|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande (SD).
Inga motioner har väckts med anledning av verksamhetsredogörelserna.
Behandlade förslag
Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2015 (2015/16:NL1), verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2015 (2015/16:PN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2015 (2015/16:RAN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2015 (2015/16:RAR1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2015 (2015/16:ÖN1), verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2015 (2015/16:SN1) och verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2015 (2015/16:VPN1).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (SD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder |
Riksdagen lägger redogörelserna 2015/16:ÖN1, 2015/16:NL1, 2015/16:RAN1, 2015/16:VPN1, 2015/16:RAR1, 2015/16:PN1 och 2015/16:SN1 till handlingarna.
Stockholm den 24 maj 2016
På konstitutionsutskottets vägnar
Andreas Norlén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Maria Abrahamsson (M), Jonas Gunnarsson (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Patrick Reslow (M), Emanuel Öz (S), Fredrik Eriksson (SD), Mathias Sundin (L), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD) och Emilia Töyrä (S).
Riksdagens nämnder har i enlighet med gällande regelverk överlämnat sina redogörelser för verksamhetsåret 2015 till riksdagen.
Under 2013 trädde nya lagar med instruktioner för riksdagens nämndmyndigheter i kraft (framst. 2012/13:RS1, bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 och framst. 2012/13:RS3, bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). Enligt de nya bestämmelserna ska varje nämndmyndighet årligen lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en sådan redogörelse tillämpades för första gången för verksamhetsåret 2013.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Jämför särskilt yttrande (SD).
Inledning
Bakgrund
Hösten 2008 fick Riksdagsförvaltningen i uppdrag av riksdagsstyrelsen att se över regleringen av riksdagens nämnder. I juni 2011 beslutade Riksdagsförvaltningen om direktiv för en fortsatt utredning av regleringen av riksdagens nämnder. Enligt direktiven skulle arbetet inriktas på att varje nämnd skulle ges en instruktion som var anpassad efter nämndens uppdrag och verksamhet samtidigt som bestämmelserna i den utsträckning det var möjligt skulle ges en enhetlig utformning. I september 2012 föreslog riksdagsstyrelsen, mot bakgrund av förslagen i ovannämnda utredning, ett delvis nytt regelverk för de tre löne- och arvodessättande nämnderna (Riksdagens arvodesnämnd, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna och Statsrådsarvodesnämnden), Valprövningsnämnden och Riksdagens överklagandenämnd (framst. 2012/13:RS1). Riksdagsstyrelsen föreslog bl.a. att nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år skulle lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I januari 2013 föreslog riksdagsstyrelsen att det skulle införas en motsvarande bestämmelse för Partibidragsnämnden (framst. 2012/13:RS3). En liknande bestämmelse fanns sedan tidigare för Riksdagens ansvarsnämnd. Lagar med instruktioner för en rad nämndmyndigheter under riksdagen m.m. trädde i kraft den 1 januari 2013, och den 1 juli 2013 trädde även en lag med instruktion för Partibidragsnämnden i kraft (bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 respektive bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen tillämpades för första gången för verksamhetsåret 2013.
Bestämmelser om verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Enligt gällande bestämmelser i instruktionen för respektive nämnd ska nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I riksdagsstyrelsens framställningar (framst. 2012/13:RS1 och 2012/13:RS3) framgår övervägandena bakom förslaget om en årlig verksamhetsredogörelse. Det konstaterades att det sedan några år tillbaka i Riksdagsförvaltningens årsredovisning funnits uppgifter om antal sammanträden, antal ledamöter och kostnaden för verksamheten för respektive nämndmyndighet. Lämpligheten i denna ordning ifrågasattes dock eftersom Riksdagsförvaltningen inte har något rättsligt ansvar för verksamheten i nämnderna. Mot bakgrund av att nämnderna finansieras med allmänna medel betonades att det fanns ett berättigat krav på någon form av resultatredovisning. Därtill framhölls att några av nämnderna bedriver en verksamhet som åtminstone ibland är föremål för allmänhetens och mediernas intresse och att det för dessa nämnder därmed finns ett tydligt allmänintresse av information om verksamheten. Egna verksamhetsberättelser ansågs även kunna tydliggöra att nämnderna är självständiga myndigheter. Samtidigt framhölls att de detaljerade bestämmelserna som gäller för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen inte borde tillämpas på nämnderna eftersom det skulle innebära en alltför stor administrativ påfrestning för dem. En sådan ordning ansågs inte heller vara sakligt motiverad. I stället borde riksdagens nämnder lämna en årlig verksamhetsredogörelse liknande den som redan gällde för Riksdagens ansvarsnämnd.
När det gäller innehållet i verksamhetsredogörelsen ställer bestämmelserna i instruktionen för respektive nämnd inte upp några särskilda krav. Enligt förarbetena bör dock en verksamhetsredogörelse innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter och ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten. I detta sammanhang kan även nämnas att det av bestämmelserna om verksamhetsansvar följer att varje nämndmyndighet ansvarar för verksamheten om inte annat följer av bestämmelser i lag. Nämnderna ska vidare se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att resultatet redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel.
Verksamhetsredogörelserna
I följande avsnitt återges kortfattat innehållet i verksamhetsredogörelserna för 2015. I samtliga redogörelser återfinns nämndernas personsammansättning under året, och detta omnämns därför inte särskilt nedan.
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna
Redogörelsen från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna består av följande fem avsnitt:
– Bakgrund
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om löner och anställningsförmåner
– Kostnader.
Av redogörelsen framgår bl.a. nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Det framgår vidare av redogörelsen att nämnden under året hade tre sammanträden.
När det gäller frågan om beslut om löner och anställningsförmåner framgår av redogörelsen att nämnden reviderar lönerna till justitieombudsmännen och riksrevisorerna årligen. Det finns vidare en beskrivning av hur revisionen bereds (vilka uppgifter som begärs in), och slutligen framgår årets beslut. Årets beslut innebär att de två nya riksrevisorerna sedan tillträdet den 1 augusti 2015 har en månadslön om 130 200 kronor och att riksrevisorn med administrativt ansvar sedan den 1 juli 2015 har en månadslön om 138 600 kronor. De nya lönerna innebär en höjning med ca 2,5 procent i jämförelse med föregående år. Sedan den 1 januari 2016 är månadslönen för justitieombudsmännen 111 600 kronor och för chefsJO 118 400 kronor. Detta innebär en höjning med ca 2,6 respektive 2,5 procent i jämförelse med föregående år.
Av redogörelsen framgår vidare att kostnaderna för nämndens verksamhet under 2015 uppgick till 160 600 kronor, vilket var en ökning med drygt 3 000 kronor i jämförelse med 2014.
Partibidragsnämnden
Partibidragsnämndens verksamhetsredogörelse består av följande åtta avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Nämndens organisation
– Sammanträden
– Beslut om statligt stöd
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden
– Kostnader
– Ny lagstiftning om anonyma bidrag till politiska partier
– Massmedialt uppmärksammade frågor.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och sekreteraren utses. Vidare framgår att nämnden under året hade tre sammanträden.
När det gäller beslut om statligt stöd framgår att nämnden under året beviljade stöd till samtliga riksdagspartiers kvinnoorganisationer med totalt 14 999 660 kronor för 2016 och till samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ med totalt 172 130 700 kronor för tiden den 15 oktober 2015–14 oktober 2016. Det framgår vidare av verksamhetsredogörelsen att samtliga partier till sina ansökningar har bifogat en försäkran av partiet om att partiet eller de som för partiet efter personval har utsetts till ledamöter eller ersättare för ledamöter av riksdagen eller Europaparlamentet inte har tagit emot något anonymt bidrag i den mening som avses i lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier.
Av redogörelsen framgår vidare när det gäller Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden att förvaltningen och nämnden under året träffade en ny skriftlig överenskommelse i denna del. Den nya överenskommelsen gällde t.o.m. den 31 december 2015 men har förlängts automatiskt med ett kalenderår.
Kostnaderna för nämndens verksamhet uppgick under året till 154 800 kronor, vilket var en minskning med drygt 16 000 kronor i jämförelse med 2014.
Det framgår vidare av redogörelsen att regeringen i juni 2014 beslutade att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att analysera vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering (dir. 2014:90), att kommittén bl.a. ska ta ställning till om det behövs förtydliganden av vilka uppgifter som avses med bidragsgivares identitet och om det bör införas ett förbud för partier och valkandidater att ta emot anonyma bidrag.
Riksdagens ansvarsnämnd
Riksdagens ansvarsnämnds verksamhetsredogörelse består av två avsnitt, dels Ansvarsnämndens uppgifter, sammansättning och organisation, dels Verksamheten under 2015.
I redogörelsen beskrivs nämndens uppgifter och organisation samt de lagar som styr nämndens verksamhet. Av redogörelsen framgår att nämnden inte har någon anställd personal samt att Svea hovrätt genom personal och lokaler bistår nämnden i dess verksamhet. Det framgår vidare att nämnden i praktiken inte har haft någon verksamhet sedan 2002.
Riksdagens arvodesnämnd
Redogörelsen från Riksdagens arvodesnämnd består av följande åtta avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om ledamotsarvodet
– Beslut om ekonomiska avgångsförmåner
– Tillsynsverksamheten rörande inkomstgarantier
– Kostnader
– Övrigt.
I en bilaga finns även en redovisning av hur riksdagsledamöternas arvode har utvecklats sedan 1994.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Vidare framgår att nämnden sammanträdde fem gånger under 2015.
När det gäller beslut om ledamotsarvodet finns i verksamhetsredogörelsen en beskrivning av gällande rätt och beredningen av nämndens beslut i arvodesfrågan. Det framgår vidare att nämnden under året beslutade om nytt arvode för ledamöter fr.o.m. den 1 november 2015 om 62 400 kronor per månad. Detta innebär en ökning med 1 400 kronor (ca 2,3 procent) i jämförelse med 2014.
I verksamhetsredogörelsen finns vidare när det gäller beslut om ekonomiska avgångsförmåner en beskrivning av gällande rätt och beredningen av nämndens beslut i denna del. Av redogörelsen framgår att nämnden under året beslutade om rätt till inkomstgaranti i tolv ärenden, att nämnden i elva av dessa ärenden kom fram till att ledamoten hade rätt till inkomstgaranti och att nämnden avskrev ett ärende.
När det gäller nämndens tillsyn över inkomstgarantier finns i redogörelsen en beskrivning av de bestämmelser som styr nämndens beslut på detta område, huvuddragen i nämndens tillsynsverksamhet och tillsynen under 2015. Under året fattade nämnden beslut om att inleda 26 tillsynsärenden, och 21 av dessa ärenden skrevs av sedan ytterligare utredning visat att det inte fanns någon grund för jämkning. Resterande ärenden avgjordes i början av 2016.
Av redogörelsen framgår vidare att kostnaderna för nämndens verksamhet under 2015 uppgick till 264 767 kronor, vilket var en minskning med knappt 41 000 kronor i jämförelse med 2014.
Riksdagens överklagandenämnd
Riksdagens överklagandenämnds verksamhetsredogörelse består av tre avsnitt. Inledningsvis finns en kort redogörelse för nämndens uppgifter. Därefter finns en redogörelse för nämndens sammansättning under året, och slutligen finns en kort redogörelse för nämndens verksamhet. Av redogörelsen framgår att nämnden hade tre ordinarie sammanträden under 2015 och att nämnden fattade ett beslut per capsulam, dvs. utan sammanträde.
Statsrådsarvodesnämnden
Redogörelsen från Statsrådsarvodesnämnden består av följande sju avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om arvoden till statsråd
– Beslut om avgångsersättning
– Kostnader
– Övrigt.
I verksamhetsredogörelsen finns inledningsvis en kortfattad beskrivning av nämndens roll och uppgifter samt vilka lagar som styr nämndens verksamhet. Utöver en uppräkning av vilka personer som nämnden består av framgår i avsnittet Sammansättning hur nämndens arvode bestäms. Av redogörelsen framgår vidare att nämnden hade två sammanträden under 2015. När det gäller beslut om arvoden till statsråd framgår utöver aktuella bestämmelser hur nämndens beslut om arvoden bereds. Av verksamhetsredogörelsen framgår att nämnden strävar efter att anpassa statsrådens arvoden till en rimlig och allmänt godtagbar nivå. Nämnden beslutade under året att arvoden fr.o.m. den 1 juli 2015 ska betalas ut med 160 000 kronor per månad till statsministern och med 127 000 kronor per månad till vart och ett av övriga statsråd.
Även när det gäller beslut om avgångsersättning framgår av redogörelsen vilka bestämmelser som gäller. Under 2015 ansökte inte något statsråd om avgångsersättning.
Av verksamhetsredogörelsen framgår vidare att nämndens kostnader under 2015 uppgick till 144 801 kronor, vilket var en minskning med drygt 2 000 kronor i jämförelse med 2014.
Valprövningsnämnden
Valprövningsnämndens verksamhetsredogörelse består av följande nio avsnitt:
– Sammansättningen enligt val den 6 april 2011
– Sammansättningen enligt val den 18 februari 2015
– Valprövningsnämndens kansli
– Sammanträden
– Överklaganden och skrivelser
– Utländska besök
– Granskning av bevis
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden
– Resultaträkning för Valprövningsnämnden 2013, 2014 och 2015.
Av redogörelsen framgår bl.a. att under året hade Valprövningsnämnden fem sammanträden och fattade beslut om 29 överklaganden. Under året granskade nämnden också bevis för dels sex nya ledamöter och fem ersättare i riksdagen, dels en ny ledamot i Europaparlamentet. I samtliga fall fann nämnden att bevisen blivit utfärdade i enlighet med gällande bestämmelser.
När det gäller Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden framgår att förvaltningen och nämnden under året träffade en ny skriftlig överenskommelse i denna del.
Av redogörelsen framgår vidare att verksamhetens kostnader under året uppgick till 666 012 kronor, vilket var en minskning med drygt 114 000 kronor i jämförelse med 2014.
Pågående arbete
Riksdagsstyrelsen beslutade i mars 2014 att ge en kommitté i uppdrag att göra en översyn av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen) och därtill hörande föreskrifter. Kommittén, som antog namnet REA-lagskommittén, överlämnade i september 2015 sitt betänkande En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter (2015/16:URF1). I betänkandet föreslås att REA-lagen ska ersättas av en ny lag, lagen om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter. Tanken är att den nya lagen bättre ska överensstämma med budgetlagens (2011:203) språk och struktur. Utgångspunkten för den nya lagen ska dock alltjämt vara att det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndighet till både innehåll och språk ska överensstämma med de regler som gäller för regeringen och dess myndigheter, om en avvikelse inte kan motiveras.
Enligt kommittén ska den nya lagen, i likhet med REA-lagen, inte vara tillämplig på den verksamhet som riksdagens nämndmyndigheter bedriver. I syfte att tydliggöra ansvarsförhållandet mellan Riksdagsförvaltningen och riksdagens nämndmyndigheter i ekonomiska frågor föreslås dock en ändring i nämndernas instruktioner. Enligt förslaget ska varje nämnd i den verksamhetsredogörelse som årligen överlämnas till riksdagen även redovisa de kostnader som är förknippade med nämndens verksamhet. Vidare framhålls att nämnderna i likhet med övriga myndigheter under riksdagen bör ha styrdokument som klargör vad som gäller för verksamhetens medelsanvändning.
Betänkandet har remissbehandlats, och riksdagsstyrelsen avser att överlämna en framställning till riksdagen före sommaren 2016 (Riksdagsstyrelsens redogörelse för behandlingen under 2015 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen, redog. 2015/16:RS4 s. 3).
I Partibidragsnämndens verksamhetsredogörelse finns en redogörelse för pågående utredningsarbete om insyn i finansieringen av partier, Kommittén om insyn i finansiering av partier (Ju 2014:15). Regeringen beslutade i mars 2016 om att förlänga utredningstiden till den 31 oktober 2016 (dir. 2016:30).
Tidigare behandling i utskottet
Våren 2014 var första gången utskottet behandlade verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (bet. 2013/14:KU43). I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att bestämmelsen om skyldigheten att lämna in en verksamhetsredogörelse inte ställer upp några särskilda krav om vad en sådan redogörelse ska innehålla (s. 10). Utskottet noterade dock att det framgår av förarbetena att en redogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten.
Utskottet noterade att riksdagens nämndmyndigheter har olika verksamheten och att det därför faller sig naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser skiljer sig något åt. Vidare konstaterade utskottet att nämnderna är små och att de har begränsade personalresurser till sitt förfogande på sina respektive kanslier. Innehållet i redogörelserna borde därför enligt utskottet även sättas i relation till den administrativa börda som det medförde för nämnden att ta fram och sammanställa innehållet. Utskottet framhöll att en viktig utgångspunkt är att redogörelserna, i enlighet med vad som uttrycks i förarbetena, ger en rättvisande bild av verksamheten.
Utskottet konstaterade att samtliga redogörelser innehöll uppgifter om ledamöter, om verksamheten och om de beslut som fattats under det aktuella verksamhetsåret. Vad gäller nämndernas uppgifter framgick dessa i nämndernas redogörelser med undantag för Riksdagens överklagandenämnd. Vad gäller Partibidragsnämndens redogörelse noterade utskottet att bidragens storlek endast redovisades som totalsummor, trots att uppgifter om partibidragens storlek fördelat per kvinnoorganisation samt per politiskt parti redovisades på riksdagens webbplats i två pressmeddelanden. Mot bakgrund av att prövning av frågor om statligt partistöd är den centrala delen av nämndens verksamhet och med tanke på att de bedömdes vara av sådant offentligt intresse att de publicerats i pressmeddelanden ansåg utskottet att det kunde övervägas om även dessa uppgifter borde presenteras i redogörelsen.
Sammantaget föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2013/14:344–350).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2015 hänvisade utskottet till vad det tidigare uttalat (bet. 2014/15:KU13 s. 11). Därutöver konstaterade utskottet att samtliga verksamhetsredogörelser innehöll uppgifter om ledamöter, om verksamheten och om de beslut som fattats under det aktuella verksamhetsåret. Vidare noterade utskottet när det gäller Riksdagens överklagandenämnd att det i det årets redogörelse fanns en redovisning av nämndens arbetsuppgifter. När det gäller övriga nämnder fanns liksom förra året en sådan redogörelse med undantag för Valprövningsnämnden. Utskottet noterade vidare att det i årets redogörelse för Partibidragsnämnden fanns uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier.
Med detta föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
I betänkandet behandlade utskottet även en följdmotion om att partierna inte ska behöva lämna uppgifter om bidragsgivares identitet. Utskottet, som konstaterade att motsvarande motioner tidigare hade varit uppe till behandling i utskottet, vidhöll sina tidigare ställningstaganden i frågan (se bet. 2013/14:KU35). Vidare noterade utskottet att en parlamentariskt sammansatt kommitté fått i uppdrag att analysera vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering. Mot bakgrund av det anförda avstyrkte utskottet motionen. I denna del finns i betänkandet en reservation (SD).
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2014/15:226–232).
I instruktionerna för riksdagens nämndmyndigheter regleras inte närmare vad verksamhetsredogörelserna ska innehålla för uppgifter. Av förarbetena framgår dock att en sådan redogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet.
Som konstitutionsutskottet tidigare konstaterat skiljer sig verksamheterna i riksdagens nämnder åt, och det faller sig därför naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser skiljer sig något åt. Redogörelserna bör dock enligt utskottets mening vara utformade så att de ger en rättvisande bild av nämndernas verksamheter.
Utskottet konstaterar att samtliga verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om ledamöter och hur verksamheten bedrivs. Vidare noterar utskottet när det gäller Valprövningsnämnden att det även i årets redogörelse saknas en redovisning av nämndens arbetsuppgifter. När det gäller övriga nämnder finns en sådan redogörelse. Samtliga verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om beslut som fattades under aktuellt verksamhetsår. Utskottet noterar dock i denna del att det av redogörelsen för Riksdagens överklagandenämnd inte framgår hur många överklagandeärenden som nämnden prövade under 2015. Slutligen konstaterar utskottet att en majoritet av verksamhetsredogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Av verksamhetsredogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd framgår emellertid inte om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så är fallet storleken på dessa kostnader. Det vore önskvärt om berörda nämnder fortsättningsvis redovisar angivna uppgifter för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.
Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (SD) |
|
Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD) anför: |
Eftersom en gåva till ett parti visar att en enskild i sin personliga åskådning stöder detta parti tvingar det allmänna personen i fråga att ge sin åskådning till känna om partiet tvingas offentliggöra denna gåva. Regeln är således ett brott mot grundlagen (2 kap. 2 § regeringsformen). Vidare gäller att då Kammarkollegiet samlar in personuppgifter om människors politiska åskådning och offentliggör dessa genom en databas uppfylls med kuslig precision rekvisiten i 2 kap. 3 § regeringsformen om att ingen svensk medborgare utan samtycke får antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.
Det rådande politiska och massmediala klimatet utsätter ovannämnda personer för fara då utomparlamentariska organisationer, terroristorganisationer och andra grupper med maffialiknande metoder utsätter vanliga medborgare för repressalier på grund av deras politiska åskådning. Vi anser att en ordning där partier tvingas redovisa privatpersoners identitet omgående måste upphöra. Med hänsyn till den pågående utredningen i ämnet väljer vi att lämna detta särskilda yttrande i stället för att följdmotionera.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2015/16:RAN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2015.
Redogörelse 2015/16:VPN1
Redogörelse 2015/16:VPN1 Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2015.
Redogörelse 2015/16:RAR1
Redogörelse 2015/16:RAR1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2015.
Redogörelse 2015/16:PN1
Redogörelse 2015/16:PN1 Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2015.
Redogörelse 2015/16:ÖN1
Redogörelse 2015/16:ÖN1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens överklagandenämnd 2015.
Redogörelse 2015/16:SN1
Redogörelse 2015/16:SN1 Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2015.
Redogörelse 2015/16:NL1
Redogörelse 2015/16:NL1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2015.