|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna
Sammanfattning
I betänkandet behandlar socialförsäkringsutskottet regeringens proposition 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna.
Regeringen föreslår att balanseringen under en balanseringsperiod ska begränsas till en tredjedel av uppkommet under- eller överskott genom att ett s.k. dämpat balanstal beräknas.
Vidare föreslår regeringen att inkomstindex ska motsvara förändringen i nominell snittinkomst mellan de två närmast föregående åren. Därmed uppnås ett enklare och aktuellare mått som närmare ansluter till utvecklingen av genomsnittsinkomsten i samhället.
Utöver dessa två huvudförslag föreslår regeringen en följdändring och en förenklad beräkning av avgiftstillgången i balanstalet. Vidare föreslår regeringen bl.a. att utjämningar vid beräkning av omsättningstid och AP-fonden tas bort, eftersom de ändrade balanseringsreglerna innebär en utjämning av själva det tillämpade balanstalet.
För skuldberäkningen föreslår regeringen en enhetlig behandling av skulden till aktiva och till pensionärer när det gäller indexeringen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Reglerna ska tillämpas första gången vid beräkningar för 2017.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen.
I ärendet finns två särskilda yttranden (SD, V).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna
1.En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna (SD)
2.En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna |
Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:125.
Stockholm den 3 november 2015
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Markus Wiechel (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Yilmaz Kerimo (S), Solveig Zander (C), Rickard Persson (MP), Lotta Finstorp (M), Kerstin Nilsson (S), Linus Bylund (SD), Emma Carlsson Löfdahl (FP), Wiwi-Anne Johansson (V), Roland Utbult (KD), Patrik Engström (S) och Tina Ghasemi (M).
Redogörelse för ärendet
Pensionsgruppen, dvs. partierna som står bakom och har till uppgift att värna om pensionsöverenskommelsen, enades på en övergripande nivå i mars 2014 om förslag till ändrade regler för beräkning av inkomstindex samt regler för ett utjämnat balanstal.
I Ds 2015:6 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna lämnades förslag om bl.a. ett dämpat balanstal och ett aktuellare inkomstindex.
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas första gången 2017.
En redovisning av regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna
Riksdagen bifaller regeringens förslag om bl.a. ett dämpat balanstal och en ändrad beräkning av inkomstindex.
Gällande ordning
Pensionssystemet är ett fristående avgiftsdefinierat system som helt ska finansieras med inbetalda avgifter. För att systemet ska fungera krävs att avgiftsinkomsterna tillsammans med tillgångarna i buffertfonden långsiktigt kan finansiera pensionerna, dvs. att inga varaktiga underskott uppstår.
Inkomstindex används för den årliga omräkningen av intjänade inkomstpensionsrätter, dvs. individens pensionsbehållning i inkomstpensionssystemet, och för omräkning av tilläggs- och inkomstpensioner. Om pensionssystemets tillgångar periodvis inte täcker pensionssystemets skulder utlöses den s.k. balanseringen som har till uppgift att säkra systemets finansiella stabilitet och långsiktiga förmåga att betala ut pensioner.
Balanstalet är ett mått på fördelningssystemets finansiella ställning vid ett årsskifte. Det uttrycker förhållandet mellan systemets tillgångar och dess skulder. Om balanstalet är mindre än talet 1 är pensionsskulden större än systemets tillgångar och balanseringen aktiveras för att återställa systemets balans. Inkomstindex ersätts då med balansindex. Det innebär att indexeringen av pensioner och pensionsbehållningar minskas. Ett balansindex fastställs så länge som det är lägre än inkomstindex. Om den ekonomiska situationen förbättras kommer tillgångarna åter att bli större än skulderna och balanstalet större än 1. Då kommer under en period balansindex fortfarande att användas, men när balanstalet är större än 1 kommer pensionsbehållningar och pensioner räknas upp i en högre takt än normalt. Den högre uppräkningstakten kommer att pågå tills balansindex åter är större än eller lika stort som inkomstindex. Då är balanseringsperioden över. Pensioner och pensionsbehållningar ska åter indexeras med det vanliga inkomstindexet, och det sker i precis samma takt och på samma nivå som om balanseringen inte hade ägt rum. För den som redan får pension innebär det att pensionsbeloppet åter blir lika högt som det hade varit utan balanseringen.
En balanseringsperiod startade 2010. För 2010, 2011 och 2014 var balanstalet mindre än 1, vilket innebar att inkomstpensionen och tillläggspensionen sänktes medan balanstalet var större än 1 för 2012 och 2013 och pensionerna höjdes. För 2015 höjs pensionerna återigen.
Propositionen
I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att ge en jämnare och mer aktuell utveckling för utbetalade inkomstpensioner utan att öka risken för finansiell instabilitet samtidigt som beräkningarna blir enklare och mer transparenta.
Under den nu pågående balanseringsperioden har det uppmärksammats att balanseringen kan leda till oväntat stora variationer i pensionerna. Följden kan bli att balanstalet riskerar att pendla runt 1,0000, dvs. att pensionerna omväxlande ökar och minskar. För att minska volatiliteten (pendlingen) i pensionerna föreslår regeringen att balanseringseffekten dämpas. Regeringen anser att en begränsning till en tredjedel av balanseringsbehovet är lämplig för balanseringens effekter på kort och längre sikt. Den tredjedel av balanstalet som ska påverka inkomstindexeringen benämns det dämpade balanstalet. Detta balanstal ska användas vid beräkning av balansindex. Varje år under en balanseringsperiod fastställs ett nytt balanstal, och återigen är det en tredjedel av det nya under- eller överskottet som ska beaktas.
Inkomstindex används inom den allmänna pensionen för den årliga omräkningen av intjänade inkomstpensionsrätter, dvs. individens pensionsbehållning i inkomstpensionssystemet, och för omräkning av tilläggs- och inkomstpensioner. Inkomstindex, som ska visa den årliga förändringen i snittinkomsten för personer i åldrarna 16–64 år, består av två delar. Den ena mäter förändringen i realinkomst och den andra inflationen. Därtill kommer en korrigeringsfaktor för tidigare fel i inkomstprognoser. I syfte att få en jämnare utveckling av inkomstindex så beräknas enligt gällande regler förändringen av inkomsten som den genomsnittliga årliga reala förändringen under de tre senaste åren. För att eventuella prisförändringar ska få ett snabbt genomslag beräknas den delen av inkomständringarna endast utifrån prisförändringarna under det senaste året. Det betyder att pensionerna följer inkomstutvecklingen med viss eftersläpning.
Regeringen anför att inkomstindex har följt prisutvecklingen i betydligt högre grad än genomsnittsinkomsten. Inflationen har varierat mellan åren, vilket i sin tur har medfört att inkomstindexeringen har varierat kraftigt under perioden och bidragit till volatiliteten i pensionerna. Regeringen föreslår därför att inkomstindex ska motsvara förändringen i nominell snittinkomst mellan de två närmast föregående åren. Därmed uppnås ett såväl aktuellare som enklare mått som närmare ansluter till utvecklingen av snittinkomsten i samhället. Korrigeringsfaktorn behövs inte heller längre.
Utöver dessa två huvudförslag föreslår regeringen en förenklad beräkning av avgiftstillgången i balanstalet och att övriga utjämningar av de faktorer som ingår i beräkningen av balanstalet också tas bort, eftersom de ändrade balanseringsreglerna innebär en utjämning av själva det tillämpade balanstalet. För omsättningstiden i balanstalet bedömer regeringen att en mer precis och samtidigt enklare beräkning behövs. Föreskrifter om omsättningstidens beräkning lämnas i en förordning. För skuldberäkningen föreslås en enhetlig behandling av skulden till aktiva och till pensionärer när det gäller indexeringen. Regeringens förslag medför även följdändringar för bl.a. beräkning av livräntor och tilläggspensioner.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Reglerna ska tillämpas första gången vid beräkningar för 2017.
Utskottets ställningstagande
Med det föreslagna regelpaketet kan, enligt regeringens bedömning, pensionerna förväntas variera mindre mellan åren än med det nuvarande regelverket. Indexeringens djupaste dalar och högsta toppar kapas således samtidigt som balanseringsperioderna kan bli längre men färre. Antalet år med negativ indexering (nominell nedskrivning) av pensionerna bör även bli färre, och pensionerna kan förväntas följa löneutvecklingen i högre grad.
Utskottet, som delar regeringens bedömning, konstaterar att genom förslagen ges en jämnare och mer aktuell utveckling för utbetalade inkomstpensioner utan att risken för den långsiktiga finansiella instabiliteten ökar. Beräkningarna blir också enklare och mer transparenta. Utskottet tillstyrker förslaget.
|
1. |
En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna (SD) |
|
|
Markus Wiechel (SD) och Linus Bylund (SD) anför: |
Vi är positiva till förslagen i propositionen som syftar till att ge en jämnare och mer aktuell utveckling för inkomstpensionerna, och vi står bakom målet att uppnå minskad volatilitet och ökad aktualitet i pensionernas utveckling. Det är positivt att vi får ett såväl enklare som mer aktuellt mått med en utvecklingsbana som närmare ansluter till utvecklingen av snittinkomsten i samhället. Vi konstaterar att förändringarna enligt propositionen innebär att indexeringen av pensioner och pensionsbehållningar till att börja med blir lägre med de föreslagna reglerna än med de nuvarande. Det är beklagligt att pensionärer som har räknat med en viss höjning av pensionerna för 2017 till följd av det dämpade balanstalet får en mindre uppräkning. Eftersom vi instämmer i att förändringar är nödvändiga för pensionssystemets hållbarhet och stabilitet, som förväntas gynna såväl pensionärer som pensionssystemets funktionssätt, ställer vi oss trots detta bakom de föreslagna ändringarna. Vi skulle dock ha velat se någon form av kompensation för de pensionärer som till följd av förändringen får en lägre uppräkning än vad de hade förväntat sig. Eftersom Sverigedemokraterna beklagligt nog inte har tillåtits ingå i Pensionsgruppen, som förvaltar pensionsöverenskommelsen, har vi dessvärre inte haft möjlighet att påverka förslaget i denna riktning.
|
2. |
En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna (V) |
|
|
Wiwi-Anne Johansson (V) anför: |
Regeringen föreslår i propositionen i huvudsak två åtgärder som innebär förändringar i inkomstpensionens regelverk. För det första föreslås att balanseringen begränsas till en tredjedel av uppkommet över- eller underskott. Utifrån det balanstal som fastställs för året ska ett dämpat balanstal räknas fram som uppfyller begränsningen. För det andra justeras konstruktionen av inkomstindex för att uppnå ett mer aktuellt och enklare mått med en utvecklingsbana som närmare ansluter till utvecklingen av snittinkomster. Dessa åtgärder innebär visserligen att balanseringens effekter fördelas på fler år, men de löser inte pensionssystemets grundläggande problem, dvs. att pensionerna minskar.
Den automatiska balanseringen från 2010 och senare beror inte på börsens utveckling, utan snarare på att pensionssystemet är felkonstruerat. Fortsatta sänkningar till följd av aktivering av den automatiska balanseringen, den s.k. bromsen, kommer att tvinga fram att pensionssystemet ses över från grunden. För att principen om pensioners följsamhet gentemot förvärvsinkomster och för att många pensionärer ska få en rimlig standard krävs dels att avgiftsuttaget är tillräckligt stort, dels att systemet omfattas av tillräckliga och verkliga buffertfonder. Genom ett sådant pensionssystem blir också det politiska ansvaret tydligare. Vänsterpartiets krav på en bred parlamentarisk översyn av pensionssystemet och förslag till förändringar i detta kommer att behandlas i utskottets betänkande 2015/16:SfU2.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Bilaga 2
