|
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
|
Jakt och viltvård
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att frågan om inrättandet av en ny myndighet för jakt och viltförvaltning och vissa kvarvarande frågor som omfattades av Jaktlagsutredningens uppdrag ska utredas senast under 2016 och att riksdagen tillkännager detta för regeringen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om bl.a. vildsvin, fjälljakt, jaktmedel och vissa viltvårdsfrågor, främst med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
I betänkandet finns fem reservationer (S, M, SD, MP, C, V, KD).
Behandlade förslag
Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Vissa jakt- och viltvårdsfrågor
Övriga frågor om viltförvaltning och jakt
1.Stöd för vildsvinsrelaterade skador, punkt 2 (KD)
3.Vissa jakt- och viltvårdsfrågor, punkt 4 (S, MP, V)
4.Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag, punkt 5 (M, SD, C)
5.Övriga frågor om viltförvaltning och jakt, punkt 6 (SD)
1.Motioner som bereds förenklat, punkt 7 (M)
2.Motioner som bereds förenklat, punkt 7 (SD)
3.Motioner som bereds förenklat, punkt 7 (C)
4.Motioner som bereds förenklat, punkt 7 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 7
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Belysning vid vildsvinsjakt |
Riksdagen avslår motion
2015/16:1235 av Christian Holm Barenfeld (M).
|
2. |
Stöd för vildsvinsrelaterade skador |
Riksdagen avslår motion
2015/16:2688 av Sofia Damm (KD) yrkande 2.
Reservation 1 (KD)
|
3. |
Fjälljakt |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:1902 av Saila Quicklund (M),
2015/16:2073 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 16 och
2015/16:2513 av Edward Riedl (M).
Reservation 2 (SD)
|
4. |
Vissa jakt- och viltvårdsfrågor |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 9 och
avslår motion
2015/16:3001 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C).
Reservation 3 (S, MP, V)
|
5. |
Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag |
Riksdagen avslår motion
2015/16:2600 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 2.
Reservation 4 (M, SD, C)
|
6. |
Övriga frågor om viltförvaltning och jakt |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:426 av Sofia Arkelsten (M),
2015/16:1081 av Jan R Andersson (M),
2015/16:2073 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 6 och 8 samt
2015/16:2436 av Eskil Erlandsson och Per-Ingvar Johnsson (båda C).
Reservation 5 (SD)
|
7. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 28 april 2016
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Matilda Ernkrans
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Isak From (S), Johan Hultberg (M), Maria Strömkvist (S), Åsa Coenraads (M), Jan-Olof Larsson (S), Stina Bergström (MP), Gunilla Nordgren (M), Monica Haider (S), Lars Tysklind (L), Jens Holm (V), Lars-Axel Nordell (KD), Marianne Pettersson (S), Johan Büser (S) och Runar Filper (SD).
I detta betänkande behandlar utskottet 42 motionsyrkanden om jakt och viltvård från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna tar upp frågor om bl.a. vildsvin, fjälljakt, Jaktlagsutredningen och jaktmedel. Motionsförslagen redovisas i bilaga 1.
Utskottet föreslår ett tillkännagivande om att frågan om inrättandet av en ny myndighet för jakt och viltförvaltning och vissa kvarvarande frågor som omfattades av Jaktlagsutredningens uppdrag ska utredas senast under 2016. Utskottet avstyrker övriga motioner i huvudsak med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. Dessa yrkanden behandlas därför förenklat.
Vid kammarens sammanträde tisdagen den 24 november 2015 anmäldes att Folkpartiet liberalerna beslutat att byta partinamn till Liberalerna, med förkortningen (L).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om belysning vid vildsvinsjakt och stöd för vildsvinsrelaterade skador.
Jämför reservation 1 (KD).
Motionerna
I motion 2015/16:1235 av Christian Holm Barenfeld (M) anförs att det om möjligt bör göras en översyn för att tillåta rörlig belysning vid jakt på vildsvin. Enligt motionären skulle rörlig belysning vid jakt på vildsvin göra jakten enklare och säkrare för jägarna. Detta skulle leda till att stammen kan hållas på en ansvarsfull och långsiktigt hållbar nivå.
Enligt motion 2015/16:2688 av Sofia Damm (KD) yrkande 2 bör stödet till näringsidkare som blivit lidande av vildsvinsrelaterade skador ses över. Vildsvinen orsakar miljonbelopp i skador varje år, vilket är förödande för lantbrukare och övriga näringsidkare på landsbygden. De får ständigt se sina åkrar, slåttervallar och trädgårdar demolerade av bökande vildsvinsflockar. Det bör ses över hur lantbrukare och andra kan kompenseras för förlorad skörd, förstörda stängsel eller avskjutning.
Kompletterande uppgifter
Enligt 14 § jaktförordningen (1987:905) får fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än att underlätta jakten användas vid vildsvinsjakt. Fast belysning som har satts upp i syfte att underlätta jakten får användas vid jakt efter vildsvin vid för ändamålet anordnade åtelplatser för vildsvin (åteljakt). Länsstyrelsen får med stöd av 15 a § samma förordning i enskilda fall ge tillstånd till användning av rörlig belysning vid jakt på vildsvin. Länsstyrelsen får i enskilda fall även besluta att elektronisk bildförstärkare får användas vid jakt på vildsvin.
Naturvårdsverket tog 2010 på uppdrag av den dåvarande regeringen fram en nationell förvaltningsplan för vildsvin. Planen ska fungera som vägledning för regionala och lokala förvaltningsplaner. I planen anges att det långsiktiga målet är en livskraftig, frisk och kontrollerad population av vildsvin, anpassad till regionala och lokala förutsättningar. Vidare anges att det omedelbara generella förvaltningsmålet är att reducera populationerna och minska skadeverkan av för mycket vildsvin. Naturvårdsverket uppger att det håller på att ta fram en uppdaterad version av planen. Ett syfte med uppdateringen är att planen i ännu större grad ska vara ett stöd för de regionala förvaltningsplanerna, vilka utgör en viktig del i förvaltningen.
Av 4 § jaktlagen (1987:259) framgår att viltet ska vårdas i syfte att bl.a. bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och att främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. I viltvården ingår enligt samma bestämmelse att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. Markägaren och jakträttshavaren svarar för att åtgärderna utförs och anpassningen sker. Det är vanligen markägaren som har jakträtten på en fastighet (10 § första stycket jaktlagen). Enligt 23 § 1 jaktlagen får dock den som t.ex. bor på en gård men saknar jakträtt för marken döda vildsvin som kommer in på gården. Enligt 10 § andra stycket samma lag har en arrendator vid jordbruksarrende jakträtten på den arrenderade marken om inget annat har avtalats.
Skador orsakade av vildsvin på t.ex. jordbruksgrödor ersätts inte av staten.
Av 9 kap. 34 a § jordabalken framgår dock att en markägare som har förbehållit sig jakträtten när marken arrenderas ut, är skyldig att ersätta arrendatorn för förluster på grund av viltskador på arrendestället eller på arrendatorns egendom. Detta gäller dock inte om jordägaren visar att skadan inte kunnat förhindras trots rimliga ansträngningar från dennes sida. En arrendator som drabbas av t.ex. skador från vildsvin kan alltså under vissa förutsättningar begära ersättning av markägaren.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht svarade den 14 juli 2015 på en skriftlig fråga från Åsa Coenraads (M) om vilka åtgärder ministern tänker vidta för att minska skadorna från vildsvin på åkrar, trädgårdar och slåttervallar (fr. 2014/15:723). Ministern svarade i huvudsak att regeringen tar vildsvinsproblematiken på allvar och att den bl.a. arbetar med de förslag som har lagts fram i Jaktlagsutredningens delbetänkande om vildsvin och viltskador. Han anförde vidare att en bidragande orsak till att vildsvinen har blivit många är en omfattande utfodring och att Jaktlagsutredningen har föreslagit ett förbud mot stödjande utfodring under vegetationsperioden. Vidare påpekade han att Jaktlagsutredningen även har lämnat förslag om att kameraövervakning av vildsvinsåtlar ska kräva anmälan och inte som i dag ansökan om tillstånd samt om att avgiften för ansökan om tillstånd för kameraövervakning av vilt bör sänkas. Ministern framförde avslutningsvis att det är positivt att reglerna om vildsvinsjakt är generösa och att jakten kan pågå under större delen av året under dygnets alla timmar, men att det samtidigt finns anledning att utveckla viltförvaltningen av vildsvin för att ge ökade incitament för jägare att jaga vildsvin.
Regeringen avser enligt propositionsförteckningen för riksmötet 2015/16 att lämna en proposition om vildsvin och viltskador till riksdagen.
Utskottets ställningstagande
Reglerna för vildsvinsjakt är jämförelsevis generösa, och ett uttalat mål i förvaltningen är att reducera populationerna och minska skadeverkan. Det är under vissa förutsättningar tillåtet att använda fast belysning vid jakt på vildsvin, och därutöver kan länsstyrelsen efter ansökan ge tillstånd för jakt med rörlig belysning. Utskottet anser mot denna bakgrund att motion 2015/16:1235 (M) kan lämnas utan vidare åtgärd.
Som framgår ovan ersätts skador orsakade av vildsvin på t.ex. jordbruksgrödor inte av staten. Reglerna om vildsvinsjakt är dock generösa. Markägaren och jakträttshavaren har ansvar för viltvården. Om en arrendator som saknar jakträtt drabbas av viltskador kan denna vända sig till markägaren för att begära ersättning. Vildsvinens sätt att leva innebär att det inte går att helt undvika skador på mark, men som framgår av den nationella förvaltningsplanen är ett mål att minska skadeverkan på grund av för många vildsvin. Naturvårdsverket ser just nu över planen i syfte att ytterligare förbättra förvaltningen. Utskottet ser positivt på detta och på regeringens ambitioner och arbete för att minska skador på grund av vildsvin. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att även motion 2015/16:2688 (KD) yrkande 2 kan lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om fjälljakt.
Jämför reservation 2 (SD).
Motionerna
Enligt motion 2015/16:1902 av Saila Quicklund (M) bör det göras en utvärdering av den fria fjälljakten. Motionären anför att ingen misstycker till att vi erbjuder utländska jägare jaktmöjligheter men att det rimliga är att vi i första hand tillgodoser det behov av jakt som finns bland de svenska jägarna. Det vore enligt motionären önskvärt med en utvärdering av de beslut som tidigare har fattats i frågan för att få en fjälljakt som inte bara gynnar jägarna utan även djurbestånden i våra svenska fjällmarker.
I kommittémotion 2015/16:2073 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 16 tar motionärerna upp rätten till fjälljakt på statligt ägd mark. I motionen anges i huvudsak att utländska jägare har samma tillgång till småviltsjakt som svenska jägare på statens ägor i fjällvärlden och att regelverket är ett hot mot lokalbefolkningens jaktmöjligheter i fjällen samt att det försvårar möjligheterna att begränsa jakträtten i situationer med hårt jakttryck.
Enligt motion 2015/16:2513 av Edward Riedl (M) bör man se över möjligheterna att införa krav på jaktguide vid fjälljakt för medborgare från andra länder. Motionären anför att det är ett problem att jägare från andra länder inte alltid har kunskap om svensk jaktlagstiftning eller möjlighet att inhämta information om gällande bestämmelser, vilket bl.a. har medfört störningar för rennäringen och älgjakten och lett till att jakttrycket blir ojämnt fördelat mellan olika områden.
Tidigare behandling och kompletterande uppgifter
Av 32 § rennäringslagen (1971:437) och 2 § rennäringsförordningen (1993:384) följer att länsstyrelsen under vissa förutsättningar kan upplåta rätt till jakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Upplåtelsen får inte innebära avsevärd olägenhet för renskötseln och måste vara förenlig med god viltvård. Den får vidare inte innebära besvärande intrång i samernas rätt till jakt enligt 25 § rennäringslagen. Enligt 3 § rennäringsförordningen ska rätt till sådan småviltsjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som inte bedrivs yrkesmässigt upplåtas under förutsättning att någon olägenhet av betydelse inte uppkommer för rennäringen, att det inte finns hinder enligt 32 § rennäringslagen och att jakten inte inverkar menligt på miljön, turismen eller andra intressen.
Regeringen har låtit ta fram en promemoria (N2015/08441/RS) med förslag till ändringar i rennäringsförordningen (1993:384). De föreslagna ändringarna innebär att upplåtelser av rätt till jakt på småvilt och handredskapsfiske på statens mark i fjällen i första hand ska göras till fast bosatta i Sverige. Det föreslås även att den som inte är fast bosatt i Sverige men är EES- eller EU-medborgare och har uppnått en närmare anknytning till Sverige i detta avseende ska likställas med den som är bosatt i Sverige. Promemorian har remissbehandlats under vintern 2015/16. De föreslagna ändringarna beräknades enligt tidigare uppgift från Näringsdepartementet träda i kraft tidigast den 1 april 2016. Ett syfte med förslaget är att komma till rätta med det ökade jakttrycket.
I betänkande 2014/15:MJU9 anförde utskottet följande när det gäller jakttider för exempelvis ripa:
Genom 29 § jaktlagen (1987:259) har riksdagen delegerat till regeringen att meddela föreskrifter om de tider när olika slag av vilt får jagas inom skilda delar av landet samt föreskrifter om tillstånd till jakt för att förhindra skador av vilt. De nuvarande jakttiderna bygger på ett omfattande remissunderlag från Naturvårdsverket, länsstyrelserna, jägarorganisationer, naturvårdsorganisationer och viltforskningen (bet. 2012/13:MJU17). Riksdagen har således delegerat normgivningsmakten i dessa frågor till regeringen. Som nämnts ovan får regeringen meddela föreskrifter om allmän jakt, licensjakt och skyddsjakt. När det gäller tider och villkor för jakt regleras detta i bilagor till jaktförordningen (1987:905). Regeringen handlägger varje år ett antal ärenden med yrkande om ändring av gällande jakttider.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht svarade den 23 februari 2016 på en skriftlig fråga från Edward Riedl (M) om vilka åtgärder han tänker vidta för att se till att jaktreglerna följs i den svenska fjällmiljön (fr. 2015/16:823). I frågan anges även att många jägare saknar djupare kunskap om fjällvärlden och jaktregler och att detta skulle kunna avhjälpas genom att man ställer krav på att en guide med lokalkännedom följer med under jakten. Ministern hänvisade i sitt svar till regeringens förslag till ändring av rennäringsförordningen (se ovan) som i huvudsak innebär att upplåtelser av rätt till jakt på småvilt och handredskapsfiske på statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjället som inte bedrivs yrkesmässigt i första hand ska göras till de jägare och fiskare som bor i Sverige. Ministern påpekade vidare att det är länsstyrelsens uppgift att pröva frågor om upplåtelse av rätt till sådan småviltsjakt i fjällen och polisens uppgift att utreda jaktbrott.
Utskottets ställningstagande
Fjälljakten måste vara hållbar och bedrivas i enlighet med god viltvård. Det är viktigt att åtgärda det ökade jakttrycket. Med hänvisning till vad som framkommer av redovisningen ovan om gällande rätt och i avvaktan på resultatet av det pågående arbetet på området föreslår utskottet att motionerna 2015/16:1902 (M), 2015/16:2073 (SD) yrkande 16 och 2015/16:2513 (M) lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller ett motionsyrkande om att frågan om inrättandet av en ny myndighet för jakt och viltförvaltning och vissa kvarvarande frågor som omfattades av Jaktlagsutredningens uppdrag ska utredas senast under 2016. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att Jaktlagsutredningen snarast bör tillåtas att slutföra sitt arbete.
Jämför reservation 3 (S, MP, V).
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 9 lyfter motionärerna fram riksdagens tidigare tillkännagivanden om att utreda vissa av Jaktlagsutredningens jakt- och viltvårdsfrågor. I motionen anförs bl.a. att regeringen bör genomföra de tillkännagivanden som riksdagen har beslutat i fråga om jakt och viltvård, däribland att skapa en ny myndighet för jakt och viltförvaltning och att återuppta vissa delar av Jaktlagsutredningen. Enligt motionärerna bör frågorna utredas skyndsamt, dock senast under 2016.
Enligt motion 2015/16:3001 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C) bör Jaktlagsutredningen snarast tillåtas att slutföra sitt arbete och förslagen i sedvanlig ordning remissbehandlas och bli föremål för lagstiftning. Motionärerna anger att utredningens andra delbetänkande berör tre frågor: arrendatorers jakträtt, möjligheter att använda vilt- eller åtelkameror samt utfodring av vilt. Frågan om utfodring av vilt har enligt motionärerna intressenter i såväl jaktlag, markägandet som trafiksäkerheten.
Tidigare behandling och kompletterande uppgifter
Jaktlagsutredningen
Regeringen beslutade den 19 juli 2012 att tillsätta en utredning som skulle se över den svenska jaktlagstiftningen (jfr kommittédirektiv 2012:77). Uppdraget skulle enligt ett tilläggsdirektiv (2013:66) redovisas slutligt senast den 30 december 2015. Regeringen beslutade den 5 februari 2015 att Jaktlagsutredningen (N 2012:01) skulle upphöra.
Riksdagens tillkännagivanden
Utskottet har tidigare behandlat beslutet om att avsluta Jaktlagsutredningen i förtid i sitt betänkande 2014/15:MJU9 Jakt och viltvård. I betänkandet anförde utskottet att beslutet innebär att flera viktiga frågor lämnas utan att ha utretts färdigt och att åtminstone vissa bör utredas vidare. Utskottet föreslog mot denna bakgrund ett tillkännagivande till regeringen om att följande frågor bör utredas: samernas rätt att jaga – den s.k. dubbla jakträtten, rätt till jakt efter småvilt på renbetesfjällen i Jämtlands län och på kronomarken ovanför odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län – den s.k. fjälljakten, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Utskottet föreslog i samma betänkande även ett tillkännagivande om att det, i likhet med ett förslag från Jaktlagsutredningen, bör inrättas en ny myndighet för jakt och viltförvaltning. Utskottet anförde i sammanhanget även att Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag ska fortsätta. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag till tillkännagivanden (rskr. 2014/15:154).
Regeringens bemötande av tillkännagivandena
I regeringens skrivelse Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (2015/16:75), som överlämnades till riksdagen den 17 mars 2016, bemöter regeringen de två angivna tillkännagivandena. När det gäller det första tillkännagivandet hänvisar regeringen bl.a. till ett uppdrag till Naturvårdsverket om att bl.a. göra en analys av föreskrifterna om kronhjortsskötselområden. Regeringen anger att uppdraget har redovisats i en rapport och att rapporten har remitterats. Vidare anges att regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att analysera möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden samt att föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Dessutom anges att en promemoria där reglerna om småviltjakten i fjällen ses över har remitterats under hösten 2015. Slutligen anges att lämplig hantering av övriga frågor i tillkännagivandet kommer att analyseras och att ärendet bereds vidare. När det gäller tillkännagivandet om en ny myndighet för jakt och viltförvaltning anger regeringen att Jaktlagsutredningens delbetänkande Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) har remitterats och att bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning samt att frågorna analyseras och att ärendet bereds vidare.
Fjälljakten
Som redogjorts för i avsnittet Fjälljakt (s. 9–10) har regeringen tagit fram ett förslag till ändringar i rennäringsförordningen som innebär att upplåtelser av rätt till jakt på småvilt och handredskapsfiske på statens mark i fjällen i första hand ska göras till fast bosatta i Sverige. Ett syfte med förslaget är att komma till rätta med det ökade jakttrycket.
Jakt på allmänt vatten
Naturvårdsverket har i sitt regleringsbrev för 2016 fått i uppdrag att efter samråd med länsstyrelserna i berörda län föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas och handläggningen effektiviseras och vid behov föreslå ändringar i 12 § jaktlagen (1987:259) och 47 och 48 §§ jaktförordningen (1987:905). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 september 2016.
Kronhjortsförvaltningen
Den 2 oktober 2015 redovisade Naturvårdsverket ett regleringsbrevsuppdrag om kronhjort till Näringsdepartementet. Naturvårdsverket föreslår i redovisningen att kronhjort och älg så långt möjligt förvaltas tillsammans. Den 17 december 2015 skickade regeringen redovisningen tillsammans med bl.a. en begäran från Jägarnas Riksförbund om allmän jakt på kronhjort på remiss (N2015/08683/FJR). Remissvaren skulle enligt remissmissivet ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 31 mars 2016.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht svarade den 18 december 2015 på en fråga från Anders Åkesson (C) om vilka åtgärder han tänker vidta med anledning av det tillkännagivande om att utreda förvaltningen av kronhjort som riksdagen beslutade om våren 2015 (fr. 2015/16:484). Ministern hänvisade i sitt svar till den pågående remisshanteringen av bl.a. Naturvårdsverkets rapport av regeringsuppdraget om kronhjort enligt regleringsbrevet 2015 samt anförde att regeringen efter remisstiden avser att ta ställning till vilka ändringar som behöver göras. Han angav vidare att regeringen har för avsikt att i regleringsbrevet för 2016 ge Naturvårdsverket i uppdrag att, i den mån det är ändamålsenligt, även inkludera analys och förslag i fråga om kronhjortsförvaltningen i samband med utredning av frågan om en långsiktig, stabil finansiering av älgförvaltningen.
Naturvårdsverket fick sedermera i sitt regleringsbrev för 2016 i uppdrag att utreda frågan om en långsiktig, stabil finansiering avseende älgförvaltningen. Naturvårdsverket ska även bl.a., i den mån det är ändamålsenligt, inkludera kronhjortsförvaltningen i sin analys och sina förslag. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 januari 2017.
Jakträtt i viltvårdsområdesföreningar
Naturvårdsverket har i sitt regleringsbrev för 2016 fått i uppdrag att efter samråd med länsstyrelserna i berörda län analysera möjligheten att förenkla överlåtelse eller upplåtelse av jakträtt i en viltvårdsområdesförening och vid behov föreslå ändringar i lagen (2000:592) om viltvårdsområden. Myndigheten bör enligt uppdraget också överväga eventuella andra aktuella behov av ändringar i lagen om viltvårdsområden. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 november 2016.
En ny myndighet för jakt och viltförvaltning
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht svarade den 5 april 2016 på en interpellation från Sten Bergheden (M) om en ny myndighet för jakt och viltförvaltning (ip. 2015/16:455). I sitt svar angav ministern bl.a. att Jaktlagsutredningens delbetänkande Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) har remitterats och att regeringens bedömning är att vissa aspekter i fråga om att eventuellt inrätta en ny myndighet kräver ytterligare utredning. Ministern anförde vidare att utestående frågor måste analyseras betydligt djupare än vad utredningen har gjort, att finansieringen enligt betänkandets förslag inte är hållbar samt att dessa delar måste komma på plats och att det är sådant som bereds inom Regeringskansliet. Ministern angav dessutom att man noggrant behöver överväga formerna och myndighetsstrukturen för att skapa en så effektiv och hållbar viltförvaltning som möjligt samt att det bl.a. behövs en bättre samordning av viltförvaltningsfrågor. Ministern angav vidare att regeringen agerar för att långsiktigt bygga upp förtroendefulla samarbeten med berörda aktörer i syfte att förbättra förutsättningarna för en effektiv och hållbar viltförvaltning.
Jaktlagsutredningens andra delbetänkande
Som angetts i avsnittet Vildsvin (s. 7) anges det i propositionsförteckningen för riksmötet 2015/16 att regeringen avser att lämna en proposition om vildsvin och viltskador. Enligt uppgift från Näringsdepartementet bygger propositionen på Jaktlagsutredningens delbetänkande Vildsvin och viltskador (SOU 2014:54).
Utskottets ställningstagande
I Sverige har vi en stor artrikedom och livskraftiga viltstammar. Möjligheterna som vår natur erbjuder, med rekreation, motion och jakt, innebär också ett stort ansvar att bruka och nyttja naturen på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Regeringen beslutade i februari 2015 att lägga ned Jaktlagsutredningen, som hade många viktiga frågor att utreda. Utskottet anser att regeringen bör lägga kraft på att snarast genomföra de tillkännagivanden som riksdagen har beslutat i fråga om jakt och viltvård, dvs. att återuppta vissa delar av Jaktlagsutredningen och att skapa en ny myndighet för jakt och viltförvaltning. Utskottet vill se dessa angelägna frågor utredda senast under 2016. Det anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motion 2015/16:1363 (C, M, FP, KD) yrkande 9. Motion 2015/16:3001 (C) kan därmed lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bågjakt, jakt på allmänt vatten, trafikskadat vilt, Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag, förvaltning av älg och kronhjort samt jaktkort.
Jämför reservationerna 4 (M, SD, C) och 5 (SD).
Motionerna
I motion 2015/16:426 av Sofia Arkelsten (M) anförs att bågjakt ska vara förbjudet i Sverige.
Enligt motion 2015/16:1081 av Jan R Andersson (M) bör regeringen överväga möjligheten att ytterligare underlätta den jakt som bedrivs på allmänt vatten och sådana holmar, klippor och skär som inte hör till något hemman. Motionären anför att många har önskat att förfarandet för att få tillstånd till sådan jakt bör förenklas. Vidare anges bl.a. att antalet personer som får tillstånd behöver öka.
Eskil Erlandsson och Per-Ingvar Johnsson (båda C) framhåller i motion 2015/16:2436 att det bör göras en översyn av lagstiftningen om trafikskadat vilt. Motionärerna anger att det av 40 § jaktförordningen framgår att trafikolyckor där djur av arterna björn, järv, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn har varit inblandade ska anmälas till polisen. Detta förfarande medger enligt motionärerna bl.a. att eftersök efter skadat vilt kan inledas. Motionärerna anför att det kan ifrågasättas varför inte också andra arter omfattas av bestämmelser som kan leda till att nödvändigt eftersök av skadat vilt genomförs och begär att regeringen gör en översyn av lagstiftningen.
I kommittémotion 2015/16:2600 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 2 anförs att Svenska Jägareförbundet även i fortsättningen ska ha intakt ansvar för det allmänna uppdraget.
Enligt kommittémotion 2015/16:2073 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 6 bör förvaltningen av älg och kronvilt vara samlad. Motionärerna anför bl.a. att älgförvaltnings- och älgskötselområden har tillkommit för att förenkla administrationen av älgjakt och skapa en bättre överblick över älgförvaltningen samt att kronhjortsbeståndet har ökat och att kronhjortar har spridit sig till delar av Sverige som tidigare inte var dess utbredningsområde. För att underlätta förvaltningen bör det enligt motionärerna vara samma förvaltnings- och skötselområden för älg och kronvilt.
I samma motion yrkande 8 anförs att kraven för köp av jaktkort bör skärpas. Motionärerna anför att återrapportering av småviltsjakten och övrig jakt är grunden för en bra förvaltning och att Sverigedemokraterna anser att jägare som inte sköter rapporteringen inte ska få köpa jaktkort kommande jaktsäsong.
Kompletterande uppgifter
Bågjakt
Av 27 § jaktlagen framgår att jakt ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Om vilt har skadats vid jakt ska jägaren enligt 28 § samma lag snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas. Enligt 10 § första stycket jaktförordningen (1987:905) får endast sådana vapen och andra jaktmedel användas som uppfyller de krav som Naturvårdsverket föreskriver. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18 med ändringar t.o.m. NFS 2013:14) innehåller bestämmelser om bl.a. vilka jaktmedel som får användas vid jakt efter olika arter av vilt. Pilbåge tas inte upp som ett tillåtet jaktmedel i dessa föreskrifter – jakt med pilbåge är därmed inte tillåtet.
Jakt på allmänt vatten
Som redovisats i avsnittet Vissa jakt- och viltvårdsfrågor (s. 12) har Naturvårdsverket i sitt regleringsbrev för 2016 fått i uppdrag att bl.a. föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Uppdraget ska redovisas den 30 september 2016.
Trafikskadat vilt
Om ett vilt har varit inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon eller med ett spårbundet fordon får Polismyndigheten enligt 26 a § jaktlagen (1987:259) vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas. Polismyndigheten får även ge någon annan i uppdrag att vidta sådana åtgärder.
Enligt 40 § första stycket jaktförordningen (1987:905) ska Polismyndigheten underrättas om ett djur av arterna björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn har varit inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon eller ett spårbundet fordon. Av bestämmelsens andra stycke framgår att Polismyndigheten efter en sådan underrättelse får uppdra åt någon annan att eftersöka djuret. Detsamma gäller om Polismyndigheten har blivit underrättad om att det har skett en sammanstötning med ett djur av en art som anges i 33 § första stycket samma förordning, dvs. björn, varg, järv, lo, myskoxe, fjällräv, utter, valar, fiskgjuse, bivråk, tornuggla, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla, slaguggla, rördrom, lunnefågel, salskrake, svarthalsad dopping, skärfläcka, gråspett, vitryggig hackspett, mellanspett, kungsfiskare, blåkråka, härfågel, sommargylling, fjällgås, skräntärna, svarttärna, storkar, örnar, glador, falkar och kärrhökar.
Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht svarade den 2 mars 2016 på en skriftlig fråga från Sten Bergheden (M) om huruvida han anser att Svenska Jägareförbundet bör fråntas ansvaret för det allmänna uppdraget kring viltvård (fr. 2015/16:851). Ministern svarade i huvudsak att Svenska Jägareförbundet sedan 1938 har haft ett allmänt uppdrag att leda delar av viltvården och jakten i Sverige, att han anser att Svenska Jägareförbundet fullgör sina uppgifter på ett bra sätt och att han nyligen har tagit initiativ till en översyn av det allmänna uppdraget.
Den 5 april 2016 svarade landsbygdsministern på en interpellation från Sten Bergheden (M) om jägarnas finansiering av det allmänna uppdraget om viltvård (ip. 2015/16:472). Frågeställaren undrade bl.a. varför Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag om viltvård ska ses över. I sitt svar angav ministern bl.a. att Svenska Jägareförbundet har en stark regional förankring som är baserad på ideellt engagemang och att det sedan 1938 har ansvarat för att leda delar av viltvården och jakten i Sverige. Ministern anförde vidare att en ansvarsfull statsförvaltning förutsätter att arbetsformer ses över vid behov och att man genom en översyn kan identifiera eventuella brister, vilket är en förutsättning för att självständigt kunna initiera och åstadkomma förbättringar. Han framhöll vidare att den översyn som har initierats, och som görs i dialog med Svenska Jägareförbundet, avser formerna för det allmänna uppdraget och inte är en utvärdering av förbundets arbete, vilket enligt ministern har skötts på ett förtjänstfullt sätt.
Förvaltningen av älg och kronvilt
I avsnittet Vissa jakt- och viltvårdsfrågor har redovisats att Naturvårdsverket i enlighet med ett regleringsbrevsuppdrag har lämnat en redovisning om kronhjort (s. 12-13). Naturvårdsverket föreslår i redovisningen att kronhjort och älg så långt möjligt förvaltas tillsammans. Vidare har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i ett svar på en skriftlig fråga om förvaltningen av kronhjort bl.a. hänvisat till denna redovisning och anfört att regeringen efter remisstiden avser att ta ställning till vilka ändringar som behöver göras. Naturvårdsverket har dessutom i sitt regleringsbrev för 2016 fått i uppdrag att utreda finansieringen av älgförvaltningen och, i den mån det är ändamålsenligt, kronhjortsförvaltningen. Uppdraget ska redovisas den 31 januari 2017.
Krav för jaktkort och rapportering av vilt
Den som vill jaga i Sverige är enligt 49 § jaktförordningen som huvudregel skyldig att betala en viltvårdsavgift. Ett jaktkort är ett bevis på att innehavaren har betalat denna avgift. För att få ansöka om licens för jaktvapen krävs godkänd jägarexamen. För att få jägarexamen krävs enligt 13 § Naturvårdsverkets föreskrifter om jägarexamen (NFS 2015:10) bl.a. att man avlägger ett teoretiskt prov som innehåller frågor om bl.a. viltvård.
Av 32 § rennäringslagen (1971:437) och 2 § rennäringsförordningen (1993:384) följer att länsstyrelsen under vissa förutsättningar kan upplåta rätt till jakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. I 8 § rennäringsförordningen fastställs att Jordbruksverket meddelar närmare föreskrifter om sådana upplåtelser. Enligt 9 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:95, med ändringar t.o.m. SJVFS 2007:52) om upplåtelser av rätt till småviltsjakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen ska en tillståndshavare till länsstyrelsen lämna in en viltrapport innehållande uppgifter om var han eller hon har jagat under tidigare upplåtelseperiod, antal dygn som denna jakt har pågått samt om avskjutningen. I 2 § samma föreskrifter fastställs att om jakträtt under viss tid tidigare har upplåtits till någon får en ny sådan upplåtelse inte medges förrän en viltrapport enligt 9 § har lämnats in.
Av 5 a § jaktförordningen framgår att jakträttshavaren ska anmäla jaktresultat för älg och kronhjort till länsstyrelsen inom en viss tid.
Enligt 5 b § jaktförordningen ska den som vid tillåten jakt har fällt eller påskjutit björn, varg, järv eller lo anmäla detta till länsstyrelsen utan dröjsmål och senast samma dag.
Utskottets ställningstagande
Bågjakt
Pilbåge är inte ett tillåtet jaktmedel i Sverige. Detta framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter om jakt och statens vilt. Mot denna bakgrund kan motion 2015/16:426 (M) lämnas utan vidare åtgärd.
Jakt på allmänt vatten
Med hänvisning till Naturvårdsverkets ovan beskrivna uppdrag att bl.a. föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas föreslår utskottet att motion 2015/16:1081 (M) i avvaktan på resultatet av uppdraget inte bör föranleda vidare åtgärder.
Trafikskadat vilt
Utskottet föreslår med hänvisning till gällande rätt på området att motion 2015/16:2436 (C) om eftersök av trafikskadat vilt lämnas utan vidare åtgärd.
Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag
Med hänvisning till vad som har redovisats ovan om Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag föreslår utskottet att motion 2015/16:2600 (M) yrkande 2 inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd.
Förvaltningen av älg och kronvilt
Utskottet föreslår med hänvisning till det ovan redovisade pågående arbetet om förvaltningen av älg och kronvilt att motion 2015/16:2073 (SD) yrkande 6 lämnas utan vidare åtgärd.
Krav för jaktkort och rapportering av vilt
Jaktkortet fungerar som ett bevis för att innehavaren har betalat viltvårdsavgiften, vilket är ett krav för att få jaga i Sverige. Som redovisats ovan finns det krav på viltrapportering vid småviltsjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Vidare ska jakträttshavare redovisa jaktresultat för älg och kronhjort till länsstyrelsen, och den som vid tillåten jakt har fällt t.ex. en björn eller varg ska anmäla detta till länsstyrelsen utan dröjsmål. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att yrkande 8 i motion 2015/16:2073 (SD) lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden (S, M, SD, C och KD) om jakt och viltvård som rör förslag som har behandlats tidigare under valperioden.
Jämför särskilda yttrandena 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (KD).
Utskottets ställningstagande
De motionsförslag som tas upp i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet tidigare har behandlat under valperioden i betänkandena 2014/15:MJU9 Jakt och viltvård och 2014/15:MJU12 Naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen följde utskottets förslag och avslog motionsyrkandena. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionsförslagen.
|
1. |
|
|
|
av Lars-Axel Nordell (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2688 av Sofia Damm (KD) yrkande 2.
Vildsvinen orsakar miljonbelopp i skador varje år, vilket är förödande för lantbrukare och övriga näringsidkare på landsbygden. De får ständigt se sina åkrar, slåttervallar och trädgårdar demolerade av bökande vildsvinsflockar. Det bör ses över hur lantbrukare och andra kan kompenseras för förlorad skörd, förstörda stängsel och andra vildsvinsrelaterade skador samt för avskjutning. Det ovan anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
|
|
|
av Runar Filper (SD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2073 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 16 och
avslår motionerna
2015/16:1902 av Saila Quicklund (M) och
2015/16:2513 av Edward Riedl (M).
I dag har utländska jägare samma tillgång till småviltsjakt som svenska jägare på statens ägor i fjällvärlden. Det gamla regelverket uteslöt inte utländsk jakt i Sverige men gav möjlighet att reglera jakten. Det nuvarande regelverket är ett hot mot lokalbefolkningens jaktmöjligheter i fjällen eftersom det försvårar möjligheterna att begränsa jakträtten i situationer med hårt jakttryck. Rätten till fjälljakt på statligt ägd mark bör mot denna bakgrund ses över. Det ovan anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
|
|
|
av Matilda Ernkrans (S), Isak From (S), Maria Strömkvist (S), Jan-Olof Larsson (S), Stina Bergström (MP), Monica Haider (S), Jens Holm (V), Marianne Pettersson (S) och Johan Büser (S). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 9 och
2015/16:3001 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C).
Regeringen beslutade i februari 2015 att avsluta Jaktlagsutredningen. Riksdagen beslutade i mars samma år att uppmana regeringen att arbeta vidare med vissa av utredningens frågor: samernas rätt att jaga – den s.k. dubbla jakträtten, rätt till jakt efter småvilt på renbetesfjällen i Jämtlands län och på kronomarken ovanför odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling samt en ny myndighet för jakt och viltförvaltning. Regeringen har arbetat och arbetar fortfarande intensivt med dessa frågor. Redan i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2015 gav regeringen ett uppdrag till Naturvårdsverket att göra en analys av bl.a. föreskrifterna om kronhjortsskötselområden. Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget har nyligen remissbehandlats. Regeringen har sedermera även gett Naturvårdsverket i uppdrag att inkludera kronhjortsförvaltningen när det utreder frågan om en långsiktig, stabil finansiering avseende älgförvaltningen. Regeringen har dessutom, bl.a. i syfte att komma åt det höga jakttrycket i fjällen, tagit fram och remissbehandlat ett förslag till ändring i rennäringsförordningen. Regeringen har även gett Naturvårdsverket i uppdrag att analysera möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden samt att föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. När det gäller frågan om en ny myndighet för jakt och viltförvaltning har landsbygdsministern nyligen vid en interpellationsdebatt tydliggjort att det krävs ytterligare analys och att frågan bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare i sin skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (2015/16:75) anfört att övriga frågor i riksdagens tillkännagivanden om Jaktlagsutredningens frågor analyseras och att ärendena bereds vidare. Vi anser med hänvisning till regeringens pågående arbete på området att motionerna 2015/16:1363 (C, M, FP, KD) yrkande 9 och 2015/16:3001 (C) ska avslås.
|
4. |
Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag, punkt 5 (M, SD, C) |
|
|
av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M) och Runar Filper (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2600 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 2.
Svenska Jägareförbundets arbete enligt det allmänna uppdraget fungerar väl och utförs på ett både effektivt och ansvarsfullt sätt. Det allmänna uppdraget är ett bra exempel på ett gott samarbete mellan det civila samhället och myndigheter. Genom det allmänna uppdraget får staten tillgång till det nätverk Svenska Jägareförbundet har och når därmed ut till en stor del jägare på ett kostnadseffektivt sätt. Vi anser att Svenska Jägareförbundet även i fortsättningen ska ha intakt ansvar för det allmänna uppdraget. Det ovan anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
5. |
|
|
|
av Runar Filper (SD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2073 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 6 och 8 samt
avslår motionerna
2015/16:426 av Sofia Arkelsten (M),
2015/16:1081 av Jan R Andersson (M) och
2015/16:2436 av Eskil Erlandsson och Per-Ingvar Johnsson (båda C).
Älgförvaltnings- och älgskötselområden har tillkommit för att förenkla administrationen av älgjakt och skapa en bättre överblick över älgförvaltningen. Ändamålet med förvaltningen ska vara att reducera skador av älg på skogar och grödor samt trafikolyckor med älg. Kronhjortsbeståndet har ökat och kronhjortar har spridit sig till delar av Sverige som tidigare inte var dess utbredningsområde. Kronhjort har kommit både söderifrån och från vårt grannland i väst, vilket innebär en ny utmaning ur förvaltningssynpunkt. För att underlätta förvaltningen bör man ha en samlad förvaltning för älg och kronvilt.
Återrapportering av småviltsjakten likväl som övrig jakt är grunden för en bra förvaltning. Sverigedemokraterna anser att jägare som inte sköter rapporteringen inte ska få köpa jaktkort kommande jaktsäsong. Kraven för att få köpa jaktkort bör således skärpas.
Det ovan anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
1. |
|
|
|
Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.
|
2. |
|
|
|
Runar Filper (SD) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.
|
3. |
|
|
|
Kristina Yngwe (C) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.
|
4. |
|
|
|
Lars-Axel Nordell (KD) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller vårt förslag hänvisar vi till vår nu aktuella motion. Vi vidhåller de synpunkter vi framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot fällfångst av vilt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av dubbelregistreringen av jaktområden och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över art- och habitatdirektivets förbud mot att använda halvautomatiska gevär med större kapacitet än två patroner vid björnjakt och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att göra en översyn av jaktlagstiftningen för att tillåta en ökad jakt på vildsvin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ändring i terrängkörningsförordningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot bågjakt i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den s.k. dubbelregistreringen vid älgjakt ovan odlingsgränsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i terrängkörningsförordningen för att underlätta för funktionsnedsatta att delta i jakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jakt på allmänt vatten och sådana holmar, klippor och skär som inte hör till något hemman, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen vad gäller dispens för att få köra motorfordon i terräng för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att om möjligt göra en översyn för att tillåta rörlig belysning vid jakt på vildsvin och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de angivna jakt- och viltvårdsfrågorna från Jaktlagsutredningen bör utredas skyndsamt, dock senast under 2016, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det enklare för personer med funktionsnedsättning att få jaga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare krav på länsstyrelserna att inte höja prisnivåerna för jakt på statens marker, mer än konstadsprisindex, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvärdering av den fria fjälljakten och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad förvaltning för älg och kronvilt och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta förvaltningen av vildsvin och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa kraven för köp av jaktkort och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa jakttid på morkulla och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera terrängkörningsförordningen och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bidrag till miljöorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljöorganisationers talerätt i viltfrågor och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten till fjälljakt på statligt ägd mark och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samma rätt till jakt och fiske för alla bofasta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av kostnaderna och kostnadsfördelningen vid skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen rörande trafikskadat vilt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa krav på jaktguide vid fjälljakt för medborgare från andra länder och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska Jägareförbundet även i fortsättningen ska ha intakt ansvar för det allmänna uppdraget och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om god regional förankring för beslut och bestämmelser för utfodring av vildsvin och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dispens från terrängkörningslagen vid funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett generellt undantag från art- och habitat- samt fågeldirektivets bestämmelser gällande möjligheterna att använda sig av motordrivet fordon vid funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att fullfölja arbetslinjen genom att flytta älgjaktspremiären från en måndag till en lördag och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en kraftigt minskad vildsvinsstam i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över stödet till näringsidkare som blivit lidande av vildsvinsrelaterade skador och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta magasinkapacitet om fem patroner vid jakt av björn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att Jaktlagsutredningen snarast tillåts slutföra sitt arbete och att förslagen i sedvanlig ordning remissbehandlas och blir föremål för lagstiftning, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en förvaltande allmän jakt på säl och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det vid björnjakt ska vara tillåtet att ha maximalt fyra skott i jaktvapnets magasin och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna till fler jobb och verksamheter genom att utveckla jakten samtidigt som den biologiska mångfalden säkerställs, bl.a. bör jakt som rekreation och som en del av besöksnäringen utvecklas, och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av kostnaderna vid skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att landets viltförvaltningsdelegationer måste ta hänsyn till redan gjort utredningsarbete innan man fastställer regionala miniminivåer på antalet vargar, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de ekonomiska villkoren för jägare och jaktledare i samband med skyddsjakt på varg och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 7
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
7. Motioner som bereds förenklat |
||
|
2015/16:4 |
Magnus Persson (SD) |
|
|
2015/16:215 |
Edward Riedl (M) |
|
|
2015/16:232 |
Sten Bergheden (M) |
3 |
|
2015/16:236 |
Sten Bergheden (M) |
1 |
|
2015/16:310 |
Helén Pettersson i Umeå (S) |
|
|
2015/16:686 |
Krister Hammarbergh (M) |
|
|
2015/16:687 |
Krister Hammarbergh (M) |
|
|
2015/16:1201 |
Lotta Finstorp (M) |
|
|
2015/16:1671 |
Finn Bengtsson m.fl. (M) |
|
|
2015/16:1893 |
Saila Quicklund (M) |
|
|
2015/16:2073 |
Runar Filper m.fl. (SD) |
7, 10, 13–15 och 17 |
|
2015/16:2435 |
Eskil Erlandsson och Per-Ingvar Johnsson (båda C) |
|
|
2015/16:2600 |
Ulf Berg m.fl. (M) |
8–10 |
|
2015/16:2673 |
Cecilia Widegren (M) |
|
|
2015/16:2688 |
Sofia Damm (KD) |
1 |
|
2015/16:2744 |
Adam Marttinen (SD) |
|
|
2015/16:3005 |
Anders Åkesson och Per-Ingvar Johnsson (båda C) |
|
|
2015/16:3011 |
Daniel Bäckström och Göran Lindell (båda C) |
|
|
2015/16:3018 |
Eskil Erlandsson m.fl. (C) |
13 och 16 |
|
2015/16:3047 |
Anders Åkesson och Eskil Erlandsson (båda C) |
|
|
2015/16:3069 |
Daniel Bäckström och Anders Ahlgren (båda C) |
|