|
|
En modernare rättegång II
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i rättegångsbalken med en mindre ändring av redaktionell karaktär och avslår yrkanden i en följdmotion och en motion från allmänna motionstiden 2015/16.
Syftet med lagförslagen är att effektivisera och förbättra domstolsprocessen, bl.a. genom att i större utsträckning kunna anpassa handläggningen av mål och ärenden till förhållandena i det enskilda fallet.
Lagändringarna innebär att domstolarnas möjligheter till ljud- och bildupptagningar utnyttjas bättre. Vidare ska sammanställningar av parternas ståndpunkter upprättas i större utsträckning under tvistemålsförberedelsen i tingsrätt. För att öka flexibiliteten i handläggningen ges hovrätterna enligt förslaget utökade möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling. Bestämmelserna om en parts frånvaro vid huvudförhandling i hovrätt förtydligas. Regeringen föreslår även åtgärder i syfte att stärka Högsta domstolens förutsättningar för prejudikatbildning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2016.
I betänkandet finns en reservation (C).
Behandlade förslag
Proposition 2015/16:39 En modernare rättegång II.
Ett yrkande i en följdmotion som väckts med anledning av propositionen
Ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2015/16.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden 2015/16
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
En modernare rättegång II |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken med den ändringen att ordet "fördel" i 55 kap. 14 § 1 ska bytas ut mot "förmån".
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:39.
|
2. |
E-domstolar |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:3269 av Johan Hedin (C) och
2015/16:2403 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 4.
Reservation (C)
Stockholm den 28 januari 2016
På justitieutskottets vägnar
Beatrice Ask
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Beatrice Ask (M), Mats Pertoft (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Krister Hammarbergh (M), Arhe Hamednaca (S), Kent Ekeroth (SD), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Petter Löberg (S), Roger Haddad (L), Linda Snecker (V), Andreas Carlson (KD) och Lawen Redar (S).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2015/16:39 En modernare rättegång II. Regeringens förslag syftar till att effektivisera och förbättra domstolsprocessen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En motion har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas även ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2015/16. Förslagen i motionsyrkandena återges i bilaga 1.
Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
En modernare rättegång
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar, med en mindre redaktionell ändring, regeringens lagförslag och avslår två motionsyrkanden om att utreda frågan om att inrätta s.k. e-domstolar.
Jämför reservation (C).
Propositionen
Bakgrund
Reformen En modernare rättegång (EMR-reformen) trädde i kraft den 1 november 2008. Genom reformen har en modernare rättegångsprocess i allmän domstol skapats som uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning. I propositionen anför regeringen inledningsvis att det övergripande syftet med EMR-reformen har uppfyllts. De förslag som nu läggs fram är en komplettering av reformen.
Ljud- och bildupptagningar
Rättegångsbalken bygger på principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Av dessa principer följer bl.a. att ett mål som huvudregel ska avgöras vid en muntlig och koncentrerad huvudförhandling där framläggande av bevis och parternas argumentation sker omedelbart inför domstolen. Från denna huvudregel finns emellertid undantag, då bevis får tas upp utom huvudförhandling.
Regeringen anför i propositionen att möjligheten till bevisupptagning vid en inställd huvudförhandling bör utökas och regeringen föreslår därför att förhörspersoner som infunnit sig till domstolen i större utsträckning ska kunna lämna sina uppgifter vid det tillfället och inte behöva komma tillbaka vid ett senare tillfälle. Detta är ett sätt att minska de negativa konsekvenserna av inställda huvudförhandlingar. Ett krav för att ta upp muntlig bevisning ska dock vara att svaranden respektive den tilltalade har delgetts stämning och att det är lämpligt att förhöret sker.
I propositionen anför regeringen vidare att förhör som har upptagits tidigare bör användas i större utsträckning. Om ett muntligt bevis som har tagits upp utom huvudförhandling eller vid en tidigare huvudförhandling i samma instans kan läggas fram genom en ljud- och bildupptagning, föreslår regeringen att beviset ska få tas upp på nytt vid huvudförhandlingen endast om ytterligare frågor behöver ställas eller om det finns särskilda skäl. Om ett nytt förhör hålls med någon som tidigare har hörts inför rätten och det tidigare förhöret har dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning, ska förhöret inledas med en uppspelning av upptagningen om det inte är olämpligt.
En tingsrätt ska enligt propositionen som huvudregel dokumentera iakttagelser vid syn genom en ljud- och bildupptagning, om det inte finns särskilda skäl mot det. Sådana särskilda skäl kan enligt regeringen vara att synen är omfattande i tid och rum eller att den avser att visa på rymd, placering och avstånd över stora områden.
Skriftliga sammanställningar
I propositionen föreslås att i tvistemål ska tingsrätten som huvudregel göra en skriftlig sammanställning av parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som dessa grundas på, om det inte på grund av målets beskaffenhet eller av något annat särskilt skäl saknas behov av en sammanställning. Motsvarande ska gälla även för tingsrättens handläggning av enskilda åtal. Regeringen anför att sammanställningar är ett bra verktyg för att effektivisera handläggningen. Sammanställningarna kan och bör dock se olika ut beroende på målets karaktär och komplexitet.
Handläggningen i hovrätterna
I propositionen lämnar regeringen förslag för att göra handläggningen i hovrätterna mer flexibel.
Hovrätternas möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling, trots att en part begär huvudförhandling, utökas. Detta sker genom att uppenbarhetskravet tas bort vid bedömningen av om det i vissa fall är obehövligt att hålla huvudförhandling. Det bör enligt regeringen t.ex. kunna anses obehövligt att hålla huvudförhandling om en sådan inte behövs av utredningsskäl och målet inte rör någon allvarligare brottslighet. Detta förutsätter att det inte är befogat att hålla huvudförhandling av en annan anledning, t.ex. att det inte hölls någon huvudförhandling i underrätt. Förslaget innebär inte att en parts begäran om huvudförhandling saknar betydelse för val av handläggningsform i hovrätten. Tvärtom ska en parts motiverade begäran om huvudförhandling beaktas. Vid bedömningen av om en huvudförhandling är obehövlig måste enligt propositionen även hänsyn tas till den praxis som utvecklats av Europadomstolen om rätten till muntlig förhandling i överrätt.
Enligt propositionen bör det förtydligas att möjligheten att lägga fram bevisning genom att hänvisa till handlingarna i målet även inbegriper ljud- och bildupptagningar.
Regeringen föreslår att hovrätten ska kunna ändra tingsrättens dom i fall där syn på stället lagts fram i hovrätten genom en ljud- och bildupptagning, utan att behöva göra om synen. En sådan bestämmelse finns redan när det gäller muntlig bevisning. En motsvarande ändring föreslås även för förfarandet i Högsta domstolen. Regeringen anför att det ankommer på rätten att bedöma om det är tillräckligt att synen läggs fram genom en ljud- och bildupptagning eller om den ska tas upp på nytt i hovrätten. Vid den bedömningen bör parternas uppfattning också beaktas.
Vidare föreslår regeringen att ett överklagande förfaller om en klagande som förelagts att infinna sig personligen till domstolen inställer sig endast genom ombud och det inte finns särskilda skäl mot att överklagandet förfaller.
Högsta domstolens underlag för prejudikatbildning m.m.
I propositionen anförs att det är angeläget att säkerställa Högsta domstolens prejudikatbildande roll genom att se till att domstolen får ett tillräckligt antal mål för sitt underlag. När det gäller ansökningar om prövningstillstånd i Högsta domstolen som rör prövningstillstånd i hovrätten finns det inte någon möjlighet för Högsta domstolen att pröva en prejudikatfråga i målet direkt utan endast att meddela tillstånd till målets prövning i hovrätten. Det är därefter inte säkert att målet efter hovrättens prövning överklagas från hovrätten till Högsta domstolen. Den beskrivna ordningen innebär att det är oklart om en sådan prejudikatfråga som identifieras av Högsta domstolen kommer att komma under domstolens prövning. Den nuvarande ordningen innebär också att parterna drabbas i form av förseningar och kostnader. Regeringen föreslår därför att Högsta domstolen ges möjlighet att i de fall hovrätten vägrat prövningstillstånd pröva en prejudikatfråga direkt, medan frågan om prövningstillstånd i hovrätten förklaras vilande i Högsta domstolen. Regeringen föreslår även att en hovrätt, efter att prövningstillstånd har meddelats i dispositiva tvistemål, med parternas samtycke ska få hänskjuta en viss fråga i målet till prövning av Högsta domstolen.
Regeringen föreslår att det införs en möjlighet för Högsta domstolen att meddela dom utan att motparten delges överklagandet, i de fall då det är uppenbart att överklagandet är ogrundat. Bestämmelsen om att Högsta domstolen får avgöra mål utan huvudförhandling om målet ska avgöras med nio ledamöter, s.k. halvplenum, föreslås ändras eftersom ordningen med halvplenum togs bort 2009.
Delgivning m.m.
Regeringen föreslår att det förtydligas under vilka förutsättningar tingsrätten kan använda förenklad delgivning med den tilltalade i ett brottmål.
De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2016. Det finns enligt regeringen inget behov av övergångsbestämmelser.
Motionerna
Enligt motion 2015/16:3269 av Johan Hedin (C) och kommittémotion 2015/16:2403 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 4 bör frågan om att införa s.k. e-domstolar utredas. Dessa skulle kunna pröva enklare mål där parterna är överens om de faktiska omständigheterna samt andra enklare civilrättsliga tvister där den skriftliga bevisning som åberopas kan skickas in elektroniskt till domstolen. Detta skulle vara ett sätt att ytterligare effektivisera domstolsprocessen. En digital kommunikation med utbildade domare skulle enligt motionären ge människor och småföretag över hela landet en möjlighet att på ett enkelt sätt driva mål till en låg kostnad och med korta väntetider.
Utskottets ställningstagande
En modernare rättegång II
Det lagförslag som regeringen presenterar i propositionen syftar till att effektivisera och förbättra domstolsprocessen. Förslagen innebär bl.a. att handläggningen av mål och ärenden i större utsträckning ska kunna anpassas till förhållandena i det enskilda fallet. Flera förslag syftar också till att skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig handläggning i hovrätten utifrån att tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans. Som regeringen anför leder förslagen bl.a. till att domstolarnas verksamhet kan bedrivas mer effektivt, t.ex. genom att handläggningstiderna förkortas och kostnaderna vid inställda förhandlingar minskar. Medborgarnas krav på att få sin sak prövad inom rimlig tid kan därmed bättre tillgodoses.
Utskottet konstaterar att det inte har väckts några motioner med förslag till lagändring som står emot regeringens lagförslag. Utskottet anser vidare att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformat och bör antas av riksdagen.
Utskottet har noterat att återgivandet i propositionen av den gällande lydelsen av lagstiftningen innehåller tre felaktigheter. Två mindre felaktigheter förekommer i redovisningen av 55 kap. 8 § i dess nuvarande lydelse. Dessa har emellertid ingen betydelse för den föreslagna lydelsen av lagtexten. En felaktighet finns även i 55 kap. 14 § 1. Utskottet föreslår en mindre redaktionell ändring vad gäller denna paragraf.
E-domstolar
I motion 2015/16:3269 (C) och 2015/16:2403 (C) yrkande 4 begärs att frågan om att införa s.k. e-domstolar ska utredas.
Enligt rättegångsbalken ska förberedelsen i ett tvistemål ske vid sammanträde eller genom skriftväxling eller annan handläggning (42 kap. 9 §). Vid valet av formen för förberedelsen bör rätten fästa stor vikt vid parternas önskemål och rekommendationer. Visserligen ska tvistemål i tingsrätt enligt huvudregeln avgöras efter huvudförhandling. Rätten får dock avgöra ett mål utan huvudförhandling i vissa fall, bl.a. om huvudförhandling inte behövs med hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon av parterna (42 kap. 18 §). I rättegångsbalken finns även regler om att en rättegång i vissa fall får hållas i förenklad form (42 kap. 20 §). Vid en sådan rättegång ska rätten bestå av en lagfaren domare (1 kap. 3 a §).
Inledningsvis vill utskottet anföra att det som framgår redan i dag finns goda möjligheter att avgöra mål på handlingarna, och så sker i stor utsträckning i flera av de måltyper som nämns i motionerna.
Utskottet vill vidare hänvisa till regeringens proposition om en ny domstolsdatalag som utskottet nyligen behandlade (prop. 2014/15:148, bet. 2015/16:JuU6, rskr. 2015/16:33). Lagen gäller behandling av personuppgifter i bl.a. de allmänna domstolarnas verksamhet. I propositionen anförde regeringen (s. 20) att informationsteknik sedan flera år är en naturlig del i domstolarnas arbete och att det bl.a. har bidragit till en ökad elektronisk ärendehantering. I princip all framställning av skriftlig information hos domstolarna sker numera på elektronisk väg, t.ex. i stämningar, förelägganden, kallelser och domar. Regeringen gjorde även den bedömningen att domstolarna förr eller senare kommer att lämna den pappersbaserade hanteringen bakom sig och övergå till elektroniska akter.
Vid sin behandling av propositionen anförde utskottet i betänkandet (s. 18) bl.a. att det mot bakgrund av den digitala teknikens utveckling finns ett behov av ny reglering och att det såg positivt på att regeringen har strävat efter att skapa en lagstiftning som är teknikneutral och flexibel. Utskottet framhöll att utvecklingen skapar goda möjligheter att dels ytterligare effektivisera verksamheten hos domstolarna och nämnderna inom Sveriges Domstolar, dels stärka rättssäkerheten och förbättra kommunikationen med andra myndigheter och med enskilda. Det måste därför vara en strävan att i så stor utsträckning som möjligt ta till vara de fördelar som tekniken erbjuder och att stifta lagar som ska kunna tillämpas även när teknik och verksamheter utvecklas.
Utskottet konstaterar att en stor del av kommunikationen vid domstolarna redan i dag sker på elektronisk väg. Domstolsdatalagen, som trädde i kraft den 1 januari 2016, syftar till att domstolarna på ett effektivt och rättssäkert sätt ska kunna handlägga och avgöra mål och ärenden med ett rationellt och modernt datorstöd samtidigt som den personliga integriteten skyddas. Utskottet bedömer därmed att det finns ytterligare möjligheter att utveckla det elektroniska förfarandet vid domstolarna. Mot bakgrund av det anförda saknas det enligt utskottet anledning att göra något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna 2015/16:3269 (C) och 2015/16:2403 yrkande 4 (C) och motionsyrkandena bör därför avslås.
|
av Johan Hedin (C). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2015/16:3269 av Johan Hedin (C) och
2015/16:2403 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 4.
Ställningstagande
Många småföretagare och enskilda människor kan känna tveksamhet inför att få sin sak prövad i domstol eftersom det kan kännas som en omständlig och resurskrävande process. Samtidigt som det är viktigt att tvister kan lösas i godo mellan parter utanför domstolarna är det också viktigt att tröskeln innan man söker hjälp från domstolsväsendet inte är alltför hög. I enklare fall, där parterna är överens om de faktiska omständigheterna, skulle en e-domstol kunna vara en lättare väg för att få domstolsväsendets hjälp med att lösa en tvist.
Domstolarna är till för medborgarna och jag anser att varje människa ska ha tillgång till domstolsväsendet. Den egna ekonomin eller var i landet man bor ska inte ha någon betydelse. Genom att använda ny teknik för att skapa en enklare form av rättsprocess kan domstolsprocessen i många fall göras billigare och mer lättillgänglig. Handlingar som ligger till grund för bevisning samt skriftliga vittnesmål bör kunna skickas elektroniskt till domstolen för att sedan avgöras av domare. En digital kommunikation med utbildade domare skulle ge människor och småföretag över hela landet möjlighet att på ett enkelt sätt driva mål till en låg kostnad och med korta väntetider. Det kan t.ex. röra sig om äktenskapsskillnad, fall där parterna är överens om de faktiska omständigheterna eller där målet kan avgöras på handlingarna. Valet mellan en e-domstol och en traditionell domstol bör ligga hos den enskilde.
Regeringen bör därför ta initiativ till en utredning som behandlar möjligheten att, som en del av det allmänna domstolsväsendet, inrätta e‑domstolar för enklare civilrättsliga tvister.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:39 En modernare rättegång II:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
2015/16:3269 av Johan Hedin (C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterliga effektivisera domstolsprocessen genom att utreda införande av s.k. e-domstolar och tillkännager detta för regeringen.
Motion från allmänna motionstiden 2015/16
2015/16:2403 av Johan Hedin m.fl. (C):
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla bättre tillgång till domstolsväsendet genom att utreda inrättandet av en e-domstol för enklare civilrättsliga tvister som en del av det allmänna domstolsväsendet, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
