|
|
Ändringar i kulturmiljölagen
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2015/16:6 Ändringar i kulturmiljölagen. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950), dels lag om ändring i lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen.
Lagändringarna syftar till att genomföra ett omarbetat EU-direktiv (2014/60/EU). Därutöver justeras hänvisningen till kulturmiljölagen i lagen om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen. Direktivets omarbetning medför att definitionen av kulturföremål i 6 kap. kulturmiljölagen ändras. Likaså föreslår regeringen att nya EU-gemensamma kriterier införs i svensk lagtext för tolkning av om innehavaren av ett kulturföremål har visat ”vederbörlig omsorg och uppmärksamhet” vid anskaffandet av föremålet. Regeringen föreslår att tidsfristen för när en talan om återlämnande senast ska väckas förlängs.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Regeringen bedömer inte att det behövs några särskilda övergångsbestämmelser till de föreslagna lagändringarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Återlämnande av kulturföremål |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950),
2. lag om ändring i lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:6 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 19 november 2015
På kulturutskottets vägnar
Olof Lavesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Olof Lavesson (M), Gunilla Carlsson (S), Cecilia Magnusson (M), Agneta Gille (S), Aron Emilsson (SD), Saila Quicklund (M), Björn Wiechel (S), Per Lodenius (C), Niclas Malmberg (MP), Isabella Hökmark (M), Anna Wallentheim (S), Bengt Eliasson (FP), Roland Utbult (KD), Sara-Lena Bjälkö (SD), John Skoglund (S) och Linus Sköld (S).
Ärendet och dess beredning
I proposition 2015/16:6 Ändringar i kulturmiljölagen föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag om ändringar i kulturmiljölagen (1988:950) samt ändringar i lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och lagförslag finns i bilaga 1 respektive 2.
Bakgrund
Regeringskansliet (Kulturdepartementet) har tagit fram promemorian Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål (Ds 2015:10). Promemorian har remissbehandlats. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Ändringar i kulturmiljölagen
Återlämnande av kulturföremål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Bakgrund
I samband med att de inre gränserna avskaffades 1993 antog EU ett direktiv om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium (93/7/EEG). Syftet var att jämka samman den grundläggande principen om fri rörlighet för varor med behovet av att skydda sådana kulturföremål som i medlemsstaterna klassas som nationella skatter. Direktivet är genomfört i svensk lagstiftning genom 6 kap. kulturmiljölagen (1988:950).
Direktivet har ändrats vid två tillfällen. Dels har de krav på föremålskategorier och värdegränser som ett föremål måste uppfylla för att ett återlämnande ska kunna bli aktuellt justerats (96/100/EG), dels har ändringar gjorts om hur värdegränserna som anges i euro ska omräknas till nationella valutor (2001/38/EG).
Åren 2009–2011 verkade en expertgrupp, Return of cultural goods, med representanter från samtliga medlemsländer för att identifiera problem i tillämpningen av direktivet och föreslå lösningar. Riksantikvarieämbetet var Sveriges representant. Expertgruppens slutsatser var att direktivet endast haft begränsad betydelse för återlämnande av kulturföremål. En orsak bedömdes vara de villkor som ett föremål måste uppfylla för att återlämnas. Föremålet måste dels tillhöra en av direktivets kategorier, dvs. vara en integrerad del av offentliga samlingar förtecknade hos museer eller arkiv, vara en del i biblioteks bevarade samlingar eller bland kyrkliga institutioners inventarier, dels uppfylla vissa ekonomiska gränsvärden och ålderskrav. Andra orsaker bedömdes vara den korta tidsfristen för att väcka talan om återlämnande och kostnaderna för ersättning. Ansvariga myndigheter behövde också effektivisera sitt administrativa samarbete för att nå ett bättre genomförande av direktivet.
Omarbetningen av direktivet syftar till att ge medlemsstaterna bättre möjligheter att få tillbaka kulturföremål som klassas som nationella skatter. Omarbetningen är också ett led i förenklingen av unionens lagstiftning på området. Direktivet ger även de nationella myndigheter som hanterar utförseltillstånd behörighet att använda den inre marknadens informationssystem (IMI).
Det omarbetade direktivet 2014/60/EU om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium ersätter rådets direktiv från 1993 (93/7/EEG).
Propositionen
Regeringen föreslår en ändring i definitionen av begreppet kulturföremål i kulturmiljölagen så att det omfattar alla kulturföremål som en medlemsstat enligt nationell lagstiftning eller nationella administrativa förfaranden betraktar som en nationell skatt av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde, i den mening som avses i artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kraven på att föremålen ska tillhöra någon viss kategori eller uppfylla vissa krav i fråga om ålder eller ekonomiskt värde föreslås därmed tas bort. Följaktligen föreslår regeringen att bilaga 1 till kulturmiljölagen upphävs. Denna förändring av kulturföremålsdefinitionen syftar till och förväntas medföra att bestämmelserna om återlämnande kommer att kunna tillämpas på fler föremål än tidigare. Regeringen bedömer att ändringen ger bättre förutsättningar för att reglerna ska komma till praktisk användning.
Regeringen föreslår vidare att tidsfristen för att väcka talan om återlämnande förlängs i enlighet med direktivet, dvs. från ett till tre år från det att den återkrävande staten har fått kännedom om var föremålet finns och vem som innehar det. I enlighet med direktivet föreslås att tidsfristen för att väcka talan inom 75 år efter bortförsel av föremål med särskilt skydd även ska omfatta andra religiösa föremål än kyrkliga. Vidare föreslås i enlighet med direktivet att det införs ett uttryckligt krav i kulturmiljölagen på att innehavaren ska bevisa att han eller hon har visat vederbörlig omsorg och uppmärksamhet vid anskaffandet av föremålet för att ha rätt till ersättning. Nya EU-gemensamma kriterier för vad som ska beaktas vid bedömningen av om innehavaren visat vederbörlig omsorg och uppmärksamhet föreslås också införas i lagen. Hänsyn ska tas till alla omständigheter i samband med anskaffandet.
Ändringen i lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen innebär en uppdatering av referensen till kulturmiljölagen, dvs. från lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. till kulturmiljölagen (1988:950).
Regeringen föreslår att de föreslagna lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016. Regeringen bedömer inte att det behövs några särskilda övergångsbestämmelser till de föreslagna lagändringarna.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen bör anta de framlagda förslagen av de skäl som anges i propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:6 Ändringar i kulturmiljölagen:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen.
Bilaga 2
