Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Sammanfattning

I betänkandet behandlar konstitutionsutskottet Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2014 (redog. 2014/15:RS2) och 23 motionsyrkanden som har väckts under den allmänna motionstiden 2015. Bland motionerna finns femalternativa budgetförslag från Moderata samlingspartiet, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. I betänkandet behandlas även fyra lagförslag från regeringen, nämligen förslag till lagar om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, i tullagen (2000:1281), i radio- och tvlagen (2010:696) och i lagen (2015:662) om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696). Vidare behandlas i betänkandet riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Utrikesutskottet har yttrat sig över propositionen och motionerna i de delar som rör utrikesförvaltningen.

Konstitutionsutskottettillstyrkerregeringens,riksdagsstyrelsensrespektive Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag i budgetpropositionen om anslag för utgiftsområde 1 och avstyrker Moderata samlingspartiets, Sverigedemokraternas, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas anslagsmotioner. Utgifterna för utgiftsområdet uppgår därmed till 12 717 244 000 kronor för 2016. Vidare tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag till bemyndigande om finansiering av ett nytt utvecklingsstöd på medieområdet och lämnar i denna del förslag till en smärre ändring. Därutöver tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag till lagar om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden och i radio- och tv-lagen och lämnar i dessa delar förslag till några smärre ändringar. Utskottet tillstyrker övriga lagförslag från regeringen och lagförslaget från riksdagsstyrelsen. I övrigt tillstyrker utskottet de förslag som regeringen, riksdagsstyrelsen och

1

2015/16:KU1 SAMMANFATTNING

Riksdagens ombudsmän har lagt fram. Bland dessa kan nämnas regeringens förslag om avskaffande av det särskilda extrastödet för storstadstidningar och om förändrad stödtrappa för hög-, medel- och lågfrekventa dagstidningar. Övriga motionsförslag som behandlas i betänkandet avstyrks.

I betänkandet finns två reservationer (M, SD) och sju särskilda yttranden (M, SD, C, V, L, KD).

Konstitutionsutskottet föreslår vidare att riksdagen lägger Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2014 till handlingarna.

2

2015/16:KU1

Innehållsförteckning  
Utskottets förslag till riksdagsbeslut............................................................... 5
Redogörelse för ärendet.................................................................................. 9
Budgetprocessen i riksdagen...................................................................... 10
Rambeslutsprocessen............................................................................... 10
Uppföljning av regeringens resultatredovisning ...................................... 11
Betänkandets disposition............................................................................ 11
Utskottets överväganden............................................................................... 12
Målen för utgiftsområde 1.......................................................................... 12
Propositionen........................................................................................... 12
Motionen.................................................................................................. 14
Tidigare behandling................................................................................. 15
Utskottets ställningstagande..................................................................... 15
Resultatredovisning för några delområden inom utgiftsområde 1.............. 16
Propositionen........................................................................................... 16
Utskottets bedömning .............................................................................. 24
Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1.............................................. 25
Propositionen........................................................................................... 25
Motionerna............................................................................................... 42
Utrikesutskottets yttrande ........................................................................ 47
Pågående utredningar............................................................................... 47
Tidigare behandling................................................................................. 48
Utskottets ställningstagande..................................................................... 49
Regeringskansliets organisation................................................................. 52
Motionen.................................................................................................. 52
Tidigare behandling................................................................................. 52
Utskottets ställningstagande..................................................................... 52
Utrikesförvaltningens organisation m.m. ................................................... 53
Motionerna............................................................................................... 53
Tidigare behandling................................................................................. 53
Utrikesutskottets yttrande ........................................................................ 53
Utskottets ställningstagande..................................................................... 54
Frågor om statsrådens ekonomiska villkor................................................. 54
Motionerna............................................................................................... 54
Gällande ordning...................................................................................... 55
Tidigare behandling................................................................................. 55
Utskottets ställningstagande..................................................................... 56
Presstödet................................................................................................... 56
Motionerna............................................................................................... 56
Propositionen........................................................................................... 56
Avslutade och pågående utredningar....................................................... 57
Tidigare behandling................................................................................. 57
Utskottets ställningstagande..................................................................... 59
Riksdagsförvaltningens årsredovisning...................................................... 60
Redogörelsen ........................................................................................... 60
Utskottets ställningstagande..................................................................... 61
Reservationer................................................................................................ 62
1. Målen för utgiftsområde 1, punkt 1 (M)............................................... 62
2. Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1, punkt 2 (SD)................. 63

3

2015/16:KU1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING  
  Särskilda yttranden....................................................................................... 66
  1. Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1, punkt 2 (M)................... 66
  2. Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1, punkt 2 (C).................... 68
  3. Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1, punkt 2 (L).................... 69
  4. Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1, punkt 2 (KD) ................ 71
  5. Regeringskansliets organisation, punkt 3 (V)....................................... 72
  6. Utrikesförvaltningens organisation m.m., punkt 4 (SD)....................... 72
  7. Utrikesförvaltningens organisation m.m., punkt 4 (V)......................... 73
  Bilaga 1  
  Förteckning över behandlade förslag............................................................ 74
  Proposition 2015/16:1............................................................................... 74
  Redogörelse 2014/15:RS2......................................................................... 75
  Motioner från allmänna motionstiden 2015/16......................................... 75
  Bilaga 2  
  Regeringens och riksdagsstyrelsens lagförslag............................................. 78
  Bilaga 3  
  Regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns och  
  oppositionens anslagsförslag ...................................................................... 106
  Bilaga 4  
  Utskottets anslagsförslag............................................................................ 107
  Bilaga 5  
  Reservanternas anslagsförslag.................................................................... 108
  Bilaga 6  
  Utrikesutskottets yttrande 2015/16:UU1y .................................................. 109
  Tabeller  
  Investeringsplan för 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag............................... 29
  Investeringsplan för 2:3 Riksdagens fastighetsanslag................................... 30

4

2015/16:KU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Målen för utgiftsområde 1

Riksdagengodkännerregeringensförslagtillmålfördemokratipolitiken och för politiken för mänskliga rättigheter.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkterna 5 och 6 samt avslår motion

2015/16:2504 av Andreas Norlén m.fl. (M) yrkandena 7 och 8.

Reservation 1 (M)

2.Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1

a)Ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 2 till lag omändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden med den ändringen att i andra delssatsen i ingressen ska punkten i den föreslagna lydelsen av rubriken närmast före 3 kap. 1 §, tas bort.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 1.

b)Ändring i tullagen

Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 2 till lag om ändring i tullagen (2000:1281).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 2.

c) Ändring i radio- och tv-lagen

Riksdagenantar regeringensförslagibilaga 2tilllagomändringiradio- och tv-lagen (2010:696) med de ändringarna

dels att i 9 kap. 6 § tredje stycket ska benämningen "radio-" ersättas av benämningen "radio",

delsatt i17 kap.11 §förstastycket5respektive 7skahänvisningarna "(9 kap. 13 och 5 §§)" respektive "(16 kap. 58 §§)" ersättas av hänvisningarna"(9 kap.1–3och5 §§)"respektive"(16 kap.5–8 §§)".

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 3.

d) Ändring i lagen om ändring i radio- och tv-lagen

Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 2 till lag omändring i lagen (2015:662) om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 4.

5

2015/16:KU1 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

e) Finansiering av stöd till politiska partier

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 6:6 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 171 200 000 kronor 2017.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 7.

f) Finansiering av ett nytt utvecklingsstöd på medieområdet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 8:1 Presstöd besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på sammantaget högst 70 000 000 kronor för åren 2017 och 2018.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 8.

g)Avskaffande av det särskilda extrastödet för storstadstidningar

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avskaffandet av det särskilda extrastödet för storstadstidningar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 9.

h)Förändrad stödtrappa för hög- och medelfrekventa dagstidningar

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om den förändrade stödtrappan för hög- och medelfrekventa tidningar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 10.

i)Förändrad stödtrappa för lågfrekventa dagstidningar

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om den förändrade stödtrappan för lågfrekventa tidningar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 11.

j)Ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag i bilaga 2 till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 13.

k)Investeringsplaner för Riksdagsförvaltningen

Riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplaner för anslagen 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag och 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2016–2019.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkterna 14 och 16.

6

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 2015/16:KU1

l) Låneram för Riksdagsförvaltningen

Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2016 ta upp lån i Riksgäldskontoretförinvesteringarianläggningstillgångarsomanvänds i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor och för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 500 000 000 kronor.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkterna 15 och 17.

m) Anslagsfinansiering av JO:s anläggningstillgångar

Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2016 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 19.

n) Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 1

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2016 inom utgiftsområdet i enlighet med specifikationen i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkterna 12, 18 och 20 samt avslår motionerna

2015/16:289 av Betty Malmberg (M),

2015/16:2227 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD), 2015/16:2504 av Andreas Norlén m.fl. (M) yrkandena 1–6, 2015/16:2712 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) yrkande 1, 2015/16:3034 av Staffan Danielsson (C),

2015/16:3040 av Kerstin Lundgren (C), 2015/16:3163 av Mathias Sundin m.fl. (FP) och 2015/16:3189 av Per-Ingvar Johnsson m.fl. (C).

Reservation 2 (SD)

3.Regeringskansliets organisation

Riksdagen avslår motion

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1.

4.Utrikesförvaltningens organisation m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:128 av Hans Linde m.fl. (V) yrkande 1 och 2015/16:2105 av Julia Kronlid (SD).

5.Frågor om statsråds ekonomiska villkor

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:120 av Jeff Ahl (SD) delyrkande 1 och 2015/16:2031 av Jeff Ahl (SD) yrkande 2.

7

2015/16:KU1 UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

6.Presstödet

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1241 av Christian Holm Barenfeld och Margareta Cederfelt (båda M),

2015/16:2712 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) yrkande 2 och 2015/16:3060 av Martin Kinnunen (SD).

7.Riksdagsförvaltningens årsredovisning

Riksdagen lägger redogörelse 2014/15:RS2 till handlingarna.

Stockholm den 26 november 2015

På konstitutionsutskottets vägnar

Andreas Norlén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M)*, Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M)*, Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Maria Abrahamsson (M)*, Agneta Börjesson (MP), PatrickReslow (M)*, Emanuel Öz (S), FredrikEriksson (SD), Mathias Sundin

(L)*, Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD)*, EmiliaTöyrä (S), Johan Hedin (C)* och Linus Sköld (S).

* Avstår från ställningstagande under punkt 2, se särskilda yttranden.

8

2015/16:KU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Idettaärendebehandlasregeringensbudgetpropositionför2016idedelarsom rör utgiftsområde 1 Rikets styrelse (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1), Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2014 (redog. 2014/15:RS2) och 23 motionsyrkanden som har väckts under den allmänna motionstiden 2015.

I nämnda del av budgetpropositionen lämnar regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän (JO) förslag om anslag inom utgiftsområdet.

Därutöver föreslår regeringen att riksdagen antar fyra lagförslag, nämligen förslag till lagar om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, i tullagen (2000:1281), i radio- och tv-lagen (2010:696) och i lagen (2015:662) om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).

Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner de mål som föreslås för demokratipolitiken och politiken för mänskliga rättigheter.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016föranslaget6:6 Stödtillpolitiskapartierbeslutaombidragsominklusive

tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst
171 200 000 kronor 2017. Regeringen föreslår dessutom att riksdagen

bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 8:1 Presstöd besluta om bidragsommedförbehovavframtidaanslagpåhögst70 000 000 kronor2017 och 2018.

Slutligen föreslår regeringen att riksdagen godkänner förslagen om avskaffandet av det särskilda extrastödet för storstadstidningar, förändrad stödtrappa för hög- och medelfrekventa dagstidningar och förändrad stödtrappa för lågfrekventa dagstidningar.

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen godkänner de föreslagna investeringsplanerna för anslagen 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag och 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2016–2019 samt bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2016 ta upp lån i Riksgäldskontoret för dels investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor, dels investeringar i fastigheter och tekniskaanläggningar som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 500 000 000 kronor.

Riksdagensombudsmän (JO) föreslår att riksdagen beslutar att JO för 2016 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.

9

2015/16:KU1 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET        
  Regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns förslag till
  riksdagsbeslut samt förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens och
  riksdagsstyrelsens lagförslag finns i bilaga 2.    
  I bilaga 3 finns en sammanställning av regeringens, riksdagsstyrelsens och
  Riksdagens ombudsmäns förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet
  för 2016 och de avvikelser från dessa som Moderata samlingspartiet,
  Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och

Kristdemokraterna föreslår i sina anslagsmotioner.

Den 12 november 2015 lämnade riksdagsdirektören Kathrin Flossing och medarbetare information om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2014 och budgetförslaget för 2016 m.m.

Konstitutionsutskottet har gett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över förslagen i budgetpropositionen och motionerna i de delar som rör utrikesförvaltningen. Utrikesutskottets yttrande finns i bilaga 6.

Under ärendets beredning har Folkpartiet liberalerna bytt partinamn till Liberalerna, med förkortningen (L).

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Rambeslutsprocessen innebär att beslut om statens budget för det närmast följande budgetåret fattas i två steg (11 kap. 18 § riksdagsordningen). I första steget i denna budgetprocess fastställer riksdagen genom ett enda beslut bl.a. en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till. I andra steget i budgetprocessen fastställer riksdagen genom ett enda beslut hur anslagen för varje utgiftsområde ska fördelas inom utgiftsramen. I detta steg beslutas även om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Riksdagen behandlade den 25 november 2015 finansutskottets betänkande 2015/16:FiU1, där budgetpropositionens förslag till utgiftsram för bl.a. utgiftsområde 1 ingår. Summan av de utgifter som hör till utgiftsområdet får högst uppgå till det belopp som riksdagen beslutat. Riksdagen beslutade att bifalla regeringens förslag till utgiftsramar för 2016, vilket innebär att utgifterna för utgiftsområde 1 Rikets styrelse högst får uppgå till sammanlagt 12 717 244 000 kronor.

I detta ärende ska konstitutionsutskottet föreslå för riksdagen hur bl.a. anslagen för utgiftsområde 1 ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagandetill anslag för utgiftsområdet ska somredovisats ovan göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).

10

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2015/16:KU1

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Av 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) följer att i budgetpropositionen ska regeringen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).Avriktlinjernaframgårattriksdagenbeställerochtaremot information om resultatet av statens verksamhet.

Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 1 i budgetpropositionen. Analysen har syftattillattvaraettunderlagförutskottetsbehandlingavbudgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att målen för utgiftsområde 1 och resultatredovisningen för några delområden inom utgiftsområdet behandlas i två inledande avsnitt. I efterföljande avsnitt behandlas de förslag i budgetpropositionen och motionerna som gäller anslag m.m. inom utgiftsområde 1. Därefter behandlas ett antal motionsförslag som har väckts under den allmänna motionstiden 2015. Förslagen i dessa motioner gäller en rad olika frågor med koppling till några av de ändamål och verksamheter som innefattas i utgiftsområde 1. Slutligen behandlas Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2014.

11

2015/16:KU1

Utskottets överväganden

Målen för utgiftsområde 1

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om att dels målet för demokratipolitiken ska vara en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks, dels målet för politiken för mänskliga rättigheter ska vara att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och avslår två motionsyrkanden om en annan lydelse av målet för politiken för mänskliga rättigheter.

Jämför reservation 1 (M).

Propositionen

Gällande mål

Riksdagen har godkänt fyra mål inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Dessa mål rör områdena samepolitik, demokratipolitik, nationella minoriteter och medier. Regeringen har beslutat om ett generellt mål för området länsstyrelserna. Detta mål är dock inte bundet med riksdagen. Länsstyrelserna har emellertid uppgifter inom ramen för de nationella målen som är fördelade på ett stort antal utgiftsområden, och flera av dessa mål är riksdagsbundna. Målen för övriga delområden inom utgiftsområde 1 är inte bundna med riksdagen. Dessa mål behandlas i budgetpropositionen under respektive delområde. Några av målen behandlas dessutom längre fram i detta betänkande i avsnittet Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1.

Sametinget, som bildades 1993, är en förvaltningsmyndighet inom rennäringsområdet. Det är även ett samiskt folkvalt organ med val vart fjärde år. Sametingets verksamhet regleras i sametingslagen (1992:1433) och förordningen (2009:1395) med instruktion för Sametinget. Statsbidrag enligt förordningen (2007:1347) om statsbidrag vid vissa studier i samiska administreras av Sametinget. De övergripande målen för Sametinget är enligt sametingslagen att verka för en levande samisk kultur och att ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur.

Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden och det övergripande målet för samepolitikenärattverkaförenlevandesamiskkulturbyggdpåenekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar. Detta mål godkändes av riksdagen 2005 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

OmrådetdemokratipolitikomfattarValmyndighetens,Justitiekanslernsoch Datainspektionens verksamheter samt utgifter för tilldelningen av Svensk

12

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

författningssamling(SFS).Vidareomfattasarbetetföretthögtochmerjämlikt valdeltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter för medborgarna till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet samt åtgärder för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Därutöver omfattar området demokratipolitik samordning och utveckling av frågor om mänskliga rättigheter på nationell nivå samt stödet till politiska partier.

Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. Detta mål godkändes av riksdagen 2008 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83).

Området nationella minoriteter omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. Den verksamhet som rör de nationella minoriteterna bedrivs även inom bl.a. områdena utbildningspolitik, språkpolitik och samepolitik.

Målet för politiken för nationella minoriteter är att ge skydd för de nationellaminoriteternaochstärkaderasmöjlighetertillinflytandesamtstödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Detta mål godkändes av riksdagen 2008 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83).

Området medier omfattar dagspress, radio och television och är delat mellan utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Under utgiftsområde 1 finns budgetförslag för anslagen 8:1 Presstöd och 8:2 Myndigheten för press, radio och tv.

Målet för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan. Detta mål godkändes av riksdagen 2014 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

Målet, resultatredovisningen och politikens inriktning framöver för området medier behandlas samlat i budgetpropositionen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och bereds således av kulturutskottet.

Förslag

I dag ingår frågor om de mänskliga rättigheterna i det övergripande målet för demokratipolitiken. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen godkänner förslagen om att dels ändra det övergripande målet för demokratipolitiken, dels införa ett nytt övergripande mål för politiken för mänskliga rättigheter.

Regeringen konstaterar att det finns ett ömsesidigt beroende mellan individens möjligheter till inflytande och respekten för de mänskliga rättigheterna. Respekten för dessa grundläggande fri- och rättigheter är enligt regeringen en förutsättning för att individen ska kunna uttrycka sinåsikt, bilda opinion och utkräva ansvar. Samtidigt stärks och förankras de mänskliga

13

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  rättigheterna i ett samhälle med ett brett deltagande och ett aktivt
  samhällsengagemang.
  Enligt regeringen är det angeläget med ett eget övergripande mål för
  politiken för mänskliga rättigheter. I denna del hänvisar regeringen till att
  vikten av att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige
  har lyfts fram i olika sammanhang. Bland annat har Delegationen för
  mänskliga rättigheter i Sverige föreslagit att regeringen ska utveckla tydliga
  nationella mål och indikatorer för de mänskliga rättigheterna (SOU 2010:70
  och 2011:29). Utgångspunkten vid utformningen av ett övergripande mål på
  detta område bör enligt regeringen vara att den svenska rättsordningen ska
  stämma överens med de konventioner som Sverige har anslutit sig till och att
  konventionsåtagandenaskabeaktasvidtillämpningenavsvenskrättinomhela
  den offentliga verksamheten. Regeringen framhåller att det är en skyldighet
  förettlandsregeringattsäkerställaattrespektenfördemänskligarättigheterna
  upprätthålls genom bl.a. effektiv lagstiftning, ett fungerande rättsväsende och
  utbildning.Regeringenföreslårattmåletförpolitikenförmänskligarättigheter
  ska vara att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om
  mänskliga rättigheter. Det föreslagna målet ska enligt regeringen täcka alla
  slags förpliktelser som de internationella åtagandena medför för Sverige som
  konventionsstat. Ett eget övergripande mål för politiken för mänskliga
  rättigheter innebär också enligt regeringen att det övergripande målet för
  demokratipolitiken behöver ändras. Det nya målet för demokratipolitiken
  föreslås vara en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande
  förstärks.

Motionen

Andreas Norlén m.fl. (M) yrkari kommittémotion 2015/16:2504 att riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politiken för mänskliga rättigheter (yrkande 7) och godkänner motionärernas förslag till mål för politiken för mänskliga rättigheter (yrkande 8). Motionärerna anför bl.a. att den lydelse av målet som föreslås exkluderar den svenska rättsliga dimensionen av de mänskliga rättigheterna och den långa tradition som har föregått dessa. Som exempel nämns regleringen av mänskliga rättigheter i regeringsformen och bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ett nytt övergripande mål för politiken för mänskligarättigheterbörenligtmotionärernamotsvaradelångsiktigamålsom regeringen angett i de nationella handlingsplanerna för de mänskliga rättigheterna och som har till uppgift att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Redovisad formulering inrymmer enligt motionärerna väl intentionerna i det nuvarande målet för demokratipolitiken när det gäller mänskliga rättigheter samtidigt som den inte begränsas till internationella åtaganden. Mot den bakgrunden anser motionärerna att lydelsen av det nya målet ska vara att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige.

14

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Tidigare behandling

I Budgetpropositionen för 2009 föreslog regeringen bl.a. att det dåvarande målet för demokratipolitiken skulle upphävas och ersättas med ett nytt, övergripande mål (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1 s. 56). Det nya, övergripande målet skulle enligt regeringen vara en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I en motion yrkades att riksdagen borde återinföra målet för demokratipolitiken i den lydelse det hade t.o.m. 2007 och med innebörden att folkstyrelsen ska värnas och fördjupas.

I sitt ställningstagande delade konstitutionsutskottet den uppfattning som regeringen framförde i propositionen om att demokratin förutsätter ett förverkligande av de mänskliga rättigheterna och att de mänskliga rättigheterna samtidigt förutsätter ett demokratiskt styrelseskick och stärks av en demokrati där människor har makt över den egna vardagen och möjligheter att påverka (bet. 2008/09:KU1 s. 46). Genom att lyfta fram dels den enskilda individensmänskligarättighetersomenförutsättningförettaktivtdeltagande, dels individens möjligheter att utöva inflytande tydliggörs enligt utskottet det ömsesidiga beroendet mellan demokrati och mänskliga rättigheter. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att det gamla målet skulle upphöra att gälla och om att ett nytt, övergripande mål skulle införas. I denna del finns i betänkandet en reservation (S).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i propositionen om behovet av ett eget övergripande mål för politiken för mänskliga rättigheter. Genomattlyftaframdemänskligarättigheternaiettegetmåltydliggörsvikten av att säkerställa full respekt för dessa rättigheter i Sverige. Utskottet har inget att invända mot den föreslagna lydelsen av målet. Ett eget övergripande mål för politiken för mänskliga rättigheter innebär att det övergripande målet för demokratipolitiken behöver ändras. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om målen för demokratipolitiken och för politiken för mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 punkterna 5 och 6) och avstyrker motion 2015/16:2504 (M) yrkandena 7 och 8.

15

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Resultatredovisning för några delområden inom utgiftsområde 1

Propositionen

Sametinget och samepolitiken

Inledning

Som redovisats tidigare ingår samepolitiken i flera utgiftsområden. Som exempel kan nämnas utgiftsområdena 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. När det gäller samisk kultur finns i budgetpropositionen under utgiftsområde 1 en resultatredovisning och en beskrivning av politikens inriktning framöver. Samerna är dessutom erkända som en nationell minoritet och samiskan är erkänd som ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. Området nationella minoriteter behandlas samlat i budgetpropositionen under utgiftsområde 1 och behandlas närmare längre fram.

Vid bedömningen av resultatet av de åtgärder som har vidtagits för en levande samisk kultur används framför allt tre indikatorer. Ett par av de valda indikatorerna mäter samråd med och inflytande för samerna samt Sametingets och andra aktörers arbete med att stärka det samiska språket. En annan indikator är Sametingets och andra myndigheters arbete för ett starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. Bedömningarna utgår främst från Sametingets årsredovisning.

Resultat och inriktning

Resultatredovisningen i budgetpropositionen utgår bl.a. från de ovan redovisade indikatorerna.

När det gäller analyser och slutsatser av resultatredovisningen konstaterar regeringen bl.a.att Sametinget fyller enviktig funktion för att uppnå målet om en levande samisk kultur, bl.a. genom att bevaka att samiska behov beaktas i samhällsplaneringen och att arbeta med det samiska språket och kulturen. För att uppnå det övergripande målet krävs enligt regeringen ytterligare insatser inom en rad områden. Bland annat behöver dialogen mellan Sametinget och regeringen formaliseras i syfte att långsiktigt säkerställa samiskt inflytande och delaktighet. Regeringen lyfter även fram arbetet med en nordisk samekonvention och behovet av att säkra det samiska språkets ställning.

När det gäller arbetets inriktning framöver lyfter regeringen bl.a. fram arbetet med en formaliserad dialog mellan Sametinget och regeringen. Därutöver ska regeringen intensifiera förhandlingarna om en nordisk samekonvention. Dessutom kommer regeringen, i enlighet med vad Sverige meddelat FN:s råd för mänskliga rättigheter, att arbeta för en ratifikation av

16

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

ILO:s1 konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. I denna del framhåller regeringen att en ratifikation dock ytterst är en fråga för riksdagen att besluta om. Inom ramen för regeringens arbete mot rasism ska även den rasism som riktas mot samerna uppmärksammas och bemötas.

Demokratipolitik

Inledning

Av propositionen framgår att det nuvarande målet för området demokratipolitik uppfylls bl.a. genom ett högt och mer jämlikt valdeltagande samtettbreddatochmerjämlikt deltagandeidefolkvaldaförsamlingarna.För att uppnå målet för demokratipolitiken framhålls vidare att medborgarna ska ges stärkta möjligheter till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen. Andra prioriterade frågor för att uppnå målet för demokratipolitiken är att öka den demokratiska medvetenheten och värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

Resultatredovisningen i propositionen görs i förhållande till det övergripandemåletfördemokratipolitikenochtillderesultatsomharuppnåtts inom de ovan redovisade prioriterade områdena. Redovisningen sker också i förhållande till resultatredovisningarna för Justitiekanslern och Datainspektionen. Vidare finns ett avsnitt om arbetet med mänskliga rättigheter.

Resultat och inriktning

När det gäller resultatredovisningen för arbetet med ett högt och mer jämlikt valdeltagande (avsnitt 9.5 i propositionen) redogörs för Valmyndighetens verksamhet och andra åtgärder som har vidtagits på området, bl.a. lagstiftning och informations- och stödinsatser.

Valmyndigheten är en förvaltningsmyndighet som ansvarar för att planera och samordna genomförandet av val och nationella folkomröstningar. När det gäller Valmyndighetens arbete framgår det av propositionen att valen under 2014 till Europaparlamentet och till riksdagen och kommun- och landstingsfullmäktige medförde betydande arbete för Valmyndigheten. Enligt regeringen har Valmyndighetens arbete under 2014 varit ändamålsenligt, och myndigheten har gjort korrekta prioriteringar i arbetet med att genomföra sina kärnuppgifter. Regeringen bedömer dock att det behövs åtgärder för att stärka myndigheten och minska sårbarheten.

Regeringen konstaterar vidare i propositionen att valdeltagandet i Sverige vid valen till Europaparlamentet och till riksdagen och kommun- och

1 Internationella arbetsorganisationen (ILO) är ett av FN:s s.k. fackorgan med uppgift att bevaka frågor om arbetsvillkor, diskriminering m.m. Inom ramen för denna uppgift bevakar ILO sedan många år ursprungsfolkens arbets- och livsvillkor. ILO utarbetar bl.a. konventioner, och 1989 tillkom konvention nr 169. Konventionen innehåller ett antal bestämmelser och åtaganden till skydd för ursprungsfolken.

17

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  landstingsfullmäktige ökade 2014 jämfört med tidigare valår och att den
  övergripande bilden är att valdeltagandet är högt och stigande. Det framhålls
  att en rad faktorer påverkar individers benägenhet att rösta, att den effekt som
  insatser inom regeringens demokratipolitik har på valdeltagandet är svår att
  mäta och avgränsa från andra faktorer som påverkar valdeltagandet och att de
  insatser som har genomförts för att öka valdeltagandet har aktualiserat valens
  och rösträttens betydelse. Sammantaget anser regeringen dock att de
  satsningar som gjorts har varit framgångsrika och bidragit till det ökade
  valdeltagandet vid valen till Europaparlamentet och till riksdagen och
  kommun- och landstingsfullmäktige. Insatser riktade till specifika målgrupper
  såsom unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning har enligt
  regeringen medfört ett ökat intresse för valen och bidragit till en ökad vilja att
  rösta hos dessa grupper. Samtidigt visar utvecklingen på ett behov av
  ytterligare insatser för ett högt och mer jämlikt valdeltagande. I denna del
  framhåller regeringen att det fortfarande är alltför stora skillnader i
  valdeltagandet mellan olika valdistrikt och mellan olika befolkningsgrupper.
  Det är enligt regeringen särskilt angeläget att fortsätta att genomföra insatser
  som kan bidra till att valdeltagandet ökar i socioekonomiskt svaga stadsdelar
  där valdeltagandet är lågt.
  När det gäller arbetets inriktning framöver avser regeringen bl.a. att ge
  Myndigheten för tillgängliga medier i uppdrag att fortsätta driva en webbplats
  som riktar sig till samhällsgrupper som röstar i lägre utsträckning än övriga
  röstberättigade, såsom utrikes födda, unga och personer med
  funktionsnedsättning (avsnitt 9.10.1). Därutöver avser regeringen att under
  2016 arbeta med att förenkla deltagandet i allmänna val för personer med
  funktionsnedsättning. När det gäller Valmyndighetens verksamhet anför
  regeringen att de administrativa och handläggande uppgifterna ska föras över
  till Skatteverket som därmed blir värdmyndighet för Valmyndigheten.
  Regeringen anför vidare att Valmyndigheten ska kvarstå som
  nämndmyndighet utan eget arbetsgivaransvar och att den valda
  organisationsformen inte påverkar myndighetens oberoende i beslutsfattandet
  som central valmyndighet. Med denna förändring skapas enligt regeringen
  förutsättningar för effektivitets- och kvalitetsförbättringar i Valmyndighetens
  verksamhet och myndigheten blir därmed mindre sårbar. När det gäller
  hanteringen av den redovisade organisationsförändringen anför regeringen att
  en promemoria med förslag till Valmyndighetens framtida organisation har
  upprättats (dnr Ku2015/02044/D) och att ett remissmöte om förslagen i
  promemorian har hållits med bl.a. berörda myndigheter och organisationer
  samt med de centrala parterna på det statliga avtalsområdet. Dessutom har
  frågan förankrats hos företrädare för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet,
  Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen kommer att hålla
  riksdagen informerad om den fortsatta processen.
  I propositionen finns vidare en redogörelse för bl.a. lagändringar, vidtagna
  åtgärder och pågående utredningar när det gäller arbetet för ett breddat och
  merjämliktdeltagandeidefolkvaldaförsamlingarna(avsnitt 9.6).Regeringen
18  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

framhåller i propositionen att villkoren för de politiskt förtroendevalda har förändrats under senare år och att kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de folkvalda. Utvecklingen visar enligt regeringen på behovet av ytterligare insatser på området.

Regeringen kommer framöver bl.a. att ge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att stärka ungas möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna genom stöd till unga politiker (avsnitt 9.10.2).

När det gäller resultatredovisningen för arbetet för stärkta möjligheter för medborgarna till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen (avsnitt 9.7) redogörs för bl.a. pågående utredningar, demokratiforskning, medborgardialog med stöd av it och i den lokala beslutsprocessen samt EU:s medborgarinitiativ.Enligtregeringenfinnsdet ettbrettintressefördelaktighet i politiska beslutsprocesser mellan valen.

Regeringen har beslutat att under 2015 ge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att fördela medel till organisationer inom det civila samhället som vill upprätta lokala resurscenter för demokratisk delaktighet i områden med ett lågt valdeltagande och områden med en svag demokratiskdelaktighetiövrigt(avsnitt 9.10.3).Regeringenavserattfortsätta med satsningen på lokala resurscenter under 2016–2018.

I propositionen finns även en redogörelse för vidtagna åtgärder och pågående utredningar när det gäller arbetet för en ökad demokratisk medvetenhet (avsnitt 9.8). Enligt regeringen är tilltron till demokratin väl förankrad i det svenska samhället. Det finns dock grupper i samhället som har ett lägre förtroende för demokratin i Sverige och inomEU. Det finnsdärför ett fortsatt behov att arbeta för att öka förtroendet för demokratin i dessa grupper.

Regeringens arbete framöver handlar om att på olika sätt stärka det demokratiska samtalet (avsnitt 9.10.4). Bland annat har Kungliga biblioteket fått i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi. I uppdraget ingår att belysa bibliotekens roll för att främja det demokratiska samtalet, den fria åsiktsbildningenochförmågantillkritiskanalysochkällkritik.Regeringenhar även beslutat att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund i uppdrag att föra en dialog med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med frågor som rör demokrati och demokratisk medvetenhet.

När det gäller resultatredovisningen för arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (avsnitt 9.9) redogörs för vidtagna åtgärder och pågående utredningar. Regeringen framhåller att arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism ständigt måste pågå och utvecklas för att möta nya hot. I syfte att ge en helhetsbild av regeringens arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har regeringen beslutat att överlämna skrivelsen Åtgärder för att stärka samhällets motståndskraft mot våldsbejakande extremism (skr. 2014/15:144) till riksdagen.2 Syftet med skrivelsen är enligt regeringen att tydliggöra utgångspunkter, insatsområden

2 Skrivelsen bereds av konstitutionsutskottet i ett separat betänkande (bet. 2015/16:KU4).

19

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  och målgrupper för arbetet under den tid som den nationella samordnarens
  uppdrag pågår.
  I propositionen finns även resultatredovisningar för Justitiekanslerns och
  Datainspektionens verksamheter (avsnitt 9.11).
  Justitiekanslern hade under 2014 som mål att vaka över tryckfriheten och
  yttrandefriheten samt värna integriteten och rättssäkerheten i den offentliga
  verksamheten. Av propositionen framgår att myndigheten ska med hög
  kvalitet och effektivitet bevaka statens rätt samt medverka till att
  rättstillämpningen är effektiv och av hög kvalitet.
  Regeringen bedömer att Justitiekanslern har uppfyllt de mål och uppgifter
  somregeringen har satt upp för verksamheten. Det är enligt regeringen av vikt
  att myndigheten fortsätter med det utvecklingsarbete som bedrivs för att
  vidareutveckla och effektivisera verksamheten.
  Datainspektionenhadeunder2014sommålatt upptäckaochförebyggahot
  mot den personliga integriteten. Av propositionen framgår bl.a. att
  myndighetens verksamhet främst ska inriktas på dels områden som bedöms
  vara särskilt känsliga ur ett integritetsperspektiv, dels nya företeelser och
  användningsområden av teknik. Vidare ska myndigheten prioritera de
  områden där risken för missbruk eller felaktig användning bedöms vara
  särskilt stor.
  RegeringenbedömerattDatainspektionenharuppfylltdemålochuppgifter
  som regeringen har satt upp för verksamheten. Med utgångspunkt i ett
  omfattande uppdrag och ett föränderligt och växande arbetsfält har
  Datainspektionen enligt regeringen gjort väl avvägda prioriteringar i sin
  verksamhet under året.
  I propositionen finns även en redogörelse för arbetet med mänskliga
  rättigheterochvilkaresultatindikatorerochandrabedömningsgrundersomhar
  använts (avsnitt 9.13). Regeringen framhåller bl.a. att genom de insatser som
  genomförts har ett brett arbete påbörjats för att stärka medvetenheten och
  kunskaperna om mänskliga rättigheter inom den offentliga verksamheten. I
  denna del understryker regeringen att det dock saknas dels en samlad strategi
  för ett systematiskt arbete för de mänskliga rättigheterna i Sverige, dels ett
  oberoende granskningsorgan.
  När det gäller arbetet framöver anför regeringen bl.a. att den avser att
  återkomma till riksdagen med en ny strategi för arbetet med mänskliga
  rättigheter i Sverige (avsnitt 9.14). En viktig del i denna strategi är enligt
  regeringenattföreslåattdetskainrättasenoberoendenationellinstitutionmed
  uppgift att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i enlighet med de s.k.
  Parisprinciperna.Enligtdessaprinciperbörennationellinstitutiongesettbrett
  mandat som är tydligt formulerat i grundlag eller annan lag. Institutionens
  sammansättning och verksamhetsområde bör också enligt principerna
  specificeras i lag.

20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Nationella minoriteter

Inledning

I propositionen framhåller regeringen att målet för politiken för nationella minoriteter ska följas upp inom tre delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272).

I propositionen finns en redogörelse för vilka resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder som har använts för de tre delområdena.

Resultat och inriktning

I propositionen redovisas dels hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk efterlevs, dels vilka informations- och kunskapshöjande insatser som gjorts för att förstärka de nationella minoriteternas rättigheter. Vidare finns en redogörelse för resultaten av insatser inom de ovan nämnda delområdena (avsnitt 10.4).

När det gäller delområdet diskriminering och utsatthet redogörs i propositionen för Diskrimineringsombudsmannens och andra aktörers arbete, särskilda insatser för romsk inkludering och jämställdhetssatsningen för att motverka diskriminering av nationella minoriteter. För delområdet inflytande och delaktighet finns en redogörelse över bl.a. samråds- och stödformer. När detgällerdelområdetspråkochkulturellidentitetfinnsbl.a.enredogörelseför insatser för kultur, språkvård och revitalisering. Vidare finns en redogörelse över särskilda insatser för romsk inkludering.

Enligt regeringen har den positiva utvecklingen inom förvaltningsområdena avstannat något under det senaste året (avsnitt 10.4.3). Detta beror bl.a. på otydligheter i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt på nya behov och önskemål från berörda aktörer. Vidare framhåller regeringen att uppföljningen från Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget indikerar att den pågående språkbytesprocessen med en övergång från de nationella minoritetsspråken till majoritetsspråket måste brytasochvändasförattnåmåletomattstödjadehistoriskaminoritetsspråken så att de hålls levande.

När det gäller arbetet med romsk inkludering anför regeringen bl.a. att kommunernas intresse för att arbeta med dessa frågor ökar. Vidare framhåller regeringen att Kommissionen mot antiziganism har bidragit till att synliggöra de utbredda fördomarna mot romer och den upplevda ökade diskrimineringen i gruppen. Regeringen anser, i enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2014/15:KU16, rskr. 2014/15:156), att det behövs fortsatta satsningar för bekämpandet av antiziganism och för romsk inkludering.

Enligt regeringen kommer arbetet framöver bl.a. att inriktas på fortsatta satsningar inom utbildningsområdet och på kommunal nivå (avsnitt 10.5). Regeringen kommer även att se över bl.a. den aktuella lagstiftningen på området och behovet av att ytterligare förtydliganden kopplas till Sveriges

21

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  konventionsåtaganden i syfte att säkerställa de nationella minoriteternas
  rättigheter såväl inom som utanför förvaltningsområdena. Inför översynen
  kommer också samråd att genomföras med företrädare för de nationella
  minoriteterna.
  När det gäller arbetet med strategin för romsk inkludering avser regeringen
  att i enlighet med vad som aviserades i 2015 års ekonomiska vårproposition
  avsätta ytterligare resurser under 2016–2019 (prop. 2014/15:100 avsnitt 7.2).
  I denna del anför regeringen att det är viktigt att säkerställa långsiktighet i
  myndigheters och kommuners arbete med romsk inkludering, att fler
  samhällsaktörer behöver involveras i arbetet och att det romska civila
  samhället och berörda myndigheter och kommuner ska konsulteras när
  kommande insatser utformas. Regeringen kommer också att följa arbetet vid
  Kommissionen mot antiziganism som lämnar sin slutredovisning till
  regeringen i maj 2016. Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande
  om fortsatta satsningar för bekämpandet av antiziganism och för romsk
  inkludering kommer därmed att fortsätta.
  Länsstyrelserna
  Inledning
  Länsstyrelsernaärstatensregionalaföreträdare.Detfinns21 länsstyrelsersom
  bl.a. har uppgifter som rör livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna
  veterinära frågor, regional tillväxt, infrastrukturplanering, hållbar
  samhällsplanering och boende, energi och klimat, kulturmiljö, skydd mot
  olyckor, krisberedskap och civilt försvar, naturvård samt miljö- och
  hälsoskydd,lantbrukochlandsbygd,fiske,regionaliseradrovdjursförvaltning,
  folkhälsa, jämställdhet och integration. Utöver dessa uppgifter anges i
  förordningen(2007:825)medlänsstyrelseinstruktionattvissalänsstyrelserhar
  särskilda uppgifter, bl.a. förvaltning av vattendistrikt, fjällfrågor, vissa
  rennäringsfrågor, tillsyn rörande penningtvätt och frågor om tillstånd att
  anordnakampsportsmatcher.Förmångaavdeoffentligaåtagandensomutförs
  av kommuner eller andra aktörer har länsstyrelserna även uppgifter som rör
  samordning, tillsyn, uppföljning och utvärdering.
  Regeringens mål för området länsstyrelserna är att nationella mål ska få
  genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och
  förutsättningar. Målet gäller för samtliga län oavsett ansvars- och
  uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna.
  Som redovisats tidigare har länsstyrelserna uppgifter inom ramen för
  nationella mål. Dessa mål är fördelade på ett stort antal utgiftsområden, och
  flera av målen är bundna med riksdagen. Målen återfinns under respektive
  utgiftsområde.
  Resultatredovisningen för länsstyrelserna avser deras verksamheter inom
  samtliga berörda utgiftsområden och utgår i huvudsak från de uppgifter som
  de har fått i regleringsbrevet för 2014.

22

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

I regleringsbrevet för 2015 har länsstyrelserna fått i uppdrag att lämna förslag på utveckling av ett antal resultatindikatorer för att tydliggöra hur de bidrar till att uppfylla målet för länsstyrelserna. I årsredovisningarna för 2014 redovisar länsstyrelserna värden för elva resultatindikatorer. Tidsserien för indikatorerna är 2012–2014, men för ett fåtal indikatorer saknas värden för 2014.

Resultat och inriktning

Av propositionen framgår att resultatredovisningen utgår från bl.a. sju av länsstyrelsernas verksamhetsområden enligt förordningen med länsstyrelseinstruktion (avsnitt 8.4.2). Områdena har valts bl.a. utifrån deras storleksmässiga betydelse för länsstyrelsernas totala verksamhet. Resultatredovisningen delas således upp i sju avsnitt: a) samordnings- och sektorsövergripande arbete, b) naturvård och miljöskydd, c) lantbruk och landsbygd, livsmedelskontroll samt djurskydd, d) hållbar samhällsplanering och bostadsmarknad, e) integration, migration och mänskliga rättigheter, f) jämställdhet och g) krisberedskap. Därutöver finns en redovisning av ärendehandläggning och service, personal och kompetens samt ekonomi och finansiering.

När det gäller analyser och slutsatser av resultatredovisningen konstaterar regeringen bl.a. att verksamheten i länsstyrelserna bedöms ha bedrivits på ett tillfredsställande sätt, att de flesta av länsstyrelsernas verksamheter har kunnat genomföras likvärdigt eller på ett bättre sätt än 2013 och att det finns delar av länsstyrelsernas verksamhet som behöver förbättras.

I propositionen redogör regeringen även för sina vidtagna och planerade åtgärder samt för utredningsuppdrag. Vidare anges att länsstyrelsernas verksamhet i stor utsträckning också påverkas av de politiskainriktningar som anges för andra utgiftsområden och som redovisas under respektive utgiftsområde.

När det gäller politikens inriktning framöver anför regeringen bl.a. att den nuvarande indelningen av län och landsting inte är tillräckligt ändamålsenlig och effektiv (avsnitt 8.5). Regeringen har därför tillsatt en kommitté med uppdraget att föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting (dir. 2015:77). Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 31 augusti 2017.

I budgetpropositionen finns även en redogörelse för prioriterade satsningar framöver. Bland annat framhåller regeringen länsstyrelsernas miljöarbete och mottagandet av nyanlända flyktingar. Regeringen kommer också att fortsätta arbetet med att se över och renodla länsstyrelsernas finansiering. I denna del konstaterar regeringen att finansieringen av länsstyrelsernas verksamhet via anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. har minskat under senare år, att denna anslagsfinansiering i dag motsvarar ungefär hälften av den totala finansieringen av länsstyrelsernas verksamhet och att nära hälften av länsstyrelsernas förvaltningskostnader finansieras via tillfälliga medel som

23

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  fördelasvia sakanslag. Den redovisadeutvecklingen innebär enligt regeringen
  betydande utmaningar för länsstyrelserna att bedriva en effektiv,
  ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet.

Utskottets bedömning

Som en del i konstitutionsutskottets löpande uppföljning har utskottet analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområde 1. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Inledningsvis kan utskottet konstatera att regeringens resultatredovisning i stort är utformad på ungefär samma sätt som i föregående års budgetproposition. När det gäller den del av samepolitiken somrör en levande samisk kultur finns det dock i årets budgetproposition under utgiftsområde 1 Rikets styrelse en resultatredovisning och en beskrivning av politikens inriktning framöver. Utskottet välkomnar detta.

När det gäller strukturen på regeringens resultatredovisning och redovisningen av gjorda insatser anser utskottet att dessa i stort är bra. Möjligen skulle dessa delar kunna konkretiseras något. Utskottet vill i denna del framhålla att det är angeläget att resultatredovisningens struktur är logisk och tydlig, då detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de leder till. Det är vidare önskvärt att redovisningen koncentreras till att redovisa och bedöma faktiskt uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till målen och att sambanden mellan mål, resultat och regeringens budgetförslag tydligt framgår.

Slutligen noterar utskottet att när det gäller budgetpropositionens härledningstabeller saknas det ibland förklaringar till de förändringar av anslagsnivåerna som redovisas. Utskottet vill i denna del understryka att det är angeläget att innebörden av de förändringar i härledningstabellerna som redovisas på ett eller annat sätt tydligt framgår av budgetpropositionen.

24

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med regeringens, riksdagsstyrelsens respektive Riksdagens ombudsmäns förslag, antar med några smärre ändringar regeringens och riksdagsstyrelsens lagförslag, lämnar med en justering de bemyndiganden som regeringen och riksdagsstyrelsen har begärt, godkänner regeringens förslag om avskaffande av det särskilda extrastödet för storstadstidningar och om förändrad stödtrappa för hög-, medel- och lågfrekventa dagstidningar, godkänner två investeringsplaner och beslutar att Riksdagens ombudsmän får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. Oppositionspartiernas anslagsmotioner och motionerna om kommunernas anslutning till förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska och om länsstyrelsernas djurskyddskontroller avslås.

Jämför reservation 2 (SD) och särskilda yttranden 1 (M), 2 (C), 3 (L), 4 (KD).

Propositionen

Kungliga hov- och slottsstaten

Verksamheten

Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten ska användas för att täcka utgifter för statschefens officiella funktioner, inklusive utgifter för kungafamiljen. Därutöver ska anslaget användas för Kungliga hov- och slottsstatens förvaltningsutgifter.

Kungliga hovstaterna är den officiella beteckningen på den organisation somidagligttalkallashovetochsomhartillhuvuduppgiftattbiståstatschefen och övriga medlemmar av kungafamiljen i deras officiella plikter. En annan uppgift är att vårda det kungliga kulturarvet och att visa detta kulturarv för allmänheten. I budgetsammanhang delas hovet in i kungliga hovstaten (hovstaten) och kungliga slottsstaten (slottsstaten).

De anslagsmedel som avser hovstaten uppgick under 2014 till drygt 64 miljoner kronor. Från denna del av anslaget finansieras kostnader för bl.a. representation, statsbesök, resor, transporter och personal. Anslaget täcker även sådana levnadsomkostnader som är direkt kopplade till statschefsfunktionen.

Slottsstaten omfattar Husgerådskammaren, inklusive Bernadottebiblioteket, och Ståthållarämbetet. Husgerådskammaren svarar för förvaltningen, underhållet och vården av de kungliga slottens konstverk, möbler och andra inventarier. Ståthållarämbetet svarar för tillsynen och

2015/16:KU1

25

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  förvaltningen av de kungliga slotten med tillhörande byggnader och
  parkanläggningar. Därutöver ansvarar ämbetet för visningsverksamheten vid
  de kungliga slotten. De anslagsmedel som avser slottsstaten uppgick 2014 till
  drygt 62 miljoner kronor.
  Anslagssparandet uppgick under 2014 till 956 000 kronor (under 2013
  uppgick det till 766 000 kronor och under 2012 till 1 057 000 kronor).
  Den verksamhet som hovstaten bedriver omfattas inte av Riksrevisionens
  granskning enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
  Revisionen utförs av en extern revisor vars bedömning är att årsredovisningen
  för hovstaten i allt väsentligt är rättvisande.
  Riksrevisionen, som har granskat slottsstatens årsredovisning för
  räkenskapsåret 2014, bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är
  rättvisande.

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten ska uppgå

till 135 378 000 kronor för 2016. Förslaget innebär en ökning med
7 856 000 kronor jämfört med innevarande år, vilket, utöver pris- och

löneomräkning, beror på en ökning av anslaget för att stärka säkerheten vid de kungliga slotten.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Verksamheten

Anslaget2:1 Riksdagensledamöterochpartierm.m.skaanvändasförarvoden och reseersättningar till riksdagens ledamöter, pensioner och ekonomiskt stöd till före detta riksdagsledamöter och stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernasarbeteiriksdagen.Anslagetskaävenanvändasförtalmannens verksamhet, resor och representation samt för utskottens besök, resor och utfrågningar. Därutöver ska anslaget täcka kostnader för internationellt och interparlamentariskt samarbete samt bidrag till interparlamentariskt samarbete. Kostnader för språkutbildning till riksdagens ledamöter samt bidrag till föreningar i riksdagen ryms också inom anslaget.

Av propositionen framgår bl.a. att riksdagen som det främsta demokratiska statsorganethar konstitutionellt fastställdauppgifteridetsvenskastatsskicket. Riksdagen med dess ledamöter har som folkets främsta företrädare också en central roll i opinionsbildningen och en skyldighet att verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Riksdagen har även uppgifter som följer av internationella åtaganden och av medlemskapet i Europeiska unionen (EU).

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen samt särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning.

26

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 62 156 000 kronor (under 2013 uppgick det till 56 409 000 kronor och under 2012 till 36 227 000 kronor).

Lagändring

Stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen regleras i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Stödet till partigrupperna i riksdagen för politiskasekreteraretillriksdagensledamöterberäknas medutgångspunktiett månatligt belopp per person i enlighet med nämnda lag. Stödet är avsett att täcka kostnaderna för handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter och beräknas efter normen en politisk sekreterare per riksdagsledamot. Riksdagsstyrelsen föreslåribudgetpropositionenatt10 §lagenomstödtillriksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen ska ändras på så sätt att det görs en uppräkning av månadsbeloppet för stödet till politiska sekreterare med ca 2,5 procent från nuvarande 57 900 kronor till 59 300 kronor. För ovanstående ändamål föreslås därför också att nivån på anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. höjs med 5 863 000 kronor för stödet till partigrupperna i riksdagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Anslaget

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ska uppgå till 867 133 000 kronor för 2016. Förslaget innebär en ökning med 15 263 000 kronor jämfört med innevarande år, vilket utöver den ovan nämnda höjningen av månadsbeloppet för stödet till politiska sekreterare även inkluderar pris- och löneomräkning. Enligt riksdagsstyrelsen bör det preliminärt tilldelade anslaget för 2016 – med reservation föruppräkningen av stödet till politiska sekreterare – kunna rymma den ordinarie verksamheten.

Riksdagens förvaltningsanslag

Verksamheten

Anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag ska användas för Riksdagsförvaltningens förvaltningsutgifter, bidrag till föreningar i riksdagen ochresebidragtillskolorna.Därutöverskaanslagetanvändastillkostnaderför stipendier till skolungdomar samt kostnader för nämnder och riksdagsorgan enligt lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har endast en verksamhetsgren: Stöd till den parlamentariska processen. Förvaltningens huvuduppgift är att ge stöd vid behandlingen av riksdagens ärenden och att tillhandahålla de resurser och den service som kammaren, utskotten, EU- nämnden, riksdagsledamöterna och de övriga riksdagsorganen behöver. Riksdagsförvaltningen ska dessutom informera om riksdagens arbete och frågor som rör EU. Vidare ska myndigheten handlägga ärenden som rör

27

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  riksdagens internationella kontakter och ansvara dels för vården av riksdagens
  byggnader och samlingar, dels för de myndighets- och förvaltningsuppgifter
  som anges i bl.a. riksdagsordningen.
  Den 12 november 2015 besökte riksdagsdirektören Kathrin Flossing med
  medarbetare konstitutionsutskottets sammanträde och lämnade bl.a.
  informationompågåendearbeteinomRiksdagsförvaltningenmedattutveckla
  och förbättra informationen om riksdagens arbete och beslut samt om
  resultatet av en organisationsförändring inom Riksdagsförvaltningen när det
  gäller EU-informationen till allmänheten. Bland annat uppgavs att våren 2014
  påbörjades ett arbete med att förbättra riksdagens webbplats, att arbetet
  alltjämt pågår och att den nya webbplatsen så småningom kommer att
  utvärderas. Det framkom vidare att det har gjorts en översyn av
  organisationsförändringen inom Riksdagsförvaltningen när det gäller EU-
  informationen till allmänheten och att riksdagsdirektören i mars 2015
  beslutade om inriktningen på detta arbete framöver. Bland annat kommer EU-
  informationen till allmänheten att inriktas på EU:s institutioner,
  beslutsprocesseninomEUoch riksdagensarbete medEU-frågor.Detkommer
  även att satsas på kompetensutveckling av den personal inom
  Riksdagsförvaltningen som arbetar med dessa frågor.
  Enligt riksdagsstyrelsen har Riksdagsförvaltningen under 2014 i allt
  väsentligt utfört de uppdrag som ålagts myndigheten med tillfredställande
  resultat. Riksdagsförvaltningen har bl.a. säkerställt att riksdagen har kunnat
  fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen.
  För en mer utförlig redogörelse av arbetet i riksdagen hänvisas till
  Riksdagens årsbok för riksmötesåret 2013/14, Riksdagsförvaltningens
  årsredovisning för verksamhetsåret 2014 (redog. 2014/15:RS2) och utskottens
  egna verksamhetsberättelser.
  Anslagssparandet uppgick under 2014 till 42 913 000 kronor (under 2013
  uppgick det till 28 731 000 kronor och under 2012 till 34 350 000 kronor).
  EnligtRiksrevisionensuppfattninggerårsredovisningeneniallaväsentliga
  avseendenrättvisandebildavRiksdagsförvaltningensfinansiellaställningden
  31 december 2014.

Anslaget m.m.

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag ska uppgå till 715 382 000 kronor för 2016. Förslaget innebär en ökning med 9 736 000 kronor jämfört med innevarande år, vilket motsvarar uppräkningen av anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

RiksdagsstyrelsenföreslårvidareattRiksdagsförvaltningenbemyndigasatt för 2016 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor.

28

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Investeringsplan

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag för 2016– 2019. Investeringsplanen framgår av följande tabell.

Investeringsplan för 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Miljoner kronor

  Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat Beräknat
  2014 2015 2016 2017 2018 2019
Anläggningstillgångar 22,7 31,6 45,0 45,0 45,0 45,0
Summa 22,7 31,6 45,0 45,0 45,0 45,0
investeringar            
Anslag            
Lån i 22,7 31,6 45,0 45,0 45,0 45,0
Riksgäldskontoret            
Summa finansiering 22,7 31,6 45,0 45,0 45,0 45,0

Nivånpådeinvesteringarsomföreslåsgenomförasunderperioden2016–2019 beräknas ligga på ungefär samma nivå som tidigare år.

Riksdagens fastighetsanslag

Verksamheten

Anslaget2:3 Riksdagensfastighetsanslag skaanvändasför atttäckakostnader för särskilt beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens egna fastigheter och bostadsrätter. Det ska också användas för kostnader för renovering och underhåll, evakueringslokaler i samband med renoveringsarbeten, fast inredning och konst samt it-system kopplade till denna verksamhet. Anslaget ska även täcka kostnader för räntor och avskrivningar för ovanstående.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 14 960 000 kronor (under 2013 uppgick det till 51 328 000 kronor och under 2012 till 38 066 000 kronor).

Anslaget m.m.

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag ska uppgå till 100 000 000 kronor för 2016. Förslaget innebär en ökning med 10 000 000 kronor jämfört med innevarande år, vilket beror på ökade kostnader för underhåll.

RiksdagsstyrelsenföreslårvidareattRiksdagsförvaltningenbemyndigasatt för 2016 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniskaanläggningarsominklusivetidigaregjordupplåning uppgårtillhögst 500 000 000 kronor.

29

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Investeringsplan

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2016–2019. Investeringsplanen framgår av följande tabell.

Investeringsplan för 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Miljoner kronor

  Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat Beräknat
  2014 2015 2016 2017 2018 2019
Anläggningstill- 4,4 0,1 10,0 10,0 10,0 10,0
gångar fastigheter            
Underhåll- och 57,7 13,9 30,0 40,0 40,0 40,0
renoveringsplan,            
fastigheter            
Summa 62,1 14,0 40,0 50,0 50,0 50,0
investeringar            
Anslag            
Lån i 62,1 14,0 40,0 50,0 50,0 50,0
Riksgäldskontoret            
Summa 62,1 14,0 40,0 50,0 50,0 50,0
finansiering            

Nivånpådeinvesteringarsomföreslåsgenomförasunderperioden2016–2019 beräknas ligga på samma nivå som tidigare år.

Riksdagens ombudsmän (JO)

Verksamheten

Anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) ska användas för JO:s förvaltningsutgifter och anskaffningar av anläggningstillgångar.

Riksdagens ombudsmän har till uppgift att utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar (13 kap. 6 § regeringsformen och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän). Det främsta syftet med JO:s verksamhet är att främja rättssäkerheten.

Av budgetpropositionen framgår att de övergripande målen för JO:s verksamhet är att genom tillsyn över efterlevnaden av lagar och andra författningar hos dem som utövar offentlig verksamhet främja rättssäkerheten och höja den rättsliga kvalitetsnivån i myndighetsutövningen och att främja den internationella spridningen av idén om rättslig kontroll genom oberoende ombudsmannainstitutioner. Till de övergripande målen hör vidare att fullgöra de uppgifter som ankommer på det nationella besöksorganet National Preventive Mechanism enligt det fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Opcat). Därtill

30

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

kommer att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv och att handläggningstiderna och ärendebalansen ska hållas på en rimlig nivå.

I propositionen framhåller JO att konstitutionsutskottet har betonat att klagomålsprövningen är JO:s viktigaste uppgift och den som är bäst ägnad att uppfylla syftet med JO:s verksamhet i stort. Enligt JO har denna verksamhet också prioriterats under 2014. Vidare framhålls i propositionen att ärendebalansen och antalet ärenden i balans som är äldre än ett år har minskat 2014 jämfört med föregående år. JO konstaterar vidare att målet för inspektionsverksamheten har nåtts och att det är myndighetens bedömning att ärendehandläggningen har hållit samma höga kvalitet som under tidigare år.

För en mer utförlig redogörelse av JO:s arbete hänvisas till myndighetens ämbetsberättelse för verksamhetsåret 2013-07-01–2014-06-30 samt till årsredovisningen för 2014.3

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 10 962 000 kronor (under 2013 uppgick det till 10 911 000 kronor och under 2012 till 12 039 000 kronor).

Riksrevisionen har för 2014 bedömt årsredovisningen som i allt väsentligt rättvisande.

Anslaget m.m.

JO föreslår att anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) ska uppgå till
89 041 000 kronor för 2016. Förslaget innebär en ökning med

2 799 000 kronor jämfört med innevarande år, vilket motsvarar kostnader för införskaffande av juridiska rättskällor och en uppräkning av anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

Därutöver föreslår JO att riksdagen beslutar att JO för 2016 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.

Sametinget

Verksamheten

Anslaget 3:1 Sametinget ska användas för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums förvaltningsutgifter. Anslaget ska även täcka utgifter för statsbidrag till Samefonden. Verksamheten behandlas närmare i avsnittet Resultatredovisning för några delområden inom utgiftsområde 1.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till –612 000 kronor (under 2013 uppgick det till –24 000 kronor och under 2012 till 128 000 kronor).

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 3:1 Sametinget ska uppgå till
40 897 000 kronor för 2016. Förslaget innebär en ökning med

3 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse bereds av konstitutionsutskottet i ett separat betänkande (bet. 2015/16:KU7).

31

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN            
  2 386 000 kronor jämfört med innevarande år, vilket beror på en årlig
  förstärkning av anslaget med 2 000 000 kronor och en uppräkning av anslaget
  till följd av pris- och löneomräkning.          
  Regeringskansliet m.m.            
  Verksamheten                
  Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ska användas för Regeringskansliets
  förvaltningsutgifter. Anslaget ska även täcka utgifter för
  utrikesrepresentationen,kommittéväsendetochgemensammaändamål(hyror,
  kapitalkostnader m.m.).            
  Målet för Regeringskansliet är att vara ett effektivt och kompetent
  instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin
  politik.                  
  I propositionen finns en redogörelse för Regeringskansliets verksamhet
  under 2014. Regeringskansliet, kommittéerna och utlandsmyndigheterna hade
  vid utgången av 2014 tillsammans 4 637 tjänstgörande (exklusive
  lokalanställda vid utlandsmyndigheterna), varav ca 4 procent var anställda
  enligt det s.k. politikeravtalet. Antalet tjänstgörande ökade med 6 personer
  under 2014.                
  Av propositionen framgår att den 1 augusti 2015 bestod
  utrikesrepresentationen av 103 utlandsmyndigheter, varav 89 ambassader,
  7 konsulat samt 7 representationer och delegationer.      
  Mellan den 1 januari 2000 och 1 augusti 2015 beslutade regeringen att
  öppna 23 ambassader och 4 karriärkonsulat. För samma period beslutade
  regeringen att stänga 21 ambassader och 7 karriärkonsulat.    

Regeringen har ambitionen att öka antalet utlandsmyndigheter med inriktning på främjandeverksamhet.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 373 840 000 kronor (under 2013 uppgick det till 457 283 000 kronor och under 2012 till 387 061 000 kronor).

RiksrevisionenangerattRegeringskanslietsårsredovisningiallaväsentliga avseenden har upprättats i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionen har bedömt att Regeringskansliets årsredovisning för räkenskapsåret 2014 i allt väsentligt är rättvisande.

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ska uppgå till 7 098 798 000 kronor för 2016. Förslaget innebär en ökning med 399 927 000 kronor jämfört med innevarande år, vilket bl.a. beror på tidigare aviserade ökningar av anslaget, pris- och löneomräkning och förändringar av valutakurser och lokalkostnader i utlandet.

32

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Länsstyrelserna m.m.

Verksamheten

Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ska användas för de 21 länsstyrelsernas förvaltningsutgifter samt för ersättningar till samverkansorgan och landsting för de uppgifter som dessa har övertagit från länsstyrelserna enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen och lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Vidare ska anslaget användas för regeringens behov av vissa mindre utvecklingsinsatser och visst europeiskt samarbete. Därutöver ska anslaget täcka utgifter för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i de territoriella programmen Nord, Sverige–Norge, Botnia–Atlantica och Norra Periferin samt delfinansiering av förvaltningsorganisationen för Laponiatjuottjudus enligt laponiaförordningen (2011:840). Verksamheten behandlas närmare i avsnittet Resultatredovisning för några delområden inom utgiftsområde 1.

Två motioner som behandlas i detta budgetbetänkande rör länsstyrelsernas djurskyddskontroller. När det gäller denna fråga framhåller regeringen i budgetpropositionen att länsstyrelserna sedan flera år kontinuerligt arbetar med att på olika sätt stärka och förbättra djurskyddskontrollen (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 s. 74). Regeringen har också gett Jordbruksverket och länsstyrelserna i uppdrag att analysera resursanvändningen för djurskyddskontrollen och möjliga effektiviseringar. Av analysen framgår att länsstyrelserna prioriterardjurskyddsarbetethögtochatt merresurseranvänds för djurskyddsarbetet än de som tillförts sedan förstatligandet av djurskyddskontrollen 2009. Analysen visar också enligt regeringen att effektiviteten i kontrollarbetet har ökat något 2014 jämfört med föregående år. Länsstyrelserna har också vidtagit fler djurskyddsåtgärder per årsarbetskraft jämfört med 2013. Resultatet visar emellertid att det finns stora skillnader mellan länsstyrelserna i såväl förutsättningarna för att bedriva kontrollarbetet som i effektiviteten i arbetet. Sammantaget anser regeringen att länsstyrelsernas arbete med att utveckla djurskyddskontrollerna behöver fortsätta.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 36 420 000 kronor (under 2013 uppgick det till 42 811 000 kronor och under 2012 till 46 847 000 kronor).

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ska uppgå till
2 595 248 000 kronor för 2016, vilket innebär en ökning med
60 843 000 kronor (inklusive bl.a. pris- och löneomräkning) jämfört med
innevarande år. Ökningen beror bl.a. på ett årligt tillskott om
25 000 000 kronor fr.o.m. 2016 för länsstyrelsernas miljöarbete och

20 000 000 kronor fr.o.m. 2016 för att förstärka länsstyrelsernas arbete med mottagande och bosättning av nyanlända.

33

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänna val och demokrati

Verksamheten

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ska användas för utgifter för val, utveckling och uppföljning av demokratipolitiken samt åtgärder för att dels värna demokratin mot våldsbejakande extremism, dels främja de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Därutöver ska anslaget täcka de administrationskostnader som är en förutsättning för att göra insatser inom området. Verksamheten behandlas närmare i avsnittet Resultatredovisning för några delområden inom utgiftsområde 1.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 6 218 000 kronor (under 2013 uppgick det till 5 317 000 kronor och under 2012 till 6 165 000 kronor).

Anslaget

Regeringenföreslårattanslaget6:1 Allmännavalochdemokratiskauppgåtill 58 340 000 kronor för 2016. Förslaget innebär en ökning med 10 000 000 kronor jämfört med innevarande år. Ökningen beror på ett årligt tillskott mednämndabeloppfr.o.m.2016förarbetet medattvärnademokratin mot våldsbejakande extremism.

Justitiekanslern

Verksamheten

Anslaget 6:2 Justitiekanslern ska användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Verksamheten behandlas närmare i avsnittet Resultatredovisning för några delområden inom utgiftsområde 1.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 1 135 000 kronor (under 2013 uppgick det till 1 848 000 kronor och under 2012 till 1 682 000 kronor).

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 6:2 Justitiekanslern ska uppgå till 40 505 000 kronor för 2016, vilket motsvarar en ökning med 582 000 kronor (inklusive bl.a. pris- och löneomräkning) jämfört med innevarande år.

Datainspektionen

Verksamheten

Anslaget 6:3 Datainspektionen ska användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Verksamheten behandlas närmare i avsnittet Resultatredovisning för några delområden inom utgiftsområde 1.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 3 180 000 kronor (under 2013 uppgick det till 4 204 000 kronor och under 2012 till 765 000 kronor).

34

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 6:3 Datainspektionen ska uppgå till 48 689 000 kronorför2016,vilketmotsvararenökningmed4 656 000 kronor (inklusive pris- och löneomräkning) jämfört med innevarande år. Ökningen beror framför allt på en årlig ökning av anslaget med 4 000 000 kronor fr.o.m. 2016 för att Datainspektionen ska kunna fullgöra sitt uppdrag samt upprätthålla kvalitet och effektivitet i verksamheten.

Svensk författningssamling

Verksamheten

Anslaget 6:4 Svensk författningssamling ska användas för utgifter för den kostnadsfria tilldelningen av Svensk författningssamling till kommuner samt landstings- och kommunbibliotek.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 216 000 kronor (under 2013 uppgick det till 225 000 kronor och under 2012 till 40 000 kronor).

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 6:4 Svensk författningssamling ska uppgå till 1 300 000 kronor för 2016, vilket är oförändrat jämfört med innevarande år.

Valmyndigheten

Verksamheten

Anslaget 6:5 Valmyndigheten ska användas för utgifter för myndighetens verksamhet. Verksamheten behandlas närmare i avsnittet Resultatredovisning för några delområden inom utgiftsområde 1.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till –1 290 000 kronor (under 2013 uppgick det till –208 000 kronor och under 2012 till 1 057 000 kronor).

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 6:5 Valmyndigheten ska uppgå till
19 285 000 kronor för 2016, vilket motsvarar en ökning med 246 000 kronor

(inklusive bl.a. pris- och löneomräkning) jämfört med innevarande år.

Stöd till politiska partier

Verksamheten

Anslaget 6:6 Stöd till politiska partier ska användas för utgifter till stöd för de politiska partierna.

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag och delas ut som ett bidrag

35

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN          
  per riksdagsplats. Resultatet i de senaste två valen räknas. Bidraget är för
  närvarande 333 300 kronor per plats och år. Kanslistödet lämnas som
  grundstöd och tilläggsstöd. Medlen betalas ut av Partibidragsnämnden.  
  Den 1 april 2014 trädde lagen (2014:105) ominsyn i finansiering av partier
  i kraft (prop. 2013/14:70, bet. 2013/14:KU35, rskr. 2013/14:163). Lagen är ny
  och gäller för partier som deltar i val till riksdagen eller Europaparlamentet.
  Syftet med lagen är att trygga allmänhetens insyn i hur partier och
  valkandidater finansierar sin politiska verksamhet och sina
  personvalskampanjer.4          
  Anslagssparandet uppgick under 2014 till 1 194 000 kronor (under 2013
  uppgick det till 1 347 000 kronor och under 2012 till 597 000 kronor).  

Anslaget m.m.

Regeringen föreslår att anslaget 6:6 Stöd till politiska partier ska uppgå till 171 200 000 kronorför2016,vilketäroförändratjämfört medinnevarandeår.

I propositionen anför regeringen att det enligt lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen krävs bemyndiganden för beslut om bl.a. bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter under senare budgetår än det år budgeten avser, vilket gäller för stödet till politiska partier. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 6:6 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 171 200 000 kronor under 2017.

Åtgärder för nationella minoriteter

Verksamheten

Anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ska användas för utgifter till åtgärder för de nationella minoriteterna enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och enligt språklagen (2009:600) samt enligt Sveriges minoritetsåtaganden. Anslaget ska vidare täcka Länsstyrelsen i Stockholms läns och Sametingets utgifter för det nationella samordningsansvaret för minoritetspolitiken samt utgifter för uppföljning enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Därutöver ska anslaget användas för utgifter för statsbidrag enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk till kommuner och landsting inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska samt för utgifter för statsbidrag för verksamheter som främjar regeringens minoritetspolitik.

4 I juni 2014 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att analysera vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering (dir. 2014:90).Syftetmedöversynenärattåstadkommaettsammanhålletochvälavvägtregelverk för insyn i partifinansiering. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2016.

36

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Verksamheten behandlas närmare i avsnittet Resultatredovisning för några delområden inom utgiftsområde 1.

Två motioner som behandlas i detta budgetbetänkande rör kommuners anslutning till förvaltningsområdena meänkieli, samiska och finska. När det gäller denna fråga framhåller regeringen att för att den positiva utvecklingen med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter i förvaltningsområdena ska kunna fortsätta avser regeringen bl.a. att se över lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 s. 137). Regeringen ska även se över behovet av ytterligare förtydliganden kopplat till Sveriges konventionsåtaganden för att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter såväl inom som utanför förvaltningsområdena. Inför översynen kommer också samråd att genomföras med företrädare för de nationella minoriteterna.

Anslagssparandetuppgickunder2014till725 000 kronor(under2013uppgick det till 715 000 kronor och under 2012 till 1 902 000 kronor).

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ska uppgå till 102 917 000 kronor för 2016, vilket är oförändrat jämfört med innevarande år.

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Verksamheten

Anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer ska användas för utgifter för utvecklingsarbete och samordning i arbetet med att främja den nationella minoriteten romers rättigheter och livsvillkor. Vidare ska anslaget täcka utgifter för utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för den nationella minoriteten romer. Verksamheten behandlas närmare i avsnittet Resultatredovisning för några delområden inom utgiftsområde 1.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 119 000 kronor (under 2013 uppgick det till 143 000 kronor och under 2012 till 157 000 kronor).

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer ska uppgå till 14 500 000 kronor för 2016, vilket är en minskning med 2 000 000 kronor jämfört med innevarande år. Minskningen beror på att tidigare tillfälliga satsningar upphör. Regeringen understryker i denna del att anslaget i enlighet med 2015 års ekonomiska vårproposition kommer att tillföras en årlig ökning med 13 000 000 kronor fr.o.m. 2016 för att fortsätta arbetet med strategin för romsk inkludering.

37

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Presstöd

Verksamheten

Anslaget 8:1 Presstöd ska användas för statsbidrag till presstöd och utvecklingsstöd.

Syftet med presstödet är att värna mångfalden på dagspressmarknaden. Presstöd lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd. Utgifterna för stödet styrs bl.a. av antalet stödberättigade tidningar och storleken på dessa tidningars upplagor. Bestämmelser om presstöd finns i presstödsförordningen (1990:524).

Anslagssparandet uppgick under 2014 till 73 106 000 kronor (under 2013 uppgick det till 40 609 000 kronor och under 2012 till 31 110 000 kronor).

Anslaget m.m.

Regeringen föreslår att anslaget 8:1 Presstöd ska uppgå till 567 119 000 kronor för 2016. Anslagsbeloppet är oförändrat i förhållande till innevarande år.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 8.1 Presstöd besluta om bidrag som medför behov av framtidaanslag påhögst70 000 000 kronor2017och2018.Somskälfördetta anför regeringen att ett nytt utvecklingsstöd för tryckta allmänna nyhetstidningar bör införas i syfte att ge förutsättningar för en långsiktig utveckling av elektroniska publiceringstjänster. För att göra det möjligt för presstödsnämnden vid Myndigheten för press, radio och tv att fatta beslut om utvecklingsstöd till fleråriga utvecklingsprojekt lämnas redovisade förslag.

Närdetgällerdetnyautvecklingsstödetanförregeringenbl.a.attstödetinte bör vara avgränsat till dagstidningar som får driftsstöd utan vara öppet för alla tryckta allmänna nyhetstidningar som uppfyller relevanta krav, såväl gratistidningar som prenumererade och andra nyhetstidningar. Enligt regeringen bör stödet gälla parallellt med presstödet under en övergångsperiod. På sikt kommer det emellertid enligt regeringen att krävas mer genomgripande förändringar för att främja möjligheterna för allmänheten att vara demokratiskt delaktig och ta del av journalistik oavsett var i Sverige man bor. Enligt regeringen bör därför utvecklingsstödet, på samma sätt som presstödet, tidsbegränsas.

Ettinförandeavettnyttutvecklingsstödskaenligtregeringenrymmasinom ramen för presstödsanslaget och fördelas i mån av tillgängliga medel. Kostnaden för stödet beräknas uppgå till högst 35 miljoner kronor 2016.

Regeringen framhåller att frågan om hur utvecklingsstöd för nyhetstidningarskareglerasfallerinomregeringenskompetens,attregeringen avser att inom kort besluta om den närmare utformningen av stödet och att då utvecklingsstödet utgör statligt stöd i EUF-fördragets mening måste det godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan börja gälla.

38

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Myndigheten för press, radio och tv

Verksamheten

Anslaget 8:2 Myndigheten för press, radio och tv ska användas för myndighetens förvaltningsutgifter.

Myndigheten för radio och tv ansvarar för bl.a. tillstånd, avgifter och registrering samt tillsyn som rör tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv och ljudradiosändningar. Sedan den 1 juli 2015 ansvarar myndigheten även för presstödsfrågor. Inom myndigheten finns ett särskilt beslutsorgan – presstödsnämnden – med uppgift att pröva ansökningar om presstöd och att besluta i andra frågor enligt presstödsförordningen (1990:524). För att bättre spegla myndighetens nya verksamhet kommer myndigheten den 1 januari 2016 att byta namn till Myndigheten för press, radio och tv.

Anslagssparandet uppgick under 2014 till –423 000 kronor (under 2013 uppgick det till 817 000 kronor och under 2012 till 171 000 kronor).

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 8:2 Myndigheten för press, radio och tv ska uppgå till 33 893 000 kronor 2016, vilket motsvarar en ökning med 6 087 000 kronor (inklusive bl.a. pris- och löneomräkning) jämfört med innevarande år. Ökningen beror framför allt på att myndigheten fr.o.m. den 1 juli 2015 övertagit Presstödsnämndens uppgifter.

Lagändringar

Till följd av att Myndigheten för radio och tv den 1 januari 2016 byter namn till Myndigheten för press, radio och tv föreslår regeringen att myndighetens namn ändras i de lagar där namnet förekommer. Det lagar som enligt regeringen berörs är lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, tullagen (2000:1281),radio-ochtv-lagen(2010:696)ochlagen(2015:662)omändring i radio- och tv-lagen (2010:696). Därutöver föreslår regeringen några smärre ändringar av språklig karaktär. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Ändringar i presstödet

Avskaffandet av extra stödet för storstadstidningar och förändrad stödtrappa för hög- och medelfrekventa dagstidningar

I 2 kap. 2 § presstödsförordningen anges att för en hög- eller medelfrekvent dagstidning beräknas det årliga allmänna driftsstödet genom att tidningens veckovolym, uttryckt i tusentals exemplar, multipliceras med 235 000 kronor (bidragssats). Det sammantagna årliga allmänna driftsstödet får dock inte överstiga 16 861 000 kronor. Därutöver kan en storstadstidning enligt 2 kap.

39

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN            
  2 §andrastycketpresstödsförordningenharätttillettextrastödsommotsvarar
  en viss procentandel av de nettokostnader som följer av de krav som särskilt
  ställs denna tidningskategori. Kraven framgår av 1 kap. 6 §
  presstödsförordningen och avser ett årligt redaktionellt innehåll som omfattar
  minst 30 000 spaltmeter och sjudagarsutgivning.        
  I enlighet med Europeiska kommissionens (kommissionen)
  statsstödsgodkännande sker sedan 2011 en successiv nedtrappning av
  extrastödetförattdettaskaansesnödvändigtochproportionerligt.Detinnebär
  bl.a. att det maximala stöd som kan utgå successivt sjunkit sedan 2011 och
  kommer att uppgå till 45 miljoner kronor 2016.        
  De två storstadstidningar som de senaste fem åren har fått extrastöd är
  Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet.        
  Regeringen föreslår att det särskilda extrastödet för storstadstidningar ska
  avskaffas och anför bl.a. att den i likhet med Presstödskommittén anser att det
  inte längre är lika relevant att skilja storstadstidningarna från övriga
  andratidningar i presstödssystemet och att driftsstödet bör beräknas på samma
  sätt för alla hög- och medelfrekventa dagstidningar. Detta leder enligt
  regeringen till ökad proportionalitet i stödsystemet.      
  Därutöver föreslår regeringen en förändrad stödtrappa för hög- och
  medelfrekventa dagstidningar. Även i denna del håller regeringen med
  Presstödskommittén om höjda stödnivåer för hög- och medelfrekventa
  dagstidningar. Regeringen framhåller bl.a. att de nuvarande stödnivåerna har
  varit oförändrade sedan 2009 och att någon indexuppräkning inte har skett. I
  likhet med Presstödskommittén anser regeringen att en stödtrappa med fyra
  steg bör införas. Bidragssatserna i respektive steg föreslås uppgå till
  300 000 kronor, 220 000 kronor, 30 000 kronor och 25 000 kronor. Förslaget
  innebär att första stegets bidragssats om 300 000 kronor multipliceras med en
  tidnings veckovolym utryckt i tusental exemplar upp till ett stödbelopp om
  högst 9 miljoner kronor. För en tidnings veckovolym därutöver tillämpas
  nästföljande steg, dvs. 220 000 kronor, upp till ett stödbelopp om högst
  9 miljoner kronor. Därefter tillämpas det tredje steget upp till ett stödbelopp
  om högst 5,4 miljoner kronor och slutligen det fjärde steget upp till ett

stödbeloppomhögst16,6 miljonerkronor.Detmaximalabeloppsomkanutgå föreslås uppgå till 40 miljoner kronor.

Enligt regeringen innebär förslagen en sänkning av det totala driftsstödsbeloppet för de två storstadstidningar som för närvarande uppbär stöd.Förövrigahög-ochmedelfrekventadagstidningarinnebärdetenhöjning av det allmänna driftsstödet i förhållande till den nuvarande beräkningsmodellen.Närdetgällerstorstadstidningarnaframhållerregeringen att de förändringar som föreslås även innebär att de särskilda krav som i dag ställs på storstadstidningar tas bort, vilket innebär en lättnad för dessa tidningar.

De nya stödnivåerna för hög- och medelfrekventa dagstidningar bedöms enligt regeringen sammantaget rymmas inom ramen för anslaget.

40

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Regeringen bedömer att de förordningsändringar som behövs med anledning av detta förslag bör träda i kraft den 1 januari 2016, förutsatt att de godkänns av kommissionen.

Förändrad stödtrappa för lågfrekventa dagstidningar

I2 kap.4 och5 §§presstödsförordningenfinnsbestämmelseromdetallmänna driftsstödet till lågfrekventa dagstidningar. Driftsstödet är uppbyggt som en stödtrappa, en för vardera endags- och tvådagarstidningar, med olika stödbelopp beroende på nivån på den abonnerade upplagan.

Regeringenföreslårenförändradstödtrappaförlågfrekventadagstidningar. Enligt regeringen finns det skäl att, i likhet med vad Presstödskommittén föreslagit,görastödtrappanjämnareänidaggenomattinföraflerochjämnare steg. I denna del påpekar regeringen att eftersom stödtrappan i dag består av stegen 1 500, 2 000, 3 000, 5 000, 7 000, 8 000 respektive 9 000 exemplar måste en tidning som har en upplaga om 3 000 eller 5 000 exemplar öka upplagan med 2 000 exemplar för att komma upp till nästa stödnivå. Ett krav på en sådan relativt stor ökning är enligt regeringen sannolikt för högt för att getillräckligaincitamentförentidningatthittaflerläsareochökasinupplaga. Det innebär samtidigt en särskild osäkerhet för en tidning som ramlar ner från enhögrestödnivådärstegetärlångttilldenunderliggandestödnivån.Nyasteg bör därför enligt regeringen införas i bidragstrappan för endags- och tvådagarstidningar vid en såld upplaga om minst 4 000 respektive 6 000 exemplar.Stödbeloppenbörliggamittemellandestödbeloppsomgäller för stegen under och över. Den föreslagna förändringen syftar enligt regeringen till att öka tidningsägarnas drivkrafter att få fler abonnenter och andra läsare och därigenom öka tidningens upplaga.

Enligt regeringen innebär förslagen att endagstidningarna får en jämnare stödtrappa och att samtliga tvådagarstidningar får en höjning av det allmänna driftsstödet.Denyastödnivåernaförlågfrekventadagstidningarbedömsenligt regeringen sammantaget rymmas inom ramen för anslaget.

Regeringen bedömer att de förordningsändringar som behövs med anledning av detta förslag bör träda i kraft den 1 januari 2016, förutsatt att de godkänns av kommissionen.

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

Verksamheten

Anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU- information ska användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Det ska även täcka utgifter för kommunikationsinsatser på EU-området, utgifter för att medfinansiera medel från EU och för insatser för att främja rekrytering av svenska medborgare till EU:s institutioner.

Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) är en myndighet vars uppgiftärattta framforskningsrapporter,analyserochannatunderlagsomrör utvecklingen inom EU och göra detta tillgängligt för beslutsfattare på olika

41

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  nivåer samt aktivt delta i och skapa internationellt forskningsutbyte.
  Regeringen beslutade 2012 att Sieps verksamhet fr.o.m. den 1 januari 2013
  även ska omfatta att tillhandahålla utbildningar i ämnen som rör EU som en
  del av kompetensförsörjningen i statsförvaltningen.
  Regeringen bedömer att Sieps framgångsrikt har genomfört de uppdrag
  som anges i myndighetens instruktion.
  Anslagssparandet uppgick under 2014 till 1 306 000 kronor (under 2013
  uppgick det 553 000 kronor och under 2012 till 152 000 kronor).

Anslaget

Regeringen föreslår att anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information ska uppgå till 17 619 000 kronor för 2016. Förslaget innebär en minskning med 2 869 000 kronor jämfört med innevarande år, vilket inkluderar pris- och löneomräkning och en tidigare aviserad anslagsminskning.

Motionerna

Kommittémotioner

I kommittémotion 2015/16:2504 yrkande 1 föreslår Andreas Norlén m.fl. (M) att anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag ska vara 5 000 000 kronor högreför2016änregeringensförslagipropositionen.Skillnadeniförhållande till regeringens förslag beror på att motionärerna anser att Riksdagens utredningstjänst bör förstärkas med motsvarande belopp.

Motionärerna föreslår vidare att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ska vara 104 000 000 kronor lägre för 2016 än regeringens förslag. Avvikelsen i förhållande till regeringens förslag beror enligt motionärerna på att medel fördelats till andra prioriteradesatsningar och att aviserade förslag omtillskott inte bör genomföras. Därutöver anser motionärerna att uppdraget till Världsbanken om en fortsatt studie över företagsklimatet i Sverige bör genomföras och att studien bör finansieras inom ramen för det anvisade anslaget för Regeringskansliet.

Vidareföreslårmotionärernaattanslaget5:1 Länsstyrelsernam.m.skavara 25 000 000 kronor lägre för 2016 än regeringens förslag. Motionärerna motiverar skillnaden i förhållande till regeringens förslag med att de inte står bakom regeringens förslag om tillskott på miljöområdet.

Motionärerna föreslår även att anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ska vara 5 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. I denna del föreslår motionärerna i likhet med regeringen en ökning av anslaget för att vidta åtgärder för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

Regeringen föreslår för detta ändamål en ökning av anslaget med
10 000 000 kronor medan motionärerna föreslår en ökning med
15 000 000 kronor.          

42

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1
Dessutom föreslås att anslaget 6:3 Datainspektionen ska vara  
1 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. I denna del anför  
motionärerna att myndighetens arbete med tillsyn, informationsspridning och  
utbildning för att förebygga och motverka integritetskränkningar inklusive  
näthat behöver förstärkas.  
Därutöver föreslår motionärerna att anslaget 7:1 Åtgärder för nationella  
minoriteter ska vara 1 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag.  
I denna del anför motionärerna att fler kommuner bör tillåtas bli del av  
förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska. Vidare bör enligt  
motionärerna resurser frigöras inom befintliga ramar. I denna del hänvisas till  
att enligt 2015 års regleringsbrev för anslaget disponerar Kammarkollegiet  
1 164 000 kronor för åtgärder och att dessa medel får användas efter beslut av  
regeringen. Dessutom bör enligt motionärerna finansiering ske genom en  
proportionerlig minskning av statsbidraget till kommuner, landsting och  
regioner.  
När det gäller anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer  
anser motionärerna att en del av den sedan tidigare beslutade årliga ökningen  
av anslaget med 13 miljoner kronor fr.o.m. 2016 bör utnyttjas för att inleda ett  
arbete med att inrätta ett romskt språkcentrum.  
Därutöveryrkarmotionärernaattriksdagentillkännagerförregeringensom  
sin mening vad som anförs i motionen om en förstärkning av Riksdagens  
utredningstjänst (yrkande 2) och ytterligare åtgärder i arbetet för att värna  
demokratin mot radikalisering och våldsbejakande extremism (yrkande 3).  
När det gäller frågan om en förstärkning av Riksdagens utredningstjänst anför  
motionärernabl.a.atteftersomregeringenibudgetpropositioneninteleverupp  
till ett rimligt krav på transparens är det angeläget att utredningstjänsten får  
ökade resurser för att kunna bistå riksdagens partier vid granskning och analys  
av regeringens förslag. Motionärerna anför vidare att det krävs ett omfattande  
förebyggande arbete för att värna demokratin mot radikalisering och  
våldsbejakande extremism. Bland annat måste arbetet med unga prioriteras  
och berörda myndigheter behöver vässa sitt arbete.  
Motionärernayrkarvidareattriksdagentillkännagerförregeringensomsin  
meningvadsomanförsimotionenomattstärkaDatainspektionensarbetemed  
tillsyn, informationsspridning och utbildning för att förebygga och motverka  
integritetskränkningar, inklusive näthat (yrkande 4). I denna del anför  
motionärerna bl.a. att riskerna för att människors personliga integritet kränks  
ökar när en rad aktörer hanterar en mängd information. Ett annat problem är  
enligt motionärerna det s.k. näthatet som drabbar många barn och ungdomar.  
Enligt motionärerna är det angeläget att Datainspektionen har tillräckliga  
resurser i sitt arbete mot integritetskränkningar i den digitala miljön.  
Därutöveryrkarmotionärernaattriksdagentillkännagerförregeringensom  
sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med att  
säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter genom att ansluta fler  
kommuner till förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska  
(yrkande 5) och att inleda arbetet med att inrätta ett romskt språkcentrum  
  43
2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN          
  (yrkande 6). När det gäller frågan om kommunernas anslutning till
  förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska anför motionärerna
  bl.a. att det i och för sig är bra att regeringen ser över lagen om nationella
  minoriteter och minoritetsspråk. En sådan översyn får dock enligt
  motionärerna inte hindra nya kommuner från att ansluta sig till de befintliga
  förvaltningsområdena. I denna del hänvisar motionärerna till uttalanden i
  media om att regeringen under pågående översyn inte avser att utvidga
  förvaltningsområdena.          
  Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) föreslår i kommittémotion
  2015/16:2227 att anslaget 3:1 Sametinget ska öka med 8 000 000 kronor för
  2016 jämfört med regeringens förslag i propositionen. I denna del föreslår
  motionärerna en ökning av anslaget för Sametingets arbete med delaktighet
  och självbestämmande.          
  Motionärerna föreslår vidare att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ska
  minska med 300 000 000 kronor för 2016 jämfört med regeringens förslag. I
  denna del anför motionärerna att regeringen med Regeringskansliet bör i
  egenskap av styrande föregå med gott exempel och klara sig med färre medel.
  Därutöver föreslår motionärerna att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ska
  öka med 20 000 000 kronor för 2016 jämfört med regeringens förslag. Enligt
  motionärerna bör länsstyrelserna få ett ökat stöd i sitt arbete med
  djurskyddskontroller. Därutöver bör enligt motionärerna de
  20 000 000 kronor som regeringen föreslår ska tillföras anslaget för
  länsstyrelsernas arbete med mottagande och bosättning av nyanlända
  omlokaliseras och i stället användas för att förbättra länsstyrelsernas interna
  arbete. Som exempel i denna del nämns kortare handläggningstider och
  regelförenklingar.            
  Motionärerna föreslår vidare att anslaget 6:6 Stöd till politiska partier ska
  minska med 17 120 000 kronor för 2016 jämfört med regeringens förslag. I
  denna del anförs att de politiska partierna bör i större grad finansiera sin egen
  verksamhet.            
  Dessutomföreslårmotionärernaattanslaget7:2 Åtgärderfördennationella
  minoriteten romer ska minska med 14 500 000 kronor för 2016 jämfört med
  regeringensförslag.Enligtmotionärernaärdetolyckligtattenenskildsatsning
  bär en sådan tydlig etnisk prägel. Den särskilda satsningen på den nationella
  minoriteten romer bör därför skrotas.        
  Slutligen föreslår motionärerna att anslaget 8:1 Presstöd ska minska med
  283 560 000 kronor för 2016 jämfört med regeringens förslag. I denna del
  anför motionärerna att presstödet behöver reformeras. För att underlätta en
  sänkningavpresstödetföreslåsdockförbättringarinomandraområden.Bland
  annat att reklamskatten för dagspressen och periodiska publikationer
  avskaffas.            
  Per-Ingvar Johnsson m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2015/16:3189 att
  anslagen 4:1 Regeringskansliet m.m., 5:1 Länsstyrelserna m.m. och
  6:1 Allmänna val och demokrati ska minska med 174 500 000 kronor,

44

            UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1
30 000 000 kronor respektive 10 000 000 kronor för 2016 jämfört med  
regeringens förslag i propositionen.                
I kommittémotion 2015/16:3163 föreslår Mathias Sundin m.fl. (FP) att  
anslagen 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., 2:2 Riksdagens  
förvaltningsanslagoch4.1 Regeringskansliet m.m.skavara2 000 000 kronor,  
2 000 000 kronor respektive 26 000 000 kronor lägre för 2016 än regeringens  
förslag i propositionen. Skillnaden i förhållande till regeringens förslag beror  
på att motionärerna anser att en justering av anslagen ska göras på grund av  
fortsatt justering av pris- och löneomräkningen.            
Motionärerna föreslår vidare att anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)  
ska vara 5 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. Skillnaden i  
förhållande till regeringens förslag beror på att motionärerna anser att  
myndigheten bör ges ökade resurser för att kunna hantera den stora mängden  
ärenden.                      
Därutöver föreslår motionärerna att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ska  
vara 29 000 000 kronor lägre för 2016 än regeringens förslag. Motionärerna  
vill i likhet med regeringen tillskjuta medel till länsstyrelsernas arbete med  
miljöfrågor. Regeringen föreslår för detta ändamål en ökning av anslaget med  
25 000 000 kronor medan motionärerna föreslår en ökning med  
5 000 000 kronor. Därutöver föreslås en minskning av anslaget med  
9 000 000 kronor på grund av fortsatt justering av pris- och löneomräkningen.  
Motionärerna föreslår vidare att anslaget 6:3 Datainspektionen ska vara  
10 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. Skillnaden i  
förhållande till regeringens förslag beror på att motionärerna anser att  
myndigheten bör ges ökade resurser för att förbättra sina förutsättningar att  
bedriva en aktiv tillsyn.                    
Dessutom föreslås att anslaget 6:5 Valmyndigheten ska vara  
5 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. Skillnaden i  

förhållande till regeringens förslag beror på att motionärerna anser att det behövs en ökad beredskap för extra val.

Motionärerna föreslår även att anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ska vara 10 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. I denna del anför motionärerna att fler kommuner bör tillåtas bli del av förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska.

Slutligen föreslår motionärerna att anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer ska vara 5 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. I denna del anför motionärerna att det behövs ett fortsatt och långsiktigt arbete för romsk inkludering.

Tuve Skånberg m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2015/16:2712 att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ska minska med 109 500 000 kronor för 2016 jämfört med regeringens förslag i propositionen. I denna del anför motionärerna bl.a. att arbetet i Regeringskansliet bör effektiviseras. Motionärerna anser även att uppdraget till Världsbanken om en fortsatt studie över företagsklimatet i Sverige bör genomföras.

45

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN            
  Därutöver föreslår motionärerna att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ska
  minska med 25 000 000 kronor för 2016 jämfört med regeringens förslag. I
  denna del anför motionärerna bl.a. att de inte står bakom den satsning på
  25 000 000 kronor som regeringen föreslår inom miljöområdet.  
  Motionärerna föreslår även att anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati
  ska vara 5 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. I denna del
  föreslår motionärerna i likhet med regeringen en ökning av anslaget för att
  vidta åtgärder för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.
  Regeringen föreslår för detta ändamål en ökning av anslaget med
  10 000 000 kronor medan motionärerna föreslår en ökning med
  15 000 000 kronor.              
  Därutöver föreslås att anslaget 6:3 Datainspektionen ska vara

2 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. I denna del anför motionärerna att myndighetens arbete med att bl.a. förebygga och motverka integritetskränkningar inklusive näthat behöver förstärkas.

Slutligen anför motionärerna när det gäller anslaget 7.1 Åtgärder för nationella minoriteter att fler kommuner bör tillåtas att bli en del av förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska och att detta bör finansieras genom en omfördelning inom anslagets ram.

Enskilda motioner

Frågan om kommuners anslutning till förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska behandlas även av Kerstin Lundgren (C) i motion 2015/16:3040.Motionärenyrkarattriksdagentillkännagerförregeringensom sin mening vad som anförs i motionen om minoritetspolitikens möjligheter att utvecklas i hela Sverige genom fler förvaltningsområden. Motionären anför bl.a. att regeringens aviserade översyn av minoritetslagstiftningen inte får innebära att arbetet med att få flera kommuner att ansluta sig till förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska upphör.

Betty Malmberg(M)begärimotion2015/16:289attriksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i motionen om behovet att se över att anslagsnivån för länsstyrelsernas djurskyddskontroller är rimlig med hänsyn till de nya uppgifter som tillförts verksamheten. I motion 2015/16:3034 yrkar Staffan Danielsson (C) att riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i motionen om att överväga en omfördelning av anslaget till länsstyrelserna så att djurskyddskontrollerna kan utföras med tillräcklig kvalitet. Motionärerna anför bl.a. att i samband med flytten av ansvaret för djurskyddet från kommunerna till länsstyrelsen fick länsstyrelserna ett årligt tillskott för detta arbete. Detta tillskott drar regeringen in. Samtidigt betonar regeringen att antalet djurskyddskontroller behöver öka.

46

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet har i ett yttrande, som finns i bilaga 6, lämnat synpunkter på bl.a. anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. i den del som avser utrikesförvaltningen.

Utskottet framhåller att Sveriges representation utomlands är en viktig fråga för landets utrikes-, säkerhets-, bistånds- och näringspolitik. Enligt utskottet är en väl rustad utrikesförvaltning, både på Utrikesdepartementet i Stockholm och på plats ute i världen, en förutsättning för att kunna vidmakthållarelationersomliggertillgrundförsamarbetepåviktigaområden och för att kunna förstå politiska, ekonomiska och kulturella trender i världen. För att uppnå effektivitet och kontinuitet i en modern utrikesförvaltning är det ocksåenligtutskottetviktigtattslåvaktomUtrikesdepartementetsmöjligheter att såväl behålla som rekrytera personal med olika kompetenser.

AvyttrandetframgårattutskottetharinformeratsavUtrikesdepartementets kabinettssekreterare om utrikesförvaltningens utveckling och att regeringen nyligen beslutat att öppna ett generalkonsulat i New York. Vidare har information lämnats om Utrikesdepartementets ekonomi. Enligt uppgift kan den ekonomiska situationen i dagsläget betraktas som stabil.

Därutöver noterar utskottet i sitt yttrande att motionsförslagen om en minskning av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inte har specificerats med avseende på utrikesförvaltningens del av anslaget. I denna del konstaterar utskottetattUtrikesdepartementetsandelavanslagetför2015uppgårtilldrygt 37 procent, att under 2014 var knappt 30 procent av antalet medarbetare inom Regeringskansliet anställda inom utrikesförvaltningen och att merparten av Utrikesdepartementets kostnader hänförs till verksamhet utomlands.

Sammantaget har utrikesutskottet inga invändningar mot regeringens förslag till medelstilldelning för anslaget 4.1 Regeringskansliet m.m. och anserdärmedattkonstitutionsutskottetböravstyrkamotionerna2015/16:2227 (SD), 2015/16:2504 (M) yrkande 1, 2015/16:2712 (KD) yrkande 1, 2015/16:3163 (FP) och 2015/16:3189 (C) i de delar de berör anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. I denna del finns en avvikande mening (SD) och tre särskilda yttranden (M, C, KD).

Pågående utredningar

Regeringen beslutade den 5 november 2015 att ge Valmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att förbereda en överföring av Valmyndighetens administrativa och handläggande uppgifter till Skatteverket den 1 april 2016 (Ku2015/02646/D och Fi2015/05064/S3 [delvis]). I uppdragen ingår att förbereda överföringen av förvaltningen, driften och utvecklingen av itsystemet för valadministrationen till Skatteverket. Uppdragen ges med förbehåll för riksdagens godkännande i nödvändiga delar.

Kostnaderna för stödet ska enligt regeringen rymmas inom ramen för anslaget 6:5 Valmyndigheten och de medel myndigheten disponerar inom anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati.

47

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Uppdragen ska redovisas slutligt senast den 15 april 2016 och
  redovisningen ska bl.a. innehålla en beskrivning av konsekvenser för
  personalen och kostnaderna för genomförandet.

Tidigare behandling

Konstitutionsutskottet behandlade under hösten 2011 motionsyrkanden om resurser till djurskyddskontroller (bet. 2011/12:KU1 s. 48). Utskottet konstaterade då att regeringen i budgetpropositionen för 2012 hade angett att de övergångs- och omställningsproblem som uppstod när länsstyrelserna tog över djurskyddskontrollen från kommunerna 2009 hade hanterats väl och att de omfattande ärendebalanserna i stort sett hade åtgärdats, även om fortsatta problem med de tekniska och administrativa stödsystemen för djurskyddskontrollen hade rapporterats. Utskottet förutsatte att regeringen noggrant skulle följa utvecklingen på området för att säkerställa att kvaliteten på djurskyddskontrollen upprätthålls. Utskottet var dock inte då berett att förorda några tillkännagivanden till regeringen om en ändrad fördelning av anslag till djurskyddskontroller och om förstärkta resurser till djurskyddskontroller. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

Även hösten 2012 behandlade utskottet ett motionsyrkande om resurser till djurskyddskontroller (bet. 2012/13:KU1 s. 44). Utskottet konstaterade att regeringen bl.a. hade uppgett att antalet djurskyddskontroller hade ökat under 2011 och att andelen planerade kontroller hade ökat. Utskottet förutsatte alltjämt att regeringen noggrant skulle följa utvecklingen på området för att säkerställaattkvalitetenpådjurskyddskontrollenupprätthölls.Dettainteminst mot bakgrund av att många länsstyrelser hade prioriterat ned tillsynen över djurhälsopersonalen. Utskottet var dock inte berett att förorda några tillkännagivanden till regeringen om ett återinförande av kontrollavgifter vid djurskyddskontroller och avstyrkte motionsyrkandet.

Hösten2013behandladeutskottetettantal motioneromytterligareresurser till djurskyddet, bl.a. genom att återinföra kontrollavgifter vid djurskyddskontroller (bet. 2013/14:KU1 s. 49 f.). Utskottet konstaterade att regeringenhadeuppgettattantaletdjurskyddskontrollerunder2012hadevarit ungefär lika många som under 2011 och att andelen planerade kontroller hade ökat. Utskottet förutsatte alltjämt att regeringen noggrant följde utvecklingen på området för att säkerställa att kvaliteten på djurskyddskontrollerna upprätthölls. I dagsläget var utskottet dock inte berett att förorda några tillkännagivanden till regeringen om att återinföra kontrollavgifter vid djurskyddskontroller och avstyrker därmed motionerna. I denna del finns i betänkandet en reservation (S, V).

Våren 2015 behandlade utskottet regeringens proposition Statens stöd till dagspressen (bet. 2014/15:KU12). I propositionen lämnade regeringen förslag till ändringar av några bestämmelser i presstödsförordningen som reglerar driftsstödet till dagstidningar i syfte att anpassa regelverket till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspressen står inför.

48

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Därutöver angavs att regeringen avsåg att återkomma med förslag om stödet till storstadstidningar och stödnivåerna för hög- och medelfrekventa dagstidningar. Konstitutionsutskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag. Därutöver föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde bl.a. om att inom ramen för det befintliga anslaget öka driftsstödet för lågfrekventa dagstidningar. I betänkandet finns i denna del en reservation (SD). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2014/15:195).

I budgetpropositionen föreslås bl.a. att riksdagen ska anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:000) om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696). Förslaget innebär en ändring av en redan beslutad ändring i 13 kap.30 §.Hösten2015behandladeutskottetregeringenspropositionNågra ändringar i radio- och tv-lagen (prop. 2014/15:118). I propositionen föreslog regeringen ändringar i bl.a. 13 kap. 30 § radio- och tv-lagen med ikraftträdande den 1 januari 2016. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (bet. 2015/16:KU2). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2015/16:12). Den beslutade lagen utfärdades av regeringen den 12 november 2015 och kungjordes den 24 november 2015 (SFS 2015:662).

Utskottets ställningstagande

Idettaställningstagandebehandlarkonstitutionsutskottetsamtligaförslagsom tas upp i förslagspunkten Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1.

Anslagen inom utgiftsområdet

Den 25 november 2015 behandlade riksdagen finansutskottets betänkande om bl.a. utgiftsramarna för 2016 (bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Riksdagen beslutade att bifalla regeringens förslag till utgiftsramar för 2016, vilketinnebärattutgifternaförutgiftsområde 1Riketsstyrelsehögstfåruppgå till sammanlagt 12 717 244 000 kronor. Som har framgått av redogörelsen för budgetprocessen i riksdagen i inledningen av detta betänkande bygger konstitutionsutskottets fortsatta behandling av anslagsfördelningen för 2016 på förutsättningen att den ram som riksdagen har fastställt inte får överskridas och att ställningstagandet till anslagen ska göras genom ett beslut.

Utskottet välkomnar de föreslagna årliga tillskotten för dels länsstyrelsernas miljöarbete och arbete med mottagande och bosättning av nyanlända, dels arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. När det gäller Datainspektionens arbete konstaterar utskottet att regeringen tillför anslaget en årlig ökning om 4 000 000 kronor för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag samt upprätthålla kvalitet och effektivitetiverksamheten.Utskottetnoterarvidareattregeringenientidigare avisering prioriterat arbetet med romsk inkludering, bl.a. genom att anslaget tillförs en årlig ökning om 13 000 000 kronor. Sammantaget delar utskottet de

49

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  bedömningar som regeringen gör i budgetpropositionen när det gäller
  anslagsfördelningen och satsningarna inom utgiftsområdet.
  När det gäller frågan om kommuners anslutning till förvaltningsområdena
  för meänkieli, samiska och finska noterar utskottet att regeringen synes
  angelägen om att säkerställa att den positiva utvecklingen av de nationella
  minoriteternas rättigheter fortsätter framöver och att för att säkerställa detta
  kommer bl.a. lagen omnationella minoriteter och minoritetsspråk att ses över.
  Utskottet förutsätter att regeringen även under pågående översyn kommer att
  värna arbetet inom förvaltningsområdena. Utskottet är dock inte berett att
  förorda något tillkännagivande till regeringen i denna del.
  När det gäller frågan om ytterligare resurser till länsstyrelsernas djurskydd
  konstaterarutskottetattregeringenharuppgettattantaletdjurskyddskontroller
  under 2014 har ökat jämfört med 2013 och att mer resurser används för
  djurskyddsarbetet än de som tillförts sedan förstatligandet av
  djurskyddskontrollen. Utskottet förutsätter alltjämt att regeringen noggrant
  följer utvecklingen på området för att säkerställa att kvaliteten på
  djurskyddskontrollerna upprätthålls. Utskottet är inte heller i denna del berett
  att förorda något tillkännagivande till regeringen.
  Sammantaget tillstyrker utskottet regeringens, riksdagsstyrelsens
  respektive Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om anslag för 2016 (prop.
  2015/16:1 utg.omr. 1 punkterna 12, 18 och 20) och avstyrker motionerna
  2015/16:289 (M), 2015/16:2227 (SD), 2015/16:2504 (M) yrkandena 1–6,
  2015/16:2712 (KD) yrkande 1, 2015/16:3034 (C), 2015/16:3040 (C),
  2015/16:3163 (FP) och 2015/16:3189 (C).
  Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 4.
  Regeringens och riksdagsstyrelsens lagförslag
  Utskottet ställer sig bakom de överväganden som görs i budgetpropositionen.
  När det gäller föreslagna ändringar i lagen (1991:1559) med föreskrifter på
  tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden föreslår
  utskottet en smärre ändring. I andra dels-satsen i ingressen ska punkten i
  föreslagen lydelse av en rubrik tas bort. Därmed tillstyrker utskottet delvis
  regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på
  tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (prop.
  2015/16:1 utg.omr. 1 punkt 1).När det gäller föreslagnaändringar i radio- och
  tv-lagen (2010:696) föreslår utskottet några smärre ändringar. I 9 kap. 6 §
  tredje stycket ska benämningen ”radio-” ersättas av benämningen ”radio”. I
  17 kap. 11 § första stycket 5 respektive 7 ska dessutom hänvisningarna
  ”(9 kap. 13 och5 §§)” respektive ”(16 kap. 58 §§)” ersättas av hänvisningarna
  ”(9 kap. 1–3 och 5 §§)” respektive ”(16 kap. 5–8 §§)”. Därmed tillstyrker
  utskottet delvis regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen
  (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 punkt 3). Övriga lagförslag tillstyrks av utskottet
  (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 punkterna 2, 4 och 13).

50

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Närdetgällerregeringensförslagtilllagomändringilagen(2015:000)om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) noterar utskottet attlagen somändras utfärdades av regeringen den 12 november 2015 och kungjordes den 24 november 2015 (SFS 2015:662).

Slutligen kan nämnas att vid genomgången av lagförslagen har utskottet uppmärksammat att i 16 kap. 3 § första stycket förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) är texten i vänsterspalten med nuvarande lydelse inte korrekt återgiven. I första stycket hänvisas bl.a. till 4 kap. 9 § 14 respektive 11 kap. 3 § andra stycket 13, 58. Dessa hänvisningar ska rätteligen vara 4 kap. 9 § 1–4 respektive 11 kap. 3 § andra stycket 1–3, 5–8. Utskottet noterar dock att aktuella hänvisningar är korrekt återgivna i högerspalten med föreslagen lydelse.

Finansiering av ett nytt utvecklingsstöd på medieområdet

I budgetpropositionen föreslås vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 8.1 Presstöd besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 70 000 000 kronor 2017 och 2018 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 punkt 8).

Utskottet delar regeringens bedömning att ett nytt utvecklingsstöd för tryckta allmänna nyhetstidningar bör införas i syfte att ge förutsättningar för en långsiktig utveckling av elektroniska publiceringstjänster.

När det gäller själva bemyndigandet bör det enligt utskottet justeras något så att det tydligt framgår att det framtida anslaget får uppgå till sammantaget högst 70 000 000 kronor för åren 2017 och 2018. Därmed tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag till bemyndigande (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 punkt 8).

Föreslagna ändringar när det gäller presstödet

Utskottet välkomnar förslaget om förändrad stödtrappa för lågfrekventa dagstidningar och delar i stort regeringens bedömningar i denna del (se avsnittet Presstödet nedan). Även när det gäller förslagen om avskaffande av det särskilda extrastödet för storstadstidningar och om förändrad stödtrappa för hög- och medelfrekventa dagstidningar delar utskottet de bedömningar som regeringen gör i budgetpropositionen i dessa delar. Sammantaget tillstyrker utskottet regeringens förslag i redovisade delar (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 punkterna 9–11).

Övriga delar

I övrigt tillstyrker utskottet de förslag som regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän (JO) har lagt fram (prop. 2015/16:1 utg.omr.1 punkterna 7, 14–17 och 19).

51

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Regeringskansliets organisation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om Regeringskansliets organisering.

Jämför särskilt yttrande 5 (V).

Motionen

Håkan Svenneling m.fl. (V) efterlyser i kommittémotion 2015/16:377 yrkande 1 en samordning av alla landsbygds- och regionalpolitiska frågor i Regeringskansliet. Motionärerna anför bl.a. att regionernas framtid i hög grad beror på vilka insatser som staten beslutar om inom olika politikområden. Ansvaret för landsbygds- och regionalpolitiken ligger i dag på flera departement, vilket motionärerna menar är olyckligt. En bättre samordning av alla politikområden som rör landsbygdens utveckling menar de är nödvändig. Därför bör regeringen få i uppdrag att samordna alla landsbygds- och regionalpolitiska frågor i Regeringskansliet. Detta bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Tidigare behandling

Konstitutionsutskottet har flera gånger behandlat motioner om Regeringskansliets organisering och frågor som hänger samman med detta. Senast vid förra årets budgetbehandling ansåg utskottet att riksdagen inte har tilluppgiftattfattabeslutifrågorsomrörRegeringskanslietsorganiseringoch avstyrkte ett motionsyrkande (bet. 2014/15:KU1 s. 42). I denna del finns i betänkandet en reservation (V).

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet anser alltjämt att riksdagen inte har till uppgift att fatta beslut i frågor som rör Regeringskansliets organisering. Därmed avstyrks motion 2015/16:377 (V) yrkande 1.

52

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Utrikesförvaltningens organisation m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om utrikesförvaltningens organisation m.m.

Jämför särskilda yttranden 6 (SD) och 7 (V).

Motionerna

I kommittémotion 2015/16:128 yrkande 1 begär Hans Linde m.fl. (V) att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör uppgradera det svenska generalkonsulatet i Jerusalem till ambassad. Motionärerna anför bl.a. att i och med att Sverige erkänt Palestina som stat vore det på sin plats att uppgradera det svenska generalkonsulatet i Jerusalem till ambassad.

Julia Kronlid (SD) yrkar i motion 2015/16:2105 att Sverige öppnar en fullvärdigambassadiLibanon. Motionärenframhållerbl.a.attpågrundavdet oroliga läget i Syrien är verksamheten vid Sveriges ambassad i Damaskus begränsad och den utsända personalen är baserad i Beirut. Enligt motionären bördensvenskabestickningeniBeirutuppgraderastillenfullvärdigambassad med ansvar för Libanon och Syrien. Detta bör enligt motionären riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Tidigare behandling

Ärenden om Sveriges representation i utlandet hör sedan 2001 till utgiftsområde 1 och bereds därför av konstitutionsutskottet. Utskottet har framhållit att det är angeläget att utrikesfrågorna i största möjliga utsträckning ges en sammanhållen behandling och att, i den mån det behövs, det kommer att ge utrikesutskottet tillfälle att yttra sig vid beredningen av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23 s. 49).

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motioner om utrikesförvaltningens organisation och förändringar inom utrikesrepresentationen på samma grund som utskottet enligt ovan avstyrkt motioner om Regeringskansliets organisering. Senast vid förra årets budgetbehandling ansåg utskottet att riksdagen inte har till uppgift att fatta beslut i frågor som rör utrikesförvaltningens organisation och förändringar inom utrikesrepresentationen och avstyrkte fyra motionsyrkanden (bet. 2014/15:KU1 s. 44). I denna del finns i betänkandet en reservation (V).

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet har i ett yttrande, som finns i bilaga 6, lämnat synpunkter på bl.a. ovan redovisade motioner.

53

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Utskottet konstaterar att beslutskompetensen enligt regeringsformen ligger
  hos regeringen eller hos de myndigheter som ligger under regeringen när det
  gäller frågor som rör Regeringskansliets och utrikesförvaltningens
  organisation och rekrytering av personal samt fördelningen av resurser inom
  utrikesförvaltningen. I denna del understryker utskottet dock vikten av att
  regeringen löpande samråder med riksdagen om den strategiska utvecklingen
  av Sveriges utrikesrepresentation. Utskottet framhåller att etablering
  alternativtstängningavenutlandsmyndighetpåverkarSverigesinternationella
  relationer och medför kostnader. Det är därför enligt utskottet viktigt att
  sådana beslut är långsiktiga och bygger på väl förankrade strategier. Mot
  dennabakgrundanserutskottetattregeringenböråterkommatillutskottetmed
  mer information om eventuella förändringar av utlandsorganisationen när
  sådana finns att delge.
  Sammantaget föreslår utskottet att konstitutionsutskottet avstyrker
  motionerna 2015/16:128 (V) yrkande 1 och 2015/16:2105 (SD). I denna del
  finns en avvikande mening (SD) och ett särskilt yttrande (V).

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet anser alltjämt att riksdagen inte har till uppgift att fatta beslut i frågor som rör utrikesförvaltningens organisation och förändringar inom utrikesrepresentationen. Därmed avstyrks motionerna 2015/16:128 (V) yrkande 1 och 2015/16:2105 (SD).

Frågor om statsrådens ekonomiska villkor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om statsråds ekonomiska villkor.

Motionerna

I motion 2015/16:120 i denna del yrkar Jeff Ahl (SD) att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att frysa statsrådens löner på den nuvarande nivån fram till dess att lärarnas snittlön i grund- och gymnasieskolan är hälften av en riksdagsledamots lön. Motionären anför bl.a. att en bra skola förutsätter kompetenta lärare med rimligalöner.Ettbeslutomfrystalönerförstatsrådkanenligtmotionärensätta press på regeringen och riksdagen att agera i frågan.

Jeff Ahl (SD) yrkar i motion 2015/16:2031 yrkande 2 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avgångna regeringsföreträdare ska omfattas av samma villkor som medborgare med a-kassa. Motionären anför bl.a. att före detta politiker inte bör ha förmånligare avtal än gemene man.

54

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Gällande ordning

Av 1 § lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m. följer att arvoden till statsråden ska betalas månadsvis med ett belopp som fastställs av Statsrådsarvodesnämnden. Nämnden beslutar också om avgångsersättning till statsråd. Jämför Riksdagens arvodesnämnd som fastställer riksdagsledamöternas arvoden.

Statsrådsarvodesnämnden är en myndighet under riksdagen och dess verksamhet styrs av bestämmelserna i lagen om arvoden till statsråden m.m. och i lagen (2012:881) med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden.

Arvodet till statsråden omprövas normalt en gång per år. För statsministern är arvodet 160 000 kronor per månad och för övriga statsråd 127 000 kronor per månad. Ett statsråd, som också är riksdagsledamot, får inte arvode för riksdagsuppdraget under statsrådsperioden.

Med avgångsersättning åsyftas den ersättning som betalas till ett statsråd som avgår vid regeringsombildning utan att få någon ny anställning eller utan att kunna falla tillbaka på någon anställning eller jämförlig verksamhet (jfr prop. 1981/82:174, bet. 1981/82:AU27, rskr. 1981/82:443). Avgångsersättning betalas ut månadsvis så länge som det förutvarande statsrådet inte får någon inkomst av förvärvsarbete, dock i regel längst under tolv månader.

Av nämndens riktlinjer framgår att avgångsersättningens storlek ska svara mot det arvode som den avgående skulle ha fått som statsråd. Ersättningarna betalas ut månadsvis av Regeringskansliet och är pensionsgrundande. Ersättningen ska minskas med vad ett statsråd dels får i ersättning med anledning av anställning, uppdrag eller liknande verksamhet, dels får eller har rätt att få i pension eller liknande.

Tidigare behandling

Utskottet har tidigare behandlat motioner om förändringar i systemet för fastställande av riksdagsledamöternas arvoden.

Våren 2011 konstaterade utskottet att olika system för bestämningen av arvodet har prövats genomåren (bet. 2010/11:KU19 s. 15). Utskottet ansåg då att en ordning med en fristående nämnd som fastställer arvodet, till skillnad från bl.a. en ordning där riksdagsledamöterna själva bestämmer sina arvoden, har fungerat väl. Utskottet vidhöll därför sitt tidigare ställningstagande om formerna för bestämmande av riksdagsledamöternas arvoden.

Utskottet har därefter vid flera tillfällen avstyrkt motioner om riksdagsledamöternas arvoden. Senast våren 2015 konstaterade utskottet att frågor med koppling till bl.a. lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och lagen (1989:185) omarvode m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ nyligen hade varit föremål för utredning utan att utredaren funnit skäl att lämna några förslag om ändrade regler för fastställande av riksdagsledamöternas arvoden (bet. 2014/15:KU6 s. 6 f.). Utskottet vidhöll sina tidigare ställningstaganden och avstyrkte motionerna.

55

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som anser att en ordning med en fristående nämnd som fastställer statsrådensarvoden och beslutar omavgångsersättning fungerarväl, avstyrker motion 2015/16:120 (SD) i denna del och motion 2015/16:2031 (SD) yrkande 2.

Presstödet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att fullfölja presstödsutredningens förslag och två motioner om att avskaffa presstödet.

Motionerna

Tuve Skånberg m.fl. (KD) yrkar i kommittémotion 2015/16:2712 yrkande 2 att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fullfölja Presstödskommitténs förslag i enlighet med riksdagens beslut. Motionärerna anför bl.a. att de ekonomiska förutsättningarna för dagspressen måste förbättras. I denna del framhåller motionärerna ett avskaffande av reklamskatten och en ny försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post.

I motion 2015/16:1241 yrkar Christian Holm Barenfeld och Margareta Cederfelt (båda M) att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör avskaffa presstödet och förenkla möjligheterna att driva medieföretag. Motionärerna anser att presstödet i Sverige var en tillfällig lösning som infördes för över 40 år sedan men att presstödet nu snedvrider mediemarknaden, inte bara när det gäller enskildadagstidningarutanhelamedieutrymmet,ochiförlängningenkanvara ett hinder för utvecklingen. Motionärerna anser att det skulle vara en positiv utveckling för Sveriges medier om riksdagen beslutar att avveckla presstödet under exempelvis en tvåårsperiod.

Även Martin Kinnunen (SD) yrkar i motion 2015/16:3060 att riksdagen tillkännagerförregeringenattpresstödetskaavskaffas.Motionärenanförbl.a. att presstödet till följd av den digitala utvecklingen har spelat ut sin roll på medieområdet.

Propositionen

Av propositionen framgår att regeringen avser att ta ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a. dagspressen genom att sänka skatten med motsvarande 20 miljoner kronor fr.o.m. 2017 och med ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. 2019 (prop. 2015/16:1 avsnitt 6.30 s. 320). Hur det stegvisa avskaffandet ska utformas behöver enligt regeringen analyseras

56

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

närmare och regeringen avser därför att under 2016 återkomma till riksdagen med ett förslag om en sänkning av skatten.

När det gäller distributionsfrågan anför regeringen att digitaliseringen av samhället har lett till förändrade kommunikationsmönster, vilket bl.a. avspeglas i sjunkande brevvolymer på den svenska postmarknaden (prop. 2015/16:1 utg.omr. 22 s. 123). Regeringen framhåller att postmarknaden är en marknad i förändring och att det är nödvändigt att säkerställa att postlagstiftningen är ändamålsenlig, både i dagens digitaliseradesamhälle och för framtiden. Av propositionen framgår vidare att för att se till att det även fortsatt kommer finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet, som är kostnadseffektiv och i så stor utsträckning som möjligt motsvarar hushållens och företagens behov, har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att se överpostlagstiftningenförattbedömaomdenmotsvararrådandeochframtida behov i ett digitaliserat samhälle och utifrån detta föreslå åtgärder (dir. 2015:87). Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2016.

Avslutade och pågående utredningar

I december 2011 fick en parlamentariskt sammansatt kommitté – Presstödskommittén – i uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till dagspressen och lämna förslag till utformningen av ett framtida stödsystem. Presstödskommittén överlämnade i september 2013 sitt slutbetänkande Översyn av det statliga stödet till dagspressen (SOU 2013:66). I betänkandet finns en redovisning av kommitténs överväganden och förslag omett framtida statligt stöd till dagspressen.

Den 5 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av nya mediepolitiska insatser när presstödet i dess nuvarande form upphör (dir. 2015:26). Utredaren ska enligt direktiven med utgångspunktidenovannämndaanalysenlämnaförslagtillutformningavnya mediepolitiska verktyg. Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 30 april 2016.

Utredningen, som antagit namnet Medieutredningen, överlämnade i oktober 2015 delbetänkandet Medieborgarna & medierna En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar (SOU 2015:94). I delbetänkandet lämnas en analys av det svenska medielandskapet utifrån ett medborgarperspektiv.

Tidigare behandling

Konstitutionsutskottet har behandlat motioner om avveckling av presstödet vid flera tillfällen. Motionerna har avstyrkts och utskottet har bl.a. framhållit att ett statligt presstöd är av väsentlig betydelse för att motverka koncentrationstendenser och upprätthålla mångfalden inom dagspressen (se t.ex. bet. 2005/06:KU1 s. 31).

57

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  De senaste åren har utskottet noterat det pågående arbetet med
  Presstödskommitténs betänkande, vars resultat enligt utskottet inte borde
  föregripas(set.ex.bet.2013/14:KU1s. 65).Motdennabakgrundharmotioner
  om förändringar av det nuvarande presstödssystemet avstyrkts.
  Hösten 2014 föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för
  regeringen vad utskottet anförde om att några av Presstödskommitténs förslag
  skulle vara genomförda tidigare än 2017 (bet. 2014/15:KU1 s. 49 f.). Därmed
  avstyrktes två motioner om en avveckling av presstödet.
  Konstitutionsutskottet behandlade under våren 2015 regeringens
  propositionenStatensstödtilldagspressen(prop.2014/15:88).Isambandmed
  beredningenavpropositionenbehandladeutskottetenmotionomutredningav
  frågan om avskaffande av presstödet (bet. 2014/15:KU12 s. 24 f.). I sitt
  ställningstagande vidhöll utskottet sina tidigare ställningstaganden om
  behovetavettstatligtstödtilldagspressenochavstyrktemotionen.Idennadel
  finns i betänkandet en reservation (SD).
  I propositionen Statens stöd till dagspressen gjorde regeringen
  bedömningen att vissa av bestämmelserna i presstödsförordningen som
  reglerar driftsstödet till dagstidningar borde ändras så att regelverket anpassas
  tilldeförändradetekniskaoch ekonomiskaförutsättningarnasomdagspressen
  står inför. Regeringen föreslog att alla läsarintäkter ska behandlas likvärdigt
  vidberäkningenavdriftsstödettilldagstidningar.Vidareföreslogsattvillkoret
  om andelen abonnerad upplaga och den s.k. editionsregeln skulle ändras och
  att möjligheten till begränsat driftsstöd när en tidnings täckningsgrad
  överstiger den tillåtna skulle utökas. Regeringen föreslog även att möjligheten
  till begränsat driftsstöd för tidningar som delvis är skrivna på finska skulle
  utökas. Därutöver avsåg regeringen att återkomma med förslag om stödet till
  storstadstidningar och stödnivåerna för hög- och medelfrekventa
  dagstidningar. Slutligen föreslog regeringen att Presstödsnämnden skulle
  avvecklas. Enligt regeringen borde nämndens uppgifter inordnas inom
  Myndigheten för radio och tv, och inom denna myndighet borde en nämnd för
  presstöd inrättas som ett särskilt beslutsorgan. Organisationsförändringen
  borde enligt regeringen vara genomförd den 1 juli 2015. Föreslagna ändringar
  borde enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2015 respektive den 1 januari
  2016. Regeringen bedömde att det under en övergångsperiod kommer att
  finnas ett fortsatt behov av statligt presstöd med de förändringar som nu
  föreslogs.
  Konstitutionsutskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens
  förslag. Därutöver föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för
  regeringen som sin mening vad utskottet anförde om initiativ som syftar till
  att en ny försöksverksamhet inleds med samdistribution av tidningar och post
  medmöjlighetförfleraktöreränPostenABattdelta.Vidareföreslogutskottet
  att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet
  anförde om möjligheten att stegvis påbörja processen med att avveckla
  reklamskatten för dagspressen. Utskottet föreslog också att riksdagen skulle
  tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde om att
58  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

presstödsförordningens giltighetstid borde förlängas t.o.m. den 31 december 2019 under förutsättning att förlängningen godkänns av Europeiska kommissionen. Dessutom föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde om att Presstödskommitténs fyra huvudförslag om samdistribution av tidningar och post, avskaffande av reklamskatten, en ny stödtrappa för hög- och medelfrekventadagstidningarochettnyttomställningsstöd,medbeaktandeav de olika tidsperspektiv som måste anläggas för förslagens genomförande, bör ses som delar av en sammanhållen presstödspolitik och hanteras samordnat.

Slutligen föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde om att inom ramen för det befintliga anslaget öka driftsstödet för lågfrekventa dagstidningar. I denna del anförde utskottet bl.a. att stödintensiteten för lågfrekventa dagstidningar är betydligt högre än för hög- och medelfrekventa dagstidningar och att det ekonomiska utrymmet inom anslaget för presstödet är begränsat. Mot bakgrund av det anförda ansåg utskottet att de ändringar av stödet för lågfrekventa dagstidningar som Presstödskommittén föreslagit inte borde genomföras. Utskottet konstaterade dock att även de lågfrekventa dagstidningar som är berättigadetilldriftsstödbefinnersigienekonomisktsvårsituationochattdet därför finns skäl att inom ramen för det befintliga anslaget även öka driftsstödet för lågfrekventa dagstidningar. Närmare hur en sådan ökning av driftsstödet ska utformas får enligt utskottet utredas, och regeringen får därefter återkomma till riksdagen i denna del.

I betänkandet finns tre reservationer (SD) och ett särskilt yttrande (SD). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2014/15:195).

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden om behovet avettstatligtstödtilldagspressenochavstyrkermotionerna2015/16:1241(M) och 2015/16:3060 (SD).

Avredovisningenovanföljerattutskottetvåren2015föreslogattriksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anförde bl.a. om initiativ som syftar till att en ny försöksverksamhet inleds med samdistribution av tidningar och post med möjlighet för fler aktörer än Posten AB att delta, om möjligheten att stegvis påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen och om att inom ramen för det befintliga anslaget öka driftsstödet för lågfrekventa dagstidningar. Det följer vidare att riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag och att det i den nu aktuella budgetpropositionen aviseras att regeringen avser att ta ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a. dagspressen genom att sänka skatten.

Utskottet välkomnar det stegvisa avskaffandet av reklamskatten som regeringen aviserat och förutsätter att regeringen även beaktar vad utskottet gett tillkänna om samdistribution av tidningar och post. När det gäller

59

2015/16:KU1 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  driftsstödet för lågfrekventa dagstidningar föreslår regeringen i
  budgetpropositionen höjda stödnivåer för dagstidningar som kommer ut två
  gånger per vecka och en jämnare stödtrappa för dagstidningar somkommer ut
  enellertvågångerpervecka.Somredovisatstidigareibetänkandetvälkomnar
  utskottet regeringens förslag i denna del. Utskottet konstaterar dock att
  riksdagens tillkännagivande om ett ökat driftsstöd för lågfrekventa
  dagstidningar rör både endags- och tvådagarstidningar, att regeringens förslag
  om en jämnare stödtrappa för endagstidningar i sig inte innebär ett ökat
  driftsstöd för dessa tidningar och att tillkännagivandet därmed inte är
  tillgodosett fullt ut. Sammantaget är utskottet dock inte berett att nu förorda
  ytterligare tillkännagivanden till regeringen och avstyrker därför motion
  2015/16:2712 (KD) yrkande 2.

Riksdagsförvaltningens årsredovisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Redogörelsen

I redogörelse 2014/15:RS2 lämnas en redovisning av Riksdagsförvaltningens verksamhet under verksamhetsåret 2014 med bl.a. uppgifter om riksdagens personal och Riksdagsförvaltningens organisation. Med utgångspunkt i riksdagsordningen och lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen har riksdagsstyrelsen formulerat Riksdagsförvaltningens fem huvuduppdrag. Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

främja kunskapen om riksdagen och dess arbete

vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.

Riksdagsförvaltningen redovisar resultatet fördelat på endast en verksamhetsgren: Stödet till den parlamentariska processen. Verksamheten redovisas fördelad på uppdragsområden där det anges hur arbetet inom dessa områden har bidragit till att Riksdagsförvaltningens övergripande mål uppfyllts. Enligt redogörelsen är bedömningen att Riksdagsförvaltningen under2014ialltväsentligtharfullgjortsinauppdragså somdeärformulerade i riksdagsordningen, i förvaltningens instruktion och övriga styrdokument samt i de särskilda beslut som riksdagsstyrelsen fattat.

60

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:KU1

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

61

2015/16:KU1

Reservationer

1.Målen för utgiftsområde 1, punkt 1 (M)

av Andreas Norlén (M), Annicka Engblom (M), Maria Abrahamsson

(M) och Patrick Reslow (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål för demokratipolitiken och motionärernas förslag till mål för politiken för mänskliga rättigheter.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 5 och motion

2015/16:2504 av Andreas Norlén m.fl. (M) yrkandena 7 och 8 samt avslår proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 6.

Ställningstagande

Genom regeringens förslag till lydelse av målet för politiken för mänskliga rättigheter exkluderas den svenska rättsliga dimensionen av de mänskliga rättigheterna och den långa tradition som har föregått dessa. Det gäller främst regleringen av mänskliga rättigheter i regeringsformen men även t.ex. bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vi anser att ett nytt övergripande mål för politiken för mänskliga rättigheter bör motsvara de långsiktiga mål som regeringen angett i de nationella handlingsplanerna för de mänskliga rättigheterna och som har till uppgift att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Därför menar vi att lydelsen av det nya målet för politiken för mänskliga rättigheter bör vara att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Redovisad formulering inrymmer väl intentionerna i det nuvarande målet för demokratipolitiken när det gäller mänskliga rättigheter samtidigt som den inte begränsas till internationella åtaganden. I likhet med regeringen anser vi att ett eget övergripande mål för politiken för mänskliga rättigheter innebär att lydelsen av det övergripande målet för demokratipolitiken behöver ändras. I denna del har vi inga invändningar mot regeringens förslag till ändrad lydelse.

Sammantaget bör riksdagen avslå regeringens förslag till lydelse av målet för politiken för mänskliga rättigheter och i stället godkänna vårt förslag till mål för politiken för mänskliga rättigheter samt godkänna regeringens förslag om ändrad lydelse av målet för demokratipolitiken.

62

RESERVATIONER 2015/16:KU1

2.Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1, punkt 2 (SD) av Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

a)Ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

=Utskottet.

b)Ändring i tullagen

=Utskottet.

c)Ändring i radio- och tv-lagen

=Utskottet.

d)Ändring i lagen om ändring i radio- och tv-lagen

=Utskottet.

e)Finansiering av stöd till politiska partier

=Utskottet.

f)Finansiering av ett nytt utvecklingsstöd på medieområdet

=Utskottet.

g)Avskaffande av det särskilda extrastödet för storstadstidningar

=Utskottet.

h)Förändrad stödtrappa för hög- och medelfrekventa dagstidningar

Riksdagen avslår proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 10.

i)Förändrad stödtrappa för lågfrekventa dagstidningar

Riksdagen avslår proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 11.

j)Ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

=Utskottet.

k)Investeringsplaner för Riksdagsförvaltningen

=Utskottet.

l)Låneram för Riksdagsförvaltningen

=Utskottet.

m)Anslagsfinansiering av JO:s anläggningstillgångar

=Utskottet.

n)Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 1

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2016 inom utgiftsområdet i enlighet med specifikationen i bilaga 5.

63

2015/16:KU1 RESERVATIONER

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkterna 18 och 20 samt motion

2015/16:2227 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD),

bifaller delvis proposition 2015/16:1 utgiftsområde 1 punkt 12 och avslår motionerna

2015/16:289 av Betty Malmberg (M),

2015/16:2504 av Andreas Norlén m.fl. (M) yrkandena 1–6, 2015/16:2712 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) yrkande 1, 2015/16:3034 av Staffan Danielsson (C),

2015/16:3040 av Kerstin Lundgren (C), 2015/16:3163 av Mathias Sundin m.fl. (FP) och 2015/16:3189 av Per-Ingvar Johnsson m.fl. (C).

Ställningstagande

Vi delar inte utskottets bedömning om anslagsnivån för anslaget 3:1 Sametinget. Detta anslag bör ökas med 8 000 000 kronor för Sametingets arbete med delaktighet och självbestämmande. Vidare delar vi inte utskottets bedömning av nivån på anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. Detta anslag bör minska med 300 000 000 kronor. Regeringen med Regeringskansliet bör i egenskap av styrande föregå med gott exempel och klara sig med färre medel.

Vidare delar vi inte heller utskottets bedömning av nivån på anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. Detta anslag bör öka med 20 000 000 kronor och avse länsstyrelsernas arbete med djurskyddskontroller. Vi anser vidare att de 20 000 000 kronor som regeringen föreslår ska tillföras anslaget för länsstyrelsernas arbete med mottagande och bosättning av nyanlända omlokaliseras och i stället används för att förbättra länsstyrelsernas interna arbete. Som exempel i denna del kan nämnas kortare handläggningstider och regelförenklingar.

Vi delar inte heller utskottets bedömning av nivån på anslaget 6:6 Stöd till politiska partier. De politiska partierna bör i större grad finansiera sin egen verksamhetochdärförbördettaanslagminskamed17 120 000 kronor.Vidare anser vi att anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer ska minska med 14 500 000 kronor. Det är olyckligt att en enskild satsning bär en sådan tydlig etnisk prägel. Den särskilda satsningen på den nationella minoriteten romer bör därför skrotas.

Slutligen delar vi inte utskottets bedömning om anslagsnivån för anslaget 8:1 Presstöd. Detta anslag bör minska med 283 560 000 kronor. Presstödet behöver reformeras. För att underlätta en sänkning av presstödet föreslår Sverigedemokraterna dock förbättringar inom andra områden. Bland annat att reklamskatten för dagspressen och periodiska publikationer avskaffas.

Sammantaget yrkar vi att riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2016 inomutgiftsområde 1ienlighetmedspecifikationenibilaga 5.Detinnebäratt riksdagen bifaller dels riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om anslag för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 punkterna 18 och 20),

64

RESERVATIONER 2015/16:KU1

dels motion 2015/16:2227 (SD), delvis bifaller regeringens förslag om anslag för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 punkt 12) och avslår motionerna 2015/16:289 (M), 2015/16:2504 (M) yrkandena 1–6, 2015/16:2712 (KD) yrkande 1, 2015/16:3034 (C), 2015/16:3040 (C), 2015/16:3163 (FP) och 2015/16:3189 (C).

Eftersom vi föreslår en minskning av anslaget 8:1 Presstöd bör inte förändrade stödtrappor införas för hög-, medel- och lågfrekventa dagstidningar.Regeringensförslagidessadelarbördärföravslåsavriksdagen (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1 punkterna 10 och 11).

I övriga delar står vi bakom utskottets förslag.

65

2015/16:KU1

Särskilda yttranden

1.Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1, punkt 2 (M)

Andreas Norlén (M), Annicka Engblom (M), Maria Abrahamsson (M) och Patrick Reslow (M) anför:

Riksdagen beslutade den 25 november 2015 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och omen beräkning av statens inkomster. I motionen Sverige kanmer–Politiksombryterdetnyautanförskapet(2015/16:3043)presenteras Moderaternas budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Sverige beskrivsofta som ett av världens bästaländer att leva ochväxa upp i. Men Sverige står inför flera stora utmaningar framöver. Trots att fler vill arbeta är trösklarna in i arbete fortfarande höga för dem med låga inkomster. Vi ser ett nytt utanförskap växa fram som genom långvarig strukturell arbetslöshetdrabbarunga människorochutrikesföddasärskilthårt.Dessutom ställer en allt tuffare internationell konkurrens höga krav på våra företag och deras jobbskapande. Det här är avgörande framtidsfrågor för Sverige.

Budgetpropositionen visar på en regering som står handfallen inför de viktiga utmaningar Sverige står inför och som inte förmår ta vara på de goda förutsättningar vi har. Regeringens politik med stora skattehöjningar på jobb och företagande riskerar att leda till att Sveriges jobbtillväxt bromsas, och försämrarocksåmöjligheternatillengodintegrationgenomatthöjatrösklarna in till arbetsmarknaden. Det här är fel väg för Sverige.

Vi moderater står för en annan väg. Vårt mål är att öka välståndet och tryggheten för alla medborgare i Sverige. De reformförslag vi presenterar är därför fokuserade på hur jobben ska bli fler. Vi vill minska utanförskapet och stärka incitamenten till att arbeta genom att stå upp för rimliga skattenivåer, stärka investeringar i utbildning och infrastruktur och värna företagsklimatet. Fler i arbete är avgörande för att få mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.

Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter och beslutas i tvåsteg.Moderaternasbudgetförslagärensammanhållenhelhet,ocheftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag på ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 1. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Moderaterna föreslår i motion 2015/16:2504 yrkandena 1–6. När det gäller övriga delar står vi bakom utskottets förslag.

66

          SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:KU1
Vi menar att anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag bör vara  
5 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag i propositionen.  
Skillnaden i förhållande till regeringens förslag beror på att vi anser att  
Riksdagens utredningstjänst bör förstärkas med motsvarande belopp.    
Dessutom bör anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. vara  
104 000 000 kronor lägre för 2016 än regeringens förslag. Avvikelsen i  
förhållande till regeringens förslag beror på att medel fördelats till andra  
prioriterade satsningar och att aviserade förslag om tillskott inte bör  
genomföras.DärutövermenarviattuppdragettillVärldsbankenomenfortsatt  
studie över företagsklimatet i Sverige bör genomföras och att studien bör  
finansieras inom ramen för det anvisade anslaget för Regeringskansliet.    
När det gäller anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. anser vi att det bör vara  
25 000 000 kronor lägre för 2016 än regeringens förslag. Skillnaden i  
förhållande till regeringens förslag beror påatt vi inte står bakomförslaget om  
tillskott på miljöområdet.            
Vi menar vidare att anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati bör vara  
5 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. I likhet med  

regeringen anser vi att anslaget bör öka för att vidta åtgärder för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Regeringen föreslår för detta ändamål en ökning av anslaget med 10 000 000 kronor medan vi föreslår en ökning med 15 000 000 kronor.

Dessutom bör anslaget 6:3 Datainspektionen vara 1 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. Föreslagen ökning beror på att vi menar att myndighetens arbete med tillsyn, informationsspridning och utbildning för att förebygga och motverka integritetskränkningar inklusive näthat behöver förstärkas.

Därutöver anser vi att anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ska vara 1 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. Vi menar att fler kommuner bör tillåtas att bli en del av förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska. Dessutom bör resurser frigöras inom befintliga ramar. Enligt 2015 års regleringsbrev för anslaget disponerar nämligen Kammarkollegiet 1 164 000 kronor för åtgärder och dessa medel får användas efter beslut av regeringen. Vidare bör finansiering ske genom en proportionerlig minskning av statsbidraget till kommuner, landsting och regioner.

När det gäller anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer anser vi att en del av den sedan tidigare beslutade årliga ökningen av anslaget med 13 miljoner kronor fr.o.m. 2016 bör utnyttjas för att inleda ett arbete med att inrätta ett romskt språkcentrum.

I vår budgetmotion föreslår vi dessutom att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förstärkning av Riksdagens utredningstjänst och ytterligare åtgärder i arbetet för att värna demokratin mot radikalisering och våldsbejakande extremism. När det gäller frågan om en förstärkning av Riksdagens utredningstjänst menar vi att då regeringenibudgetpropositioneninteleverupptillrimligakravpåtransparens

67

2015/16:KU1 SÄRSKILDA YTTRANDEN

är det angeläget att utredningstjänsten får ökade resurser för att kunna bistå riksdagens partier vid granskning och analys av regeringens förslag. Vi anser vidare att det krävs ett omfattande förebyggande arbete för att värna demokratin mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Bland annat måstearbetetmedungaprioriterasochberördamyndigheterbehövervässasitt arbete.

Vi föreslår vidare i vår budgetmotion att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka Datainspektionens arbete med tillsyn, informationsspridning och utbildning för att förebygga och motverka integritetskränkningar, inklusive näthat. Riskernaförattmänniskorspersonligaintegritetkränksökarnärenradaktörer hanterar en mängd information. Ett annat problem är näthatet som inte minst drabbar många barn och ungdomar. Mot bakgrund av det anförda är det angeläget att Datainspektionen har tillräckliga resurser i sitt arbete mot integritetskränkningar i den digitala miljön.

I vår budgetmotion föreslår vi vidare att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter genom att ansluta fler kommuner till förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska och att inleda arbetet med att inrätta ett romskt språkcentrum. Det är i och för sig bra att regeringen ser över lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. En sådan översyn får dock inte hindra nya kommuner från att ansluta sig till de befintliga förvaltningsområdena.

2.Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1, punkt 2 (C)

Johan Hedin (C) anför:

Centerpartiets vision är att Sverige ska bli ett av världens mest framgångsrika länder ekonomiskt, med möjligheter för alla att arbeta och utvecklas. Förutsättningarna för detta är ett näringsliv i frontlinjen för internationell konkurrenskraft och innovation och en bred bas av småföretag som tillåts utvecklas och växa i hela landet. Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett föredöme på miljöområdet och genom konkreta styrmedel visa att ekonomisk tillväxt, innovation och entreprenörskap går hand i hand med minskadeutsläppochgiftersamtmedekologiskbalans.Genomvårpolitikvill vi skapa välfärd och trygghet för alla i hela landet, dels genom ett ökat välståndsskapande som medger mer resurser till skola, vård och omsorg, dels genom att dessa resurser används bättre.

Under åren med alliansregeringen lades grunden till stabila statsfinanser. Viktiga steg togs för att lätta skattebördan och minska regleringarna. Över 300 000 nya arbetstillfällen skapades och utanförskapet minskade med drygt 200 000 personer, samtidigt som den gröna omställningen accelererade. När den nu sju år långa internationella krisen äntligen är till ända måste Sverige ta nästa steg för att skapa maximalt med jobb under den globala återhämtningen.

68

  SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:KU1
  Tyvärr är den svenska regeringen på väg i motsatt riktning. Stora  
skattehöjningar på jobb och regleringar av växande företag riskerar att bryta  
återhämtningen och kommer att drabba tiotusentals arbetstillfällen. De mest  
utsatta grupperna på arbetsmarknaden är de som drabbas hårdast. Sverige  
behöver en förnyad ekonomisk politik.  
  Centerpartiet har i budgetmotion 2015/16:3223 föreslagit ett alternativ till  
regeringens budgetproposition. I motionen föreslås stora och viktiga  
strukturreformer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, omläggningar  
avskattenpåarbeteochföretagensvillkorsamt enkraftfullgrönskatteväxling  
där sänkt skatt på arbete finansieras genom att förorenaren betalar för utsläpp.  
Måletärattfrigöraalladekraftersomfinnsruntomkringivårt land,såattnya  
initiativ och idéer belönas i stället för att bestraffas.  
  Riksdagenhariförstastegetavbudgetprocessenemellertidställtsigbakom  
regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av  
inkomster som föreslås där. Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en  
helt annan inriktning än den jag och Centerpartiet önskar avstår jag från att  
delta i beslutet om anslagens fördelning. Centerpartiets budgetförslag måste  
betraktas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. I  
stället framför jag i detta särskilda yttrande den fördelning av anslagen inom  
utgiftsområde 1 som förordas i Centerpartiets anslagsmotion 2015/16:3189.  
När det gäller övriga delar står jag bakom utskottets förslag.  
  Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. bör minskas med 174 500 000 kronor  
för 2016. Avvikelsen beror på att jag anser att den aviserade ökningen i  
budgetpropositionen om 82 000 000 kronor per år och den tidigare aviserade  
ökningen i vårändringsbudget för 2015 inte bör genomföras. Därtill menar jag  
att Världsbankens utredning om Sveriges företagsklimat bör genomföras.  
  När det gäller anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. bör det minskas med  
30 000 000 kronor för 2016. Avvikelsen beror på att jag inte står bakom  
regeringens satsningar på miljöområdet och för att utveckla service och  
betaltjänster.  
  Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati bör minskas med  
10 000 000 kronor för 2016.  
3. Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1, punkt 2 (L)  
  Mathias Sundin (L) anför:  

Sverige står starkt efter åtta år med ett styre av Alliansen och mitt parti. De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och vi står inför en stundande högkonjunktur. Samtidigt präglas omvärlden av stora nedåtrisker. Krigen i Syrien och Ukraina och en osäker makroekonomisk miljö skapar otrygghet för både människor och den framtida ekonomiska utvecklingen. Vi ser ökade kostnader för sjukskrivningar och, i ännu högre grad nu än när budgetpropositionenpresenteras,förmigrationsströmmarnatillSverige.Attvi är fast förvissade om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan

69

2015/16:KU1 SÄRSKILDA YTTRANDEN              
  andra världskriget understryker bara behovet av att vårda de offentliga
  finanserna.                
  Budgetmotion 2015/16:3244 (FP) är därför stram. Vi föreslår ett lägre
  utgiftstak och har ett högre finansiellt sparande än regeringen. På flertalet
  utgiftsområden är kostnaderna lägre än de regeringen föreslår. Genom att vi
  särskilt avvisar stora utgiftsökningar inom arbetsmarknadspolitiken och
  bostadspolitiken,samtidigtsomvihöjermiljöskatterna,skaparviutrymmeför
  enbudgetsomprioriterarjobben,kunskapeniskolanochförsvaretavSverige.
  Riksdagen har genom rambeslutet avvisat vårt förslag till
  inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde. Därmed tar
  Sverige nu en annan väg än den Liberalerna vill se. Sverige kommer att tappa
  i jobb, kunskap och försvarsförmåga.        
  Vårt budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majoriteten av
  utgiftsområdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till
  ram som vi förespråkade. Liberalerna ser ett värde i att budgeten och
  budgetprocessen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade
  utbrytningar riskerar att på lång sikt försvaga budgetprocessen och
  effektiviteten i finanspolitiken. Jag väljer därför att inte delta i beslutet om
  fördelningen till anslag inom utgiftsområde 1. I det följande redovisas i
  sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 1 (motion
  2015/16:3163). När det gäller övriga delar står jag bakom utskottets förslag.
  Anslagen 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., 2:2 Riksdagens
  förvaltningsanslagoch4.1 Regeringskansliet m.m.börvara2 000 000 kronor,
  2 000 000 kronor respektive 26 000 000 kronor lägre för 2016 än regeringens
  förslag i propositionen. Skillnaden i förhållande till regeringens förslag beror
  på att en justering av anslagen ska göras på grund av fortsatt justering av pris-
  och löneomräkningen.            
  Dessutom bör anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) vara
  5 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. Skillnaden i
  förhållande till regeringens förslag beror på att myndigheten bör ges ökade
  resurser för att kunna hantera den stora mängden ärenden.    
  Därutöver föreslås att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ska vara
  29 000 000 kronor lägre för 2016 än regeringens förslag. I likhet med
  regeringen menar jag att medel bör tillskjutas länsstyrelsernas arbete med
  miljöfrågor. Regeringen föreslår för detta ändamål en ökning av anslaget med
  25 000 000 kronor medan jag förespråkar en ökning med 5 000 000 kronor.
  Därutöver föreslås en minskning av anslaget med 9 000 000 kronor på grund
  av fortsatt justering av pris- och löneomräkningen.    
  Dessutombör anslaget 6:3 Datainspektionen vara 10 000 000 kronor högre
  för 2016 än regeringens förslag. Skillnaden i förhållande till regeringens
  förslag beror på att jag anser att myndigheten bör ges ökade resurser för att
  förbättra sina förutsättningar att bedriva en aktiv tillsyn.    
  Dessutom föreslås att anslaget 6:5 Valmyndigheten ska vara
  5 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. Skillnaden i

70

SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:KU1

förhållandetillregeringensförslagberorpåattjaganserattdetbehövsenökad beredskap för extra val.

Även anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter bör vara 10 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. Skillnaden beror på att jag anser att fler kommuner bör tillåtas att bli en del av förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska.

Slutligen föreslås att anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer ska vara 5 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. Det behövs ett fortsatt och långsiktigt arbete för romsk inkludering.

4.Anslag m.m. för 2016 inom utgiftsområde 1, punkt 2 (KD)

Tuve Skånberg (KD) anför:

För ökad gemenskap och framtidstro vill vi ha en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer, känna trygghet och som underlättar för människor att gå från utanförskap till arbete. Vi vill skapa förutsättningar för en god tillväxt och ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Att stärka familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning skapar en grund för fungerande mellanmänskliga relationer. Genom en välfungerande ekonomisk politik kan vi också satsa resurser på välfärd vilket ökar tryggheten. Och med genomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap.

Nya jobb skapas inte av politiska ovanifrånlösningar, de skapas i växande och lönsamma företag. Den rödgröna regeringen tror att de kan nå Europas lägsta arbetslöshet och klara integrationsutmaningen med massiva skattehöjningar på arbete och företagande. Kristdemokraternas inriktning är den motsatta, vi vill sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra förutsättningarnaförföretagande.Detärocksåavstorviktattdenekonomiska politiken utformas på ett sådant sätt att resurserna används effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. Tillväxten måste kommaallatilldel.Välfärdenmåsteutvecklasgenomfortsattvalfrihet,tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser.

Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter och beslutas i två steg. Kristdemokraternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag på ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken, deltar jag inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 1. I stället framför jag i dettasärskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning som Kristdemokraterna föreslår i motion 2015/16:2712 yrkande 1. När det gäller övriga delar står jag bakom utskottets förslag.

71

2015/16:KU1 SÄRSKILDA YTTRANDEN    
  Arbetet i Regeringskansliet bör effektiviseras och därför föreslås att
  anslaget4:1 Regeringskanslietm.m.minskamed109 500 000 kronorför2016
  jämfört med regeringens förslag i propositionen. Dessutom bör uppdraget till
  Världsbanken om en fortsatt studie över företagsklimatet i Sverige
  genomföras.      
  Därutöver bör anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. minska med
  25 000 000 kronor för 2016 jämfört med regeringens förslag. Avvikelsen i
  förhållandetillregeringensförslagberorpåattjagintestårbakomdensatsning
  som föreslås inom miljöområdet.  
  Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati bör vara 5 000 000 kronor högre
  för 2016 än regeringens förslag. Jag förespråkar i likhet med regeringen en
  ökning av anslaget för att vidta åtgärder för att värna demokratin mot
  våldsbejakande extremism. Regeringen föreslår för detta ändamål en ökning
  av anslaget med 10 000 000 kronor medan jag menar att anslaget bör öka med
  15 000 000 kronor.    
  Därutöver föreslås att anslaget 6:3 Datainspektionen ska vara

2 000 000 kronor högre för 2016 än regeringens förslag. Myndighetens arbete med att bl.a. förebygga och motverka integritetskränkningar inklusive näthat behöver förstärkas.

Slutligen bör när det gäller anslaget 7.1 Åtgärder för nationella minoriteter fler kommuner tillåtas att bli en del av förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska, vilket bör finansieras genom en omfördelning inom anslagets ram.

5.Regeringskansliets organisation, punkt 3 (V)

Mia Sydow Mölleby (V) anför:

Regionernas framtid beror i hög grad på vilka insatser staten beslutar ominom olika politikområden. Ansvaret för landsbygds- och regionalpolitiken ligger i dag på flera departement. En bättre samordning av alla politikområden som rör landsbygdens utveckling behövs. Frågor som hör till olika departement men som alla tydligt berör landsbygdens utvecklingsmöjligheter är t.ex. apoteksombudens villkor, statlig service som arbetsförmedling och kontanthantering. Därför bör regeringen bättre samordna alla landsbygds- och regionalpolitiska frågor i Regeringskansliet.

6.Utrikesförvaltningens organisation m.m., punkt 4 (SD)

Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD) anför:

Viärintebereddaattföreslåattgällandeordningattvidvarjetidpunktsittande regering själv organiserar verksamheten inom sitt eget kompetensområde ska frångås. Hade vi i Sverigedemokraterna i dag befunnit oss i regeringsställning hade vi dock agerat i enlighet med motion 2015/16:2105 (SD) och öppnat en fullvärdig ambassad i Beirut med ansvar för Libanon och Syrien.

72

SÄRSKILDA YTTRANDEN 2015/16:KU1

7.Utrikesförvaltningens organisation m.m., punkt 4 (V)

Mia Sydow Mölleby (V) anför:

Vänsterpartiet menar att det finns ett stort behov och ett stort utrymme för Sverige att vara en stark röst i världen när det gäller frågor kring fred, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, nedrustning och solidaritet.

I en föränderlig värld är det självklart att den svenska representationen i olika delar av världen kan behöva omprioriteras. Den borgerliga regeringen beslutade att stänga en rad svenska ambassader, vilket har skadat bilden av Sverige och försämrat regeringens möjligheter att föra en självständig och tydlig utrikespolitik. Vänsterpartiet kritiserade den förra regeringens beslut att stänga ambassaderna i Nicaragua, Namibia och Botswana. Samtidigt motsatte sig Vänsterpartiet den svenska representationen i Natos högkvarter.

Vår förhoppning är att en ny regering och en delvis ny inriktning på Sveriges utrikespolitik också ska märkas i Sveriges utlandsrepresentation. Bland annat behöver Sveriges representation i Latinamerika och Afrika förstärkas.

Den 30 oktober 2014 blev Sverige den 135:e staten i världen att erkänna Palestina som stat. Erkännandet skickar en tydlig signal till Israel om att Sverige inte accepterar ockupationen av Palestina. I och med att Sverige har erkänt Palestina som stat vore det på sin plats att uppgradera det svenska generalkonsulatet i Jerusalem till ambassad.

73

2015/16:KU1

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2015/16:1

Proposition 2015/16:1 Budgetproposition för 2016 utgiftsområde 1:

1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (avsnitt 2.1 och 11.3).

2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i tullagen (2000:1281) (avsnitt 2.2 och 11.3).

3.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) (avsnitt 2.3 och 11.3).

4.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2015:000) om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) (avsnitt 2.4 och 11.3).

5.Riksdagen godkänner målet för demokratipolitiken (avsnitt 9.3).

6.Riksdagen godkänner målet för politiken för mänskliga rättigheter (avsnitt 9.12).

7.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget6:6 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 171 200 000 kronor 2017 (avsnitt 9.15.6).

8.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget 8:1 Presstöd besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 70 000 000 kronor 2017 och 2018 (avsnitt 11.2.1).

9.Riksdagen godkänner avskaffandet av det särskilda extrastödet för storstadstidningar (avsnitt 11.3).

10.Riksdagen godkänner den förändrade stödtrappan för hög- och medelfrekventa tidningar (avsnitt 11.3).

11.Riksdagen godkänner den förändrade stödtrappan för lågfrekventa tidningar (avsnitt 11.3).

12.Riksdagen anvisar för budgetåret 2016 ramanslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, när det gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt uppställning.

13.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen (avsnitt 2.5 och 5.4.1).

14.Riksdagen godkänner investeringsplanen för anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag för 2016–2019 (avsnitt 5.4.2).

15.Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2016 taupp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 5.4.2).

74

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1 2015/16:KU1

16.Riksdagen godkänner investeringsplanen för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2016–2019 (avsnitt 5.4.3).

17.Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2016 taupp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 500 000 000 kronor (avsnitt 5.4.3).

18.Riksdagen anvisar för budgetåret 2016 ramanslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, när det gäller anslag för Riksdagsförvaltningen, enligt uppställning.

19.Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2016 får finansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet med anslag (avsnitt 5.4.4).

20.Riksdagen anvisar för budgetåret 2016 ett ramanslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, när det gäller anslag för Riksdagens ombudsmän (JO), enligt uppställning.

Redogörelse 2014/15:RS2

Redogörelse 2014/15:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2014

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:120 av Jeff Ahl (SD):

Del 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frysa statsrådensochriksdagsledamöternaslönerpånuvarandenivåframtill dess att lärarnas snittlön i grund- och gymnasieskolan är hälften av en riksdagsledamots lön och tillkännager detta för regeringen.

Förslaget behandlas i den del som avser statsrådens löner

2015/16:128 av Hans Linde m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppgradera det svenska generalkonsulatet i Jerusalem till ambassad och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:289 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över att anslagsnivån för länsstyrelsernas djurskyddskontroll är rimlig med avseende på de nya uppgifter som tillförts verksamheten sedan reformen genomfördes och tillkännager detta för regeringen.

75

2015/16:KU1 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2015/16:377 av Håkan Svenneling m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att samordna alla landsbygds- och regionalpolitiska frågor i Regeringskansliet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1241 av Christian Holm Barenfeld och Margareta Cederfelt (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avskaffa presstödet och förenkla möjligheten att driva medieföretag och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2031 av Jeff Ahl (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avgångna regeringsföreträdare ska omfattas av samma villkor som medborgare med a-kassa, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2105 av Julia Kronlid (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör öppna en fullvärdig ambassad i Libanon med ansvar för Libanon och Syrien och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2227 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:2504 av Andreas Norlén m.fl. (M):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förstärkning av riksdagens utredningstjänst och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare åtgärder i arbetet för att värna demokratin mot radikalisering och våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Datainspektionens arbete med tillsyn, informationsspridning och utbildning för att förebygga och motverka integritetskränkningar, inklusive näthat, och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter

76

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

genom att ansluta fler kommuner till förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda arbetet med att inrätta ett romskt språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen avslår förslaget till mål för politiken för mänskliga rättigheter under punkt 6 i propositionen.

8.Riksdagen godkänner målet för politiken för mänskliga rättigheter enligt vad som föreslås i motionen.

2015/16:2712 av Tuve Skånberg m.fl. (KD):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fullfölja presstödsutredningens förslag i enlighet med riksdagens beslut och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3034 av Staffan Danielsson (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en omfördelningavanslagentilllänsstyrelsernasåattdjurskyddskontrollernakan utföras med tillräcklig kvalitet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3040 av Kerstin Lundgren (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minoritetspolitikens möjligheter att utvecklas i hela Sverige genom fler förvaltningsområden och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3060 av Martin Kinnunen (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa presstödet och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3163 av Mathias Sundin m.fl. (FP):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:3189 av Per-Ingvar Johnsson m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2015/16:KU1

77

2015/16:KU1

BILAGA 2

Regeringens och riksdagsstyrelsens lagförslag

78

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

79

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

80

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

81

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

82

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

83

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

84

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

85

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

86

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

87

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

88

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

89

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

90

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

91

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

92

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

93

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

94

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

95

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

96

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

97

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

98

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

99

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

100

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

101

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

102

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

103

2015/16:KU1 BILAGA 2 REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG

104

REGERINGENS OCH RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA 2 2015/16:KU1

105

2015/16:KU1

BILAGA 3

Regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns och oppositionens anslagsförslag

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tusental kronor

Anslag Budgetprop.   Avvikelse från budgetprop.
    förslag M SD C FP KD
               
1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 135 378          
2:1 Riksdagens ledamöter och 867 133       −2 000  
  partier m.m.            
2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 715 382 +5 000     −2 000  
2:3 Riksdagens fastighetsanslag 100 000          
2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 89 041       +5 000  
3:1 Sametinget 40 897   +8 000      
4:1 Regeringskansliet m.m. 7 098 798 −104 000 −300 000 −174 500 −26 000 −109 500
5:1 Länsstyrelserna m.m. 2 595 248 −25 000 +20 000 −30 000 −29 000 −25 000
6:1 Allmänna val och demokrati 58 340 +5 000   −10 000   +5 000
6:2 Justitiekanslern 40 505          
6:3 Datainspektionen 48 689 +1 000     +10 000 +2 000
6:4 Svensk författningssamling 1 300          
6:5 Valmyndigheten 19 285       +5 000  
6:6 Stöd till politiska partier 171 200   −17 120      
7:1 Åtgärder för nationella 102 917 +1 000     +10 000  
  minoriteter            
7:2 Åtgärder för den nationella 14 500   −14 500   +5 000  
  minoriteten romer            
8:1 Presstöd 567 119   −283 560      
8:2 Myndigheten för press, radio 33 893          
  och tv            
9:1 Svenska institutet för 17 619          
  europapolitiska studier samt            
  EU-information            
Summa för utgiftsområdet 12 717 244 −117 000 −587 180 −214 500 −24 000 −127 500
               

106

2015/16:KU1

BILAGA 4

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2016 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tusental kronor

Anslag Avvikelse från Utskottets förslag
    budgetprop.  
       
1:1 Kungliga hov- och slottsstaten ±0 135 378
2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ±0 867 133
2:2 Riksdagens förvaltningsanslag ±0 715 382
2:3 Riksdagens fastighetsanslag ±0 100 000
2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) ±0 89 041
3:1 Sametinget ±0 40 897
4:1 Regeringskansliet m.m. ±0 7 098 798
5:1 Länsstyrelserna m.m. ±0 2 595 248
6:1 Allmänna val och demokrati ±0 58 340
6:2 Justitiekanslern ±0 40 505
6:3 Datainspektionen ±0 48 689
6:4 Svensk författningssamling ±0 1 300
6:5 Valmyndigheten ±0 19 285
6:6 Stöd till politiska partier ±0 171 200
7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ±0 102 917
7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer ±0 14 500
8:1 Presstöd ±0 567 119
8:2 Myndigheten för press, radio och tv ±0 33 893
9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier ±0 17 619
  samt EU-information    
Summa för utgiftsområdet ±0 12 717 244

107

2015/16:KU1

BILAGA 5

Reservanternas anslagsförslag

Reservation 2, punkt 2 n (SD)

Förslag till beslut om anslag för 2016 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tusental kronor

Anslag Avvikelse från Reservanternas
    budgetprop. och förslag
    utskottets förslag  
1:1 Kungliga hov- och slottsstaten ±0 135 378
2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ±0 867 133
2:2 Riksdagens förvaltningsanslag ±0 715 382
2:3 Riksdagens fastighetsanslag ±0 100 000
2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) ±0 89 041
3:1 Sametinget +8 000 48 897
4:1 Regeringskansliet m.m. –300 000 6 798 798
5:1 Länsstyrelserna m.m. +20 000 2 615 248
6:1 Allmänna val och demokrati ±0 58 340
6:2 Justitiekanslern ±0 40 505
6:3 Datainspektionen ±0 48 689
6:4 Svensk författningssamling ±0 1 300
6:5 Valmyndigheten ±0 19 285
6:6 Stöd till politiska partier –17 120 154 080
7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ±0 102 917
7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer –14 500 0
8:1 Presstöd –283 560 283 559
8:2 Myndigheten för press, radio och tv ±0 33 893
9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier ±0 17 619
  samt EU-information    
Summa för utgiftsområdet –587 180 12 130 064

108

2015/16:KU1

BILAGA 6

Utrikesutskottets yttrande 2015/16:UU1y

109

2015/16:KU1 BILAGA 6 UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:UU1Y

110

UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:UU1Y BILAGA 6 2015/16:KU1

111

2015/16:KU1 BILAGA 6 UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:UU1Y

112

UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:UU1Y BILAGA 6 2015/16:KU1

113

2015/16:KU1 BILAGA 6 UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:UU1Y

114

UTRIKESUTSKOTTETS YTTRANDE 2015/16:UU1Y BILAGA 6 2015/16:KU1
Tryck: Elanders, Vällingby 2015 115