hyror sätts efter bruksvärdet, vilket gör att en hyresvärd saknar möjlighet att höja hyran för renoveringsåtgärder som saknar koppling till bruksvärdessystemet. Med dagens system saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. Vi vill motverka hyreshöjningar och skapa förutsättningar för att hålla nere hyrorna. Sverigedemokraterna föreslår därför att man inför skattefria underhållsfonder, för att finansiera framtida renoveringar. Detta bör gälla enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag.
På de flesta av Sveriges högskoleorter, inte minst i storstäderna, är det brist på studentbostäder, vilket riskerar att slå mot såväl tillväxten som utbildningsväsendet. Det handlar om ett växande problem i form av utbredd osäkerhet, långa köer, trångboddhet, långpendling och i många fall en växande svart marknad med diverse kontrakt. Det är inte rimligt med dessa förhållanden för våra studenter. Sverigedemokraterna vill därför klassificera studentbostäder och studentrum som elevhem, vilket skulle befria dem från den kommunala fastighetsavgiften samt skapa stimulans för nybyggnation.
|
11. |
|
|
|
av Larry Söder (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2865 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 6 och
avslår motionerna
2015/16:711 av Lars-Arne Staxäng och Finn Bengtsson (båda M) yrkandena 1 och 3,
2015/16:724 av Jan Lindholm (MP),
2015/16:1278 av Jan Ericson (M),
2015/16:1335 av Margareta Cederfelt (M),
2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 23,
2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 11, 12 och 16,
2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 6 och 7,
2015/16:2048 av Mikael Eskilandersson och Sara-Lena Bjälkö (båda SD),
2015/16:2091 av Erik Bengtzboe (M),
2015/16:2339 av Hanna Westerén och Marie Granlund (båda S),
2015/16:2629 av Maria Malmer Stenergard (M) och
2015/16:2939 av Jan R Andersson (M).
Kristdemokraterna var drivande i reformeringen av den statliga fastighets-skatten. Vi vill nu gå vidare genom att helt slopa taxeringsvärdessystemet, vilket är kostnadskrävande och bidrar med krångel för enskilda småhusägare. Att systemet finns kvar gör det också enklare att återinföra fastighetsskatten enligt den tidigare modellen. Bostadstaxeringsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i augusti 2012. Denna lade fram två förslag: ett kring hur taxeringssystemet kan avvecklas och ett rörande hur systemet kan förenklas. Avvecklingsförslaget innebär att fastighetstaxeringen avskaffas för bostäder och lantbruksenheter och följaktligen att den löpande beskattningen inte längre kan beräknas utifrån taxeringsvärden. Utredningen föreslår därför en ny modell för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten, utifrån storleken av byggnad respektive mark, alltså antalet kvadratmeter, med vissa maxbelopp. Kristdemokraterna anser inte att denna modell är optimal utan vill komplettera den genomförda utredningen i syfte att hitta ett system som blir mer rättvist.
|
12. |
|
|
|
av Daniel Sestrajcic (V). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:719 av Annika Lillemets och Valter Mutt (båda MP).
I Sverige togs arvsskatt ut fram till den 1 januari 2005 (arvsskatt mellan makar avskaffades redan i januari 2004) på tillgångar som arvingar, testamentstagare eller förmånstagare fick från en avliden person. Skatten, som beräknades på mottagarens arvslotter, var progressiv i två avseenden. Större arvslotter beskattades med en högre skattesats än mindre, och mindre närstående arvs- och testamentstagare beskattades hårdare än närstående. Även gåvoskatt togs ut på egendom som gavs bort. Det är, från fördelningspolitiska utgångspunkter, inte rimligt att arv av stora förmögenheter, som per definition skapats av någon eller några andra, ska lämnas obeskattade, medan förvärvsinkomster och avkastning på eget sparkapital beskattas. Därtill är skatt efter bärkraft en viktig princip. Det är rimligt att den som har det bättre ställt ekonomiskt bidrar mer till det gemensamma än den som har det sämre. Ett återinförande av arvsskatt bör eventuellt kompletteras med ett återinförande av gåvoskatt, om detta krävs för att motverka stora förmögenhetsöverföringar inom en familj i skatteplaneringssyfte. Vi anmodar därför regeringen att skyndsamt för riksdagen presentera ett lagförslag om återinförande av arvsskatt, eventuellt kompletterad med återinförd gåvoskatt.
|
13. |
Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning, punkt 8 (C) |
|
|
av Per Åsling (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2402 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 8 och
avslår motion
2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 21.
Utbildning berikar både samhälle och individer. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. Centerpartiets politik för högre utbildning, forskning och innovationer har målsättningen att i dag och i framtiden skapa nytta, utveckling och välstånd i Sverige och för hela världen.
Lärosätena ska bli mer autonoma, och mer makt måste flyttas från politikerna till professionen. Det är professionen som bäst känner till verksamheten och vad den behöver för att utvecklas. Vi behöver därför mer fristående lärosäten, likt stiftelser. För att stärka lärosätenas ekonomi och möjliggöra satsningar på verksamheten bör donationer göras avdragsgilla.
|
14. |
Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning, punkt 8 (KD) |
|
|
av Larry Söder (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 21 och
avslår motion
2015/16:2402 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 8.
Gåvoskatteavdraget, som Kristdemokraterna drev igenom i alliansregeringen, gäller enbart enskilda gåvogivare och enbart till hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Reformen har varit av mycket stor betydelse för det civila samhället. Vi föreslår att gåvoskatteavdraget på sikt ska utvecklas till att omfatta såväl företag som enskilda gåvogivare. Dessutom bör fler allmännyttiga ideella organisationer, exempelvis idrottsföreningar, komma i fråga samtidigt som nivån för avdragsrätten bör höjas i paritet med andra jämförbara länder i Europa. Det är samma villkor för att sponsra idrott som det är för att sponsra kultur, ändå är idrottssponsringen långt mer omfattande. Hur Sverige ska kunna uppmuntra ökad sponsring inom kulturen är en viktig framtidsfråga för hela sektorn. Över huvud taget bör de offentliga regelverken ses över för att underlätta och uppmuntra enskilda och företag att bidra finansiellt till kultursektorn.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen under rubriken ”tonnageskatt” och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in företag som i stor omfattning verkar i Sverige, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera femårsregeln och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och ta fram förslag för en förenklad företagsform för ungdomar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte återinföra fastighetsskatten och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa taxeringssystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra arvsskatt, eventuellt kompletterad med en återinförd gåvoskatt, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en rättvis skattebelastning av de olika upplåtelseformerna för boende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en översyn av takbeloppet i investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de nuvarande 3:12-reglerna för en enklare beskattning av fåmansbolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändring av kapitalbeskattning för att främja investeringar i växande företag och ge incitament för sparande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hinder för ägarskiften till närstående i familjeägda företag bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i reglerna för vilka som omfattas av friskvårdsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta systematiskt för att främja arbetande entreprenörskapital och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av och utvidga dagens investeraravdrag för att stimulera investeringar i fler start-ups och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avskrivningsmöjligheter för flyttbara bostadshus och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska hushållens möjligheter till ränteavdrag för bostadslån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda möjligheterna att ta bort eller minska reavinstbeskattningen vid bostadsflytt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa neutrala skatteregler för generationsväxling i företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av fastighetstaxeringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en enhetlig kostnad för lagfart och inteckning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ökad rörlighet på bostadsmarknaden utan reavinstbeskattning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om ränteavdragen bör fasas ut och på sikt avskaffas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att utöka och utveckla investeraravdraget så att det även omfattar investerare som har sitt kapital knutet i bolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att sänka bolagsskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda möjligheten att successivt ta bort ränteavdragen på bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra CSN-lånen avdragsgilla inom ramen för ränteavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över gällande lagstiftning i syfte att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilken effekt en sänkning av taknivån på 100 000 kronor i ränteavdrag med 30 procents subsidie skulle få för hushållen och för samhällsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilken effekt en sänkning av subsidiet med 21 procent därutöver kan få för hushållen och samhällsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att skjuta på betalningen av räntan på uppskovet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja räntan för uppskovet motsvarande statens kreditkostnader och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa taxeringsvärdessystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en statlig utredning för att ta fram förslag på skatteområdet som underlättar ägar- och generationsskiften i småföretag och att uppdraget bör ha stor bredd och innefatta såväl småföretagare vilka bedriver sin näringsverksamhet som enskilda näringsidkare som de som driver den i aktiebolag och handelsbolag, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om genomförande av Skatteförenklingsutredningens förslag enligt nedan och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studentbostäder ska betraktas som elevhem och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beskattning av studentkorridorer och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassificera studentbostäder och studentrum som elevhem och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa ränteavdragen samt återföra medel till hushållen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa den kommunala fastighetsavgiften och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bibehålla möjligheten till att fortsatt använda skogskonto, ett skattesystem som möjliggör en mer långsiktig och ändamålsenlig beskattning vid avverkning av skog, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av stämpelskatten vid fastighetsköp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för generationsskiften i fåmansbolag och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de offentliga regelverken för sponsring av kulturen i syfte att underlätta sponsring av både konst och idrott och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa entreprenörskonton och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa generösare riskkapitalavdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättvis bostadsmarknad och vikten av att se över hur neutrala villkor mellan upplåtelseformerna kan uppnås och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att donationer till lärosäten från näringsliv och privatpersoner görs avdragsgilla och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av de s.k. 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade förutsättningar för generationsskiften och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av reglerna om beskattning av fysiska personers kapitalvinst vid försäljning av en permanentbostad och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försöka identifiera vilka negativa konsekvenser som den nuvarande eviga reavinstbeskattningen medför samt lämna förslag till hur en ändrad lagstiftning skulle kunna utformas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av stämpelskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av innovationsboxar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en sänkning av fastighetsskatten för småskalig vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera fastighetsskatten för vindkraft till den normala industrifastighetsskatten och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka nivån på investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av att bevaka och kontinuerligt utvärdera införandet av tonnageskattesystemet och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera utredningen om att avveckla fastighetstaxeringssystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagfartsavgiften och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i ett övergångsskede mellan nuvarande och kommande system behålla skogskonto och skogsskadekonto och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att göra en översyn i lagstiftning om företagsbeskattning av lageruppbyggnad och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur man kan underlätta för generationsväxling och nyföretagande inom lantbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av ett miljöanpassat skogsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda företags avdragsrätt för förstagångsinköp av konst och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en översyn vad gäller beskattningen för att köpa, äga och sälja sin bostad och tillkännager detta för regeringen.