|
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och drygt 30 motioner som har väckts under den allmänna motionstiden 2015/16. Bland motionerna finns det alternativa budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna (tidigare Folkpartiet liberalerna) och Kristdemokraterna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområdet, som uppgår till totalt ca 13,7 miljarder kronor för 2016, och om bemyndiganden. Utskottet tillstyrker även övriga förslag från regeringen, som bl.a. gäller medelstilldelning för 2016 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Samtliga motionsförslag som behandlas i betänkandet avstyrks.
Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i beslutet om anslag. Dessa partier redovisar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
I betänkandet finns en reservation och fem särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Allmänt om regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för 2016
Kulturområdesövergripande verksamhet
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (1:4)
Stöd till icke-statliga kulturlokaler (1:5)
Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6)
Myndigheten för kulturanalys (1:7)
Skapande äldreomsorg (99:3, förslag om nytt anslag)
Stimulansbidrag för kultur i vården (99:8, förslag om nytt anslag)
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (2:2)
Litteraturen, läsandet och språket
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (3:1)
Myndigheten för tillgängliga medier (3:2)
Institutet för språk och folkminnen (3:4)
Bildkonst, arkitektur, form och design
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (4:2)
Nämnden för hemslöjdsfrågor (4:3)
Bidrag till bild- och formområdet (4:4)
Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2)
Bidrag till kulturmiljövård (7:2)
Kyrkoantikvarisk ersättning (7:3)
Kulturarvs-ROT (99:1, förslag om nytt anslag)
Kulturarvsfond (99:2, förslag om nytt anslag)
Kulturreservat (99:6, förslag om nytt anslag)
Stimulansbidrag för kulturmiljökompetens (99:7, förslag om nytt anslag)
Centrala museer: Myndigheter (8:1)
Centrala museer: Stiftelser (8:2)
Bidrag till vissa museer (8:3)
Forum för levande historia (8:5)
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (8:6)
Öppna museer (99:5, förslag om nytt anslag)
Bidrag till reducerad entréavgift m.m. (99:9, förslag om nytt anslag
Nämnden för statligt stöd till trossamfund (9:1)
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland (11:1)
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (11:2)
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet (11:3)
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (12:1)
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2)
Särskild satsning för funktionshindrade (99:4, förslag om nytt anslag)
Politik för det civila samhället
Bidrag till allmänna samlingslokaler (13:2)
Bidrag för kvinnors organisering (13:3)
Stöd till friluftsorganisationer (13:4)
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer (13:5)
Insatser för den ideella sektorn (13:6)
Bidrag till folkbildningen (14:1)
Bidrag till kontakttolkutbildning (14:2)
Särskilda insatser inom folkbildningen (14:3)
Utskottets samlade ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden
Medelstilldelning för 2016 till SR, SVT och UR
Medelstilldelning för 2016 till Myndigheten för press, radio och tv
Konstnärsnämndens namn och organisation
Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet
Mål för kulturpolitiken, punkt 6 (SD)
1.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (M)
2.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (SD)
3.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (C)
4.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (L)
5.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Bilaga 4
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 1
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. |
Anslag inom utgiftsområde 17 |
a) Anslagen för 2016
Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 17 enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 17 punkt 19 och avslår motionerna
2015/16:827 av Serkan Köse (S),
2015/16:1376 av Anders Åkesson och Anders Ahlgren (båda C),
2015/16:1379 av Ola Johansson och Solveig Zander (båda C),
2015/16:1644 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,
2015/16:1836 av Runar Filper m.fl. (SD),
2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 19,
2015/16:2133 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 2,
2015/16:2137 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3,
2015/16:2138 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 4 och 5,
2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 1, 5, 6, 8, 10 och 13,
2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,
2015/16:2548 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2015/16:2550 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2015/16:2856 av Aron Modig (KD),
2015/16:2878 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 47,
2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 3 och 7,
2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 23,
2015/16:3158 av Per Lodenius m.fl. (C),
2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. (FP) och
2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 45.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. under 2016 för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2017,
2. under 2016 för anslaget 1:3 Skapande skola besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2017,
3. under 2016 för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2017 och 2018,
4. under 2016 för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017 och 2018,
5. under 2016 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2017 och 2018,
6. under 2016 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2017,
7. under 2016 för anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 14 000 000 kronor 2017,
8. under 2016 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2017–2026,
9. under 2016 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kronor 2017–2019,
10. under 2016 för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 212 000 000 kronor 2017,
11. under 2016 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2017–2020,
12. under 2016 för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 29 000 000 kronor 2017,
13. under 2016 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2017,
14. under 2016 för anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017–2020.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 17 punkterna 1–4, 6–9, 11 och 14–18.
2. |
Medelstilldelning för 2016 till SR, SVT och UR |
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2016 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 842 700 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 772 300 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 411 200 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 17 punkt 12.
3. |
Medelstilldelning för 2016 till Myndigheten för press, radio och tv |
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2016 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för press, radio och tv.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 17 punkt 13.
4. |
Konstnärsnämndens namn och organisation |
Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstaganden i frågor om namn på och intern organisation för den verksamhet som bedrivs av Konstnärsnämnden inte längre ska gälla.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 17 punkt 10.
5. |
Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet |
Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2016 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott från Nya Penninglotten 2015. Bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 17 punkt 5.
6. |
Mål för kulturpolitiken |
Riksdagen avslår motion
2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation (SD)
Stockholm den 26 november 2015
På kulturutskottets vägnar
Olof Lavesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Olof Lavesson (M)*, Gunilla Carlsson (S), Cecilia Magnusson (M)*, Agneta Gille (S), Aron Emilsson (SD)*, Saila Quicklund (M)*, Björn Wiechel (S), Per Lodenius (C)*, Niclas Malmberg (MP), Anna Wallentheim (S), Angelika Bengtsson (SD)*, Bengt Eliasson (L)*, Roland Utbult (KD)*, Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Eva Lohman (M)*, Daniel Sestrajcic (V) och John Skoglund (S).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens samtliga förslag i budgetpropositionen för 2016 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2015/16:1). I betänkandet behandlas också 31 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. De behandlade förslagen finns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2016 och de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina budgetmotioner. Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 3.
Under ärendets beredning har kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic informerat om förslagen i budgetpropositionen inom sina respektive ansvarsområden.
Under ärendets beredning har Folkpartiet liberalerna (FP) bytt namn till Liberalerna (L).
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2016 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till 13 694 535 000 kronor (bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). I detta ärende ska kulturutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av det resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag vid utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas de förslag i budgetpropositionen och motionerna som gäller anslag inom utgiftsområde 17. Efter det behandlas regeringens övriga förslag i budgetpropositionen och slutligen ett motionsförslag som väcktes under den allmänna motionstiden 2015/16.
Riksdagen har beslutat om mål för följande delområden inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid:
– Mål för den nationella kulturpolitiken (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
– Mål för politiken för litteratur- och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117)
– Mål för nationell språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89)
– Mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225)
– Mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307)
– Mål för det statliga kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273)
– Mål för det statliga stödet till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45)
– Mål för medieområdet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96)
– Mål för ungdomspolitiken (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354)
– Mål för politiken för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195)
– Mål för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
– Mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38)
– Mål för folkbildningspolitiken (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379)
– Mål för tillsyn över spelmarknaden (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212).
Regeringen har i budgetpropositionen gjort en bedömning av uppnådda resultat inom de olika delområdena i förhållande till respektive mål.
Det pågår sedan flera år en kontinuerlig dialog mellan riksdagen och regeringen om utveckling av resultatredovisningen i budgetpropositionen. En uppföljnings- och utvärderingsgrupp inom kulturutskottet genomförde under 2013 en kartläggning och uppföljning av resultatredovisningen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (rapport 2013/14:RFR2). Bland annat pekade gruppen på behovet av uppföljningsbara mål med tydliga resultatindikatorer inom hela utgiftsområdet samt behovet av att tydliggöra sambandet mellan mål, insatser, uppnådda resultat och anslagsförslag. Gruppen poängterade också vikten av att måluppfyllelsen för de olika delområdena redovisas samt att en samlad bedömning görs av måluppfyllelsen för hela utgiftsområdet. Vidare efterfrågades en förbättrad struktur på och ökad enhetlighet i redovisningen.
Utskottet kunde vid behandlingen av budgetpropositionen för 2015 konstatera att redovisningen av bl.a. mål, resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder samt analyser och slutsatser var tydligare strukturerad än tidigare år (bet. 2014/15:KrU6). Vidare bedömde utskottet att uppföljningsbara mål och resultatindikatorer redovisades på ett tydligare och mer konkret sätt än tidigare år.
Under beredningen av budgetpropositionen för 2016 har utskottet analyserat regeringens resultatredovisning. Analysen syftar till att vara ett underlag vid utskottets behandling av budgetpropositionen och den fortsatta dialogen om resultatredovisningen. Utskottet noterar att utvecklingen av resultatredovisningen har fortsatt, vilket bidrar till att öka tydligheten och möjligheten att bedöma resultat i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om inom utgiftsområdet. Utskottet välkomnar detta. Det är enligt utskottet betydelsefullt att utvecklingsarbetet och dialogen fortsätter, bl.a. när det gäller ökad enhetlighet i redovisningen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i enlighet med regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Oppositionspartiernas alternativa förslag till anslagsfördelning och övriga här behandlade motioner avslås.
Jämför särskilda yttrandena 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid består av 15 delområden och 49 anslag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 att utgiftsramen för utgiftsområdet ska uppgå till 13 694 535 000 kronor (prop. 2015/16:1). Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina respektive budgetmotioner en utgiftsram för 2016 som understiger regeringens med 641 000 000 kronor, 549 712 000 kronor, 496 000 000 kronor respektive 405 000 000 kronor. Sverigedemokraterna föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 107 567 000 kronor.
Regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag framgår av bilaga 2.
Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 43 809 000 kronor.[1]
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 119 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Anslaget räknas upp med 1 275 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 43 715 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att ytterligare 20 miljoner kronor anvisas till anslaget för arbetet med att ta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon.
I kommittémotion 2015/16:1836 begär Runar Filper m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att ta fram en svensk kulturkanon. Motionärerna anser att det finns ett behov av en breddad och fördjupad diskussion om kultur, historia och identitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om en medelstilldelning på 43 715 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsförslagen från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Runar Filper m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 195 788 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för att främja låga taxor i de kommunala musik- och kulturskolorna.
Regeringen föreslår att anslaget tillförs 50 miljoner kronor 2016 för att främja kulturverksamhet i vissa bostadsområden. För 2017–2018 beräknas anslaget tillföras 40 miljoner kronor årligen för detta ändamål.
Vidare föreslår regeringen att anslaget ska ökas med 1 miljon kronor fr.o.m. 2016 för att stärka bidraget till samisk kultur.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 512 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minskas med 184 000 kronor fr.o.m. 2016.
Verksamheten vid Nämnden för kulturellt utbyte mellan Sverige och Grekland övertas av Svenska institutet i Aten. Därför föreslås anslaget minska med 150 000 kronor och att medlen omfördelas till anslaget 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Slutligen räknas anslaget upp med 23 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 345 966 000 kronor till anslaget för 2016.
För att ge aktörer som får bidrag inom ramen för anslaget bättre förutsättningar för långsiktig planering begär regeringen ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 miljoner kronor 2017.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:2138 yrkande 1 föreslår Olof Lavesson m.fl. (M) att anslaget ska minskas med 150 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att anslaget ska minskas med totalt 96 522 000 kronor, bl.a. genom en besparing om 5 miljoner kronor på interkulturell verksamhet respektive 50 miljoner kronor på regeringens satsning på kulturverksamhet i förortsområdena. Sverigedemokraterna ser behovet av att följa upp satsningen på landets kultur- och musikskolor och ställer sig positiva till en nationell strategi. Partiet föreslår att 5 miljoner kronor riktas till samisk kultur.
I kommittémotion 2015/16:3158 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) att anslaget ska minskas med 150 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Bengt Eliasson m.fl. (FP) avvisar i kommittémotion 2015/16:3193 regeringens förslag om en årlig utgiftsökning om 100 miljoner kronor för lägre avgifter i kultur- och musikskolan med argumentet att avgiftsnivåer är en kommunal angelägenhet. Folkpartiet liberalerna avvisar även den föreslagna satsningen på kultur i vissa förorter om 50 miljoner kronor 2016.
I kommittémotion 2015/16:2258 föreslår Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 1 att anslaget ska minskas med 151 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att barn och unga är en prioriterad grupp inom kulturpolitiken och välkomnar regeringens förslag om en ökning av anslaget för att främja låga taxor inom musik- och kulturskolorna. Utskottet har tidigare uttryckt sin mening att det finns ett behov av att följa upp satsningarna på den kommunala kultur- och musikskolan. Därför ser utskottet positivt på det utredningsuppdrag som regeringen har lämnat om att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan (dir. 2015:46).
Utskottet välkomnar också förslaget om en satsning på kulturverksamhet i vissa bostadsområden och vill understryka vikten av ett brett medborgarinflytande vid genomförandet.
Utskottet noterar att regeringen uppmärksammar att det finns ett ökande intresse för att utveckla och utöva olika former av samisk kultur såsom jojk, duodji (slöjd) samt bild- och formkonst i Sverige och vikten av att Sametinget i sin egenskap av förvaltningsmyndighet för samisk kultur därför ges förbättrade villkor för att främja den samiska kulturen.
Sammanfattningsvis anser utskottet att den föreslagna anslagsnivån är väl avvägd. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 345 966 000 kronor för 2016 och avvisar förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (FP) och Lars-Axel Nordell m.fl. (KD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om bemyndigande (punkt 1).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskola, förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 183 571 000 kronor.[2]
Regeringen föreslår att anslaget tillförs 10 miljoner kronor årligen under perioden 2016–2018 för verksamhet riktad till förskolan. Anslaget föreslås vidare minskas med ca 457 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Slutligen räknas anslaget upp med 2 419 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 185 533 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 miljoner kronor 2017.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:2138 yrkande 4 välkomnar Olof Lavesson m.fl. (M) att anslaget tillförs 10 miljoner kronor för att inkludera förskolan i Skapande skola.
I kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 stöder Sverigedemokraterna regeringens förslag att öka anslaget till Skapande skola till att omfatta förskolan. Sverigedemokraterna menar dock att behovet är större och föreslår att anslaget tillförs ytterligare 90 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:3095 yrkande 23 av Paula Bieler m.fl. att satsningen Skapande skola införlivas i förskolan.
I kommittémotion 2015/16:3158 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor.
I kommittémotion 2015/16:2258 yrkande 1 föreslår Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Barns och ungas rätt till kultur är en prioriterad fråga inom kulturpolitiken. Utskottet välkomnar därför att den successiva utbyggnaden av Skapande skola fortsätter och att satsningen kompletteras med verksamhet riktad till förskolan 2016–2018. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelstilldelning på 185 533 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar förslagen till andra anslagsnivåer från Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Lars-Axel Nordell m.fl. (KD). Motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M) och Paula Bieler m.fl. (SD) får i detta läge anses tillgodosedda och avvisas av detta skäl. Utskottet ställer sig bakom förslaget om bemyndigande (punkt 2).
Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 37 979 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 96 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Anslaget räknas upp med 892 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 38 775 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
I kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget tillförs ytterligare 20 miljoner kronor för att stödja projekt som via nyttjande av ny teknik är tänkta att förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionshinder. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 38 775 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 875 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 24 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 851 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen begär ett bemyndigande om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 miljoner kronor 2017 och 2018.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget tillförs ytterligare 5 miljoner kronor för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 9 851 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om bemyndigande (punkt 3).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:
– professionell teater-, dans- och musikverksamhet
– museiverksamhet
– biblioteks-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet
– konst- och kulturfrämjande verksamhet
– regional enskild arkivverksamhet
– filmkulturell verksamhet
– främjande av hemslöjd.
Anslaget får vidare användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Anslaget får även användas för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet. Anslaget får också användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 298 948 000 kronor.[3]
Regeringen föreslår en ökning av anslaget om 15 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för en förstärkning av Kultursamverkansmodellen.
Regeringen föreslår vidare att anslaget tillförs 6 miljoner kronor årligen 2016–2018 för Kungl. bibliotekets uppdrag att utarbeta en nationell biblioteksstrategi samt tillgängliggöra e-böcker via den nationella bibliotekskatalogen Libris.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 3 405 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Vidare föreslås en ökning av anslaget med 209 000 kronor 2016.
Anslaget räknas upp med 17 824 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 314 576 000 kronor till anslaget för 2016.
För att ge aktörer som får bidrag inom ramen för anslaget bättre förutsättningar för långsiktig planering begär regeringen ett bemyndigande av riksdagen att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2017 och 2018.
Motionerna
I motion 2015/16:2137 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3 anförs att Kultursamverkansmodellen bör behållas för att fortsätta att uppmuntra regional mångfald och olikhet.
I kommittémotion 2015/16:2138 föreslår Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 1 en minskning av anslaget med 15 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
I kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minskas med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Motionärerna vill ha ett förändrat fokus för kulturpolitiken och avveckla offentligt stöd till i första hand mångkulturalistiska verksamheter.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2015/16:3158 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 6 209 000 kronor jämfört med regeringens förslag.
I kommittémotion 2015/16:3193 föreslår Bengt Eliasson m.fl. (FP) en minskning av anslaget med 19 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 21 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I yrkande 10 slår Kristdemokraterna vakt om den regionala Kultursamverkansmodellen med argumentet att subsidiaritetsprincipen är en viktig grundbult i kristdemokratiskt tänkande.
Utskottets ställningstagande
En uppföljnings- och utvärderingsgrupp inom kulturutskottet följer sedan januari 2015 upp och utvärderar Kultursamverkansmodellen. Avsikten är att en rapport ska lämnas under december i år.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att ytterligare medel bör tillföras för att förstärka Kultursamverkansmodellen. Utskottet ställer sig således bakom en medelstilldelning på 1 314 576 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar förslagen om andra anslagsnivåer från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (FP) och Lars-Axel Nordell m.fl. (KD). Motionsyrkandet från Olof Lavesson m.fl. (M, C, FP, KD) om att Kultursamverkansmodellen bör behållas får anses tillgodosett och avvisas av detta skäl. Lars-Axel Nordells m.fl. (KD) yrkande om att slå vakt om Kultursamverkanmodellen utifrån subsidiaritetsprincipen avvisas av samma skäl. Utskottet ställer sig bakom förslaget om bemyndigande (punkt 4).
Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 15 439 000 kronor.
Anslaget räknas upp med 381 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 781 000 kronor för 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 461 000 kronor för 2016.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 15 500 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2015/16:3158 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska upphöra.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt med en oberoende analys av hur medlen inom kulturområdet används. Utskottet ser därför fram emot den aviserade översynen av regeringens utvärderingsresurser och deras organisering (prop. 2014/15:100).
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 15 500 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar motionsförslaget av Per Lodenius m.fl. (C).
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 35 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag, Skapande äldreomsorg. Motionärerna vill förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som den tidigare regeringen initierade 2011 och göra den till en permanent verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Enligt de kulturpolitiska mål som riksdagen antog 2009 ska alla ha möjlighet att delta i kulturlivet, och kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och till att utveckla sina skapande förmågor (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145).
Riksdagen tillkännagav våren 2015 för regeringen vikten av att bejaka äldre människors delaktighet i kulturlivet och ta vara på erfarenheter från satsningen Kultur för äldre (bet. 2014/15:KrU7). Regeringen konstaterar i budgetpropositionen (utg.omr. 17 s. 64) att många uppskattade projekt har möjliggjorts inom ramen för satsningen Kultur för äldre och att dessa kan tjäna som inspiration för kommuner och landsting. Regeringens bedömning är att kommunerna och landstingen bäst bedömer vilka insatser som bör göras för att skapa långsiktiga förutsättningar för att de som finns i äldrevården ska få ta del av kultur. Erfarenheterna från projekten bedöms ha tagits till vara enligt den uppföljning som genomförts.
Utskottets mening är att äldreomsorgen i första hand är ett uppdrag för kommuner och landsting. Utskottet utgår vidare från att det utvecklingsarbete som nu påbörjats kommer att omhändertas av huvudmännen för äldrevården och äldreomsorgen. Utskottet är därför inte berett att föreslå ett nytt anslag för detta ändamål och avvisar motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionen
I kommittémotion 2015/16:2349 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 att 35 miljoner kronor bör anslås för ett stimulansbidrag till landstingen i syfte att främja kulturens hälsofrämjande egenskaper.
Utskottets ställningstagande
Kultur för hälsa används alltmer som ett begrepp för en helhetssyn på människan sedan Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor kom 2000 (SOU 2000:91). Den dåvarande regeringen avsatte 5 miljoner kronor per år under perioden 2006–2008 för forskning om kultur och hälsa (prop. 2004/05:80). I 2009 års kulturproposition lyfte regeringen fram vikten av kultur och hälsa (prop. 2009/10:3). Sedan dess har bl.a. en centrumbildning för kultur och hälsa inrättats vid Göteborgs universitet och Statens kulturråd har regeringens uppdrag att informera om goda exempel och nya arbetsmetoder inom området. Det finns många studier som visar på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa. Frågan om hur, dvs. på vilket sätt kulturen bidrar till bättre hälsa, är ett mångdisciplinärt område som lyfts fram som en viktig frågeställning i fortsatt forskning.
Mot bakgrund av ovanstående är utskottet är inte berett att föreslå ett nytt anslag för detta ändamål och avvisar därför förslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms slottsteater och Voksenåsen AS (Norges nationalgåva till Sverige). Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 977 660 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 2 360 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Anslaget räknas upp med 14 125 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 989 425 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen beräknar att detta anslag för 2016 ska fördelas
– till Kungliga Operan med 452 284 000 kronor
– till Kungliga Dramatiska teatern med 229 442 000 kronor
– till Riksteatern med 261 727 000 kronor
– till Dansens Hus med 23 605 000 kronor
– till Drottningholms slottsteater med 11 904 000 kronor
– till Voksenåsen med 10 463 000 kronor.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att ytterligare 5 miljoner kronor anvisas till anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Sverigedemokraterna föreslår att Riksteatern ska tillföras dessa medel för att i samverkan med kommuner, landsting och berörda aktörer föra ut fler föreställningar och kulturupplevelser över hela landet. I motion 2015/16:2550 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2 framförs att Riksteatern bör få möjlighet att utveckla sin verksamhet. Motionärerna vill utveckla och bredda Riksteatern så att fler kulturutövare kan få en säker och trygg anställning.
Folkpartiet liberalerna föreslår i kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. att anslaget ska minskas med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
I december 2013 fick Statens fastighetsverk i uppdrag av den dåvarande regeringen att i nära samarbete med Kungliga Operan genomföra en förstudie för en renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. En delrapport lämnades till Kulturdepartementet i juni 2014, och i maj i år redovisades en förstudie om en renovering och ombyggnad av operahuset, Ny Opera i Operan. Utskottet anser nu liksom tidigare, senast i betänkande 2014/15:KrU6, att det är angeläget att ge Kungliga Operan bättre förutsättningar för den konstnärliga verksamheten och öka tillgängligheten för publiken. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att arbetet med ombyggnaden och renoveringen av Kungliga Operan fortgår.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 989 425 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden av Aron Emilsson m.fl. (SD) och Bengt Eliasson m.fl. (FP) om andra belopp. Även motionsyrkande från Angelika Bengtsson m.fl. (SD) avvisas.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 189 064 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med ca 478 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 188 586 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 miljoner kronor 2017 och 2018.
Motionen
Folkpartiet liberalerna föreslår i kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. att ytterligare 10 miljoner kronor anvisas till anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Syftet är enligt partimotion 2015/16:3244 av Jan Björklund m.fl. att bevara och vidareutveckla viktiga kulturinstitutioner som exempelvis Dalhalla, Björkborn och Teckningsmuseet i Laholm.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att höja anslaget. Utskottet konstaterar att de institutioner som lyfts fram för närvarande finansieras bl.a. genom kommuner och regioner, stiftelser samt privata sponsorer. Utskottet hänvisar till Kultursamverkansmodellen för förmedling av statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter.
Utskottet finner således regeringens förslag till medelsanvisning väl avvägt och ställer sig bakom en medelsanvisning på 188 586 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsyrkandet av Bengt Eliasson m.fl. (FP).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 6).
Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbidrag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklats, såsom pensionskostnader som regleras retroaktivt.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 110 516 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med ca 278 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Vidare räknas anslaget upp med 971 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 111 209 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att ytterligare 6 miljoner kronor anvisas till anslaget utöver vad regeringen föreslagit i syfte att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet. Av dessa medel avsätter Sverigedemokraterna 1,5 miljoner kronor för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att Statens musikverk har i uppdrag att bevara, främja, tillgängliggöra och levandegöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Svenskt visarkiv inom myndigheten bevarar, samlar in, forskar och publicerar material inom folkmusik, visor, äldre populärmusik, svensk jazz, folklig dans, spelmansmusik och inflyttade musiktraditioner.
Utskottet finner inga skäl att höja anslaget och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 111 209 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsyrkandet av Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning, främjande och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 138 060 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 345 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 137 715 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 miljoner kronor 2017.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att anslaget ska minskas med 32 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Inom anslaget vill Sverigedemokraterna minska bidragen till internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstöd till litteratur. Sverigedemokraterna vill minska bidraget till kulturtidskrifter med 3 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
De verksamheter som finansieras inom ramen för anslaget är av stor betydelse för att nå de mål som formulerats för politiken för litteratur- och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117).
Utskottet avvisar därför motionsförslaget av Aron Emilsson m.fl. (SD) och ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 137 715 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottet ställer sig vidare bakom förslaget om bemyndigande (punkt 7).
Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 118 189 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 267 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Vidare föreslås att anslaget minskas med 117 000 kronor fr.o.m. 2016.
Därutöver räknas anslaget upp med 1 378 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 119 183 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottets ställningstagande
Myndigheten övertog den 1 januari 2015 ansvaret för statens insatser för lättläst litteratur och nyhetsförmedling från Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst).
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelstilldelning på 119 183 000 kronor till anslaget för 2016.
Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 57 993 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 147 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Därutöver räknas anslaget upp med 1 030 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 58 876 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att ytterligare 10 miljoner kronor ska anvisas till anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Av dessa syftar 5 miljoner kronor bl.a. till att höja ambitionsnivån för arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och för bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. 5 miljoner kronor föreslås för att stärka myndighetens arbete och närvaro i Umeå och de norra regionerna, sedan dialekt- och ortnamnsinstitutet i Umeå avvecklades.
Utskottets ställningstagande
Den 1 januari 2015 stängde avdelningen Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM). De skriftliga samlingarna är nu placerade i Umeå stadsarkivs lokaler och hålls tillgängliga genom ett samarbete med Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.
Utskottet anser att regeringens förslag till medelstilldelning är väl avvägt och ställer sig bakom en medelsfördelning på 58 876 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 8 880 000 kronor.[4] Regeringen föreslår att anslaget minskas med ca 21 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Vidare räknas anslaget upp med 144 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 8 253 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 ett minskat uppdrag om konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och minskar därför anslaget med 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens förslag till medelsfördelning är väl avvägt och ställer sig bakom en medelsanvisning på 8 253 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 33 025 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 83 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 32 942 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Anslaget minskas mot bakgrund av Sverigedemokraternas principiella uppfattning att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 32 942 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och projekt inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 463 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 29 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Vidare räknas anslaget upp med 64 000 kronor i pris- och löneomräkning. Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 11 498 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att ytterligare 5 miljoner kronor ska anvisas till anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Syftet är att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse för och sprida kunskap om äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att slöjd för barn och unga är ett prioriterat område för Nämnden för hemslöjdsfrågor.
Utskottet finner inte skäl att öka anslaget enligt motionsyrkandet utan ställer sig bakom en medelsfördelning på 11 498 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar således motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Nämndens anslag disponeras av Tillväxtverket som är nämndens värdmyndighet.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 28 135 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 70 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 28 065 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 14 miljoner kronor 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 28 065 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottet ställer sig vidare bakom förslaget om bemyndigande (punkt 8).
Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 24 887 000 kronor. Anslaget minskas med 5 096 000 kronor fr.o.m. 2016 till följd av att en tidsbegränsad förstärkning av anslaget löper ut. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minskas med ca 48 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Anslaget räknas upp med 371 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 20 105 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att Kommittén Kulturbryggans verksamhet upphörde den 1 oktober 2015 och att verksamheten nu drivs vidare som ett särskilt beslutsorgan inom Konstnärsnämnden.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 20 105 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen har även lämnat förslag om Konstnärsnämndens namn och interna organisation. Detta förslag behandlas nedan.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten, inklusive för det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 373 601 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 859 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Vidare minskas anslaget med 658 000 kronor fr.o.m. 2016.
Anslaget räknas upp med 8 780 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 380 865 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 miljoner kronor 2017–2026.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 33 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I motionen motiveras minskningen av anslaget med partiets principiella uppfattning att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam.
Folkpartiet liberalerna föreslår i kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. att anslaget ska minskas med 2 miljoner kronor.
I kommittémotion 2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 8 begärs att riksdagen ställer sig bakom ett ökat anslag för biblioteksersättningen. I motionen framhålls betydelsen av goda villkor för kulturskapare för samhället i stort. Kristdemokraterna vill inom anslaget höja biblioteksersättningens grundbelopp med 7 öre för 2016.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla anslagets betydelse för att skapa möjligheter att bedriva och utveckla konstnärlig verksamhet. Utskottet finner inte skäl att sänka anslagsnivån utan ställer sig bakom en medelsanvisning på 380 865 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Bengt Eliasson m.fl. (FP).
Utskottet konstaterar att biblioteksersättningen fastställs efter förhandlingar mellan representanter för regeringen och representanter för de litterära upphovsmännen. För 2016 har beloppet fastställts till 1 krona och 52 öre samt för 2017 till 1 krona och 60 öre. Motionsyrkandet från Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) bör enligt utskottet avstyrkas.
Utskottet ställer sig vidare bakom förslaget om bemyndigande (punkt 9).
Anslaget får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film, för statsbidrag till enskilda arkiv samt för det svenska bidraget till Europeana.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 370 001 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 922 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Anslaget räknas upp med 6 323 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 375 402 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:2349 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 att anslaget tillförs 2 miljoner kronor årligen för att kompensera ökad administration och hantering vid överlämnande av allmänna handlingar med anledning av ny lagstiftning på området.
Folkpartiet liberalerna vill i kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. minska anslaget med 1 miljon kronor.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare under hösten behandlat den nya lagstiftning om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring som avses i Sverigedemokraternas motionsyrkande (prop. 2014/15:117, bet. 2015/16:KrU2, rskr. 2015/16:10). Regeringen gjorde i ärendet bedömningen att den nya lagstiftningen sammantaget inte bör medföra några ökade kostnader för Riksarkivet. Utskottet gör ingen annan bedömning och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 375 402 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Bengt Eliasson m.fl. (FP).
Anslaget får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet samt till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 215 822 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 556 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Anslaget räknas upp med 2 926 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 218 192 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget tillförs 56 932 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, dels för att återföra tidigare minskade medel, dels för en generell förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen. Den föreslagna satsningen inkluderar 5 miljoner kronor som öronmärks för administrativa kostnader för inrättandet av en kulturarvsfond samt 1 miljon kronor för framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat. Riktade medel föreslås även för ett fortsatt och intensifierat arbete för att begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:1644 av Stefan Jakobsson m.fl. yrkande 3 en satsning på kulturarvsforskning.
Folkpartiet liberalerna vill i kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. minska anslaget med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen har i uppdrag att verka för minskade skador på kulturmiljöer. Utskottet noterar att regeringen understryker vikten av att myndigheterna i sin ordinarie verksamhet på nationell och regional nivå tillvaratar och utvecklar erfarenheterna från uppdraget. Regeringen avser att noga följa hur myndigheterna utför sitt uppdrag (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17 s. 33). Vad gäller Riksantikvarieämbetets forskningsmedel anvisas dessa under anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 218 192 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD), Stefan Jakobsson m.fl. (SD) och Bengt Eliasson m.fl. (FP).
Motionsyrkanden från Sverigedemokraterna om nya anslag för en kulturarvsfond och kulturreservat behandlas nedan under förslag om nya anslag 99:2 och 99:6.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 251 133 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 628 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Därmed föreslår regeringen att riksdagen anvisar 250 505 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 miljoner kronor 2017–2019.
Motionen
I kommittémotion 2015/16:2349 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 att anslaget tillförs 12 495 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att kompensera den realsänkning av anslaget som enligt Sverigedemokraterna har ägt rum sedan 1999 på grund av utebliven uppskrivning. 30 miljoner kronor föreslås brytas ut ur anslaget och föras till ett nytt öronmärkt anslag för kulturreservat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 250 505 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om bemyndigande (punkt 11).
Motionsförslaget om kulturreservat behandlas nedan under förslag om nytt anslag 99:6.
Anslaget får användas för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 460 miljoner kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 460 miljoner kronor till anslaget för 2016.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget tillförs 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Utöver en generell ambitionshöjning i basverksamheten syftar ökningen särskilt till att möjliggöra insatser för bevarande av det immateriella kyrkliga kulturarvet samt förbättrad vård och förbättrat tillgängliggörande av äldre inventarier.
Utskottets ställningstagande
I 4 kap. kulturmiljölagen (1988:950) finns bestämmelser om skydd för de kyrkliga kulturminnena, dvs. kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Här föreskrivs om viss ersättning till Svenska kyrkan för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena, s.k. kyrkoantikvarisk ersättning. Av förarbetena framgår att ersättningen bara är avsedd för den del av kostnaderna för förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena som är en följd av bestämmelserna i 4 kap. kulturmiljölagen (prop. 1998/99:38 s. 145). Det rör sig om extrakostnader som uppkommer på grund av kulturhistoriska hänsynstaganden. Ersättningen är inte avsedd för övriga kostnader för de kyrkliga kulturminnena, t.ex. förvaltning av annan kyrklig egendom, administration, verksamhetsutövning eller bevarande av den immateriella delen av det kyrkliga kulturarvet. Svenska kyrkan ska samråda med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna i arbetet med den kyrkoantikvariska ersättningen. Utskottet noterar att regeringen bedömer att Svenska kyrkan under 2014 effektiviserade hanteringen och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17 s. 127).
Utskottet noterar regeringens fortsatta avsikt att 460 miljoner kronor ska utgå årligen t.o.m. 2019. Utskottet gör bedömningen att Svenska kyrkan härigenom får goda och stabila planeringsförutsättningar för att göra de bedömningar och prioriteringar som är nödvändiga för ett långsiktigt bevarande av de kyrkliga kulturminnena.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 460 miljoner kronor till anslaget för 2016 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionen
Sverigedemokraterna yrkar i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 160 miljoner kronor bör avsättas till ett nytt anslag, Kulturarvs-ROT. Anslaget ska användas för ett öronmärkt ROT-avdrag för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har behandlat liknande förslag tidigare, bl.a. i betänkande 2011/12:FiU1, och då avvisat förslag om att ytterligare tjänster ska föras in i systemet. När det gäller frågan om vem som kan få skattereduktion för ROT-arbete ansåg riksdagen att rätten till avdrag bör vara begränsad till den som har underhållsansvaret för bostaden, dvs. ägaren av ett småhus eller en ägarlägenhet respektive innehavaren av en bostadsrätt. Riksdagen ansåg inte att det fanns skäl att vare sig avskaffa, utöka eller på annat sätt förändra reglerna för ROT-avdrag (rskr. 2011/12:32).
Utskottet avvisar motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 100 miljoner kronor anvisas för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till kulturarvsfonden ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att ansöka om medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.
I kommittémotion 2015/16:1644 yrkande 4 föreslår Stefan Jakobsson m.fl. (SD) ett tillkännagivande till regeringen om att inrätta en kulturarvsfond som förutom det ekonomiska stödet även skulle ge en tydlig signal att staten värdesätter den svenska nationens historia och kulturarv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i flera budgetbetänkanden, senast i betänkande 2014/15:KrU6, avstyrkt förslag om att inrätta en särskild kulturarvsfond. Utskottet pekar åter på att en stor andel av de medel som anvisas inom utgiftsområde 17 går till musei-, arkiv- och kulturmiljöområdena. Dessa medel är avsedda för vårt kulturarv i vid mening. Utskottet finner det därför inte motiverat att införa ett nytt anslagsändamål i enlighet med vad som föreslås i motionsförslagen av Aron Emilsson m.fl. (SD) och Stefan Jakobsson m.fl. (SD). Utskottet avvisar därmed motionsyrkandena.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 30 miljoner kronor ska flyttas från kulturmiljövårdsanslaget 7:2 för att öronmärkas i ett eget anslag som garanterar och uppvärderar betydelsen av reservatsformen.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har gett Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet i uppdrag att senast den 15 mars 2016 redovisa hur samverkan mellan naturvård och kulturmiljöarbete fungerar när det gäller förvaltningen av natur- och kulturreservat. Utskottet välkomnar de förvaltningsmetoder och den samverkan som har utvecklats för att stärka det myndighetsgemensamma arbetet. Utskottet finner det därför inte motiverat att införa ett nytt anslagsändamål i enlighet med vad som föreslås i yrkandet av Aron Emilsson m.fl. (SD). Utskottet avvisar därmed motionsyrkandet.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 50 miljoner kronor införs som stimulansbidrag till Sveriges kommuner för att tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningar som saknar alternativt har behov av sådan kompetens.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påpeka att Riksantikvarieämbetet (RAÄ) redan har i uppdrag att bedriva ett offensivt och angeläget kulturmiljöarbete för att öka kulturmiljömålens genomslag i beslutsunderlag på nationell och lokal nivå. RAÄ samarbetar bl.a. med Boverket om hur kulturvärden hanteras med stöd av plan- och bygglagen (2010:900). Utskottet noterar också att regeringen bedömer att kulturmiljöperspektivet har blivit tydligare i olika beslutsunderlag och att antalet remisser och ärenden har ökat (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17 s. 125). Utskottet avvisar därför motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndigheter:
– Statens historiska museer, dvs. Statens historiska museum samt Kungl. myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum och Tumba Bruksmuseum
– Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
– Naturhistoriska riksmuseet
– Statens museer för världskultur, dvs. Världskulturmuseet i Göteborg Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet
– Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet
– Statens maritima museer, dvs. Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Marinmuseum i Karlskrona
– Statens centrum för arkitektur och design
– Statens försvarshistoriska museer, dvs. Armémuseum och Flygvapen-museum i Linköping
– Moderna museet.
Anslaget får även användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.
Förutom med anslag finansieras de centrala museimyndigheternas verksamhet också med bl.a. avgifter. Under 2014 uppgick avgiftsintäkterna för de centrala museerna till ca 242 miljoner kronor. Därtill kommer avgiftsintäkter för Vasamuseet på ca 118 miljoner kronor och Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet på ca 14 miljoner kronor samt ca 124 miljoner kronor för den arkeologiska uppdragsverksamheten vid Statens historiska museer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 010 957 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget tillförs 80 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för att finansiera fri entré vid vissa centrala museer som är myndigheter. Vidare föreslås anslaget öka med 3 003 000 kronor för 2016, varav regeringen avser att tillföra Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 2 miljoner kronor för ökad regional närvaro.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 2 544 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Därutöver räknas anslaget upp med 14 042 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 1 105 458 000 kronor till anslaget för 2016.
Tabell 1 Regeringens förslag till medelstilldelning till anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter
Tusental kronor
|
2015 |
2016 |
Förändring
|
Statens historiska museer |
91 706 |
93 023 |
+1 317 |
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde |
142 826 |
146 986 |
+4 160 |
Naturhistoriska riksmuseet |
164 472 |
166 896 |
+2 424 |
Statens museer för världskultur |
157 160 |
158 335 |
+1 175 |
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet |
44 141 |
44 783 |
+642 |
Statens maritima museer |
120 433 |
122 514 |
+2 081 |
Statens centrum för arkitektur och design |
50 724 |
51 112 |
+388 |
Statens försvarshistoriska museer |
110 865 |
112 225 |
+1 360 |
Moderna museet |
128 630 |
129 584 |
+954 |
Till regeringens disposition för fri entré vid centrala museer |
– |
80 000 |
+80 000 |
Summa |
1 010 957 |
1 105 458 |
+94 501 |
Källa: Budgetpropositionen (prop. 2015/16:1) utgiftsområde 17.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:2138 yrkande 1 föreslår Olof Lavesson m.fl. (M) en minskning av anslaget med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att stödet till Statens museer för världskultur ska minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Vidare vill de minska stödet till Moderna museet med 20 miljoner kronor, i linje med partiets principiella hållning om att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. Stödet till Statens historiska museer föreslås öka med 4 miljoner kronor, och stödet till Statens maritima museer föreslås öka med 3 miljoner kronor. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet samt Statens försvarshistoriska museer bör tillföras 2 miljoner kronor vardera. Motionärerna avvisar regeringens satsning om 80 miljoner kronor på fri entré och föreslår i stället ett nytt anslag – Öppna museer (se närmare nedan under föreslaget anslag 99:5). Sammanfattningsvis föreslår motionärerna att anslaget ska minskas med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 10 miljoner kronor föreslås överföras till anslaget 8:2.
I kommittémotion 2015/16:3158 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) en minskning av anslaget med 83 003 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Folkpartiet liberalerna avvisar i kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. regeringens förslag att tillföra anslaget 83 miljoner kronor. Motionärerna välkomnar de museer som vill erbjuda fri entré att självständigt fatta beslut om det. Motionärerna föreslår i stället ett nytt anslag för att finansiera bidrag som kan sökas av statligt finansierade museer och utställningsverksamheter samt läns- och regionmuseer (se närmare nedan under förslaget anslag 99:9).
I kommittémotion 2015/16:2258 yrkande 1 föreslår Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) att anslaget ska minskas med 83 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att lika tillgång till det gemensamma kulturarvet bör ses som en demokratisk rättighet. Museerna är centrala aktörer i främjandet av ett levande kulturarv utifrån sina uppdrag att vårda och tillgängliggöra sina samlingar.
Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om en ökning av anslaget och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 1 105 458 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (FP) och Lars-Axell Nordell m.fl. (KD).
Motionsförslag om öppna museer av Aron Emilsson m.fl. (SD) respektive motionsförslag om bidrag till reducerad entréavgift av Bengt Eliasson m.fl. (FP) behandlas nedan under förslag till nya anslag 99:5 och 99:9.
Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.
Under 2014 uppgick intäkterna från avgifter för de fyra museerna till ca 212 miljoner kronor. Av detta belopp svarade Skansen för ca 142 miljoner kronor.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 245 877 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 611 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Anslaget räknas upp med 5 404 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 250 670 000 kronor till anslaget för 2016.
Tabell 2 Regeringens förslag till medelstilldelning till anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser
Tusental kronor
|
2015 |
2016 |
Förändring |
Nordiska museet |
113 983 |
115 881 |
+1 898 |
Skansen |
70 367 |
72 008 |
+1 641 |
Tekniska museet |
46 845 |
47 393 |
+548 |
Arbetets museum |
14 682 |
15 388 |
+706 |
Summa |
245 877 |
250 670 |
+4 793 |
Källa: Budgetpropositionen (prop. 2015/16:1) utgiftsområde 17.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget tillförs 10 miljoner kronor från anslaget 8:1 som en förstärkning om 5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Folkpartiet liberalerna föreslår i kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. att anslaget ska minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 250 670 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Bengt Eliasson m.fl. (FP).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 49 117 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 121 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Vidare föreslår regeringen att anslaget minskas med 10 000 kronor fr.o.m. 2016.
Anslaget räknas upp med 1 024 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 50 010 000 kronor till anslaget för 2016.
Tabell 3 Regeringens förslag till medelstilldelning till anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer
Tusental kronor
|
2015 |
2016 |
Förändring |
Dansmuseet |
10 137 |
10 240 |
+103 |
Millesgården |
4 049 |
4 098 |
+49 |
Thielska galleriet |
6 003 |
6 038 |
+35 |
Föremålsvård i Kiruna |
13 915 |
14 559 |
+644 |
Nobelmuseet |
4 952 |
4 952 |
0 |
Svensk Form |
4 429 |
4 491 |
+62 |
Röhsska museet |
502 |
502 |
0 |
Strindbergsmuseet |
581 |
581 |
0 |
Judiska museet |
1 602 |
1 602 |
0 |
Bildmuseet |
743 |
743 |
0 |
Zornsamlingarna |
204 |
204 |
0 |
Ájtte, Svenskt fjäll- och same-museum |
500 |
500 |
0 |
Riksförbundet Sveriges museer |
1 500 |
1 500 |
0 |
Summa |
49 117 |
50 010 |
+893 |
Källa: Budgetpropositionen (prop. 2015/16:1) utgiftsområde 17.
Motionen
I kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget tillförs 6 miljoner kronor i syfte att utveckla verksamheten vid Zornsamlingarna och Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum samt för en satsning på nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 50 010 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för Riksutställningars förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår för innevarande år till 43 261 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 109 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar. Anslaget räknas upp med 391 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 43 543 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget tillförs ytterligare 2,5 miljoner kronor i syfte att utveckla nya metoder för att levandegöra arkiv, utställningar och kulturarvets olika former. Motionärerna framhåller att rådgivning, ny teknik och interaktion, kommunikation samt pedagogik är några områden där myndigheten kan stödja landets museer. Inte minst beräknas behovet enligt motionärerna öka när reformen Öppna museer (se närmare nedan under förslag till nytt anslag 99:5) kommit igång.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 43 543 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning för ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser (Per Anger-priset).
Anslaget får vidare användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.
Propositionen
Anslaget uppgår för innevarande år till 49 416 000 kronor.[5]
Regeringen föreslår att anslaget tillförs 10 miljoner kronor per år 2016–2017 för att genomföra en utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag. Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 120 000 kronor för 2016. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minskas med ca 113 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Anslaget räknas upp med 531 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammantaget att riksdagen anvisar 54 954 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Även Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2015/16:3158 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Forum för levande historia ska sträva efter att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Myndigheten genomför omfattande insatser riktade till barn, unga och skolan. Utskottet välkomnar förstärkningen av anslaget och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 54 954 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Anslaget får användas för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Propositionen
Anslaget uppgår för innevarande år till 80 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 80 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 80 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 140 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag – Öppna museer. Partiet vill införa en fond med syfte att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Satsningen ska rikta sig till hela landet, både till statliga och till regionala museer och stiftelser. Fonden ska användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré samt öka möjligheterna att digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat frågan i betänkande 2014/15:KrU6. Utskottet anser fortfarande att det inte bör införas någon särskild fond där museerna får möjlighet att ansöka om pengar med syfte att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Att vårda, bevara och tillgängliggöra samlingarna är det uppdrag som varje museum har, och det är angeläget att detta finansieras kontinuerligt. Utskottet har även ställt sig bakom regeringens förslag att tillföra anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter medel för att införa fri entré vid vissa centrala museer. Därmed avvisar utskottet motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionen
Folkpartiet liberalerna yrkar i kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. att ett nytt anslag om 95 miljoner kronor bör skapas för bidrag som kan sökas av statligt finansierade museer och utställningsverksamheter samt läns- och regionmuseer. Motionärerna välkomnar de museer som vill erbjuda fri entré. De menar att det är upp till respektive museum att fatta beslut om detta och föreslår därför sökbara bidrag framför regeringens förslag om fri entré för vissa centralmuseer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag att tillföra anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter medel för att införa fri entré vid vissa centrala museer. Utskottet avvisar därmed motionsförslaget från Bengt Eliasson m.fl. (FP).
Anslaget får användas för Nämnden för statligt stöd till trossamfunds (SST) förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 742 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 39 000 kronor för 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Därutöver räknas anslaget upp med 133 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 9 837 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottet ställer sig bakom en medelsanvisning på 9 837 000 kronor till anslaget för 2016.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund och för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 92 092 000 kronor.[6]
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 7 miljoner kronor 2016 för fortsatt arbete med säkerhetshöjande insatser. Motsvarande ökning beräknas för 2017–2019.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 198 000 kronor 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 91 894 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2015/16:2138 yrkandena 1 och 5 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska ökas med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen, inklusive regeringens förslag, på totalt 10 miljoner kronor ska enligt motionärerna gå till att stärka säkerhetsarbetet i och kring religiösa byggnader.
I kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. föreslår Sverigedemokraterna att anslaget ska minskas med 31 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget ska enligt motionärerna minskas för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, samt för de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet och för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Kristdemokraterna föreslår i partimotion 2015/16:2979 yrkande 3 av Andreas Carlson m.fl. och i kommittémotion 2015/16:2258 yrkandena 1 och 13 av Lars-Axel Nordell m.fl. en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska enligt motionärerna gå till att höja kvaliteten på verksamheten. Aron Modig (KD) framhåller i motion 2015/16:2856 vikten av att öka stödet till religiösa församlingars säkerhetsarbete.
Utskottets ställningstagande
Religionsfriheten är central i en demokrati, och det är av stor vikt att alla medborgare ges en möjlighet att få utöva sin religion. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag att öka anslaget för fortsatt arbete med säkerhetshöjande insatser som en del av statens stöd till trossamfund. Utskottet anser att regeringens förslag till ökning av anslaget är väl avvägt och ställer sig bakom en medelsanvisning på 91 894 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsförslagen från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Andreas Carlson m.fl. (KD), Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) och Aron Modig (KD).
Anslaget får användas för statsbidrag till svensk filmproduktion i enlighet med 2013 års filmavtal. Anslaget får även användas för statsbidrag till filmkulturella åtgärder.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 309 644 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 25 miljoner kronor årligen 2016–2019 för att stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter. För 2017–2018 beräknas anslaget ökas med 210 000 000 kronor årligen för en omställning av filmpolitiken.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 334 644 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2138 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Moderaterna avvisar regeringens förslag till finansiering av omställningen av filmpolitiken. I partimotion 2015/16:3043 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) anförs att partiet vill se en filmpolitik som fortsatt bygger på samverkan mellan olika aktörer, och Moderaterna förespråkar ett förlängt filmavtal under den tid som en ny filmpolitik noga utreds.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Sverigedemokraterna anser inte att regeringens hittills presenterade förslag om ny filmpolitik kan ersätta filmavtalet och avvisar därför regeringens förslag om en anslagsökning. Sverigedemokraterna anser att Sveriges filmpolitik är i behov av reformer men vill avvakta nya stödformer och anslagsnivåer tills ett förslag om ett helhetsgrepp om filmfrågorna lagts fram.
Också Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2015/16:3158 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minskas med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I partimotion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. framförs att Centerpartiet noga kommer att följa utvecklingen i denna fråga.
Folkpartiet liberalerna föreslår i kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. att anslaget ska minskas med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Folkpartiet liberalerna avvisar i partimotion 2015/16:3244 stödet till landsbygdsbiografer liksom medel för omställning av filmpolitiken. De anför att eftersom det nuvarande filmavtalet gäller under hela 2016 finns det tid att skapa breda överenskommelser om en ny filmpolitik.
Kristdemokraterna avvisar i kommittémotion 2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. yrkande 1 regeringens förslag till anslagsökning och föreslår att anslaget ska minskas med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Kristdemokraterna framför behovet av ett statligt stöd till film som är producerad i Sverige eftersom marknaden är för liten. Kristdemokraterna föreslår ett ettårigt moratorium i filmpolitiken genom en förlängning av det nuvarande filmavtalet för att ha tid att arbeta fram en lösning som både staten och filmskaparna känner är effektiv och kvalitativ.
Utskottets ställningstagande
De filmpolitiska insatserna i Sverige finansieras till stor del genom ett avtal mellan staten och olika aktörer på filmområdet. Det första filmavtalet ingicks 1963. Det nuvarande filmavtalet gäller t.o.m. utgången av 2016.
I promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) föreslås att staten tar ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken och lämnar det nuvarande filmavtalet 2017. Under förutsättning att filmavtalet som finansieringsmodell upphör föreslås i promemorian att mervärdesskattesatsen höjs för tillträde till biografföreställningar, från 6 procent till 25 procent. Förslaget motiverar en ändring i 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200). Promemorian har remissbehandlats.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (prop. 2015:16:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6.32) att mervärdesskatten på tillträde till biografföreställningar höjs från 6 procent till 25 procent. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Riksdagen beslutade den 25 november 2015 i enlighet med förslaget (bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Regeringen sa i juni 2015 upp filmavtalet i och med utgången av 2016.
Utskottet ställer sig bakom en medelsanvisning på 334 644 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (FP) och Lars-Axel Nordell m.fl. (KD). Utskottet utgår från att regeringen, i enlighet med vad som aviserats i budgetpropositionen, återkommer till riksdagen om den framtida inriktningen på den nya filmpolitiken.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sveriges Television AB och till Sverigefinska Riksförbundet för sändningsverksamhet för utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland.
Propositionen
Anslaget uppgår för innevarande år till 21 774 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 1 055 000 kronor för 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 20 719 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
I kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget tillförs 1 055 000 kronor mer än i regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 20 719 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för information om forskningsresultat för att utarbeta mediestatistik och dokumentera ägar- och marknadsförhållanden inom svenska massmedier vid den svenska avdelningen av Nordiskt informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom).
Propositionen
Anslaget uppgår för innevarande år till 2 648 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med ca 7 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Anslaget räknas upp med 62 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 703 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 2 703 000 kronor till anslaget för 2016.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Propositionen
Anslaget uppgår för innevarande år till 383 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 383 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 383 000 kronor till anslaget för 2016.
Anslaget får användas för Statens medieråds förvaltningsutgifter.
Statens medieråd tar ut avgifter för att fastställa åldersgränser för film som ska visas offentligt. Statens medieråd får inte disponera intäkterna. Avgifterna ska motsvara kostnaderna för verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår för innevarande år till 17 101 000 kronor.
Regeringen föreslår att anlaget tillförs 1 miljon kronor fr.o.m. 2016 för bl.a. strategisk utveckling av Statens medieråds digitala plattformar samt för att stärka myndighetens roll som kunskapscentrum för medie- och informationskunnighet (MIK). Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minskas med ca 43 000 kronor fr.o.m. 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Anslaget räknas upp med 249 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 18 307 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionen
I kommittémotion 2015/16:3158 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) att anslaget ska minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 18 307 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar därmed motionsförslaget från Per Lodenius m.fl. (C).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter samt för utgifter för införandet av ett nytt taltidningssystem.
Propositionen
Anslaget uppgår för innevarande år till 49 156 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 49 156 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 49 156 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottet vill understryka anslagets betydelse för att öka tillgängligheten till nyhets- och samhällsinformation för personer med synskada, afasi och dyslexi samt personer med funktionsnedsättning som gör att de inte kan hålla i eller bläddra i en tidning. Utskottet noterar att Myndigheten för tillgängliga medier, som fördelar bidrag, fått i uppdrag att samordna och effektivisera distributionen av läns- och kommunaltidningar, genom att inkludera även dem i den digitala taltidningsmodellen.
Anslaget får användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågors förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 33 336 000 kronor. Propositionen Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354) samt nya politiska prioriteringar innebär att myndigheten har ställts inför en ambitionshöjning inom ungdomspolitiken. Regeringen föreslår därför att anslaget ska ökas med ca 5 600 000 kronor fr.o.m. 2016. Höjningen finansieras genom en överföring från anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet.
Vidare räknas anslaget upp med 493 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 39 346 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottets ställningstagande
Barn och unga är en prioriterad målgrupp, och utskottet välkomnar därför regeringens förslag om en höjning av anslaget. Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 39 346 000 kronor till anslaget för 2016.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Anslaget får vidare användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 260 440 000 kronor. Regeringen har initierat en nationell samling för unga som varken arbetar eller studerar och föreslår därför att anslaget ska ökas med 25 miljoner kronor 2016 för insatser för ökad samverkan och kunskap samt insatser riktade mot denna målgrupp. Regeringen föreslår vidare att 7 miljoner kronor förs från anslaget till anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 278 440 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 212 miljoner kronor 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2138 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 att anslaget ska minskas med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 23 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Sverigedemokraterna vill avveckla stöd till föreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. yrkande 1 att anslaget ska minskas med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Det är enligt utskottet angeläget att satsa på unga som varken arbetar eller studerar, och utskottet ser därför positivt på förslaget till anslagsökning.
Utskottet ställer sig därmed bakom medelstilldelningen på 278 440 000 kronor till anslaget för 2016. Motionsförslagen från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) avvisas därmed.
Utskottet ställer sig vidare bakom förslaget om bemyndigande (punkt 14).
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att 20 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag, Särskild satsning för funktionshindrade. Medel föreslås dels för åtgärder för att anpassa icke-statliga kulturlokaler så att de blir åtkomliga för funktionshindrade, dels för organisationer som företräder funktionshindrade ungdomar som ska kunna äska medel för kulturella verksamheter som ungdomarna själva väljer. Tanken är att medlen ska kunna täcka allt från LAN-spel till utomhusaktiviteter. Medlen ska fördelas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att verksamhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning kan finansieras inom ramen för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet som fördelas enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Villkoren för organisationsbidrag till en barn- och ungdomsorganisation som företräder personer med funktionsnedsättning är enligt förordningen mindre stränga än för barn- och ungdomsorganisationer generellt.
Det är enligt utskottet angeläget att alla barn och unga oavsett eventuella funktionsnedsättningar har tillgång till kultur och också möjlighet att själva utöva kultur. Utskottet är dock inte berett att förorda ett särskilt anslag för detta ändamål. Utskottet avvisar därför motionsyrkandet med denna innebörd av Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till specialidrott inom gymnasieskolan, idrottsforskning och insatser mot dopning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 737 751 000 kronor.[7]
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 133 miljoner kronor 2016 för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten. För samma ändamål beräknas anslaget ökas med 144 miljoner kronor 2017 och med 163 miljoner kronor per år fr.o.m. 2018.
Vidare föreslår regeringen en ökning av anslaget med 64 miljoner kronor 2016 för etablering av nyanlända. För samma ändamål beräknar regeringen 64 miljoner kronor fr.o.m. 2017.
För platser för elever med funktionsnedsättning vid riksrekryterande idrottsgymnasier föreslår regeringen att 300 000 kronor överförs 2016 till detta anslag från anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Motsvarande överföring beräknas med 300 000 kronor fr.o.m. 2017.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 240 000 kronor 2016 och att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökas med motsvarande belopp för att upprätthålla en god hantering av ärenden vid Kampsportsdelegationen. För samma ändamål beräknas anslaget 13:1 Stöd till idrotten minskas med 240 000 kronor fr.o.m. 2017.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 1 902 811 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2015/16:2138 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minskas med 133 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I samma motion yrkande 2 vill motionärerna satsa 64 miljoner kronor på Idrottslyftet för att prioritera integration. Moderaterna framhåller liknande synpunkter i partimotion 2015/16:3241 (M) yrkande 45 av Anna Kinberg Batra m.fl. och i kommittémotion 2015/16:2133 (M) yrkande 2 av Olof Lavesson m.fl.
I kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. föreslår Sverigedemokraterna att anslaget ska minskas med 52 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Regeringens satsning på barn- och ungdomsidrotten på 133 miljoner kronor tycker motionärerna är bra, men de anser att satsningen i stället bör vara på 145 miljoner kronor. Sverigedemokraterna stöder däremot inte regeringens satsning på 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända. Motionärerna anser att en sådan satsning inte är ett uppdrag för idrotten.
Centerpartiet anser i kommittémotion 2015/16:3158 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minskas med 197 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. föreslår Folkpartiet liberalerna en minskning av anslaget med 64 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ställer sig inte bakom regeringens satsning på etablering av nyanlända som finansieras under anslaget.
Regeringens föreslagna höjning av anslaget stöds av Kristdemokraterna i partimotion 2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. Motionärerna anser dock inte att de 64 miljoner kronorna bör öronmärkas (yrkande 7 i denna del).
Utskottet anser i likhet med regeringen att fler barn och ungdomar bör ges möjlighet att delta i idrottsföreningarnas verksamhet och att detta arbete bör påskyndas, samt att extra insatser behövs på idrottsområdet för att underlätta etableringen av nyanlända. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till ökning av anslaget och anser att den fördelning av ökningen som regeringen föreslår är väl avvägd. Därmed ställer sig utskottet bakom en medelsanvisning på 1 902 811 000 kronor till anslaget för 2016. Motionsyrkandena från Anna Kinberg Batra m.fl. (M), Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (FP) och Andreas Carlson m.fl. (KD) avvisas därmed.
Tilläggas kan att regeringen i Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) föreslår att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ska ökas med ytterligare 20 miljoner kronor med anledning av den rådande flyktingsituationen. Regeringen bedömer att ytterligare medel behöver tillföras idrottsrörelsen redan innevarande år för att underlätta insatser för asylsökande och arbetet med etablering av nyanlända. Det tillfälliga stödet bedöms kunna utbetalas 2015 men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete med ansökningar om statligt stöd. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar bidragen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 32 164 000 kronor till anslaget för 2016. Det är samma belopp som för 2015.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 miljoner kronor 2017–2020.
Motionerna
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2015/16:3158 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska ökas med 18 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Även Anders Åkesson och Anders Ahlgren samt Ola Johansson och Solveig Zander (samtliga C) anser i motionerna 2015/16:1376 respektive 2015/16:1379 att stödet till allmänna samlingslokaler behöver förbättras.
Utskottet finner regeringens förslag till medelsanvisning väl avvägt och ställer sig således bakom en medelsanvisning på 32 164 000 kronor till anslaget för 2016. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Per Lodenius m.fl. (C), Anders Åkesson och Anders Ahlgren (båda C) samt Ola Johansson och Solveig Zander (båda C).
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 15).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för kvinnors organisering.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 28 163 000 kronor till anslaget för 2016. Det är samma belopp som för 2015.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 29 miljoner kronor 2017.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna anser att Sveriges kvinnor är en resursstark och kompetent grupp som inte är i behov av ett särskilt riktat stöd för sin organisering (yrkande 1).
Utskottet anser att anslaget fyller en viktig funktion och ställer sig således bakom en medelsanvisning på 28 163 000 kronor till anslaget för 2016. Därmed avvisar utskottet motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD) om att anslaget ska upphöra.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 16).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer. Svenskt Friluftsliv fördelar bidragen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 27 785 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2016 och att riksdagen anvisar 47 785 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska ökas med 65 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa tillförs 5 miljoner kronor för att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – om det svenska immateriella kulturarv som är kopplat till naturen. Aron Emilsson m.fl. föreslår i kommittémotion 2015/16:2548 yrkande 2 att riktade medel bör satsas på att få friluftsliv integrerat inom flera samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg.
Centerpartiet anser i kommittémotion 2015/16:3158 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minskas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Regeringens föreslagna höjning av anslaget stöds av Kristdemokraterna i partimotion 2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (yrkande 7 i denna del).
Utskottet anser att friluftsorganisationerna fyller en viktig funktion för att skapa intresse och möjlighet för alla att utöva friluftsaktiviteter och ser därmed positivt på regeringens förslag att anslaget ska öka. Utskottet finner att regeringens ökning är väl avvägd och ställer sig således bakom en medelsanvisning på 47 785 000 kronor till anslaget för 2016. Därmed avvisar utskottet motionsyrkanden från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C). Motionsyrkandet från Andreas Carlson m.fl. (KD), som överensstämmer med regeringens förslag, får anses tillgodosett och avvisas av detta skäl.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Partibidragsnämnden fördelar bidragen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor till anslaget för 2016. Det är samma belopp som för 2015.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2017.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra (yrkande 1). Motionärerna anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Utskottet anser att anslaget fyller en viktig funktion och ställer sig därför bakom en medelstilldelning på 15 miljoner kronor till anslaget för 2016. Därmed avvisas motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD) om att anslaget ska upphöra.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 17).
Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 224 758 000 kronor.[8]
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 24 758 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 24 758 000 kronor till anslaget för 2016.
Tilläggas kan att regeringen i Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) föreslår att anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn ska ökas med ytterligare 105 miljoner kronor med anledning av den rådande flyktingsituationen. Regeringen bedömer att ytterligare medel behöver tillföras civilsamhällets organisationer för att underlätta organisationernas insatser för asylsökande och deras arbete med etableringen av nyanlända. Det tillfälliga stödet bedöms kunna utbetalas 2015, men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för statsbidrag till Föreningen Nordiska Folkhögskolan i Genève samt för utgifter för statsbidrag i form av det särskilda verksamhetsstödet till Studieförbundet Sisu Idrottsutbildarna. Vidare får anslaget användas för utgifter för utvärdering av folkbildningen samt för utgifter för bidrag till teckenspråkstolkutbildning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 626 432 000 kronor.[9]
Inom ramen för regeringens satsning på ett kunskapslyft föreslår regeringen att medel avsätts som motsvarar en utökning av antalet platser på folkhögskolans allmänna kurs med 2 000 utbildningsplatser 2016. Detta innebär att regeringen föreslår en ökning med 120 miljoner kronor för 2016. Denna ökning föreslås permanentas fr.o.m. 2017.
Vidare föreslår regeringen ytterligare förstärkning med 1 000 utbildningsplatser på folkhögskolans allmänna och särskilda kurser för att möjliggöra att fler som saknar grundläggande utbildning eller yrkesutbildning ska kunna fortsätta studera. Regeringen föreslår att 70 miljoner kronor tillförs på dessa kurser fr.o.m. 2016 samt för att kunna genomföra en pilotverksamhet för unga som saknar fullständig gymnasieutbildning.
Därutöver räknas anslaget upp med 49 427 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 8 931 000 kronor 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 3 811 928 000 kronor till anslaget för 2016.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2015/16:2138 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget 2016 ska minskas med 166 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Det är dock en viss ökning i förhållande till anslagstilldelningen 2015.
I kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. föreslår Sverigedemokraterna att anslaget ska minskas med 310 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill ändra villkoren för bidragsgivningen, vilket innebär att uppenbart samhällssplittrande mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter präglade av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna få statligt stöd. De motsätter sig vidare regeringens förslag om fler utbildningsplatser vid de allmänna kurserna på folkhögskolorna. Vid sidan av detta gör motionärerna bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser.
Folkpartiet liberalerna föreslår i kommittémotion 2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget 2016 med 252 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Förslaget innebär en minskning i förhållande till anslagstilldelningen 2015.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotionerna 2015/16:2018 yrkande 19 av Désirée Pethrus m.fl., 2015/16:2258 yrkandena 1 och 5 av Lars-Axel Nordell m.fl. och 2015/16:2878 yrkande 47 av Annika Eclund m.fl. en minskning av anslaget med 95 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill göra en extra satsning på 1 500 utbildningsplatser i stället för regeringens föreslagna 3 000 utbildningsplatser.
Utskottet ser positivt på regeringens förslag till höjning av anslaget, som bl.a. innebär att antalet utbildningsplatser på folkhögskolorna ökar rejält. Därmed ställer sig utskottet bakom en medelstilldelning på 3 811 928 000 kronor till anslaget för 2016 och avvisar motionsyrkanden om en minskning av anslaget i förhållande till regeringens förslag från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Bengt Eliasson m.fl. (FP), Lars-Axel Nordell m.fl. (KD), Désirée Pethrus m.fl. (KD) och Annika Eclund m.fl. (KD).
Anslaget får användas för statsbidrag till kontakttolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för administration, utveckling och rekryteringsfrämjande insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 16 769 000 kronor.
Regeringen konstaterar att behovet av kontakttolkar har ökat kraftigt under senare år. Kontakttolkutbildningen bör därför enligt regeringen utökas för att tillgodose samhällets behov av kontakttolkar. Vidare bör enligt regeringen möjligheterna till validering av tolkars kunskaper utökas och fler preparandutbildningar genomföras för dem som ska genomgå Kammarkollegiets auktorisationsprov. För att dessa satsningar ska kunna genomföras föreslår regeringen att anslaget ökas med 21 miljoner kronor 2016. Denna ökning beräknar regeringen ska permanentas fr.o.m. 2017.
Vidare räknas anslaget upp med 7 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 43 000 kronor 2016 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 37 733 000 kronor till anslaget för 2016.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2016 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2017–2020.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minskas med 22 730 000 kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 1). Motionärerna ser i det korta perspektivet behov av kontakttolkutbildningar på grund av dagens sedan en tid tillbaka omfattande invandring. Motionärerna föreslår dock en successiv nedtrappning av anslaget då de anser att deras assimileringspolitik och ansvarsfulla invandringspolitik jämte skärpta krav på kunskaper i svenska språket kommer att göra att behovet av kontakttolkar minskar på sikt.
Serkan Köse (S) anser i motion 2015/16:827 att regeringen bör undersöka möjligheterna att öka antalet utbildningsplatser för tolkar och rättstolkar.
Regeringens föreslagna höjning av anslaget stöds av Kristdemokraterna i kommittémotion 2015/16:2258 yrkande 6 av Lars-Axel Nordell m.fl.
För att tillgodose samhällets behov av kontakttolkar anser utskottet i likhet med regeringen att anslaget bör ökas. Utskottet ställer sig således bakom en medelstilldelning på 37 733 000 kronor till anslaget för 2016. Därmed avvisas motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD) som vill ha en kraftig neddragning av anslaget i förhållande till regeringens förslag. Motionsyrkandena från Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) och Serkan Köse (S) får anses tillgodosedda och avvisas.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om bemyndigande (punkt 18).
Anslaget får användas för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 30 miljoner kronor.[10]
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor till anslaget för 2016.
Motionerna
Moderaterna anser i kommittémotion 2015/16:2138 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska upphöra.
Även Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna anser att den form av etableringsinsatser som blir aktuella under anslaget inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar enligt motionärerna att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser i anspråk som kan behövas i annan svenskundervisning.
I kommittémotion 2015/16:3158 av Per Lodenius m.fl. anser även Centerpartiet att anslaget ska upphöra.
Utskottet ser positivt på de särskilda folkbildningsinsatser som genomförs fr.o.m. sommaren 2015 för asylsökande och nyanlända som bor på anläggningsboenden, insatser som regeringen föreslår ska fortsätta. Utskottet anser således att anslaget fyller en viktig funktion och ställer sig bakom en medelstilldelning på 50 miljoner kronor till anslaget för 2016. Därmed avvisas motionsförslag från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C) om att anslaget ska upphöra.
Tilläggas kan att regeringen i Extra ändringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:47) föreslår att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ska ökas med ytterligare 75 miljoner kronor med anledning av den rådande flyktingsituationen. Regeringen bedömer att ytterligare medel behöver tillföras redan innevarande år för att studieförbunden ska kunna stärka sina insatser för asylsökande och boende på anläggningsboenden. Det tillfälliga stödet bedöms kunna utbetalas 2015, men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016.
Anslaget får användas för Lotteriinspektionens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 48 673 000 kronor.
Anslaget räknas upp med 761 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 122 000 kronor för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 49 312 000 kronor till anslaget för 2016.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 49 312 000 kronor till anslaget för 2016.
Vad utskottet ovan har framfört med anledning av förslagen till anslag för 2016 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid innebär sammanfattningsvis att utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområdet (prop. 2015/16:1 utg. omr. 17 punkt 19). Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till bemyndiganden inom utgiftsområdet (prop. 2015/16:1 utg. omr. 17 punkterna 1–4, 6–9, 11 och 14–18). De motionsyrkanden som behandlats i sammanhanget avstyrks (bilaga 4). Det gäller följande motionsyrkanden:
2015/16:827 av Serkan Köse (S)
2015/16:1376 av Anders Åkesson och Anders Ahlgren (båda C)
2015/16:1379 av Ola Johansson och Solveig Zander (båda C)
2015/16:1644 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4
2015/16:1836 av Runar Filper m.fl. (SD)
2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 19
2015/16:2133 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 2
2015/16:2137 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 3
2015/16:2138 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 4 och 5
2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 1, 5, 6, 8, 10 och 13
2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1
2015/16:2548 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2
2015/16:2550 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2
2015/16:2856 av Aron Modig (KD)
2015/16:2878 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 47
2015/16:2979 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 3 och 7
2015/16:3095 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 23
2015/16:3158 av Per Lodenius m.fl. (C)
2015/16:3193 av Bengt Eliasson m.fl. (FP)
2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 45.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2016 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 842 700 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 772 300 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 411 200 000 kronor.
Propositionen
Verksamheten vid de tre programföretagen i allmänhetens tjänst, Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), inklusive dotterbolagen, finansieras i huvudsak med radio- och tv-avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rundradiokontots resultatkonto (rundradiokontot).
Regeringen föreslår att de tre programföretagen för 2016 tilldelas sammanlagt 8 026 200 000 kronor från rundradiokontot. Enligt förslaget ska de samlade medlen fördelas med 2 842 700 000 kronor till SR, 4 772 300 000 kronor till SVT och 411 200 000 kronor till UR.
Medelstilldelningen för SVT, SR och UR har räknats upp med 2 procent i förhållande till 2015 i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60). En förutsättning för den tvåprocentiga uppräkningen av medelstilldelningen till programbolagen ska enligt riksdagens beslut vara att antalet radio- och tv-avgifter inte minskar i någon större omfattning. Mot bakgrund av prognoser från Radiotjänst i Kiruna AB bedömer regeringen att antalet avgiftsbetalare inte kommer att minska i någon större omfattning under 2015 och att den förutsättning som riksdagen har angett därmed kommer att vara uppfylld.
Inför budgetpropositionen 2015 begärde SVT en extra nivåhöjning om 1,25 procent för medelstilldelningen 2015 för merkostnader till följd av beslutet att utrymma 700 MHz-bandet från tv-sändningar. Merkostnaderna består i att SVT:s andel av de fasta kostnaderna för nätdriften ökar samt kostnader för flytt av sändare till andra frekvenser. Med anledning av osäkerhet om rundradiorörelsens utveckling och med hänsyn till att merkostnaderna huvudsakligen torde uppkomma efter 2015 angavs i budgetpropositionen för 2015 (utg.omr. 17 s. 164) att regeringen avsåg att återkomma i frågan om eventuell kompensation till SVT. Inför budgetpropositionen för 2016 har SVT återkommit med sin begäran om kompensation. SVT har beräknat merkostnaderna under den resterande delen av tillståndsperioden till 310 miljoner kronor, varav 115 miljoner kronor beräknas uppkomma under 2016. Regeringen anser att SVT bör ges möjlighet att utföra det public service-uppdrag som riksdagen beslutat om under de ekonomiska villkor som riksdagen angett och föreslår därför att SVT får en särskild tilldelning om 115 miljoner kronor för 2016.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning från rundradiokontot till SR, SVT och UR (punkt 12).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag att från rundradiokontot tillföra 8,7 miljoner kronor till statsbudgetens inkomstsida för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för press, radio och tv.
Propositionen
Myndigheten för radio och tv (som byter namn till Myndigheten för press, radio och tv den 1 januari 2016) finansieras delvis över statens budget, delvis med medel från rundradiokontot till budgetens inkomstsida. Regeringen föreslår att riksdagen ska anvisa 8,7 miljoner kronor från rundradiokontot.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning från rundradiokontot till Myndigheten för press, radio och tv (punkt 13).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag att riksdagens tidigare ställningstaganden i frågor om namn på och intern organisation för den verksamhet som bedrivs av Konstnärsnämnden inte längre ska gälla.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagens tidigare ställningstaganden i frågor om namn på och intern organisation för den verksamhet som bedrivs av Konstnärsnämnden inte längre ska gälla. Regeringen ska i fortsättningen bestämma i frågor om namn på och intern organisation för verksamheten.
Konstnärsnämnden inrättades 1976 (prop. 1975/76:135, bet. 1975/76:KrU35, rskr. 1975/76:355). Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2016 att Konstnärsnämndens verksamhet sedan dess genomgått väsentliga förändringar. Som exempel nämns att Konstnärsnämnden inte längre är en nämndmyndighet utan en styrelsemyndighet, dvs. myndigheten leds av en styrelse och inte en nämnd.
Frågor om namn på och intern organisation för den verksamhet som bedrivs av Konstnärsnämnden faller inom regeringens kompetensområde och kan därmed regleras på förordningsnivå. I propositionen anförs att en minskad detaljstyrning av organisationen ökar Konstnärsnämndens möjlighet att bedriva och utveckla en effektiv stödverksamhet. Det skulle inte vara ändamålsenligt eller effektivt att även fortsatt ha en ordning där riksdagen skulle behöva ta ställning till den typ av organisatoriska frågor som nu är aktuella.
Regeringen föreslår därför att tidigare riksdagsbindningar ska upphävas, för att regeringen fortsättningsvis ska ha möjlighet att besluta i frågor om namn på och intern organisation för verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 10).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2016 verkar för att bolagsstämman beslutar om att ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott från 2015 från Nya Penninglotten ska fördelas till olika kulturella ändamål.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2016 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2015 från Nya Penninglotten, avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. Bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om nya kulturpolitiska mål med hänvisning till de kulturpolitiska mål som antogs av riksdagen hösten 2009.
Jämför reservation (SD).
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att riksdagen beslutar att anta nya kulturpolitiska mål som ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2016. De föreslår att följande nationella kulturpolitiska mål ska antas:
Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt stärka gemenskapen i samhället och den nationella identiteten. Möjligheten till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistoriska hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
– främja kulturarvsvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande, stärkande och levandegörande
– främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden
– knyta ihop kultur och hälsa och banden mellan natur- och kulturvård
– väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt
– särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionshinder
– säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och de däri verkande kulturarbetarna
– främja en hög grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avvisar bestämt Sverigedemokraternas förslag till nya kulturpolitiska mål, som utskottet bedömer skulle innebära en insnävning i förhållande till de nu gällande mål som riksdagen antog i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen lyder:
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
Målen syftar bl.a. till att en mångfald av kulturuttryck ska prägla samhällets utveckling. En av förutsättningarna för att målen ska kunna uppnås är därmed att kulturpolitiken ska främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. En annan viktig förutsättning är att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse.
Utskottet anser att kulturen måste vara relevant och angelägen för hela befolkningen. Kulturpolitiken ska bidra till en ökad mångfald och ett mångfacetterat kulturutbud och därmed till större valfrihet för var och en. Att många olika erfarenheter, tankar och historier tas till vara och speglas är en förutsättning för en levande demokrati. Allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och att utveckla sina skapande förmågor ska främjas. Barns och ungas rätt till kultur ska uppmärksammas särskilt.
Vad gäller samtidskonstens förutsättningar är en av de kulturpolitiska prioriteringarna att förbättra villkoren för den nyskapande kulturen. Internationaliseringen av kulturlivet bidrar till ett ökat kontaktnät och därmed vidgad arbetsmarknad för konstnärer.
Utskottet vill vidare framhålla att även kulturarvet har en framskjuten plats inom ramen för de gällande kulturpolitiska målen. Kulturpolitiken ska också främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Lika tillgång till vårt gemensamma kulturarv bör ses som en demokratisk rättighet.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2.
Mål för kulturpolitiken, punkt 6 (SD) |
av Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:2349 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2.
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturen ska vara livskraftig och till för alla. Ledord i vår politik på området är tillgänglighet och folkhälsa.
Vi ser kultur som en viktig beståndsdel genom livets alla skeden, men gör också riktade satsningar för att särskilt tillgängliggöra kulturen för barn, gamla och funktionshindrade. För oss är det också självklart att Sverige är unikt och att den svenska kulturen också är unik och värd att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre än mångkulturen och vi vill särskilt belysa dess betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle vi lever i. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en förutsättning för alla som vill främja en positiv samhällsutveckling.
I de kulturpolitiska målen bör det tydligt framgå att staten har ett ansvar för kulturarvet och för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, att verka för att stärka kulturens roll inom fler sektorer, samt att stimulera samtidskulturen att i något högre utsträckning än i dag stå på egna ben.
Med dessa tre aspekter i åtanke – kulturens roll för samhället, individuell livskvalitet och arbetsmarknadens förutsättningar – föreslår Sverigedemokraterna att de nuvarande nationella målen för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av följande nationella kulturpolitiska mål:
Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt stärka gemenskapen i samhället och den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och för knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
• främja kulturarvsvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande, stärkande och levandegörande
• främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden
• knyta ihop kultur och hälsa och banden mellan natur- och kulturvård
• väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt
• särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionshinder
• säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och de däri verkande kulturarbetarna
• främja en hög grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:2349 (SD) yrkande 2.
1. |
Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (M) |
|
Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Eva Lohman (M) anför: |
Sverige beskrivs ofta som ett av världens bästa länder att leva och växa upp i. Men Sverige står inför flera stora utmaningar framöver. Trots att fler vill arbeta är trösklarna in i arbete fortfarande höga för dem med låga inkomster. Vi ser ett nytt utanförskap växa fram som genom långvarig strukturell arbetslöshet drabbar unga människor och utrikes födda särskilt hårt. Dessutom ställer en allt tuffare internationell konkurrens höga krav på våra företag och deras jobbskapande. Det här är avgörande framtidsfrågor för Sverige.
Budgetpropositionen visar på en regering som står handfallen inför de viktiga utmaningar Sverige står inför och som inte förmår ta vara på de goda förutsättningar vi har. Regeringens politik med stora skattehöjningar på jobb och företagande riskerar att leda till att Sveriges jobbtillväxt bromsas, och försämrar också möjligheterna till en god integration genom att höja trösklarna in till arbetsmarknaden. Det här är fel väg för Sverige.
Vi moderater står för en annan väg. Vårt mål är att öka välståndet och tryggheten för alla medborgare i Sverige. De reformförslag vi presenterar är därför fokuserade på hur jobben ska bli fler. Vi vill minska utanförskapet och stärka incitamenten till att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka investeringar i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är avgörande för att få mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.
Riksdagen har den 25 november 2015 ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken (bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter och beslutas i två steg. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag på ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I stället framför vi i detta särskilda yttrande våra synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Moderaterna föreslår, och som delvis framgår av motion 2015/16:2138.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Moderaterna ställer sig inte bakom regeringens satsning på musik- och kulturskolorna (100 miljoner kronor) och inte heller satsningen på att främja kulturverksamhet i vissa bostadsområden (50 miljoner kronor). Satsningarna är enligt vår uppfattning underfinansierade, slår fel ur ett fördelningspolitiskt perspektiv och gynnar storstadskommuner. Anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (1:2) minskas därmed sammantaget med 150 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vi stöder inte heller regeringens förstärkning på 15 miljoner kronor till Kultursamverkansmodellen. Anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6) minskas därmed med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Vi anser att anslaget Centrala museer: Myndigheter (8:1) ska minskas med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Detta eftersom vi inte ansluter oss till regeringens förslag om fri entré vid vissa centrala museer som är myndigheter. Regeringens förslag är enligt vår uppfattning underfinansierat, gynnar turister och etablerade kulturkonsumenter boende i Stockholms innerstad och når inte heller bredare grupper av människor.
Trossamfund (9:1–9:2)
Moderaterna anser att anslaget Stöd till trossamfund (9:2) ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen, inklusive regeringens förslag, blir då på totalt 10 miljoner kronor. Satsningen ska gå till att stärka säkerhetsarbetet i och kring religiösa byggnader.
Film (10:1)
Vi ställer oss inte bakom regeringens förslag om biografstöd till landsbygden på 25 miljoner kronor som en konsekvens av att vi säger nej till höjd biografmoms. Denna skattehöjning är enligt vår uppfattning ett slag mot biografernas ekonomi och nedvärderar biograffilmen som kulturform.
Ungdomspolitik (12:1–12:2)
Moderaterna delar inte regeringens uppfattning att 25 miljoner kronor ska tillföras anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2) för en ’’nationell samling för unga som varken arbetar eller studerar’’. Anledningen är att regeringen lägger pengar på samordnare och nationella samlingar, samtidigt som 90 procent av regeringens skattehöjningar slår mot jobb och företagande där unga drabbas särskilt hårt.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Moderaterna ställer sig inte bakom regeringens förslag om en satsning på 133 miljoner kronor till anslaget Stöd till idrotten (13:1) för att stärka insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, men stöder däremot regeringens satsning på idrottsanslaget för etablering av nyanlända på 64 miljoner kronor.
Folkbildning (14:1–14:3)
Regeringens förslag om ökade medel med 190 miljoner kronor för att bl.a. utvidga antalet platser på folkhögskolans allmänna och särskilda kurser ställer sig Moderaterna inte bakom. Vi drar dock inte bort hela beloppet, utan minskar anslaget Bidrag till folkbildningen (14:1) med 166 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Regeringens särskilda satsning på 50 miljoner kronor riktade till asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende, ställer sig Moderaterna inte bakom. Därmed anser vi att anslaget Särskilda insatser inom folkbildningen (14:3) ska upphöra.
2. |
Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (SD) |
|
Aron Emilsson (SD) och Angelika Bengtsson (SD) anför: |
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier. I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Eftersom riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag vad gäller utgiftsramar och beräkning av inkomster, vilket innebär att ramen för utgiftsområde 17 uppgår till 13 695 535 000 kronor, har den också avslagit Sverigedemokraternas förslag till utgiftsram som låg på 13 802 102 000 kronor (bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från att delta i beslutet om anslag och lämnar i stället ett särskilt yttrande om Sverigedemokraternas politik inom utgiftsområde 17. Vi står fast vid uppfattningen att anslagen inom utgiftsområde 17 borde ha utformats i enlighet med förslagen i Sverigedemokraternas motioner 2015/16:761 yrkande 4 och 2015/16:2349 yrkande 1.
Vårt budgetalternativ innebär följande:
Kulturövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Sverigedemokraterna anser att anslagsnivån till kulturövergripande verksamhet bör minskas i förhållande till regeringens förslag med sammanlagt 2 miljoner kronor och föreslår samtidigt omprioriteringar inom området.
Sverigedemokraterna vill under 2016 tillföra anslaget 1:1 Statens kulturråd extra medel om 20 miljoner kronor för arbetet med att ta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon. Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete tillförs 5 miljoner kronor riktade till samisk kultur. Samtidigt sparas 5 miljoner kronor på interkulturell verksamhet och 50 miljoner kronor på regeringens satsning för kulturverksamhet i förortsområdena. Däremot ökar Sverigedemokraterna anslaget i förhållande till föregående års budget och anslår totalt 249 miljoner kronor. Detta inte minst mot bakgrund av att vi i likhet med regeringen ställer oss positiva till en nationell strategi för landets kultur- och musikskolor och ser ett behov av att följa upp satsningen med förstärkta resurser. Kultur- och musikskolan för med sig positiva bidrag i form av folkhälsa, förbättrade studieresultat och naturligtvis kunskap om konst och kultur. De ökade resurserna syftar till att förbättra och förstärka likvärdighet och tillgång till kultur- och musikskola och närmare samverkan med ordinarie skolväsende. Sverigedemokraternas intention är också att de kommuner som helt saknar kultur- och musikskola ska kunna stödjas att etablera ett basutbud. När det däremot gäller anslaget i sin helhet ser vi emellertid inget behov av regeringens större anslagshöjning i dagsläget i förhållande till andra prioriterade satsningar, så totalt minskas anslaget med 96 522 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Sverigedemokraterna har länge förespråkat att Skapande skola ska utvidgas till att omfatta även förskolan. Vi kan med glädje konstatera att regeringen nu intagit samma ståndpunkt, vilket gör att vi under anslaget 1:3 Skapande skola ställer oss bakom regeringens satsning på Skapande skola för förskolan. Sverigedemokraterna anser dock att behovet är större och anslår ytterligare 90 miljoner kronor.
Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 20 miljoner kronor för att stödja projekt som syftar till att via nyttjande av ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionshinder. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med en kartläggning av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp.
Ytterligare 5 miljoner kronor vill vi tillföra anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
Till följd av delvis förändrat fokus för kulturpolitiken och avvecklat offentligt stöd till i första hand uppenbart mångkulturalistiska verksamheter beräknar vi kunna minska anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 40 miljoner kronor.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Sverigedemokraterna anser att Riksteatern ska tillföras 5 miljoner kronor för att i samverkan med kommuner, landsting och berörda aktörer föra ut fler föreställningar och kulturupplevelser över hela landet. Anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen bör därför ökas med detta belopp.
Sverigedemokraterna vill vidare anvisa 6 miljoner kronor till anslaget 2:3 Statens musikverk för att i ökad omfattning bevara och sprida kulturarvet samt levandegöra den traditionella, folkliga, svenska kulturen. Av dessa medel anser vi att ca 1,5 miljoner kronor ska avsättas för att rädda och stärka Visarkivet i Västervik och till att bättre samordna visarkiven i Sverige.
Litteratur, läsande och språket (3:1–3:4)
Sverigedemokraterna vill att anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter minskas med 32 miljoner kronor. Stödet för internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstödet till litteratur föreslås sänkas, men i lägre utsträckning än tidigare år. Anslaget för kulturtidskrifter behålls till största del, men minskas med 3 miljoner kronor.
Sverigedemokraterna anser vidare att anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen ska tillföras ytterligare 10 miljoner kronor. Av dessa vill vi att 5 miljoner kronor ska gå till att bl.a. höja ambitionsnivån när det gäller arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och för att bevara och levandegöra de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. Resterande 5 miljoner kronor avser en förstärkning av institutets arbete och närvaro i Umeå och de norra regionerna, sedan Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå avvecklades.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Sverigedemokraterna anser att medlen för uppdrag vad gäller konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ska minskas med 1 miljon kronor. Anslaget 4:1 Statens konstråd minskas därför. Dessutom vill Sverigedemokraterna se en minskning av anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön med 10 miljoner kronor. Sverigedemokraternas principiella hållning är att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam.
Med särskilt fokus på barn och unga vill vi intensifiera arbetet med att skapa intresse kring och sprida kunskap om äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten. Sverigedemokraterna anslår 5 miljoner kronor för detta ändamål inom ramen för anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Mot bakgrund av Sverigedemokraternas principiella hållning om att dra ned på den statliga subventioneringen av gäller samtidskonst och samtidskonstnärer minskar vi anslaget 5:2 Ersättningar och bidraget till konstnärer med 33 miljoner kronor.
Arkiv (6:1)
Anslaget 6:1 Riksarkivet tillförs 2 miljoner kronor årligen för att kompenseras för den ökade administrationen och hanteringen kring överlämnandet av allmänna handlingar, i samband med den nya lagstiftningen på området.
Kulturmiljö (7:1–7:3)
Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet med 56 932 000 kronor. Ökningen rymmer dels en återföring av tidigare minskade medel, dels en förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver anslår Sverigedemokraterna också riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer också 5 miljoner kronor som är öronmärkta för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond, samt 1 miljon kronor som är öronmärkta för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat.
Anslaget 7:2 Kulturmiljövård är enligt vår mening i behov av en ordentlig uppräkning. År 1999, då kulturreservaten infördes, var anslaget 241 miljoner kronor. Anslaget har inte följt inflationen på flera år och Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till efterlängtade resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer. Vi tillför därför 12 495 000 kronor för att kompensera realsänkningen som uteblivit. Samtidigt bryter vi ut 30 miljoner kronor för ett nytt, öronmärkt anslag för kulturreservat (se nedan).
Anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning tillförs 100 miljoner kronor årligen under mandatperioden jämfört med regeringens föreslagna budget. Utöver en generell ambitionshöjning av basverksamheten syftar ökningen särskilt till att möjliggöra insatser för att bevara det kyrkoantikvariska arvet i en bredare ambition, såsom det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård, och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag till fördelning under anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter och föreslår en minskning av anslaget med 100 miljoner kronor. Sverigedemokraterna vill att stödet till Statens museer för världskultur ska minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Vidare vill vi minska stödet till Moderna museet med 20 miljoner kronor, i linje med partiets principiella hållning om att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. Till förmån för vårt nya anslag ”Öppna museer” drar vi under det här anslaget in de medel regeringen satsar på fri entré (se nedan). Stödet till Statens historiska museer ökar vi med 4 miljoner kronor och stödet till Statens maritima museer ökas med 3 miljoner kronor. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet samt Statens försvarshistoriska museer tillför vi 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas således 15 miljoner kronor inom anslaget. 10 miljoner kronor överförs till anslaget 8:2.
Vi vill öka anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser med 10 miljoner kronor – med 5 miljoner kronor till Stiftelsen Skansen och med 5 miljoner kronor till Stiftelsen Nordiska museet.
Vi vill vidare öka anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer med 6 miljoner kronor, varav 500 000 kronor till verksamheten vid Zornsamlingarna, 500 000 kronor till verksamheten vid Ájtte - Svenskt fjäll- och samemuseum samt 5 miljoner kronor i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije.
I syfte att utveckla nya metoder för att levandegöra arkiv, utställningar och kulturarvets olika former tillför vi 2,5 miljoner kronor till anslaget 8:4 Riksutställningar. Vi anser att rådgivning, ny teknik och interaktion, kommunikation och pedagogik är några områden där myndigheten kan stödja landets museer. Inte minst beräknas behovet öka då vår föreslagna reform ”Öppna museer” kommit igång. Sverigedemokraterna föreslår också en sänkning av anslaget 8:5 Forum för levande historia med 10 miljoner kronor.
Trossamfund (9:1–9:2)
Sverigedemokraterna anser att anslaget 9:2 Stöd till trossamfund bör minskas med 31 miljoner kronor dels för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, dels eftersom vi är kritiska till de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet, samt för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Film (10:1)
Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag om en minskning av anslaget 10:1 Filmstöd med 25 miljoner kronor. Sveriges filmpolitik är i behov av reformer och Sverigedemokraterna anser är att det är bra att regeringen och riksdagen tar sig an frågan. Dagens situation för filmskapare är ohållbar på sikt. Däremot anser vi att regeringens hittills presenterade förslag i sin nuvarande form inte helt kan ersätta filmavtalet. Regeringens förslag till ny filmpolitik är ännu inte färdigutvecklat och vi kan inte till fullo ställa oss bakom ett slopande av dagens filmavtal innan vi sett det slutgiltiga ersättningsförslaget och hört en god argumentation till hur ett förstatligande kan lösa filmbranschens problematiska situation långsiktigt. Flera delar av filmpolitiken och därtill relaterade frågor bör ses över för att det ska vara möjligt att ta ett helhetsgrepp om filmfrågorna i samverkan med branschen. Därför följer vi i denna budget inte regeringens förslag utan avvaktar nya stödformer och anslagsnivåer till dess vi funnit en god modell för filmområdet i sin helhet.
Medier (11:1–11:5)
Sverigedemokraterna vill öka stödet till utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland och ökar därför anslaget 11:1 med 1 055 000 kronor.
Ungdomspolitik (12:1–12:2)
Anslaget 12:2 Stödet till nationell och internationell ungdomsverksamhet minskar vi med 23 miljoner kronor. Sverigedemokraterna vill, som ett led i arbetet med att motverka segregation och återupprätta gemenskapen i samhället, avveckla stöd till föreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Sverigedemokraterna minskar anslaget 13:1 Stöd till idrotten med totalt 52 miljoner kronor. Sverigedemokraterna har länge budgeterat för ökade anslag till idrotten och gör så även i år. Vi välkomnar således att regeringen i år höjer ambitionsnivån och stödet till idrott. Däremot anser vi att det riktade anslaget om 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända inte ligger under idrottens uppdrag, utan att barn- och ungdomsidrotten, elitsatsningarna och idrott för äldre bör prioriteras. Regeringens satsning om 133 miljoner kronor för insatser för barn- och ungdomsidrotten är i det sammanhanget välkommen. Vi står däremot fast vid vår satsning om 145 miljoner kronor mer till idrotten i jämförelse med förra årets anslag. Vi omprioriterar inom anslaget för att stärka barn- och ungdomsidrotten, svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft och en fortsättning inom ramen för en permanentad elitsatsning. Vi budgeterar också för att anslaget årligen ska ta hänsyn till pris- och löneomräkning, samt stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre.
Vi anser att anslaget 13:3 Bidrag till kvinnors organisering ska upphöra eftersom kvinnor är en resursstark och kompetent grupp som inte behöver ett särskilt riktat stöd för sin organisering. Likaså anser vi att anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer ska upphöra. Vi anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget. Vi minskar därför dessa anslag med 28 163 000 respektive 15 000 000 kronor jämfört med regeringens förslag.
Sverigedemokraterna anser att ytterligare 65 miljoner kronor bör avsättas till anslaget 13:4 Stöd till friluftsorganisationer. Av dessa bör 5 miljoner kronor avsättas för att ge utrymme för att intensifiera arbetet med att höja medvetenheten hos medborgarna, i synnerhet barn och ungdomar, om det svenska immateriella kulturarv som är kopplat till naturen. Vi tror på friluftslivets betydelse för turismen, för meningsfull fritidsaktivitet, för förståelsen för kultur- och naturvård och för folkhälsa samt som en resurs i regional utveckling.
Folkbildning (14:1–14:3)
Sverigedemokraterna anser att anslag 14:1 Bidrag till folkbildningen ska minskas med 310 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen beror dels på att vi, i motsats till regeringen, inte anslår några medel för fler utbildningsplatser vid de allmänna kurserna, dels till förändrade villkor för bidragsgivningen, innebärande att uppenbart samhällssplittrande, mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter präglade av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna få statligt stöd. Vid sidan av detta gör vi bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser. Vi motsätter oss också de 50 miljoner kronor som regeringen öronmärker för nyanlända, vilket gäller inte bara personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Detta då vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser som kan behövas i annan svenskundervisning i anspråk.
Vi föreslår även en nedtrappning av anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning till 15 miljoner kronor och minskar därför anslaget med 22 730 000 kronor. Sverigedemokraterna ser i det korta perspektivet behov av kontakttolkutbildningar. Vi föreslår dock en successiv nedtrappning av anslaget då vi menar att vår assimileringspolitik och ansvarsfulla invandringspolitik jämte skärpta krav på kunskaper i svenska språket kommer att göra att behovet av kontakttolkar minskar på sikt. Vi föreslår också att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ska upphöra.
Nya anslag
Vi avsätter 160 miljoner kronor för att inrätta Kulturarvs-ROT. Anslaget ska användas för ett öronmärkt ROT-avdrag för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
Sverigedemokraterna anser att 100 miljoner kronor ska anvisas för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till kulturarvsfonden ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att ansöka om medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.
Sverigedemokraterna anser vidare att 35 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag Skapande äldreomsorg. Vi vill förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som den tidigare regeringen initierade 2011 och göra den till en permanent verksamhet.
Sverigedemokraterna vill också avsätta 20 miljoner kronor till ett nytt anslag Särskild satsning för funktionshindrade. Medel ska gå till dels åtgärder för att anpassa icke-statliga kulturlokaler så att de blir åtkomliga för funktionshindrade, dels organisationer som företräder funktionshindrade ungdomar som ska kunna äska medel för kulturella verksamheter som ungdomarna själva väljer. Tanken är att medlen ska kunna täcka allt från LAN-spel till utomhusaktiviteter. Medlen ska distribueras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Vi vill avsätta 140 miljoner kronor till ett nytt anslag Öppna museer. Anslagsmedlen ska syfta till att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Satsningen ska rikta sig till hela landet, både till statliga och regionala museer och stiftelser. Medlen ska användas för att subventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Målet ska vara att öppna och tillgängliggöra verksamheten för fler medborgare, eftersom kulturarvet är en gemensam skatt som alla behöver kunskap om.
Sverigedemokraterna föreslår också att 30 miljoner kronor bryts ut ur kulturmiljövårdsanslaget och öronmärks i ett eget anslag, Kulturreservat, för att garantera medlen och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform. Den långsiktiga ambitionen är att höja anslaget successivt.
Sverigedemokraterna föreslår vidare att ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor ska införas för att stärka kulturmiljökompetensen vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna. Vi anser att kommunerna har en viktig roll och ett stort ansvar för att inom ramen för plan- och bygglagen och samhällsbyggnaden i stort värna, vårda och inkludera k-märkta byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Ett bekymmer är att möjligheterna och skyddet för kulturmiljöer inom rådande lagstiftning inte är tillfredsställande. Landets kulturhistoriska miljöer är ett värdefullt arv och ska ses som en resurs och inte som ett hinder i samhällets utveckling.
Sverigedemokraterna vill slutligen införa ett stimulansbidrag till landstingen för att främja utvecklingen och arbetet för att bejaka kulturen i det förebyggande folkhälsoarbetet samt inom ramen för sjukvård och omsorg och avsätter därför 35 miljoner kronor till ett nytt anslag Stimulansbidrag kultur i vården. Kultur har i dag en potential och roll inom fler samhällsområden än de traditionellt kulturpolitiska. Jämte kulturens inneboende egenvärde kan dess former i samspel med andra verksamheter skapa goda instrumentella värden. Modern forskning visar t.ex. att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst för rehabilitering av vissa sjukdomar. Kultur spelar en viktig roll både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg.
3. |
Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (C) |
|
Per Lodenius (C) anför: |
Centerpartiets vision är att Sverige ska bli ett av världens mest framgångsrika länder ekonomiskt, med möjligheter för alla att arbeta och utvecklas. Förutsättningarna för detta är ett näringsliv i frontlinjen för internationell konkurrenskraft och innovation och en bred bas av småföretag som tillåts utvecklas och växa i hela landet. Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett föredöme på miljöområdet och genom konkreta styrmedel visa att ekonomisk tillväxt, innovation och entreprenörskap går hand i hand med minskade utsläpp och gifter samt med ekologisk balans. Genom vår politik vill vi skapa välfärd och trygghet för alla i hela landet, dels genom ett ökat välståndsskapande som medger mer resurser till skola, vård och omsorg, dels genom att dessa resurser används bättre.
Under åren med alliansregeringen lades grunden till stabila statsfinanser. Viktiga steg togs för att lätta skattebördan och minska regleringarna. Över 300 000 nya arbetstillfällen skapades och utanförskapet minskade med drygt 200 000 personer, samtidigt som den gröna omställningen accelererade. När den nu sju år långa internationella krisen äntligen är till ända måste Sverige ta nästa steg för att skapa maximalt med jobb under den globala återhämtningen.
Tyvärr är den svenska regeringen på väg i motsatt riktning. Stora skattehöjningar på jobb och regleringar av växande företag riskerar att bryta återhämtningen och kommer att drabba tiotusentals arbetstillfällen. De mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden är de som drabbas hårdast. Sverige behöver en förnyad ekonomisk politik.
Centerpartiet har i budgetmotion 2015/16:3223 föreslagit ett alternativ till regeringens budgetproposition. I motionen föreslås stora och viktiga strukturreformer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, omläggningar av skatten på arbete och företagens villkor samt en kraftfull grön skatteväxling där sänkt skatt på arbete finansieras genom att förorenaren betalar för utsläpp. Målet är att frigöra alla de krafter som finns runt omkring i vårt land, så att nya initiativ och idéer belönas i stället för att bestraffas.
Riksdagen har i första steget av budgetprocessen emellertid ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag och Centerpartiet önskar avstår jag från att delta i beslutet om anslagens fördelning. Centerpartiets budgetförslag måste betraktas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. I stället framför jag i detta särskilda yttrande den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 17 som förordas i Centerpartiets anslagsmotion 2015/16:3158.
Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. Inte minst den nuvarande situationen i omvärlden, som gör att många människor söker skydd här, har visat på kraften i civilsamhället. En del av anslagen för civilsamhället ligger i Centerpartiets budget inom utgiftsområde 13, motion 2015/16:3177 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, anslaget 1:1 Integrationsåtgärder. Där tillför Centerpartiet i sin budgetmotion 300 miljoner kronor per år 2016–2019 för att främja civilsamhällets integrationsarbete. Det innebär att Centerpartiet anslår 140–164 miljoner kronor mer till civilsamhället och dess integrationsarbete per år än regeringen.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Centerpartiet föreslår att anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (1:2) ska minskas med 150 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi avvisar därmed regeringens förslag att öka anslaget med dels 100 miljoner kronor till de kommunala musik- och kulturskolorna, dels 50 miljoner kronor för att främja kulturverksamhet i vissa bostadsområden.
Vi ställer oss inte heller bakom regeringens förslag om att anslaget Skapande skola (1:3) ska öka med 10 miljoner kronor för verksamhet riktad till förskolan. Anslaget bör därför minskas med detta belopp i förhållande till regeringens förslag.
Anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6) bör enligt vår uppfattning minskas med 6 209 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vi anser att anslaget Myndigheten för kulturanalys (1:7) ska upphöra.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Centerpartiet anser att anslaget Centrala museer: Myndigheter (8:1) ska minskas med 83 003 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa avser 80 miljoner kronor fri entré vid vissa statliga museer, något som vi inte ställer oss bakom.
Vi ställer oss inte heller bakom regeringens förslag att tillföra anslaget Forum för levande historia (8:5) 10 miljoner kronor för att genomföra en utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag. Civilsamhället kan på detta område göra stora insatser och vi hänvisar därför till vår budget för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Anslaget 8:5 minskas därmed med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Film (10:1)
Centerpartiet avvisar regeringens förslag att öka anslaget Filmstöd (10:1) med 25 miljoner kronor för att stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter. Detta är en kortsiktig lösning för att svara mot regeringens aviserade höjning av momsen på biobiljetter. Vi avvisar en sådan momshöjning. Vi vill i stället se en långsiktig lösning för biografer i hela landet.
Medier (11:1–11:5)
Vi delar inte regeringens uppfattning att anslaget Statens medieråd (11:4) ska tillföras 1 miljon kronor för bl.a. strategisk utveckling av Statens medieråds digitala plattformar samt för att stärka myndighetens roll som kunskapscentrum för medie- och informationskunnighet. Anslaget bör därför minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Centerpartiet tillför i sin budgetmotion för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 300 miljoner kronor per år 2016–2019 för att främja civilsamhällets integrationsarbete, där idrottsrörelsen är en viktig aktör. Centerpartiet avvisar därmed regeringens förslag att öka anslaget Stöd till idrotten (13:1) med 133 miljoner kronor för insatser inom barn- och ungdomsidrotten samt med 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända, då detta inryms under utgiftsområde 13 i Centerpartiets budgetmotion. Anslaget Stöd till idrotten (13:1) bör därför sammanlagt minskas med 197 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler (13:2) bör enligt Centerpartiet öka med 18 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vi delar inte regeringens uppfattning att anslaget Stöd till friluftsorganisationer (13:4) ska öka med 20 miljoner kronor. Friluftsorganisationerna är en viktig del av det civila samhället och bidrar till integrationsarbetet. Ett arbete vi gärna ser ökar än mer. Vi hänvisar med det till Centerpartiets budget för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Anslaget Stöd till friluftsorganisationer (13:4) bör därför minskas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Folkbildning (14:1–14:3)
Centerpartiet vill stärka folkbildningens roll i integrationsarbetet. Därför har också Centerpartiet under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering tillfört civilsamhället 300 miljoner kronor per år 2016– 2019. Där ligger också en satsning på folkbildningens arbete för integration. Därmed avvisar vi regeringens anslag för Särskilda insatser inom folkbildningen (14:3).
4. |
|
|
Bengt Eliasson (L) anför: |
Sverige står starkt efter åtta år med ett styre av Alliansen och Folkpartiet liberalerna. De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och vi står inför en stundande högkonjunktur.
Samtidigt präglas omvärlden av stora nedåtrisker. Krigen i Syrien och Ukraina och en osäker makroekonomisk miljö skapar otrygghet för både människor och den framtida ekonomiska utvecklingen. Vi ser ökade kostnader för sjukskrivningar och, i ännu högre grad nu än när budgetpropositionen presenterades, för migrationsströmmarna till Sverige. Att vi är fast förvissade om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget understryker bara behovet av att vårda de offentliga finanserna.
Vår budgetmotion är därför stram. Vi föreslår ett lägre utgiftstak och har ett högre finansiellt sparande än regeringen. På flertalet utgiftsområden är kostnaderna lägre än de regeringen föreslår. Genom att vi särskilt avvisar stora utgiftsökningar inom arbetsmarknadspolitiken och bostadspolitiken, samtidigt som vi höjer miljöskatterna, skapar vi utrymme för en budget som prioriterar jobben, kunskapen i skolan och försvaret av Sverige
Riksdagen har genom rambeslutet avvisat vårt förslag till inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde. Därmed tar Sverige nu en annan väg än den Liberalerna (tidigare Folkpartiet liberalerna) vill se. Sverige kommer att tappa i jobb, kunskap och försvarsförmåga.
Vårt budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majoriteten av utgiftsområdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till ram som vi förespråkade. Vi ser ett värde i att budgeten och budgetprocessen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade utbrytningar riskerar att på lång sikt försvaga budgetprocessen och effektiviteten i finanspolitiken. Jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen till anslag inom utgiftsområde 17. I det följande redovisas i sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 17.
Kulturövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Liberalerna välkomnar de kommuner som prioriterar låga avgifter i den kommunala kultur- och musikskolan. Det är dock en kommunal angelägenhet och Liberalerna avvisar därför regeringens utgiftsökning om 100 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016 på anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. För att finansiera prioriterade satsningar inom denna budgetmotion avvisar Liberalerna också den föreslagna satsningen på kultur i vissa förorter om 50 miljoner kronor 2016 på samma anslag. För att finansiera prioriterade reformer i denna budgetmotion avvisar vi även regeringens ökning av anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet om 15 miljoner kronor. Vi föreslår att pris- och löneomräkning för åren 2016–2018 justeras på samma sätt som för innevarande budgetår. Anslaget 1:6 som minskas därför med ytterligare 4 miljoner under 2016.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
På senare år har det kommit oroande larmsignaler från teaterfolk och museianställda runt om i landet om att viktiga kulturinstitutioners framtid är hotad. Flera av dem är unika, och det behövs insatser för att bevara och vidareutveckla dem. Dalhalla, Björkborn och Teckningsmuseet i Laholm är några exempel på institutioner som skulle kunna vara föremål för extra stöd. Vi föreslår därför ett nytt sökbart stöd om 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016 på ett nytt anslag 2:2.
Vi föreslår att pris- och löneomräkningen för åren 2016–2018 justeras på samma sätt som för innevarande budgetår. Anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen sänks därför med 3 miljoner kronor.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Vi gör en fortsatt justerad pris- och löneomräkning för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer som sänks med 2 miljoner kronor.
Arkiv (6:1)
Anslaget 6:1 Riksarkivet justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 1 miljon kronor.
Kulturmiljö (7:1–7:3)
Anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 1 miljon kronor.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Det kulturarv som finns i Sverige är en del av mänsklighetens gemensamma kulturarv och ska hållas tillgängligt för kommande generationer. Museernas roll som bildningsinstitutioner och deras forskningsanknytning ska stärkas. Liberalerna välkomnar de museer som vill erbjuda fri entré som ett sätt att öka människors tillgång till kulturarvet, men det ska vara upp till respektive museum att avgöra om och hur. Regeringens satsning omfattar därtill bara vissa av de centrala museerna. Vi vill lägga 15 miljoner kronor mer per år än regeringen och utforma anslagsposten som ett sökbart bidrag tillgängligt dels för samtliga museer och utställningar som tar del av statens stöd till museer och utställningsverksamhet, dels för läns- och regionmuseerna. Det innebär att vi avvisar regeringens föreslagna utgiftsökning på anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter, och lägger 95 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016 på ett nytt anslag (se nedan). Därtill justeras anslagen 8:1 och 8:2 med 3 miljoner respektive 1 miljon kronor i pris- och löneomräkning.
Film (10:1)
Filmavtalet har tjänat svensk film väl, men samtidigt visar svårigheterna att hitta teknikneutrala stödformer att det nu behöver ersättas av något annat. Det nuvarande filmavtalet gäller under hela 2016, och det finns därför rådrum att skapa breda överenskommelser om en ny filmpolitik. Det är olyckligt att regeringen ensidigt verkar ha låst sig vid en modell. Vi avvisar därför det föreslagna stödet till landsbygdsbiografer som är en del i den nya filmpolitik det ännu inte finns någon samsyn kring, och medlen för omställning av filmpolitiken. Det innebär minskade utgifter på anslaget 10:1 Filmstöd med 25 miljoner kronor 2016.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Att främja integration är ett av de syften som staten har angett för det generella stödet till idrotten. Även om unga med utländsk bakgrund, särskilt flickor, är generellt underrepresenterade inom idrotten, är underrepresentationen mindre där än i många andra barn- och ungdomsverksamheter. Risken med ett öronmärkt stöd är att det blir aktiviteter i projektform, i grupper särskilda från den ordinarie verksamheten. Vi avvisar därför förslaget om ett särskilt stöd till idrotten för verksamhet för nyanlända. Därmed minskar statens utgifter med 64 miljoner kronor på anslaget 13:1 Stöd till idrotten.
Folkbildning (14:1–14:3)
För att finansiera mer prioriterade satsningar inom utbildningspolitiken avvisar vi huvuddelen av regeringens föreslagna utökning av antalet platser i folkhögskolan, vilket innebär minskade utgifter om 242 miljoner kronor på anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen. Vi avvisar regeringens utbyggnad av allmän kurs som aviserats i proposition 2015/16:99 och säger delvis nej till utökade anslag. Därtill sänks anslaget med 10 miljoner kronor för fortsatt justerad pris- och löneomräkning.
Nytt anslag
Vi vill lägga 95 miljoner kronor per år för ett sökbart bidrag tillgängligt dels för samtliga museer och utställningar som tar del av statens stöd till museer och utställningsverksamhet, dels för läns- och regionmuseerna.
5. |
Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (KD) |
|
Roland Utbult (KD) anför: |
För ökad gemenskap och framtidstro vill Kristdemokraterna ha en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och som underlättar för människor att gå från utanförskap till arbete. Vi vill skapa förutsättningar för en god tillväxt och ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Att stärka familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning skapar en grund för fungerande mellanmänskliga relationer. Genom en välfungerande ekonomisk politik kan vi också satsa resurser på välfärd, vilket ökar tryggheten. Och med genomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap.
Nya jobb skapas inte av politiska lösningar ovanifrån – de skapas i växande och lönsamma företag. Den rödgröna regeringen tror att de kan nå Europas lägsta arbetslöshet och klara integrationsutmaningen med massiva skattehöjningar på arbete och företagande. Kristdemokraternas inriktning är den motsatta: vi vill sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra förutsättningarna för företagande. Det är också av stor vikt att den ekonomiska politiken utformas på ett sådant sätt att resurserna används effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. Tillväxten måste komma alla till del. Välfärden måste utvecklas genom fortsatt valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser.
Kulturen ger oss mening i nuet, men kulturen bär också våra historiska rötter och föder visioner för framtiden. Den hjälper oss att växa som empatiska och inkännande människor. Kulturen, precis som moralen, håller ihop gemenskaper. Att helt definiera vad kultur är låter sig inte göras. Genom att ständigt ställa frågor och diskutera kulturens väsen kan vi dock berika och utveckla vår syn på kultur och därigenom också vår kulturpolitik. Politikens uppgift är att medverka till ett mer dynamiskt kulturliv. Målet är att stödja utan att styra och att ge alla människor möjlighet att delta i ett fritt kulturliv.
Den kristdemokratiska ideologin innefattar förvaltarskapstanken. Varje generation är skyldig att förvalta det som lämnats till dem av tidigare generationer för att sedan föra det vidare till nästa. Att värna och vårda det gemensamma kulturarvet är därför en central del i den kristdemokratiska kulturpolitiken. Detta vill vi göra genom en aktiv medvetenhet och förmedling av de värden som byggt och håller samman vårt samhälle och genom en varsam och noggrann vård av vårt fysiska kulturarv. Även språket är en del i vårt kulturarv och vi arbetar därför för en aktiv vård av det svenska språket, t.ex. genom satsningar på bibliotek och läsfrämjande insatser.
Ansvaret för kulturens villkor ligger inte enbart på det offentliga. För att bredda kulturen och hitta nya sätt att finansiera kulturlivet är det av yttersta vikt att det privatas möjlighet att agera i kulturlivet utvecklas.
Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning att anslagen inom utgiftsområdet borde ha begränsats med 405 miljoner kronor och jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelning till anslag inom utgiftsområde 17. I det följande redovisas en sammanfattning av vårt budgetalternativ.
Kulturövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Fritidspengen gör det möjligt för barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta hushåll att i högre grad delta i organiserade fritidsaktiviteter, inklusive den viktiga kultur- och musikskolan. Kristdemokraterna tycker därför att det är bättre att behålla fritidspengen än att sänka avgifterna för alla vid den kommunala kultur- och musikskolan. Kristdemokraterna föreslår att anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (1:2) minskas med 151 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vi ställer oss inte heller bakom regeringens förslag om att anslaget Skapande skola (1:3) ska ökas med 10 miljoner kronor. Anslaget bör därför minskas med detta belopp i förhållande till regeringens förslag.
Anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6) bör enligt vår uppfattning minskas med 21 miljoner i förhållande till regeringens förslag.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Kristdemokraterna vill inom ramen för anslaget Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2) höja biblioteksersättningens grundbelopp med 7 öre för 2016.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Kulturen spelar ingen roll om den är omöjlig för människor att ta del av. Kultur kan inte anses tillgängliggöras genom subventionerade entréavgifter för alla på basutställningar vid ett antal statliga museer i Stockholms innerstad. Vill man verkligen att alla ska få del av kultur behövs helt andra insatser, t.ex. satsningar på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt på teckenspråkstolkar och geografisk tillgänglighet. Kristdemokraterna vill därför minska anslaget Centrala museer: Myndigheter (8:1) med 83 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Trossamfund (9:1–9:2)
En av utgångspunkterna för stat-kyrkoreformen 2000 var att öka likställigheten mellan olika trossamfund. Kristdemokraterna vill därför öka anslaget Stöd till trossamfund (9:2) med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag så att kyrkor och andra religiösa samfund fortsatt kan utöka sin verksamhet, inte minst det sociala arbete som många av dem utför. Likaså bör stödet till religiösa församlingars säkerhetsarbete öka.
Film (10:1)
Film är ett viktigt kulturarv, film är konst. För att få med alla, både producenter och visningsfönster, är det nödvändigt att ta ett helhetsgrepp och göra stödet teknikneutralt. Kristdemokraterna föreslår ett ettårigt moratorium i filmpolitiken genom en förlängning av filmavtalet och en sänkning av anslaget Filmstöd (10:1) med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Ungdomspolitik (12:1–12:2)
Kristdemokraterna delar inte regeringens uppfattning att anslaget Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2) ska ökas med 25 miljoner kronor. Anslaget bör därför minskas med detta belopp i förhållande till regeringens förslag
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Kristdemokraterna stöder regeringens förslag om en höjning av anslaget Stöd till idrotten (13:1) med 64 miljoner kronor. Samtidigt invänder vi mot att medlen öronmärks.
Folkbildningen (14:1–14:3)
Kristdemokraterna vill enbart se en satsning om 1 500 utbildningsplatser i stället för de 3 000 utbildningsplatser som regeringen har föreslagit. Vi föreslår därför en minskning av anslaget Bidrag till folkbildningen (14:2) med 95 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2017 (avsnitt 3.5.2).
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:3 Skapande skola besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2017 (avsnitt 3.5.3).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 3.5.5.).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 3.5.6).
5.Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2016 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2015 från Nya Penninglotten samt att bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen (avsnitt 3.5.8).
6.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 4.5.2).
7.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2017 (avsnitt 5.5.1).
8.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 14 000 000 kronor 2017 (avsnitt 6.5.4).
9.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 5:2 ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2017–2026 (avsnitt 7.5.2).
10.Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstaganden i frågor om namn på och intern organisation för den verksamhet som bedrivs av Konstnärsnämnden inte längre ska gälla (avsnitt 7.5.3).
11.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kronor 2017–2019 (avsnitt 9.5.2).
12.Riksdagen godkänner förslag till medelstilldelning för 2016 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 842 700 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 772 300 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 411 200 000 kronor (avsnitt 13.6).
13.Riksdagen godkänner förslaget till medelstilldelning för 2016 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för press, radio och tv (avsnitt 13.6).
14.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 212 000 000 kronor 2017 (avsnitt 14.4.2).
15.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2017–2020 (avsnitt 15.8.2).
16.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 29 000 000 kronor 2017 (avsnitt 15.8.3).
17.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2017 (avsnitt 15.8.5).
18.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 14:2 Bidrag till kontakttolkutbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2017–2020 (avsnitt 16.4.2).
19.Riksdagen anvisar för budgetåret 2016 ramanslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning.
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör undersöka möjligheterna att öka antalet utbildningsplatser för tolkar och rättstolkar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av förbättrat stöd till allmänna samlingslokaler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av förbättrat stöd till allmänna samlingslokaler och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka satsningen på kulturarvsforskning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kulturarvsfond och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ta fram en svensk kulturkanon och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på folkhögskolan och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bidra till bättre integration genom fortsatta satsningar på idrottslyftet och tillkännager detta för regeringen
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 64 miljoner kronor till Idrottslyftet för arbete med integration och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 10 miljoner kronor till Skapande skola för att även omfatta förskolan och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsning på säkerhetshöjande insatser för trossamfund och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet folkhögskoleplatser och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om studieförbundens villkor och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslaget för biblioteksersättningen och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slå vakt om den regionala samverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka stödet till trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen beslutar att anta de kulturpolitiska mål som anges i motionen att gälla från den 1 januari 2016.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenskt Friluftsliv uppdrag och resurser för en nationell översyn av hur friluftsliv kan integreras inom fler samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg, och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Riksteatern bör få möjlighet att utveckla sin verksamhet i linje med det som anförs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka stödet till religiösa församlingars säkerhetsarbete och tillkännager detta för regeringen.
47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inrätta fler platser vid folkhögskolor och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka stödet till trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka stödet till idrottsrörelsen och friluftsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva satsningen Skapande skola även i förskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om civilsamhällets betydelse för en bättre integration och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
AnslagRegeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
||||||
|
|
|
M |
SD |
C |
FP |
KD |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 |
Statens kulturråd |
43 715 |
|
+20 000 |
|
|
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
345 966 |
−150 000 |
−96 522 |
−150 000 |
−150 000 |
−151 000 |
1:3 |
Skapande skola |
185 533 |
|
+90 000 |
−10 000 |
|
−10 000 |
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
38 775 |
|
+20 000 |
|
|
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 851 |
|
+5 000 |
|
|
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 314 576 |
−15 000 |
−40 000 |
−6 209 |
−19 000 |
−21 000 |
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
15 500 |
|
|
−15 500 |
|
|
2:1 |
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen |
989 425 |
|
+5 000 |
|
−3 000 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
188 586 |
|
|
|
+10 000 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
111 209 |
|
+6 000 |
|
|
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
137 715 |
|
−32 000 |
|
|
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
119 183 |
|
|
|
|
|
3:4 |
Institutet för språk och folkminnen |
58 876 |
|
+10 000 |
|
|
|
4:1 |
Statens konstråd |
8 253 |
|
−1 000 |
|
|
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
32 942 |
|
−10 000 |
|
|
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
11 498 |
|
+5 000 |
|
|
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
28 065 |
|
|
|
|
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
20 105 |
|
|
|
|
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
380 865 |
|
−33 000 |
|
−2 000 |
|
6:1 |
Riksarkivet |
375 402 |
|
+2 000 |
|
−1 000 |
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
218 192 |
|
+56 932 |
|
−1 000 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
250 505 |
|
+12 495 |
|
|
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
460 000 |
|
+100 000 |
|
|
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 105 458 |
−80 000 |
−100 000 |
−83 003 |
−83 000 |
−83 000 |
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
250 670 |
|
+10 000 |
|
−1 000 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
50 010 |
|
+6 000 |
|
|
|
8:4 |
Riksutställningar |
43 543 |
|
+2 500 |
|
|
|
8:5 |
Forum för levande historia |
54 954 |
|
−10 000 |
−10 000 |
|
|
8:6 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
80 |
|
|
|
|
|
9:1 |
Nämnden för statligt stöd till trossamfund |
9 837 |
|
|
|
|
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
91 894 |
+3 000 |
−31 000 |
|
|
+5 000 |
10:1 |
Filmstöd |
334 644 |
−25 000 |
−25 000 |
−25 000 |
−25 000 |
−25 000 |
11:1 |
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland |
20 719 |
|
+1 055 |
|
|
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
2 703 |
|
|
|
|
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
383 |
|
|
|
|
|
11:4 |
Statens medieråd |
18 307 |
|
|
−1 000 |
|
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
49 156 |
|
|
|
|
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
39 346 |
|
|
|
|
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
278 440 |
−25 000 |
−23 000 |
|
|
−25 000 |
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 902 811 |
−133 000 |
−52 000 |
−197 000 |
−64 000 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
32 164 |
|
|
+18 000 |
|
|
13:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
28 163 |
|
−28 163 |
|
|
|
13:4 |
Stöd till friluftsorganisationer |
47 785 |
|
+65 000 |
−20 000 |
|
|
13:5 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
|
−15 000 |
|
|
|
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
24 758 |
|
|
|
|
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
3 811 928 |
−166 000 |
−310 000 |
|
−252 000 |
−95 000 |
14:2 |
Bidrag till kontakttolkutbildning |
37 733 |
|
−22 730 |
|
|
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
50 000 |
−50 000 |
−50 000 |
−50 000 |
|
|
15:1 |
Lotteriinspektionen |
49 312 |
|
|
|
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
|
|
99:1 |
Kulturarvs-ROT |
|
|
+160 000 |
|
|
|
99:2 |
Kulturarvsfond |
|
|
+100 000 |
|
|
|
99:3 |
Skapande äldreomsorg |
|
|
+35 000 |
|
|
|
99:4 |
Särskild satsning för funktionshindrade |
|
|
+20 000 |
|
|
|
99:5 |
Öppna museer |
|
|
+140 000 |
|
|
|
99:6 |
Kulturreservat |
|
|
+30 000 |
|
|
|
99:7 |
Stimulansbidrag kulturmiljökompetens |
|
|
+50 000 |
|
|
|
99:8 |
Stimulansbidrag kultur i vården |
|
|
+35 000 |
|
|
|
99:9 |
Bidrag till reducerade entréavgifter m.m. |
|
|
|
|
+95 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
13 694 535 |
−641 000 |
+107 567 |
−549 712 |
−496 000 |
−405 000 |
|
Bilaga 3
Förslag till beslut om anslag för 2016 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Anslag |
Avvikelse från regeringen |
Utskottets förslag |
|
1:1 |
Statens kulturråd |
±0 |
43 715 |
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
±0 |
345 966 |
1:3 |
Skapande skola |
±0 |
185 533 |
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
±0 |
38 775 |
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
±0 |
9 851 |
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
±0 |
1 314 576 |
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
±0 |
15 500 |
2:1 |
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen |
±0 |
989 425 |
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
±0 |
188 586 |
2:3 |
Statens musikverk |
±0 |
111 209 |
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
±0 |
137 715 |
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
±0 |
119 183 |
3:4 |
Institutet för språk och folkminnen |
±0 |
58 876 |
4:1 |
Statens konstråd |
±0 |
8 253 |
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
±0 |
32 942 |
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
±0 |
11 498 |
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
±0 |
28 065 |
5:1 |
Konstnärsnämnden |
±0 |
20 105 |
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
±0 |
380 865 |
6:1 |
Riksarkivet |
±0 |
375 402 |
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
±0 |
218 192 |
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
±0 |
250 505 |
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
±0 |
460 000 |
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
±0 |
1 105 458 |
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
±0 |
250 670 |
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
±0 |
50 010 |
8:4 |
Riksutställningar |
±0 |
43 543 |
8:5 |
Forum för levande historia |
±0 |
54 954 |
8:6 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
±0 |
80 |
9:1 |
Nämnden för statligt stöd till trossamfund |
±0 |
9 837 |
9:2 |
Stöd till trossamfund |
±0 |
91 894 |
10:1 |
Filmstöd |
±0 |
334 644 |
11:1 |
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland |
±0 |
20 719 |
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
±0 |
2 703 |
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
±0 |
383 |
11:4 |
Statens medieråd |
±0 |
18 307 |
11:5 |
Stöd till taltidningar |
±0 |
49 156 |
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
±0 |
39 346 |
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
±0 |
278 440 |
13:1 |
Stöd till idrotten |
±0 |
1 902 811 |
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
±0 |
32 164 |
13:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
±0 |
28 163 |
13:4 |
Stöd till friluftsorganisationer |
±0 |
47 785 |
13:5 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
±0 |
15 000 |
13:6 |
Insatser för den ideella sektorn |
±0 |
24 758 |
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
±0 |
3 811 928 |
14:2 |
Bidrag till kontakttolkutbildning |
±0 |
37 733 |
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
±0 |
50 000 |
15:1 |
Lotteriinspektionen |
±0 |
49 312 |
Summa för utgiftsområdet |
±0 |
13 694 535 |
|
Bilaga 4
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 1
1. Anslagen för 2016 inom utgiftsområde 17 |
||
2015/16:827 |
Serkan Köse (S) |
|
2015/16:1376 |
Anders Åkesson och Anders Ahlgren (båda C) |
|
2015/16:1379 |
Ola Johansson och Solveig Zander (båda C) |
|
2015/16:1644 |
Stefan Jakobsson m.fl. (SD) |
3, 4 |
2015/16:1836 |
Runar Filper m.fl. (SD) |
|
2015/16:2018 |
Désirée Pethrus m.fl. (KD) |
19 |
2015/16:2133 |
Olof Lavesson m.fl. (M) |
2 |
2015/16:2137 |
Olov Lavesson m.fl. (M, C, FP, KD) |
3 |
2015/16:2138 |
Olof Lavesson m.fl. (M) |
1, 2, 4, 5 |
2015/16:2258 |
Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) |
1, 5, 6, 8, 10, 13 |
2015/16:2349 |
Aron Emilsson m.fl. (SD) |
1 |
2015/16:2548 |
Aron Emilsson m.fl. (SD) |
2 |
2015/16:2550 |
Angelika Bengtsson m.fl. (SD) |
2 |
2015/16:2856 |
Aron Modig (KD) |
|
2015/16:2878 |
Annika Eclund m.fl. (KD) |
47 |
2015/16:2979 |
Andreas Carlson m.fl. (KD) |
3, 7 |
2015/16:3095 |
Paula Bieler m.fl. (SD) |
23 |
2015/16:3158 |
Per Lodenius m.fl. (C) |
|
2015/16:3193 |
Bengt Eliasson m.fl. (FP) |
|
2015/16:3241 |
Anna Kinberg Batra m.fl. (M) |
45 |
[1] Inklusive beslut enligt förslag i Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255).
[2] Inklusive beslut enligt förslag i Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255).
[3] Inklusive beslut enligt förslag i Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255).
[4] Inklusive beslut enligt förslag i Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255).
[5] Inklusive beslut enligt förslag i Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255).
[6] Inklusive beslut enligt förslag i Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255).
[7] Inklusive beslut enligt förslag i Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255).
[8] Inklusive beslut våren 2015 (bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255).
[9] Inklusive beslut enligt förslag i Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255).
[10] Inklusive beslut enligt förslag i Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255).