|
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
|
Livsmedelspolitik
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om livsmedelspolitik från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionsyrkandena handlar bl.a. om den s.k. livsmedelsstrategin, livsmedelskontroll och matsvinn. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och dessa behandlas därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
I betänkandet finns elva reservationer (M, SD, C, L, KD).
Behandlade förslag
Ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Livsmedelsstrategin, punkt 1 (SD)
2.Livsmedelsstrategin, punkt 1 (C)
3.Livsmedelsstrategin, punkt 1 (KD)
4.Konkurrens och export, punkt 2 (M, C, L, KD)
5.Konkurrens och export, punkt 2 (SD)
7.Forskning och innovation, punkt 4 (M)
8.Forskning och innovation, punkt 4 (SD)
9.Livsmedelskontroll, punkt 5 (SD)
10.Livsmedelskontroll, punkt 5 (L)
1.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (M)
2.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (SD)
3.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (C)
4.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (L)
5.Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Livsmedelsstrategin |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:1434 av Börje Vestlund m.fl. (S),
2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7,
2015/16:2078 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10,
2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt
2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 8.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (C)
Reservation 3 (KD)
|
2. |
Konkurrens och export |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:219 av Sten Bergheden (M),
2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 3,
2015/16:2078 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 12 och
2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 8.
Reservation 4 (M, C, L, KD)
Reservation 5 (SD)
|
3. |
Exportportal |
Riksdagen avslår motion
2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 6 (M)
|
4. |
Forskning och innovation |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:1913 av Betty Malmberg (M) och
2015/16:2078 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 11.
Reservation 7 (M)
Reservation 8 (SD)
|
5. |
Livsmedelskontroll |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:295 av Betty Malmberg (M),
2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 1 och
2015/16:2781 av Robert Hannah m.fl. (FP) yrkande 4.
Reservation 9 (SD)
Reservation 10 (L)
|
6. |
Matsvinn |
Riksdagen avslår motion
2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 12 och 13.
Reservation 11 (C, L)
|
7. |
Kosttillskott |
Riksdagen avslår motion
2015/16:174 av Amir Adan (M).
|
8. |
Tillsatt socker i mat |
Riksdagen avslår motion
2015/16:1601 av Stefan Nilsson och Niclas Malmberg (båda MP).
|
9. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 22 mars 2016
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Matilda Ernkrans
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Isak From (S), Johan Hultberg (M), Maria Strömkvist (S), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Jan-Olof Larsson (S), Stina Bergström (MP), Gunilla Nordgren (M), Monica Haider (S), Anders Forsberg (SD), Lars Tysklind (L), Jens Holm (V), Marianne Pettersson (S) och Magnus Oscarsson (KD).
I detta betänkande behandlar utskottet 65 motionsyrkanden om livsmedelspolitik ur 35 olika motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. En förteckning över de förslag som behandlas redovisas i bilaga 1. Motionerna tar bl.a. upp frågor om den s.k. livsmedelsstrategin, livsmedelskontroll och matsvinn. Vissa motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och dessa behandlas därför i förenklad ordning i ett särskilt avsnitt.
Vid kammarens sammanträde den 24 november 2015 anmäldes att Folkpartiet liberalerna bytt partinamn till Liberalerna, med förkortningen L. De motioner som väckts under den allmänna motionstiden av dåvarande Folkpartiet liberalerna har i betänkandet beteckningen FP. I övrigt används det nya partinamnet Liberalerna och förkortningen L.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår med hänvisning till den kommande livsmedelsstrategin motionsyrkanden (S, M, SD, C, FP, KD) om innehållet i och syftet med livsmedelsstrategin, konkurrens och export samt forskning och innovation inom livsmedelsområdet.
Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (C), 3 (KD), 4 (M, C, L, KD), 5 (SD), 6 (M), 7 (M) och 8 (SD).
Motionerna
Livsmedelsstrategin allmänt
I motion 2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 8 framhålls att livsmedelsstrategin ska ha till syfte att öka produktionen av hållbar mat i Sverige genom att satsa på bättre villkor för både primärproduktionen, livsmedelsindustrin och konsumenterna. Motionärerna anför att en ökad matproduktion inte bara betyder vinster för miljön. Det är också en möjlighet att skapa många nya jobb inte minst på den svenska landsbygden. Dessutom kommer det i spåren av en ökad matproduktion också kunna skapas många nya jobb i förädlingsleden. Livsmedelsstrategin måste därför fokusera på bättre villkor för att öka matproduktionen i Sverige. Vidare behöver innehållet i livsmedelsstrategin utvecklas i nära samarbete med näringen, som vet vilka behov som måste tillgodoses för att nå framgång med strategin. En livsmedelsstrategi måste resultera i konkreta åtaganden från alla delar av branschen och politiken om strategin ska kunna leverera en ökad matproduktion i Sverige. Därför är det viktigt att strategin också tas fram i ett brett blocköverskridande arbete i riksdagen för att det ska bli en strategi som varar över mandatperioder.
Också i motion 2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) anförs att den svenska matproduktionen behöver öka och få förutsättningar att växa och att livsmedelsstrategin därför bör innehålla bl.a. mål om ökad svensk livsmedelsproduktion totalt sett. Centerpartiet vill därför enligt yrkande 2 ta fram en nationell livsmedelsstrategi som en vidareutveckling på den tidigare satsningen Sverige – det nya matlandet. För att stärka den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft och lönsamhet vill Centern, som en central åtgärd i livsmedelsstrategin, tillsätta en Matkommission. I Matkommissionen ska representanter från bönderna, livsmedelsindustrin, handeln och konsumenterna ingå och även representanter från riksdagens partier. Syftet är att såväl politiken som näringen ska göra verkliga åtaganden för att tillsammans vända trenden. Samtidigt anför motionärerna också att konsumenternas roll i livsmedelsstrategin behöver prioriteras. Om konsumenterna väljer att köpa importerade livsmedel spelar åtgärderna och ambitionsökningen för svensk livsmedelsproduktion mindre roll. Därför behöver den svenska livsmedelsstrategin enligt yrkande 3 vid sidan av producentfokus även ha ett tydligt konsumentperspektiv.
I motion 2015/16:1934 yrkande 7 framhåller Magnus Oscarsson m.fl. (KD) att fokus i livsmedelsstrategin måste ligga på att öka den svenska självförsörjningsgraden genom att uppvärdera de mervärden som den svenska livsmedelsproduktionen levererar i form av säkerhet, miljövänlig produktion och ett högt djurskydd.
Det är viktigt att fortsätta arbeta för en långsiktig svensk livsmedelsstrategi som införlivar Konkurrenskraftsutredningens förslag, menar Anders Forsberg m.fl. (SD) i motion 2015/16:2078 yrkande 10.
Börje Vestlund m.fl. (S) påpekar i motion 2015/16:1434 att ungefär en fjärdedel av svenska hushålls klimatpåverkan kommer från det vi äter, dvs. från de utsläpp av växthusgaser som våra livsmedel orsakar. En del mat har stor påverkan på miljön, en del har mindre. De val vi gör i butiken spelar stor roll och därför måste matproduktionen och matkonsumtionen ställas om i miljövänlig riktning. En sådan omläggning kommer att gagna svenska producenter, eftersom många svenska bönder har kommit långt när det gäller att miljöanpassa sin produktion.
Konkurrens och export
Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) påtalar i motion 2015/16:1363 yrkande 3 behovet av en svensk livsmedelsstrategi för att stärka villkoren för svensk livsmedelsindustri genom att fokusera på att förbättra konkurrenssituationen för svenska livsmedelsproducenter och på att öka exporten av svensk mat.
Även i motion 2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 8 framhålls vikten av att aktivt arbeta för att främja livsmedelsexporten. I Sverige är vi kända för att ha sunda och säkra livsmedel. Dessa lämpar sig ypperligt att exportera. Ett strategiskt arbete med att öka livsmedelsexporten startades i och med satsningen Sverige – det nya matlandet. Livsmedelsexporten måste nu bli en naturlig del också i den kommande nationella livsmedelsstrategin. Det är därför enligt motionärerna viktigt att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att öka livsmedelsexporten, bl.a. genom att arbeta med att skapa fler s.k. landgodkännanden. Också Sten Bergheden (M) efterfrågar i motion 2015/16:219 en tydlig marknadsföringsstrategi för att öka exporten av svensk mat.
Anders Forsberg m.fl. (SD) anför i motion 2015/16:2078 yrkande 12 att arbetet med s.k. land- och anläggningsgodkännanden bör prioriteras för att främja exporten av svenska livsmedel. Små och medelstora livsmedelsföretag kan också behöva stöd med kompetensutveckling för att bli bättre på att exportera svenska livsmedel.
Ulf Berg m.fl. (M) föreslår i motion 2015/16:2603 yrkande 1 att en webbaserad exportportal ska införas för att förenkla svensk livsmedelsexport. Exportportalens syfte bör enligt motionärerna vara att marknadsföra svensk mat och göra det enkelt för importörer att välja svenska livsmedel. Det bör även undersökas om en sådan portal kan erbjuda information och blanketter för att underlätta import och export.
Forskning och innovation
Livsmedelsnäringen är ett strategiskt styrkeområde. Genom att producera mat i Sverige skapar vi ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen i hela landet samtidigt som vi tar ansvar för miljön. Det är därför enligt motion 2015/16:1913 av Betty Malmberg (M) viktigt att livsmedelsstrategin också relaterar till behovet av forskning och innovation och att detta inkluderas i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Även Anders Forsberg m.fl. (SD) framhåller i motion 2015/16:2078 yrkande 11 att regeringen bör stödja satsningar på innovation och utveckling inom livsmedelssektorn.
Tidigare behandling och kompletterande uppgifter
Regeringen arbetar med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi som omfattar hela livsmedelskedjan. Mål för arbetet är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelskedjan, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Andelen ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel ska öka liksom konsumenternas möjligheter att göra medvetna val. Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan, från produktionen av råvaror från jorden, havet och skogen till livsmedelsindustri, export, handel, konsumenter, offentliga sektorns konsumtion, restauranger och måltidsupplevelser. Strategin tar sin utgångspunkt i primärproduktionen, men alla livsmedelskedjans delar är viktiga och behövs för att skapa en långsiktig strategi som ger jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Livsmedelsstrategin tas fram i bred dialog med livsmedelskedjans aktörer och det civila samhället. En bred politisk förankring av strategin är prioriterad för att genomförandet ska bli långsiktigt.
Regeringskansliet aviserade i januari 2016 att en proposition om livsmedelsstrategin ska lämnas till riksdagen i april för riksdagsbehandling efter sommaren. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht svarade därefter den 16 februari 2016 på den skriftliga frågan 2015/16:775 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) om innehållet i livsmedelsstrategin att strategin ska presenteras för riksdagen i en proposition under 2016.
Regeringen anför i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 23) följande om livsmedelsstrategin. Svensk livsmedelsproduktion har förutsättningar att bidra till ökad sysselsättning och tillväxt och samtidigt stärka den hållbara utvecklingen i Sverige och i världen. Regeringen inledde därför 2014 arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi. Strategin ska bidra till att potentialen i svensk livsmedelsproduktion nyttjas fullt ut. Det innebär större produktion för såväl inhemska som utländska marknader, högre tillväxt och sysselsättning i berörda näringar, en ökad andel ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel samt bättre möjligheter för konsumenterna att göra medvetna val.
I samma proposition anför regeringen vidare att de gröna näringarna har goda förutsättningar att skapa jobb och tillväxt men möter, precis som andra branscher, en rad utmaningar. I Konkurrenskraftsutredningens betänkande Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15) lyfts en rad utmaningar för jordbruket fram. Det är regeringens avsikt att hantera flera av dessa utmaningar i arbetet med den kommande livsmedelsstrategin.
Det framgår också av propositionen att regeringen anser att livsmedelsindustrins ekonomiska styrka bygger på att företagen är effektiva och innovativa samt säljer högförädlade produkter på såväl svenska som utländska marknader. Grundläggande för detta är en hög kunskapsnivå och ett gynnsamt innovationsklimat. För att säkra jobb och lönsamhet behöver en större andel av produktionen utgöras av varor högre upp i värdekedjan. Regeringen bedömer att innovation och en fördjupad samverkan mellan industri och akademi är av stor betydelse för sektorns utveckling, vilket kommer att belysas ytterligare i arbetet med livsmedelsstrategin.
Vidare är Sveriges export av livsmedel enligt regeringen en viktig motor för att öka matproduktionen och skapa de nya jobben. Exporten (produkter från jordbruket, fisket och livsmedelsindustrin) har utvecklats starkt sedan EU-inträdet och fortsätter att öka trots utdragen lågkonjunktur på flera viktiga marknader. Samtidigt har utvecklingen varit beroende av ett fåtal företag. Ett särskilt fokus kommer därför att läggas på att fler företag ska kunna bidra till exporttillväxten. Rådgivning, information och ökad samverkan mellan företag, myndigheter och akademi är exempel på åtgärder som kan bidra till sektorns internationalisering. För att möjliggöra export till nya marknader utanför EU tillför regeringen medel till Livsmedelsverket och Jordbruksverket för dessa myndigheters arbete med exportgodkännanden.
Slutligen föreslog regeringen i budgetpropositionen att anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ökas under åren 2016–2019 för genomförandet av livsmedelsstrategin. Även anslagen 1:8 Statens jordbruksverk och 1:15 Livsmedelsverket föreslogs öka under 2016–2019 för att bidra till arbetet med att främja livsmedelsexport.
I Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2016 ges verket i uppdrag att redovisa myndighetens åtgärder under 2015 och 2016 för att främja export av livsmedel och jordbruksprodukter. Livsmedelsverket ska utifrån framtagna indikatorer redovisa och analysera verksamhetens resultat. Exportstrategin ska beaktas i arbetet med att främja livsmedelsexport. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 januari 2017.
Utskottets ställningstagande
Livsmedelsstrategin
Den svenska livsmedelsproduktionen bör öka, och i Sverige finns goda förutsättningar för detta. De mervärden som den svenska livsmedelsproduktionen innebär i form av säkerhet, miljövänlig produktion och ett högt djurskydd måste lyftas fram och värderas högre.
Den mat vi äter står för en stor del av hushållens klimatpåverkan. Därför spelar de val vi gör stor roll. Ambitionen bör vara att göra det lättare för konsumenterna och offentliga institutioner att göra bra val. En omläggning av livsmedelspolitiken i miljövänlig, hållbar riktning kommer kunna gagna svenska livsmedelsproducenter eftersom dessa kommit långt när det gäller att miljöanpassa sin produktion.
En ökad svensk matproduktion kan också bidra till att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet samtidigt som den stärker en hållbar utveckling. För att uppnå detta måste villkoren för svensk livsmedelsproduktion bli bättre.
Som har redovisats ovan pågår regeringens arbete med att ta fram en livsmedelsstrategi och arbetet befinner sig i slutskedet. Utskottet ser fram emot att få ta del av den samlade strategin och anser slutligen att det är viktigt med en bred politisk förankring av strategin för att genomförandet ska bli långsiktigt. Med hänvisning till den kommande livsmedelsstrategin föreslår utskottet att riksdagen lämnar motionerna 2015/16:1434 (S), 2015/16:1934 (KD) yrkande 7, 2015/16:2078 (SD) yrkande 10, 2015/16:2429 (C) yrkandena 2 och 3 och 2015/16:3018 (C) yrkande 8 utan vidare åtgärd.
Konkurrens och export
Sverige har god tillgång till mark och rent vatten och även kunskap om hur produktion ska bedrivas på ett hållbart sätt både för människa, djur och natur. Detta gör, som utskottet anfört ovan, att svensk livsmedelsproduktion har bra förutsättningar för att bidra till ökad sysselsättning och tillväxt i hela landet. Efterfrågan på säker och hållbart producerad mat fortsätter att öka, något som gagnar svenska producenter eftersom svenska livsmedel generellt håller hög klass och de svenska livsmedelsproducenterna kommit långt i arbetet med att miljöanpassa sin produktion. Livsmedelsbranschen möter dock precis som andra branscher en rad utmaningar. En av de stora utmaningarna för att uppnå målet med ökad sysselsättning och tillväxt i hela landet är att förbättra konkurrenssituationen för svenska livsmedelsproducenter och att öka exporten av svenska livsmedel.
De svenska livsmedelsproducenterna konkurrerar på en marknad där producenter från andra länder inte kommit lika långt när det gäller att ha en bra djurhållning, begränsad antibiotikaanvändning och satsning på hållbara produktionsmetoder i övrigt. Ett livskraftigt jordbruk är viktigt för att hålla hela Sverige levande och ett sätt att möjliggöra en levande landsbygd. Det är något som måste hanteras i den kommande livsmedelsstrategin. En del i det arbetet är att beakta de utmaningar som lyfts fram i Konkurrenskraftsutredningens betänkande Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15).
Utskottet vill mot bakgrund av det anförda framhålla vikten av att livsmedelsstrategin bidrar till att potentialen i svensk livsmedelsproduktion till fullo kan tas till vara. Med detta sagt och med hänvisning till det pågående arbetet med livsmedelsstrategin föreslår utskottet att riksdagen lämnar motion 2015/16:219 (M), 2015/16:1363 (C, M, FP, KD) yrkande 3, 2015/16:2078 (SD) yrkande 12, 2015/16:2429 (C) yrkande 8 och 2015/16:2603 (M) yrkande 1 utan vidare åtgärd.
Forskning och innovation
Som utskottet anfört ovan pågår arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi. Mål med livsmedelsstrategin är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i hela livsmedelskedjan, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. För att nå dessa mål är bl.a. en hög kunskapsnivå och ett gynnsamt innovationsklimat grundläggande. Med hänvisning till det pågående arbetet med livsmedelsstrategin föreslår utskottet att motion 2015/16:1913 (M) och 2015/16:2078 (SD) yrkande 11 lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner om livsmedelskontroll.
Jämför reservationerna 9 (SD) och 10 (L).
Motionerna
Ursprungsmärkning och livsmedelskontroll
I motion 2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 1 framhålls behovet av att intensifiera arbetet med kontroll av livsmedel. Motionärerna anför att livsmedelsfusket enligt Livsmedelsverkets bedömning är omfattande runt om i världen. Bedrägerier kan involvera komplicerade led av uppfödare, slakterier, charkföretag och grossister. För de flesta livsmedel, inklusive annat kött än nötkött, gäller att ursprunget ska anges om konsumenten annars blir vilseledd. En konsument får aldrig luras att tro att livsmedlet kommer från ett annat land, en annan stad eller annan region än vad det faktiskt gör. För att konsumenterna ska kunna lita på en produkts innehåll och ursprung behöver arbetet med kontroller intensifieras.
Även Robert Hannah m.fl. (FP) påtalar i motion 2015/16:2781 yrkande 4 vikten av att bestämmelser om ursprungsmärkning hänger ihop med ett fungerande system för tillsyn och kontroll eftersom det ur konsumentens synpunkt är sämre med ett märkningssystem som inte går att lita på än inget märkningssystem alls.
Avgifter för livsmedelskontrollen
Betty Malmberg (M) vill i motion 2015/16:295 att de förbättringsförslag som gäller avgifter vid tillsyn på livsmedelsområdet som Statskontoret föreslår i sin rapport Avgifter i livsmedelskontrollen (2015:17) skyndsamt genomförs.
Tidigare behandling och kompletterande uppgifter
Livsmedelslagstiftningen är, med några få undantag, gemensam för EU. Bestämmelser om den offentliga kontrollen av livsmedel finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Bestämmelser om detta finns också i livsmedelslagen (2006:804) och livsmedelsförordningen (2006:813).
EU-kommissionen lämnade i maj 2013 ett förslag till ny förordning om offentlig kontroll. Enligt Regeringskansliet (Näringsdepartementet) förväntas rådet formellt anta sin ståndpunkt under det nederländska ordförandeskapet som pågår t.o.m. juni 2016. Därefter ska förslaget antas av Europaparlamentet.
Ansvaret för tillsynen på livsmedelsområdet är delat mellan Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna. Livsmedelsverket leder och samordnar kommunernas tillsyn. Detta sker framför allt genom vägledning, utbildning, gemensamma projekt och annan information. Även länsstyrelserna har ett ansvar för att på regional nivå stödja och kontrollera kommunerna. Länsstyrelserna utför kontrollen av primärproducenter, och kommunerna utför kontrollen av detaljhandel, storhushåll och dricksvattenanläggningar. Vissa industrier, specialiserade anläggningar och slakterier kontrolleras av Livsmedelsverket.
Regeringen anför i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 23) följande. Konsumenterna ska kunna lita på att maten är säker och att informationen om de livsmedel man köper är korrekt. Det ska vara enkelt att göra medvetna val. Företagen har ansvar för att livsmedel på marknaden är säkra och märkta på rätt sätt. Den offentliga livsmedelskontrollen har en viktig roll för såväl producenter som konsumenter och ska vara ändamålsenlig, effektiv och likvärdig i hela landet. Det är vidare mycket angeläget att den offentliga kontrollen även i fortsättningen inkluderar att förhindra livsmedelsfusk och annat oegentligt förfarande.
I juli 2015 förtydligades Livsmedelsverkets uppdrag i 2 § förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket till att utöver att leda och samordna livsmedelskontrollen även följa upp densamma. Syftet med ändringen var att bättre kunna identifiera och åtgärda brister i kontrollen.
I Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2016 finns också ett krav på verket att till regeringen redovisa hur arbetet med att motverka livsmedelsfusk fortskrider. Livsmedelsverket har också i uppdrag att för livsmedel som utgör eller kan antas utgöra en risk för människors hälsa utreda och utveckla ett nationellt varningssystem för ökat informationsutbyte och samarbete mellan kontrollmyndigheterna.
I september 2015 kom Livsmedelsverkets rapport Livsmedelskontrollen – Utveckling, brister och åtgärdsförslag (dnr 2015/08036). I rapporten identifierar Livsmedelsverket ett antal brister i livsmedelskontrollen och uppmärksammar också regeringen på följande åtgärder för att komma till rätta med bristerna:
• ökad samverkan för en resursstark kontrollorganisation
• ett nationellt anläggningsregister
• tydligare befogenheter för kontroll av oregistrerade/inte godkända verksamheter
• utvidgade möjligheter till att förelägga kontrollmyndigheter och att ta över kontrollansvar
• ökad samordning mellan myndigheter med angränsande ansvar
• fängelse för brott mot livsmedelslagen.
Enligt Regeringskansliet (Näringsdepartementet) bereds rapporten för närvarande.
Också Livsmedelsverkets rapport Föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel – möjligheter, behov och förslag (dnr 2014/42416) bereds för närvarande, enligt Regeringskansliet (Näringsdepartementet). I rapporten som lämnades i september 2015 föreslår Livsmedelsverket bl.a. att verkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel ska kompletteras inom vissa områden i syfte att åstadkomma en mer likvärdig livsmedelskontroll. Livsmedelsverket pekar i rapporten också på behovet av vissa lagändringar bl.a. i fråga om möjligheten för verket att ta över kontrollansvaret från en kommun samt vad gäller finansieringen av livsmedelskontrollen.
Regeringskansliet (Näringsdepartementet) beslutade den 3 mars 2016 att se över lagstiftningen avseende livsmedel, foder och animaliska biprodukter och överväga om fängelse är ett lämpligt straff för vissa brott. Även frågan om sanktionsavgifter bör införas inom dessa områden och på djurskyddsområdet ska övervägas. Översynen ska pågå t.o.m. den 1 februari 2017.
Särskilt om avgifter för livsmedelskontrollen
Avgiften för livsmedelstillsynen ska betalas av den livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för tillsyn. Normalt ska tillsynsmyndighetens kostnader täckas av en årlig avgift. Avgiften ska fastställas på grundval av vad tillsynen kostar för tillsynsmyndigheten att utöva. En kommun som bedriver tillsyn ska ta ut en avgift som täcker kostnaderna för livsmedelskontrollen enligt förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter.
Statskontoret lämnade i juni 2015 rapporten Avgifter i livsmedelskontrollen (2015:17) till regeringen. För att förbättra systemet för avgiftsfinansiering och för att öka antalet kontroller lämnar Statskontoret ett antal förslag i rapporten som ska möjliggöra bättre kommunal samverkan, revidering av riskklassmodellen och möjliggörande av efterhandsbetalning. Statskontoret har också förslag om hur Livsmedelsverket ska kunna bli mer aktivt. Förslagen riktar sig till såväl regeringen och Livsmedelsverket som länsstyrelserna. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande, enligt Regeringskansliet (Näringsdepartementet).
Utskottets ställningstagande
Den svenska livsmedelskontrollens mål är att konsumenterna får säkra livsmedel, att de inte blir lurade om vad maten innehåller och att informationen om maten är enkel att förstå. En fungerande livsmedelskontroll är därför viktig för konsumenternas förtroende för livsmedelsindustrin. Att kontrollen är ändamålsenlig, effektiv och likvärdig är också viktigt för livsmedelsproducenternas förtroende för kontrollen och för de avgifter som är förknippade med densamma. Det är därför av väsentlig betydelse att fel och brister i livsmedelskontrollen identifieras och åtgärdas. Utskottet har också tidigare framhållit att en förbättrad modell för livsmedelskontroller är en viktig del för att förenkla livsmedelsproducenters och livsmedelsföretags vardag (se bet. 2014/15:MJU3).
Livsmedelskontrollen är ett område där det pågår mycket arbete. Inom EU är arbetet med en ny förordning om offentlig kontroll inne i slutfasen. På nationell nivå i Sverige framhålls vikten av en ändamålsenlig, effektiv och likvärdig livsmedelskontroll som lägger särskilt fokus på livsmedelsfusk och annat oegentligt förfarande. Utskottet ser positivt på detta och förutsätter att det även ingår i arbetet att beakta frågor som rör avgifter för livsmedelskontrollen, något som bl.a. har lyfts fram i den ovan refererade rapporten från Statskontoret.
Därmed anser utskottet att motionerna 2015/16:295 (M), 2015/16:2075 (SD) yrkande 1 och 2015/16:2781 (FP) yrkande 4 bör lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att minska matsvinnet.
Jämför reservation 11 (C, L).
Motionerna
Kristina Yngwe m.fl. (C) föreslår i motion 2015/16:2429 att ett etappmål om minskat matsvinn ska införas (yrkande 12) och att regeringen ska initiera ett projekt för att minska matsvinnet (yrkande 13). Motionärerna anför att hushållens konsumtion i form av mat, transporter och boende står för en stor del av all miljöpåverkan. Centerpartiet vill därför införa ett etappmål som komplement till miljökvalitetsmålen om att minska matsvinnet likt det förslag Naturvårdsverket utformade på uppdrag av den tidigare alliansregeringen. Förslaget innebär att matavfallet sammantaget för hela livsmedelskedjan utom från primärproduktionen ska ha minskat med 20 procent 2020 jämfört med 2010. Utöver detta vill Centerpartiet att regeringen ska initiera projekt med syfte att förebygga och minska matsvinn.
Tidigare behandling och kompletterande uppgifter
I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 23) anför regeringen följande om matsvinn. I Sverige slänger vi årligen ca 28 kilo ätbar mat per person i soptunnan och häller ut 26 kilo flytande mat i slasken. Detta innebär en onödig belastning på miljön. Livsmedelsverket har därför i uppdrag att under 2013–2015 genomföra insatser tillsammans med Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket för att minska matsvinnet. Under 2014 fokuserade projektet främst på kommunikation till konsumenter och spridning av goda exempel. Kampanjen Har du ett tivoli i kylskåpet? lanserades under hösten 2014. Den vill väcka medvetenhet om matsvinn och visa att det lönar sig att slänga mindre mat. Myndigheterna driver också en samverkansgrupp för minskat matavfall där, förutom myndigheterna, representanter från forskning, industri och olika intresseorganisationer ingår.
Av landsbygdsminister Sven-Erik Buchts svar den 10 februari 2016 på den skriftliga frågan 2015/16:723 av Lars Mejern Larsson (S) framgår bl.a. att det treåriga matsvinnsuppdrag som Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket har haft avslutades vid årsskiftet. Uppdraget har bidragit till att matsvinnsproblematiken har uppmärksammats. En slutrapport ska lämnas till regeringen den sista mars 2016 och därefter ska uppdraget utvärderas.
Regeringen anför vidare i budgetpropositionen för 2016 att EU-kommissionen hösten 2014 startade en expertarbetsgrupp om matsvinn och matavfall. Mandatet för gruppen är att identifiera möjliga åtgärder för att förebygga matsvinn, diskutera hinder samt underlätta erfarenhetsutbyte. Det treåriga nordiska projektet om matsvinn inom Nordiska ministerrådet för fiskeri och havsbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS), som startade 2013, har fortsatt under 2014. Fokus under 2014 har varit att jämföra definitioner och systemgränser för matsvinn och att inkludera primärproduktionen.
Under 2015 antogs FN:s globala mål för hållbar utveckling, de s.k. hållbarhetsmålen. Till mål 12 Hållbar konsumtion och produktion hör ett delmål om att till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 20) att den under 2016 kommer att arbeta med genomförandet av hållbarhetsmålen.
Slutligen framgår av Regeringskansliets faktapromemoria EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomi (2015/16:FPM30) att matavfall är ett prioriterat område och att kommissionen kommer att vidta flera åtgärder för att stödja det globala målet om matavfall och för att utöka bidraget från aktörer i livsmedelskedjan. Bland annat avser kommissionen att utveckla en gemensam EU-metod för att mäta matavfall, undersöka möjligheterna för att förbättra användningen av datummärkning i livsmedelskedjan och konsumenternas förståelse av denna samt vidta åtgärder för att förtydliga EU:s lagstiftning om avfall, livsmedel och foder.
Vid EU-nämndens sammanträde den 26 februari 2016 lämnade nämnden sitt stöd för regeringens inriktning i frågan, nämligen att matavfall och matsvinn är en prioriterad fråga (prot. 2015/16:29).
Utskottets ställningstagande
En inte obetydlig del av vår klimatpåverkan kan hänföras till vår matkonsumtion. Det är därför enligt utskottet viktigt att åtgärder vidtas för att minska matsvinnet. Detta gäller för hela livsmedelskedjan, från producent till konsument.
Livsmedelsverket har tillsammans med Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket genomfört olika insatser under 2013–2015 för att minska matsvinnet. Också FN:s hållbarhetsmål fokuserar på matsvinn och vikten av att minska detta för att uppnå en hållbar konsumtion och produktion. Även inom EU framhålls behovet av en aktiv politik för att minska matsvinn och matavfall.
Utskottet ser positivt på de initiativ på olika nivåer som tagits i syfte att minska matsvinnet och välkomnar ytterligare initiativ på området. Utskottet vill också framhålla vikten av att Sverige är en aktiv part i förhandlingarna inom EU i dessa frågor för att säkerställa att ambitionen leder till relevanta mål och åtgärder. Med det anförda anser utskottet att motion 2015/16:2429 (C) yrkandena 12 och 13 kan lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om skärpt tillsyn av kosttillskott.
Motionen
Amir Adan föreslår i motion 2015/16:174 (M) att förutsättningarna för att tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting se över regelverket för kosttillskott i syfte att skärpa tillsynen bör undersökas. Sverige bör enligt motionären liksom många andra EU-länder gör ställa krav på tillverkare och distributörer att anmäla sina produkter till Livsmedelsverket innan de når marknaden. Det skulle enligt motionären med enkla medel ge berörda myndigheter nödvändig överblick över förekomsten av potentiellt hälsovådliga substanser i kosttillskott och möjliggöra att relevanta åtgärder kan sättas in. Vidare menar motionären att inte bara de enskilda kommunerna utan också Livsmedelsverket centralt bör kunna ta beslut om saluförbud mot hälsovådliga kosttillskott, när det rör sig om produkter som är nationellt tillgängliga. Dessa förslag ligger i linje med både Europarådets och Unescos internationella konventioner mot dopning som Sverige förbundit sig att följa.
Tidigare behandling och kompletterande uppgifter
Kosttillskott är enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9) om kosttillskott avsedda att komplettera den dagliga kosten och klassificeras därför som livsmedel. Kosttillskott omfattar många olika produktkategorier, och området är komplext. Många närliggande produkter befinner sig i en gråzon mellan läkemedel och livsmedel. Om en produkt klassas som ett läkemedel enligt läkemedelslagen (1992:859) är den definitionsmässigt inte ett livsmedel och kan därmed inte vara ett kosttillskott. Enligt livsmedelslagstiftningen är alla företag ansvariga för att de produkter de säljer och marknadsför är säkra och att märkningen inte vilseleder konsumenterna.
När det gäller kosttillskott ansvarar de kommunala kontrollmyndigheterna med stöd av Livsmedelsverket för den offentliga livsmedelskontrollen. Konsumentverket ansvarar för tillsynen av marknadsföring och reklamen för livsmedel. Kontrollen av läkemedel görs av Läkemedelsverket.
Av betänkande 2014/15:MJU3 Livsmedelspolitik framgår att Regeringskansliet i en intern process har utrett de rättsliga förutsättningarna för och behovet av att införa en möjlighet för Livsmedelsverket att utfärda s.k. rikstäckande saluförbud. Man skulle även överväga hur befogenheter att meddela saluförbud lämpligen kunde avgränsas och om ett saluförbud i fråga om vissa produkter kunde riktas mot ett okänt antal livsmedelsföretag som står under lokal, regional eller statlig kontroll. Frågan om att rikta saluförbud till många adressater under tillsyn av en annan kontrollmyndighet är komplex.
I Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2016 ges verket i uppdrag att utreda och utveckla ett nationellt varningssystem för livsmedel som utgör eller kan antas utgöra en risk för människors hälsa. Syftet är ett ökat informationsutbyte och samarbete mellan kontrollmyndigheterna. I uppdraget ingår även att utifrån befintliga bemyndiganden utreda och, om lämpligt, vidta övriga åtgärder som behövs för att motverka och förhindra att livsmedel som inte är säkra släpps ut på marknaden. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter. Uppdraget ska senast den 1 februari 2017 slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet).
I samma regleringsbrev ges Livsmedelsverket också i uppdrag att utveckla en effektiv kontroll av internethandel med livsmedel. Uppdraget ska särskilt fokusera på internethandel med kosttillskott och genomföras i dialog med berörda kontrollmyndigheter och branschen samt Konsumentverket, Tullverket och Läkemedelsverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2016.
Livsmedelsverket publicerade i januari 2015 Kontrollhandbok för kosttillskott. Handboken är framtagen i samarbete med kommuninspektörer. Den vänder sig till kontrollpersonal som utför offentlig kontroll av kosttillskott, oavsett var i livsmedelskedjan produkterna förekommer. Kontrollhandboken är avsedd att ge verktyg för att kunna bedöma risker, beskriva hur kontroll kan utföras samt ge exempel på bedömningar och hantering av avvikelser. Den klarlägger även kraven för tillverkning, hantering och försäljning av kosttillskott. Avsikten med kontrollhandboken uppges vara att ge vägledning i hur olika risker med kosttillskott kan bedömas och hanteras.
Livsmedelsverket har slutligen också i syfte att främja en enhetlig tillämpning av livsmedelslagstiftningen tagit fram publikationen Vägledning till verkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9) om kosttillskott.
Utskottets ställningstagande
Som genomgången ovan visar är frågan om kosttillskott och tillsynen av sådana livsmedel föremål för flera insatser som alla syftar till att säkerställa att kosttillskott är säkra för konsumenterna. Exempelvis pågår en översyn av möjligheterna att införa s.k. rikstäckande saluförbud, vilket skulle vara välkommet. Utskottet ställer sig positivt till det arbete som bedrivs för att få till stånd en väl fungerande tillsyn av kosttillskott och ser fram emot att få ta del av resultatet av detta arbete. Med hänsyn till detta föreslår utskottet att motion 2015/16:174 (M) lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att mängden tillsatt socker i mat ska anges på livsmedelsförpackningar.
Motionen
I motion 2015/16:1601 av Stefan Nilsson och Niclas Malmberg (båda MP) föreslås att lagstiftning som säkerställer att konsumenten enkelt får tillgång till information om mängden tillsatt socker i livsmedel bör tas fram. Motionärerna påpekar att Livsmedelsverket rekommenderar att högst 10 procent av energiinnehållet i livsmedel bör komma från tillsatt socker. Det finns dock inte någon regel om att mängden tillsatt socker måste anges på en livsmedelsförpackning. Människor bör enligt motionärerna ha rätt att fatta informerade beslut om vad de ska äta. Information om mängden tillsatt socker, gärna i kombination med hur stor andel av rekommenderat dagligt intag av tillsatt socker som varan innehåller, bör därför vara en självklarhet.
Tidigare behandling och kompletterande uppgifter
Tillsatt socker är enligt Livsmedelsverket socker som inte finns naturligt i råvaran. I livsmedel kan socker tillsättas som ingrediens under flera olika beteckningar som exempelvis sackaros, glukos, fruktos, maltos, dextros, invertsocker, honung, HFCS (high fructose corn syrup) eller isoglukos.
Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012, som antagits som officiella rekommendationer i Sverige bör högst 10 procent av energin från maten komma från tillsatt socker. För vuxna motsvarar det ungefär 50–75 gram tillsatt socker per dag beroende på hur mycket energi man behöver.
Bestämmelser om märkning av livsmedel finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, den s.k. informationsförordningen. Förordningen innehåller krav på näringsdeklarationer och uppställer regler för innehållet i och utformningen av dessa, bl.a. vad gäller redovisningen av innehållet av sockerarter i ett livsmedel och livsmedlets energivärde. Dessa bestämmelser gör ingen skillnad på naturliga respektive tillsatta sockerarter i ett livsmedel.
Livsmedelsverket har tagit fram föreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedelsinformation. I dessa finns bestämmelser om livsmedelsinformation som ska tillämpas på alla livsmedel som är avsedda för konsumenter. Märkningen av livsmedel och dess närmare utformning får inte vara sådan att den på ett avgörande sätt skulle kunna vilseleda köparen. Detta gäller även presentationen av livsmedel. De obligatoriska märkningsuppgifterna ska anges antingen på själva förpackningen eller på en etikett som fästs på förpackningen. Märkningsuppgifterna ska placeras på en väl synlig plats, så att den är lätt att se, klart läsbar och outplånlig. De får inte på något sätt döljas, skymmas eller avleda uppmärksamhet från annan text eller illustration. Märkningsuppgifterna ska anges på svenska eller på ett annat språk om det endast obetydligt skiljer sig från svenska.
Av 1 och 2 §§ förordning (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket framgår att verket bl.a. har i uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för bra matvanor. Livsmedelsverket ska även arbeta för att främja konsumenternas förutsättningar att göra medvetna val avseende hälsosam och säker mat. Det gäller särskilt i förhållande till barn och ungdomar.
En del i detta arbete är Livsmedelsverkets s.k. nyckelhålsmärkning, se Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS 2005:9, omtryck 2015:1) om användning av viss symbol. Nyckelhålsmärkning är ett sätt att hjälpa konsumenter att hitta de hälsosammare alternativen, både när man handlar mat och äter på restaurang. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets symbol och står för mindre eller nyttigare fett, mindre socker och salt samt mer kostfiber och fullkorn. Livsmedel som är nyckelhålsmärkta ska uppfylla vissa villkor för fett, salt (natrium), socker och kostfiber. Nyckelhålssymbolen kan användas på olika grupper av livsmedel, och villkoren varierar för de olika grupperna. Det finns också allmänna bestämmelser för nyckelhålsmärkningen. Exempelvis får inte sötningsmedel eller godkända nya livsmedel och nya ingredienser med sötande egenskaper ingå.
Föreskrifterna reviderades i januari 2015. Av bilaga 2 till de reviderade föreskrifterna framgår bl.a. till vilka livsmedel och i vilken omfattning som näringsämnen som exempelvis socker får tillsättas om livsmedlet ska få nyckelhålsmärkas. Av 4 § i föreskrifterna framgår dock att ett sådant näringsämne får tillsättas livsmedel i andra livsmedelsgrupper om det inte görs i större mängder än vad som är nödvändigt för att uppnå det önskade syftet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att intaget av socker av hälsoskäl bör begränsas. För att möjliggöra för konsumenter att göra genomtänkta och hälsosamma val av livsmedel är det därför viktigt att det tydligt framgår hur mycket socker ett livsmedel innehåller. Här fyller Livsmedelsverkets symbol för nyckelhålsmärkning en viktig funktion. Utskottet ser positivt på den skärpning av reglerna för nyckelhålsmärkning vad gäller bl.a. tillsatt socker som gjordes 2015. Med hänvisning till det ovanstående föreslår utskottet att motion 2015/16:1601 (MP) lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden (S, M, SD, MP, C, FP, KD) om livsmedelskontroll, märkning av mat, tillsatser och innehåll i mat, regelförenkling, antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktion samt hantering av viltprodukter som rör förslag som har behandlats tidigare under valperioden.
Jämför särskilda yttrandena 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Utskottets ställningstagande
De motionsförslag som tas upp under förslagspunkt 9 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden. Detta har gjorts i betänkande 2014/15:MJU3 Livsmedelspolitik. Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsförslagen.
|
1. |
|
|
|
av Martin Kinnunen (SD) och Anders Forsberg (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2078 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10 och
avslår motionerna
2015/16:1434 av Börje Vestlund m.fl. (S),
2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7,
2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt
2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 8.
Sverigedemokraterna ser positivt på regeringens initiativ att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. Livsmedelsproduktionen har en stor potential, och de gröna näringarna sysselsätter uppskattningsvis 400 000 personer i Sverige. Därför är det positivt med en svensk livsmedelsstrategi där konkurrenskraften uppmärksammas. Vi anser att det är av största vikt att många av Konkurrenskraftsutredningens förslag blir verklighet genom den nationella livsmedelsstrategin. Insatserna är höga. En fortsatt kräftgång för det svenska jordbruket likt den som vi hittills sett sedan EU-inträdet skulle kunna leda till 20 000 förlorade jobb direkt kopplade till näringen och ytterligare 20 000–25 000 förlorade arbetstillfällen inom branscher som är indirekt påverkade av utvecklingen för de gröna näringarna.
Det som anförs ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
|
|
|
av Kristina Yngwe (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 8 och
avslår motionerna
2015/16:1434 av Börje Vestlund m.fl. (S),
2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7,
2015/16:2078 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10 och
2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Centerpartiet vill att produktionen av svensk mat ska öka. En ökad matproduktion betyder inte bara vinster för miljön. Det är också en möjlighet att skapa många nya jobb, inte minst på den svenska landsbygden. Dessutom kommer det i spåren av en ökad matproduktion också kunna skapas många nya jobb i förädlingsleden.
Centerpartiet och Alliansens satsning på visionen Sverige – det nya matlandet syftade just till att stärka hela livsmedelskedjan i allt från primärproduktion till konsumtion och export. Det är bara att beklaga att regeringen valt att lägga ned denna satsning som skulle kunnat vara en bra plattform för en svensk livsmedelsstrategi. Centerpartiet ser positivt på framtagandet av en nationell livsmedelsstrategi. Livsmedelsstrategin tillsammans med visionen Sverige – det nya matlandet hade dock kunnat fokusera än mer på hur vi stärker primärproduktionen av mat i Sverige. Regeringen har valt en annan väg och därför kommer vi få en mycket bredare livsmedelsstrategi. Men vikten av att ta fram konkreta mål och reformstrategier kvarstår. Utan visionen Sverige – det nya matlandet är det än viktigare att en nationell livsmedelsstrategi både pekar ut riktningen för politiken och blir ett verktyg för att få konkreta reformer på plats.
Centerpartiet anser att livsmedelsstrategin måste fokusera på bättre villkor för att öka produktionen av mat i Sverige och på att stärka villkoren för svensk livsmedelsindustri. Andra viktiga delar av strategin bör vara förslag om hur böndernas kostnader kan fortsätta sänkas och regelkrånglet minska. Det behövs även krav på minst motsvarande svenska djurskyddsregler i alla upphandlingar, dvs. de krav som svenska bönder redan lever upp till i dag. Innehållet i livsmedelsstrategin kommer att behöva utvecklas i nära samarbete med näringen, som vet vilka behov som måste tillgodoses för att nå framgång med strategin.
En livsmedelsstrategi måste resultera i konkreta åtaganden från alla delar av branschen och politiken, om strategin ska kunna leverera en ökad matproduktion i Sverige. Därför är det viktigt att strategin också tas fram i ett brett blocköverskridande arbete i riksdagen för att det ska bli en strategi som varar över mandatperioder.
Det som anförs ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
|
|
|
av Magnus Oscarsson (KD). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:1934 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 7 och
avslår motionerna
2015/16:1434 av Börje Vestlund m.fl. (S),
2015/16:2078 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 10,
2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 2 och 3 samt
2015/16:3018 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 8.
Regeringens livsmedelsstrategi innebär mer kontroll, mer detaljreglering och högre krav för bönderna. Precis det motsatta behövs för att öka den nu oroande låga självförsörjningsgraden i Sverige. Fokus för en livsmedelsstrategi som kan vända utvecklingen och öka den svenska självförsörjningsgraden och även öka exporten av livsmedel måste ligga på att uppvärdera de mervärden som den svenska livsmedelsproduktionen levererar i form av säkerhet, miljövänlig produktion och ett högt djurskydd. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
4. |
|
|
|
av Kristina Yngwe (C), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M), Gunilla Nordgren (M), Lars Tysklind (L) och Magnus Oscarsson (KD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2015/16:219 av Sten Bergheden (M),
2015/16:2078 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 12 och
2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 8.
Den svenska livsmedelsproduktionen ska ha goda förutsättningar där det svenska jordbrukets fördelar tas till vara. Sverige har EU:s bästa djurskydd, hög miljöhänsyn och ett smittskydd i världsklass. Satsningen Sverige – det nya matlandet, som syftade till att lyfta den svenska livsmedelsproduktionen och exporten av livsmedel, har bl.a. bidragit till att antalet livsmedelsföretag har ökat. Efterfrågan på säker och hållbart producerad mat fortsätter att öka. Livsmedelsförädlingen är en sektor med stor geografisk spridning. Därmed kan branschen bidra till att skapa jobb i hela landet. Den matbaserade turismen är också en viktig sektor som kan ge ökade möjligheter till fler jobb. Alliansen vill fortsätta att utveckla förutsättningarna för den svenska landsbygden.
Det är bra att en nationell livsmedelsstrategi håller på att tas fram. Alliansen vill att en livsmedelsstrategis övergripande syfte ska vara att bidra till att fler jobb kan skapas genom att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsindustri, bl.a. genom satsningar på ökad export. Det är viktigt att innehållet i livsmedelsstrategin utvecklas i nära samarbete med näringen som vet vilka behov som bör tillgodoses för att strategin ska nå framgång.
Regelverk som rör företag i primär- och livsmedelsproduktion är i hög utsträckning gemensamma för EU:s inre marknad. Det gör att alla nationella regler och krav som går utöver den EU-gemensamma lagstiftningen riskerar att försämra konkurrenssituationen för de svenska företagen. Därför ska nationella, mer långtgående regler alltid vara väl motiverade och prövas noga.
Det som anförs ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
5. |
|
|
|
av Martin Kinnunen (SD) och Anders Forsberg (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2078 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 12 och
avslår motionerna
2015/16:219 av Sten Bergheden (M),
2015/16:1363 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 3 och
2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 8.
Sverigedemokraterna ser positivt på regeringens initiativ att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. Livsmedelsproduktionen har en stor potential, och de gröna näringarna sysselsätter uppskattningsvis 400 000 personer i Sverige. Svensk livsmedelsindustri har ett exportvärde motsvarande 70 miljarder kronor. För att främja exporten av svenska livsmedel bör arbetet med land- och anläggningsgodkännanden prioriteras. Små och medelstora livsmedelsföretag kan också behöva stöd med kompetensutveckling för att bli bättre på att exportera svenska livsmedel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
6. |
|
|
|
av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 1.
Då Sverige gick med i EU och blev en del av EU:s inre marknad fick vi en hemmamarknad med 500 miljoner konsumenter i stället för endast 9 miljoner svenska konsumenter. Det skapar fantastiska möjligheter för livsmedelsföretagen i Sverige, och vi ser att det finns en stor potential att öka exporten till EU-länderna. Det finns även fler länder utanför EU där vi har potential att öka exporten. Genom att införa en webbaserad exportportal kan vi förenkla svensk livsmedelsexport. Exportportalens syfte bör vara att marknadsföra svensk mat och göra det enkelt för importörer att välja svenska livsmedel. Det bör även undersökas om en sådan exportportal kan erbjuda information och blanketter för att underlätta import och export.
Det som anförs ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
7. |
|
|
|
av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:1913 av Betty Malmberg (M) och
avslår motion
2015/16:2078 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 11.
Livsmedelsnäringen är ett strategiskt styrkeområde. Genom att producera mat i Sverige skapar vi ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen i hela landet samtidigt som vi tar ansvar för miljön.
I den information om livsmedelsstrategin som finns på regeringens webbplats nämns många olika delar som ska tillgodoses genom strategin, men förvånansvärt nog nämns inte behovet av forskning och innovation som rör primärproduktion eller den forskning och innovation som behövs för att möta de behov som livsmedelsindustrin har. Forskning och innovation är mycket viktiga faktorer generellt men framför allt eftersom de bidrar till förutsättningarna för att kunna exportera livsmedel med hög förädlingsgrad. I ett inspel som Livsmedelsföretagen gjorde till regeringen 2015 lyftes också behovet av ökade satsningar på forskning och innovation fram. Rätt utformad kan den livsmedelsstrategi som håller på att tas fram bli en viktig grund för att förstärka utvecklingspotentialen på området. Det är dock viktigt att strategin också relaterar till behovet av forskning och innovation och att detta inkluderas i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Det som anförs ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
8. |
|
|
|
av Martin Kinnunen (SD) och Anders Forsberg (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2078 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 11 och
avslår motion
2015/16:1913 av Betty Malmberg (M).
Livsmedelsproduktionen har en stor potential, och de gröna näringarna sysselsätter uppskattningsvis 400 000 personer i Sverige. Därför ser Sverigedemokraterna positivt på regeringens initiativ att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. Vi anser att regeringen också fortsättningsvis bör arbeta för att stödja satsningar på innovation och utveckling inom livsmedelssektorn. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
9. |
|
|
|
av Martin Kinnunen (SD) och Anders Forsberg (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår motionerna
2015/16:295 av Betty Malmberg (M) och
2015/16:2781 av Robert Hannah m.fl. (FP) yrkande 4.
Livsmedelsverket bedömer att livsmedelsfusket är omfattande runt om i världen. Bedrägerier kan involvera komplicerade led av uppfödare, slakterier, charkföretag och grossister. För de flesta livsmedel, inklusive annat kött än nötkött, gäller att ursprunget ska anges om konsumenten annars blir vilseledd. En konsument får aldrig luras att tro att livsmedlet kommer från ett annat land, en annan stad eller en annan region än vad det faktiskt gör. För att konsumenterna ska kunna lita på en produkts innehåll och ursprung behöver arbetet med kontroller intensifieras. Det anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
10. |
|
|
|
av Lars Tysklind (L). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2781 av Robert Hannah m.fl. (FP) yrkande 4 och
avslår motionerna
2015/16:295 av Betty Malmberg (M) och
2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 1.
Konsumentens rätt till information ska vara en röd tråd i hela processen från produktion till konsumtion. Bättre europeiska regler om ursprungsmärkning av fler livsmedelstyper gör det lättare för konsumenten att göra informerade val och därmed t.ex. välja livsmedel utifrån djurhållningsregler eller miljömässiga kriterier. Det är dock mycket viktigt att bestämmelser om ursprungsmärkning hänger ihop med ett fungerande system för tillsyn och kontroll. Ur konsumentens synpunkt är ett märkningssystem som inte går att lita på ännu sämre än inget märkningssystem alls.
Det som anförs ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
11. |
|
|
|
av Kristina Yngwe (C) och Lars Tysklind (L). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 12 och
avslår motion
2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13.
För att minska mängderna mat som slängs i onödan behöver medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön öka. Den svenska livsmedelsproduktionen står för ca 50 procent av vår totala övergödning och
20–25 procent av vår totala klimatpåverkan. Var femte matkasse som vi köper med oss hem från affären går rakt ned i soporna, och matens miljöpåverkan skulle alltså kunna vara lägre om vi minskade matsvinnet.
Centerpartiet vill därför införa ett etappmål om att minska matsvinnet likt det förslag Naturvårdsverket utformade på uppdrag av den tidigare alliansregeringen som ett komplement till miljökvalitetsmålen. Förslaget innebär att matavfallet för hela livsmedelskedjan sammantaget utom från primärproduktionen ska ha minskat med 20 procent 2020 jämfört med 2010.
Det som anförs ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
1. |
|
|
|
Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M) och Gunilla Nordgren (M) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.
|
2. |
|
|
|
Martin Kinnunen (SD) och Anders Forsberg (SD) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.
|
3. |
|
|
|
Kristina Yngwe (C) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.
|
4. |
|
|
|
Lars Tysklind (L) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.
|
5. |
|
|
|
Magnus Oscarsson (KD) anför: |
Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns i bilaga 2. När det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna att tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) göra en översyn för att skärpa tillsynen av kosttillskott för att stävja ett växande folkhälsoproblem och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att samordna och effektivisera tillsynen så att den blir både mer kostnadseffektiv och mer tidseffektiv samt att minska och förtydliga regelverken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en tydlig marknadsföringsstrategi för ökad export av svensk mat och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att förenkla reglerna för hantering av vildsvinsprodukter och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att se över systemet för avgifter vid trikinprover och ta bort avgiften vid trikinprover och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att öka marknadsföringen av vildsvinskött och annat viltkött och om att offentliga matinrättningar om möjligt bör servera mer viltkött och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket för gårdsförsäljning av livsmedel bör förenklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skyndsamt införa de förbättringsförslag som Statskontoret föreslår då det gäller avgifter vid tillsyn på livsmedelsområdet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ursprungsmärkning av mat på restaurang och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en politik för mat och märkning av livsmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för krav på ökad ursprungsmärkning av matvaror i EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör eftersträva att vildsvinskött blir mer tillgängligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enklare regler för att slakta och försälja vildsvin och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för Sverige att lyfta frågan om halal- eller kosherslaktat kött i EU och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att se till att det ska framgå på förpackningen om djuret har bedövats innan halal- eller kosherslakten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella tillämpningen av EU:s livsmedelslagstiftning bör kartläggas för att identifiera eventuella hinder som snedvrider konkurrensen för företagande, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en svensk livsmedelsstrategi behövs för att stärka villkoren för svensk livsmedelsindustri genom att fokusera på att förbättra konkurrenssituationen för svenska livsmedelsproducenter och på att öka exporten av svensk mat, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa om matproduktion och matkonsumtion i miljövänlig riktning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förpackningar med alkoholhaltiga drycker ska ha märkning med information om bl.a. energiinnehåll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om märkning av tillsatt socker i livsmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på ett övergripande och seriöst plan, via oberoende och statligt finansierade forskare, utreda tillsatsers effekter – i kombination eller enskilt – i livsmedel samt utifrån resultatet skyndsamt föreslå riksdagen lämpliga åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig livsmedelskontroll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tvingande skyldighet att informera om innehållet i maten på restauranger och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påtagligt stärka konsumentskyddet i fråga om märkningen av förpackningsdatum på livsmedel och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare ursprungsmärkning av mat och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlig strategi med regler kring innehållet i mat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jordbrukets och livsmedelsproduktionens behov av forskning och innovation måste tillgodoses i ökad utsträckning och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en livsmedelsstrategi som kan öka självförsörjningsgraden i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vilt som mat och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta regelverket för vilthantering och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla reglerna kring försäljning av vildsvinskött och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med kontroller av livsmedel och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka sanktionsmöjligheterna mot dem som fuskar med livsmedel, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatorisk ursprungsmärkning av animaliska produkter och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer effektiv och likvärdig livsmedelskontroll och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ursprungsmärkning av svenska mejeriprodukter och bättre kommunikation av svenska mervärden och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt arbeta för en långsiktig svensk livsmedelsstrategi där Konkurrenskraftsutredningens förslag införlivas i strategin, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja satsningar på innovation och utveckling inom livsmedelssektorn och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja exporten av svenska livsmedel genom att arbetet med lands- och anläggningsgodkännanden prioriteras och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av sund och säker mat och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om formandet av en livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att lyfta konsumentperspektivet vid formandet av en livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett aktivt arbete för att främja livsmedelsexporten och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör verka med kraft för att minska livsmedelsförfalskningen och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka ursprungsmärkningen och införa denna på fler livsmedel på EU-nivå, i ett första steg mejeriprodukter, och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett etappmål för att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera projekt för att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra märkningen på livsmedel från ”bäst före” till ”minst hållbar till” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram riktlinjer för en kulturmärkning av svenska matprodukter med stort kulturhistoriskt värde och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försäljning av vildsvinskött och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för fler vilthanteringsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en exportportal och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra den svenska tillämpningen av EU:s livsmedelslagstiftning och se över de mer långtgående reglerna och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Livsmedelsverket i uppdrag att arbeta fram en ny policy för livsmedelskontroll som grundar sig på dialog och med en tydligare koppling mellan avgift och utförd kontroll och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att resultaten av en livsmedelskontroll bör redovisas med standardiserade kontrollsymboler och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsföretag ska kunna byta livsmedelsinspektör och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner och regioner ska kunna samverka vid livsmedelskontroller i större utsträckning och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara drivande för att EU i större utsträckning prioriterar frågan om livsmedelsbedrägeri och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta jägare att själva utföra tester av trikiner på vildsvin för att få sälja köttet vidare till kund och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ursprungsmärkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om märkning av salthalt i livsmedel där halten är hög och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell livsmedelsstrategi ska ha till syfte att öka produktionen av hållbar mat i Sverige genom att satsa på bättre villkor för både primärproduktionen, livsmedelsindustrin, handeln och konsumenten och tillkännager detta för regeringen
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att mer klimatsmart viltkött görs tillgängligt för konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa en europeisk strategi mot antibiotikaresistens där ett första steg skulle vara att stärka kommissionens handlingsplan mot antibiotikaresistens och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen ska skärpas så att alla matvaror och deras olika ingredienser ska ursprungsmärkas och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
|
9. Motioner som bereds förenklat |
|
||
|
2015/16:218 |
Sten Bergheden (M) |
3 |
|
|
2015/16:236 |
Sten Bergheden (M) |
2–4 |
|
|
2015/16:242 |
Jan Ericson (M) |
2 |
|
|
2015/16:311 |
Catharina Bråkenhielm (S) |
|
|
|
2015/16:325 |
Paula Holmqvist m.fl. (S) |
1 |
|
|
2015/16:363 |
Catharina Bråkenhielm (S) |
|
|
|
2015/16:580 |
Sanne Eriksson och Agneta Gille (båda S) |
|
|
|
2015/16:699 |
Staffan Danielsson och Daniel Bäckström (båda C) |
|
|
|
2015/16:1126 |
Sten Bergheden (M) |
1 och 2 |
|
|
2015/16:1363 |
Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) |
2 |
|
|
2015/16:1590 |
Stefan Nilsson och Carl Schlyter (båda MP) |
|
|
|
2015/16:1782 |
Johnny Skalin (SD) |
|
|
|
2015/16:1790 |
Johnny Skalin (SD) |
|
|
|
2015/16:1815 |
Johnny Skalin (SD) |
|
|
|
2015/16:1831 |
Johnny Skalin (SD) |
|
|
|
2015/16:1901 |
Saila Quicklund (M) |
1 och 2 |
|
|
2015/16:2073 |
Runar Filper m.fl. (SD) |
18–20 |
|
|
2015/16:2075 |
Runar Filper m.fl. (SD) |
2, 3, 5 och 10 |
|
|
2015/16:2429 |
Kristina Yngwe m.fl. (C) |
1, 10, 11 och 14 |
|
|
2015/16:2556 |
Aron Emilsson m.fl. (SD) |
|
|
|
2015/16:2600 |
Ulf Berg m.fl. (M) |
6 och 7 |
|
|
2015/16:2603 |
Ulf Berg m.fl. (M) |
4–8 och 10 |
|
|
2015/16:2747 |
Adam Marttinen (SD) |
|
|
|
2015/16:2873 |
Markus Wiechel (SD) |
|
|
|
2015/16:3018 |
Eskil Erlandsson m.fl. (C) |
14 och 22 |
|
|
2015/16:3172 |
Hanna Wigh (SD) |
|
|