|
|
Vissa frågor om behandling av personuppgifter och regleringen av id-kortsverksamheten hos Skatteverket
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 2015/16:28 Vissa frågor om behandling av personuppgifter och regleringen av id-kortsverksamheten hos Skatteverket. En lag om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter ersätter bestämmelser i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i förordningen (1987:1022) om äktenskapsregistret. Syftet med den nya lagen är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i de aktuella verksamheterna och att samtidigt skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.
Vidare ändras lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet när det gäller vissa bestämmelser om myndigheters direktåtkomst till folkbokföringsdatabasen och om möjligheten att lämna ut uppgifter till enskilda genom direktåtkomst. Ändringen syftar till att effektivisera utlämnandet av uppgifter samtidigt som hänsyn tas till de enskildas personliga integritet.
Slutligen införlivas den reglering som finns i förordningen (2009:284) om identitetskort för folkbokförda i Sverige till stora delar i en ny lag om identitetskort för folkbokförda i Sverige. En bestämmelse om myndigheters uppgiftsskyldighet gentemot Skatteverket flyttas också från skatteförfarandeförordningen (2011:1261) till skatteförfarandelagen (2011:1244).
I ärendet samordnas det lagtekniska genomförandet av lagförslagen i proposition 2015/16:28 med vissa lagförslag i proposition 2015/16:29 En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2016.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag i proposition 2015/16:28
Bilaga 3
Regeringens lagförslag i proposition 2015/16:29
Bilaga 4
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Vissa frågor om behandling av personuppgifter och regleringen av id-kortsverksamheten hos Skatteverket |
Riksdagen antar
1. lag om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter,
2. lag om identitetskort för folkbokförda i Sverige,
3. lag om ändring i äktenskapsbalken,
4. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, med den ändringen att 1 kap. 4 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4,
5. lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet,
6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), med den ändringen att 1 kap. 1 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2015/16:28 punkterna 1–6 och 2015/16:29 punkterna 4 och 6.2.
Stockholm den 19 november 2015
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Leif Jakobsson (S), Niklas Wykman (M), Sara Karlsson (S), Maria Plass (M), Peter Persson (S), Anna Hagwall (SD), Helena Bouveng (M), Hannah Bergstedt (S), Rasmus Ling (MP), Anette Åkesson (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mats Persson (FP), Daniel Sestrajcic (V), Larry Söder (KD) och Patrik Lundqvist (S).
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet proposition 2015/16:28 Vissa frågor om behandling av personuppgifter och regleringen av id-kortsverksamheten hos skatteverket samt vissa delar av proposition 2015/16:29 En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilagorna 2 och 3.
I proposition 2015/16:28 föreslås bl.a. ändringar i 1 kap. 4 § i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i 1 kap. 1 § skatteförfarandelagen. Utskottet samordnar ändringarna i lagrummen med de förslag till ändringar i samma lagrum och med samma ikraftträdande som finns i proposition 2015/16:29.
När det gäller lydelsen av ändringen i 1 kap. 1 § skatteförfarandelagen i proposition 2015/16:29 hänvisas till den propositionen. Lydelsen av ändringen i 1 kap. 4 lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet i proposition 2015/16:29 framgår av bilaga 3.
När det gäller sakbehandlingen av förslagen i proposition 2015/16:29 hänvisas till betänkande 2015/16:SkU9.
Den ändring i regeringens lagförslag som utskottet föreslår framgår av bilaga 4.
Inga motioner har väckts i ärendet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Behandling av personuppgifter i äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheterna hos Skatteverket
Bestämmelserna om behandling av personuppgifter i Skatteverkets verksamhet med bouppteckningar och dödsboanmälningar flyttas från lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet till en ny lag. Även behandlingen av personuppgifter i äktenskapsregisterverksamheten regleras i den nya lagen i stället för i en förordning. Den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter träder i kraft den 1 januari 2016. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.
I och med avskaffandet av arvs- och gåvoskatten ligger en bouppteckning eller en dödsboanmälan inte längre till grund för beskattning. Skatteverkets verksamhet med handläggning och registrering av bouppteckningar m.m. har därför inte längre ett sådant samband med beskattningsverksamheten att det av den anledningen finns skäl att verksamheten ska omfattas av lagen om behandling av uppgifter i beskattningsverksamheten.
Personuppgiftsbehandlingen i bouppteckningsverksamheten är på många sätt av en annan karaktär än behandlingen inom beskattningsverksamheten. De uppgifter som förekommer är av olika slag och behandlas för olika typer av ändamål. I beskattningsverksamheten gäller också absolut sekretess för uppgifter enligt bestämmelserna i 27 kap. offentlighets- och sekretesslagen (OSL). För bouppteckningsverksamheten finns ingen särskild sekretessbestämmelse. I de olika verksamheterna kan det mot den bakgrunden finnas olika behov av att behandla uppgifter.
Bestämmelser om den automatiska behandlingen av personuppgifter i äktenskapsregistret finns i dag i en förordning. I äktenskapsregistret finns omfattande information om bl.a. enskildas familjerättsliga förhållanden. Det förekommer uppgifter som är av känslig karaktär. Skatteverket har gjort bedömningen att stora delar av den personuppgiftsbehandling som utförs inom ramen för äktenskapsregistret innefattar sådan integritetskänslig informationshantering som enskilda är skyddade mot enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen och därför bör regleras genom en lag.
Den nya lagen gäller om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifter ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling uppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Syftet med lagen är att ge Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt i verkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling.
Vid behandling av personuppgifter som omfattas av den nya lagen gäller personuppgiftslagen om inte annat följer av lagen eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till den. Skatteverket ska vara personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som utförs med anledning av lagen.
Personuppgifter får behandlas om det behövs i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter eller om det behövs för att fullgöra uppgiftslämnande i överensstämmelse med lag eller förordning. I övrigt gäller att personuppgifterna får behandlas för andra ändamål än de ursprungliga, förutsatt att dessa ändamål inte är oförenliga med de ursprungliga ändamålen.
Behandling av personuppgifter i folkbokföringsverksamheten
Myndigheters direktåtkomst till uppgifter i folkbokföringsdatabasen
Uppgiften ”distrikt” läggs till den lista över uppgifter som en myndighet får ha direktåtkomst till som ingår i lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
När det gäller myndigheters direktåtkomst till andra uppgifter i folkbokföringsdatabasen än de som särskilt räknas upp i lagen föreslås en viss utvidgning. Direktåtkomst till en uppgift ska få ges om myndigheten behöver uppgiften för att fullgöra sitt uppdrag och får behandla den. Uppgifter i de personakter som var grunddokument inom kyrkobokföringen ska dock inte få omfattas av direktåtkomst. Den utvidgning som görs innebär att uppgifter om yrkanden, grunder och beslut i ett ärende samt inkomna och upprättade handlingar ska få omfattas av direktåtkomst. Direktåtkomst ska inte få medges om det är olämpligt ur integritetssynpunkt.
Begreppet distrikt har förts in i folkbokföringen genom en ändring i lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet (FdbL). Begreppet ska användas för en ny indelning i folkbokföringsdatabasen som motsvarar församlingsindelningen den 31 december 1999. Den ändring som innebär att ordet ”distrikt” läggs till träder i kraft den 1 januari 2016. Det är en uppgift som avser adressrelaterad information och lämpligen bör ingå bland de uppgifter som är tillgängliga för alla myndigheter. När det gäller andra typer av uppgifter än de särskilt uppräknade grunduppgifterna ska en prövning göras som innefattar behovet av uppgifter av visst slag för att genomföra den mottagande myndighetens uppdrag.
Utlämnande av personuppgifter till enskilda genom direktåtkomst
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska ges större möjligheter att meddela föreskrifter om att en enskild får medges direktåtkomst till uppgifter om någon annan i folkbokföringsdatabasen. Sådana föreskrifter ska även kunna omfatta uppgifter om att en annan person har samband inom folkbokföringen med den enskilde eller med barn under 18 år som den enskilde är vårdnadshavare för.
I Skatteverkets promemoria föreslås att en enskilds direktåtkomst till person- och ärendeuppgifter om sig själv även får omfatta personuppgifter om make, barn, förälder eller vårdnadshavare som den enskilde har samband med. Direktåtkomst till uppgifter om den enskildes barn under 18 år ska också få omfatta personuppgifter om förälder eller vårdnadshavare som barnet har samband med. Uppgifter om sambandspersonerna ska bara få avse sådana uppgifter som avses i 2 kap. 8 § första meningen FdbL samt det samband som råder mellan den enskilde eller barnet och den andra personen. Förslaget syftar i första hand till att ge möjligheter att tillhandahålla även personbevis med uppgifter om personer med samband med den registrerade genom en e-tjänst.
De avsedda uppgifterna om samband inom folkbokföringen är inte av känsligt slag i förhållande till den person som de ska utlämnas till. I enstaka fall kan det dock finnas skäl att skydda i första hand adressuppgifter om annan även i förhållande till en sådan närstående som omfattas av den bestämmelse som nu föreslås. I sådana fall torde ett sekretesshinder finnas för utlämnande. Uppgifterna får i de fallen inte lämnas ut i någon form.
Regeringen anser att användningen av sekretessmarkering innebär en tillräcklig säkerhet för att sekretessbelagda uppgifter inte ska röjas vid det föreslagna utlämnandet. Förslaget till utvidgade möjligheter för regeringen att föreskriva om direktåtkomst för enskilda motiveras med att den föreslagna regleringen förenklar hanteringen för enskilda och Skatteverket.
Ändringarna i lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska träda i kraft den 1 januari 2016. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.
Lagreglering av bestämmelser i förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige
Vissa bestämmelser i förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige om i huvudsak utfärdande, ansökan och återkallelse av identitetskort samt behandling av uppgifter i en databas införlivas i en ny lag om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Lagen träder i kraft den 1 januari 2016. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.
Möjligheten att utfärda identitetskort för folkbokförda i Sverige infördes mot bakgrund av att många utländska medborgare hade svårigheter att skaffa allmängiltig id-handling, eftersom de inte kunde styrka sin identitet enligt det dåvarande systemet med SIS-märkta identitetskort.
Regeringen anser efter en sammantagen bedömning av regleringen om utfärdande av identitetskorten och den behandling av personuppgifter som utförs att det är lämpligt att införa en viss reglering i lag. En lämplig struktur kan innefatta en lagreglering av de mest centrala kriterierna för att utfärda ett identitetskort, vissa krav i samband med ansökan, grunder för återkallelse samt grundläggande bestämmelser om den databas som förs i verksamheten med identitetskorten.
Den nya lagen är inte avsedd att åstadkomma någon ändring i sak jämfört med den nuvarande regleringen i förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige. De bestämmelser som inte införlivas i lagen blir kvar i förordningen.
Av den nya lagen ska det framgå att ett identitetskort ska kunna utfärdas på ansökan av en person som har fyllt 13 år och som är folkbokförd i landet. Den sökande är skyldig att låta den utfärdande myndigheten ta en bild i digitalt format av sökandens ansikte eller, om det finns synnerliga skäl, ge in ett välliknande fotografi samt att styrka sin identitet och övriga personuppgifter. En sökande som har uppehållstillstånd i Sverige ska, om inte särskilda skäl talar mot det, anses ha styrkt sin identitet om de uppgifter som lämnas i ansökan om identitetskort stämmer överens med vad som har registrerats i fråga om uppehållstillståndet.
Personuppgifter får behandlas i databasen om det behövs i den utfärdande myndighetens verksamhet för utfärdande av identitetskort. Personuppgifter som behandlas för det ändamålet får också behandlas för att fullgöra ett uppgiftsutlämnande i överensstämmelse med lag eller förordning. I övrigt gäller 9 § första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen (PUL).
Känsliga personuppgifter som anges i 13 § PUL får behandlas i en handling som har lämnats i ett ärende. Sådana uppgifter får behandlas även i en handling som har upprättats i ett ärende, om de är nödvändiga för ärendets handläggning.
Skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter på Skatteverkets begäran
Bestämmelsen i skatteförfarandeförordningen om skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter som behövs för kontroll eller beslut enligt skatteförfarandelagen på Skatteverkets begäran införlivas i skatteförfarandelagen. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2016.
Enligt 19 kap. 6 § första stycket skatteförfarandeförordningen ska uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för kontroll eller beslut enligt skatteförfarandelagen på Skatteverkets begäran lämnas till verket. Undantag gäller i fråga om uppgifter som omfattas av utrikes-, försvars- eller statsfinanssekretess. För övriga uppgifter som omfattas av sekretess gäller att i de fall då ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse är en myndighet uppgiftsskyldig bara om regeringen på ansökan av Skatteverket beslutar att uppgiften ska lämnas ut.
Bestämmelsen innebär en sådan uppgiftsskyldighet som enligt 10 kap. 28 § första stycket OSL bryter sekretess som gäller för uppgifterna. Den ger en i princip obegränsad skyldighet för myndigheter att på Skatteverkets begäran lämna ut de uppgifter som behövs för kontroll eller beslut enligt skatteförfarandelagen. Uppgifter som ska användas för beslut eller kontroll enligt skatteförfarandelagen bör typiskt sett inte vara särskilt känsliga ur integritetssynpunkt. Uppgifterna kommer också att omfattas av den absoluta sekretessen hos Skatteverket. Med hänsyn till bestämmelsens generella karaktär kan det dock vara lämpligt att den införlivas i lag.
Vissa frågor om behandling av personuppgifter och regleringen av id-kortsverksamheten hos Skatteverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om att en ny lag om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter ska ersätta bestämmelser i annan lagstiftning. Utskottet bifaller också förslag om ändrade bestämmelser om myndigheters direktåtkomst till folkbokföringsdatabasen och om möjligheten att lämna ut uppgifter till enskilda genom direktåtkomst, om en ny reglering i lag av id-kort för folkbokförda i Sverige och om att bestämmelser om myndigheters uppgiftsskyldighet gentemot Skatteverket flyttas från en förordning till skatteförfarandelagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.
I propositionen föreslås bl.a. ändringar i 1 kap. 4 § i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i 1 kap. 1 § skatteförfarandelagen. Utskottet samordnar i bilaga 4 av lagtekniska skäl ändringarna i lagrummen med de förslag till ändringar i samma lagrum och med samma ikraftträdande som finns i proposition 2015/16:29 En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Den senare propositionen behandlas i betänkande 2015/16:SkU9.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:28 Vissa frågor om behandling av personuppgifter och regleringen av id-kortsverksamheten hos Skatteverket:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om identitetskort för folkbokförda i Sverige.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Proposition 2015/16:29 En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton:
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
6.2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
Förslaget behandlas i den del som avser 1 kap. 1 §.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag i proposition 2015/16:28
Bilaga 3
Regeringens lagförslag i proposition 2015/16:29
Bilaga 4
Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
|
Regeringens förslag |
Utskottets förslag |
1 kap.
4 §
Uppgifter får behandlas för tillhandahållande av information som behövs hos Skatteverket för
1. fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,
2. bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
3. fastighetstaxering,
4. revision och annan analys- eller kontrollverksamhet,
5. tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning,
6. handläggning
|
a) enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter och b) av andra frågor om ansvar för någon annans skatter och avgifter, |
a) enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, b) av andra frågor om ansvar för någon annans skatter och avgifter, och c) enligt lagen (2015:000) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och 22 b kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). |
7. fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande,
8. hantering av underrättelser från arbetsgivare om anställning av utlänningar som avses i lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige,
9. hantering av uppgifter om sjuklönekostnad, och
10. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.
Uppgifter som får behandlas enligt första stycket får även behandlas för tillhandahållande av information som behövs i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet enligt lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar.
Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
|
Regeringens förslag |
Utskottets förslag |
1 kap.
1 §
I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter.
Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande.
|
|
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – AVDELNING VI. KONTROLL-UPPGIFTER, DEKLARATIONER OCH ÖVRIGA UPPGIFTER – – – – – – – – – – – – – – – – – – – 22 kap. – Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden 22 a kap. – Kontrolluppgift om rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet 22 b kap. – Kontrolluppgift om rapporteringspliktiga och odokumenterade konton med anledning av automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton 23 kap. – Kontrolluppgift om utländska förhållanden – – – – – – – – – – – – – – – – – – – |
|
Lagtext |
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
AVDELNING VIII. UTREDNING OCH KONTROLL
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
42 kap. – Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök
42 a kap. – Myndigheters skyldighet att lämna uppgifter på Skatteverkets begäran
AVDELNING IX ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR OMBUD, BITRÄDE ELLER UTREDNING
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –