|
|
Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i brottsbalken. Lagändringarna innebär att ett nytt brott införs i brottsbalken, olovlig identitetsanvändning. Dessutom föreslås att brottet olaga förföljelse ska omfatta gärningar som utgör olovlig identitetsanvändning.
Ändringarna syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter och ge skydd mot den integritetskränkning det innebär att få dessa uppgifter utnyttjade.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
Behandlade förslag
Proposition 2015/16:150 Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:150.
Stockholm den 12 maj 2016
På justitieutskottets vägnar
Beatrice Ask
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Beatrice Ask (M), Mats Pertoft (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Krister Hammarbergh (M), Arhe Hamednaca (S), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Roger Haddad (L), Linda Snecker (V), Andreas Carlson (KD), Lawen Redar (S) och Runar Filper (SD).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2015/16:150 Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.
Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Bakgrund
Riksdagen har efter förslag från justitieutskottet lämnat ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att regeringen ska se över om inte respekten för enskildas integritet kräver både straffrättsliga och andra åtgärder mot olovlig identitetsanvändning och i förekommande fall vidta sådana åtgärder. Som skäl anförde utskottet bl.a. att på grund av den stora skada som olovlig identitetsanvändning kan orsaka och det förhållande att den person som utsätts för en olovlig identitetsanvändning inte räknas som ett brottsoffer, finns det anledning att se över om den rådande ordningen ger ett tillräckligt starkt skydd för vars och ens integritet (bet. 2013/14:JuU15, rskr. 2013/14:159). Riksdagen har även senare lämnat ett tillkännagivande med innebörden att det är angeläget att olovlig identitetsanvändning kriminaliseras så snart som möjligt (bet. 2014/15:JuU14, rskr. 2014/15:138).
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att en ny straffbestämmelse införs i 4 kap. brottsbalken. Brottet ska benämnas olovlig identitetsanvändning. Bestämmelsen ska omfatta den som genom att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter utger sig för att vara en annan person och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för honom eller henne. Straffansvaret ska omfatta sådana uppgifter som kan användas för att identifiera en fysisk person som är i livet.
Eftersom den föreslagna straffbestämmelsen är avsedd att värna den personliga integriteten är det sådana uppgifter som direkt identifierar en person som i första hand kommer att omfattas av begreppet identitetsuppgifter. I de flesta fall kommer det att vara fråga om namn eller person- eller samordningsnummer för att en person ska kunna anses tillräckligt tydligt identifierad. För att avgränsningen inte ska bli för snäv bör enligt regeringen därutöver även andra uppgifter som kan användas för att identifiera eller peka ut en viss person omfattas. Sådana uppgifter kan t.ex. vara födelsetid, e-postadress, ett fotografi eller ett alias. Uppgifterna ska var för sig eller tillsammans kunna användas för att identifiera en viss person. Det måste enligt regeringen i varje enskilt fall bedömas om uppgiften eller uppgifterna sammantagna är tillräckliga för att identifiera en viss person.
En grundläggande förutsättning för att användning av en annan persons identitetsuppgifter bör vara straffbar är att de används olovligen, dvs. utan samtycke. Vid samtycke kan det nämligen inte anses vara fråga om ett intrång i den personliga integriteten.
För att det straffbara området ska få en rimlig avgränsning och bara träffa de förfaranden som framstår som straffvärda krävs det en avgränsning också av det sätt på vilket identitetsuppgifterna används. Straffansvaret ska därför bara omfatta sådant olovligt användande av någon annans identitetsuppgifter som innebär att gärningsmannen utger sig för att vara en annan person.
Regeringen anför att användningen av andras identitetsuppgifter m.m. i parodi och satir faller utanför det straffbara området. Den föreslagna straffbestämmelsen är inte tänkt att vara ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Regeringen anför även att användningen av en juridisk persons identifikationsuppgifter inte kan anses innebära en kränkning av den personliga integriteten och att sådan användning faller utanför det straffbara området.
Regeringen bedömer att det för straffansvar bör ställas upp ett krav på att den vars identitetsuppgifter har använts drabbats av skada eller olägenhet. Denna ska ha uppkommit till följd av att gärningsmannen utgett sig för att vara en annan person genom att olovligen använda hans eller hennes identitetsuppgifter. Om förfarandet inte gett upphov till skada eller olägenhet bör det således inte omfattas av det straffbara området.
Straffet bör enligt regeringen vara böter eller fängelse i högst två år. Regeringen anser att det inte bör införas någon grov form av det föreslagna brottet. I de fall där den olovliga identitetsanvändningen har lett till omfattande effekter för den drabbade har gärningsmannen med stor sannolikhet också gjort sig skyldig till andra brott. De straffskalor som då blir aktuella bör enligt regeringen tillsammans vara tillräckliga för att rätten ska kunna döma ut ett straff som står i proportion till brottens svårhet. Enligt regeringens bedömning ska försök och förberedelse till olovlig identitetsanvändning inte vara straffbart.
Regeringen föreslår vidare att olovlig identitetsanvändning ska få åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Det föreslagna brottet får därmed samma åtalsbegränsning som ett antal andra brott i 4 kap. brottsbalken.
Olovlig identitetsanvändning kommer genom sin placering i 4 kap. brottsbalken att ingå som ett av brotten som kan konstituera grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning enligt 4 kap. 4 a § brottsbalken.
Enligt regeringens bedömning kan olovlig identitetsanvändning typiskt sett förekomma vid förföljelse. Regeringen föreslår därför att straffbestämmelsen om olaga förföljelse i 4 kap. 4 b § brottsbalken ska utvidgas till att omfatta även gärningar som utgör olovlig identitetsanvändning.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan har riksdagen efter förslag från utskottet lämnat två tillkännagivanden till regeringen om bl.a. straffrättsliga åtgärder mot olovlig identitetsanvändning. Utskottet delar således regeringens bedömning att olovlig identitetsanvändning bör kriminaliseras.
Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens förslag är ändamålsenligt utformat och bör antas. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar det lagförslag som läggs fram i propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:150 Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
Bilaga 2
