|
|
Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet och avslår yrkandena i två följdmotioner.
Förslagen innebär i huvudsak följande:
• Försök, förberedelse och stämpling till allvarliga brott ska kriminaliseras i större utsträckning än i dag.
• Bestämmelsen om straff för förberedelse och stämpling ändras så att högre straff än fängelse i två år ska kunna dömas ut i fler fall.
• Den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning och låter bli att förhindra vissa allvarliga brott inom ramen för sammanslutningen ska kunna dömas för det.
• Det ska införas nya omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt.
• Brottsbeteckningarna grovt brott och/eller ringa brott införs för de brott som berörs av förslagen och som inte redan har en sådan beteckning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
I betänkandet finns sex reservationer (SD och L).
Behandlade förslag
Proposition 2015/16:113 Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet.
Nio motionsyrkanden som väckts i två följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet
1.Ytterligare kriminalisering av förstadier till brott, punkt 2 (SD)
2.Ytterligare kriminalisering av förstadier till brott, punkt 2 (L)
3.Höjning av straffskalorna, punkt 3 (SD)
4.Kompletterande förslag rörande underlåtenhetsansvar, punkt 4 (SD)
5.Komplettering och förtydligande rörande begreppet vapen, punkt 5 (SD)
6.Kvalifikationsgrunder för övergrepp i rättssak, punkt 6 (SD)
Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet, punkt 1 (M)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1998:1703) om ändring i brottsbalken,
3. lag om ändring i rättegångsbalken,
4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
5. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),
6. lag om ändring i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor,
7. lag om ändring i vapenlagen (1996:67),
8. lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott,
9. lag om ändring i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:113 punkterna 1–9.
|
2. |
Ytterligare kriminalisering av förstadier till brott |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:3334 av Roger Haddad m.fl. (L) och
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 1.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (L)
|
3. |
Höjning av straffskalorna |
Riksdagen avslår motion
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 2.
Reservation 3 (SD)
|
4. |
Kompletterande förslag rörande underlåtenhetsansvar |
Riksdagen avslår motion
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkandena 3–5.
Reservation 4 (SD)
|
5. |
Komplettering och förtydligande rörande begreppet vapen |
Riksdagen avslår motion
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 6.
Reservation 5 (SD)
|
6. |
Kvalifikationsgrunder för övergrepp i rättssak |
Riksdagen avslår motion
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkandena 7 och 8.
Reservation 6 (SD)
Stockholm den 28 april 2016
På justitieutskottets vägnar
Mats Pertoft
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Pertoft (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Krister Hammarbergh (M), Arhe Hamednaca (S), Kent Ekeroth (SD), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Roger Haddad (L), Linda Snecker (V), Lawen Redar (S), Pia Hallström (M) och Magnus Oscarsson (KD).
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2015/16:113 Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Två motioner har väckts med anledning av förslaget. Förslagen i motionsyrkandena återges i bilaga 1.
Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Det kan nämnas att riksdagen tidigare har gett regeringen till känna att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för brott som begåtts inom ramen för organiserad kriminell verksamhet och om att ytterligare skärpa och utvidga straffansvaret för underlåtenhet att avslöja och hindra brott (bet. 2014/15:JuU14, rskr. 2014/15:138).
Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår nio motionsyrkanden om bl.a. ytterligare kriminalisering av förstadier till brottslighet och kompletterande förslag rörande underlåtenhetsansvar.
Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (L), 3–6 (SD) och särskilt yttrande (M).
Propositionen
Behovet av bättre straffrättsliga verktyg
I Sverige finns det inte någon vedertagen definition av organiserad brottslighet. Det närmaste man i svensk rätt kommer en definition är bestämmelsen i 29 kap. 2 § 6 brottsbalken. Enligt bestämmelsen ska som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet särskilt beaktas bl.a. om ett brott utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering.
Regeringen anger i propositionen att det behövs bättre straffrättsliga verktyg för att förbättra förutsättningarna att komma åt den organiserade brottsligheten. Utmärkande för den organiserade brottsligheten är bl.a. att flera personer är delaktiga i den brottsliga verksamheten och att brottsligheten ofta är välplanerad. Detta innebär att medverkan, försök, förberedelse och stämpling till brott har särskild betydelse för förutsättningarna att motverka sådan brottslighet. Med dagens regelverk är det ofta svårt att hålla ledande personer ansvariga för brott som begås i organiserade sammanhang. Den organiserade brottsligheten präglas av att det ofta finns försvårande omständigheter kring ett brott som inte alltid uppmärksammas i tillräcklig grad.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår ett flertal ändringar i det straffrättsliga regelverket. Det handlar bl.a. om att längre straff än i dag ska kunna dömas ut för förberedelse och stämpling, att ansvarsfrihetsregeln för förberedelse och stämpling utvidgas, en utökad kriminalisering av förstadier till brott, att ledande personer inom den organiserade brottsligheten bör vara skyldiga att ingripa mot brott, införande av kvalifikationsgrunder och brottsbeteckningar för vissa brott samt vissa särskilda brottsbeteckningar för grova och ringa brott.
Straffet för förberedelse och stämpling till brott
Regeringen föreslår att möjligheten att döma till mer än två års fängelse för förberedelse och stämpling utvidgas. Fängelse i mer än två år ska kunna dömas ut när fängelse i sex år eller mer, istället för som i dag åtta år eller mer, kan följa på det fullbordade brottet.
För att säkerställa att straffansvaret för förberedelse och stämpling endast träffar klart straffvärda förberedelser och stämplingsgärningar avser regeringen att mindre allvarliga gärningar bör undantas från straffansvar. Regeringen föreslår därför att ansvarsfrihetsregeln i bestämmelsen om förberedelse och stämpling i 23 kap. 2 § brottsbalken ska utvidgas så att, utöver fall där faran för brottets fullbordan är ringa, även mindre allvarliga gärningar undantas från straffansvar.
Nykriminalisering av försök, förberedelse och stämpling
Regeringen föreslår en nykriminalisering av försök förberedelse och stämpling för följande brott:
|
Försök |
Förberedelse |
Stämpling |
|
Grovt olaga hot |
Grovt olaga hot |
Grovt olaga hot
|
|
Grov förgripelse mot tjänsteman |
Grov förgripelse mot tjänsteman |
Grov förgripelse mot tjänsteman |
|
Övergrepp i rättssak av normalgraden och grovt övergrepp i rättssak |
Övergrepp i rättssak av normalgraden och grovt övergrepp i rättssak |
Övergrepp i rättssak av normalgraden och grovt övergrepp i rättssak |
|
Grovt vapenbrott och synnerligen grovt vapenbrott |
Grovt vapenbrott och synnerligen grovt vapenbrott |
Grovt vapenbrott och synnerligen grovt vapenbrott
|
|
|
Grov trolöshet mot huvudman |
Grov trolöshet mot huvudman |
|
|
Grov oredlighet mot borgenärer |
Grov oredlighet mot borgenärer
|
|
|
|
Grov utpressning |
|
|
|
Grovt våld eller hot mot tjänsteman |
|
|
|
Grovt bedrägeri |
|
|
|
Grov förskingring |
|
|
|
Grovt skattebrott |
|
|
|
Grov stöld |
|
|
|
Äktenskapstvång |
|
|
|
Grovt olaga tvång |
Regeringen framhåller att straffskalorna för brotten gör att en kriminalisering av det osjälvständiga brottet i sig framstår som rimlig. Vidare framhålls att det inom den organiserade brottsligheten finns ett tillämpningsområde som motiverar ansvar för dessa brottsformer. Brotten är på olika sätt förknippade med den grova organiserade brottsligheten och därför anser regeringen att den föreslagna kriminaliseringen är en nödvändig åtgärd.
Ledande personer inom den organiserade brottsligheten bör vara skyldiga att ingripa mot brott
Regeringen anger att en särskild svårighet med att beivra brott som begås i organiserad form är att det kan vara svårt att reda ut vem eller vilka inom sammanslutningen som kan hållas straffrättsligt ansvariga. Utgångspunkten är att straffansvaret är personligt. Alla som främjat en gärning med råd eller dåd kan dömas som medverkande till brottet. Den som utan att ingripa iakttar att någon begår brott, och som varken fysiskt eller psykiskt har utövat inflytande på brottets tillkomst, kan inte dömas för medverkan. När det gäller ett antal särskilt utpekade allvarliga brott finns en möjlighet enligt 23 kap. 6 § första stycket brottsbalken att straffa en person som underlåtit att i tid anmäla eller på annat sätt avslöja ett sådant brott när det kan ske utan fara för personen själv eller hans eller hennes närmaste. Det rör sig bl.a. om mord, dråp, grov misshandel, människorov, människohandel, rån, grovt rån, mordbrand och penningförfalskning. I andra stycket föreskrivs en generell skyldighet för föräldrar och andra personer i s.k. garantställning att hindra den som står under deras vård eller lydnad att begå brott.
I propositionen föreslår regeringen att den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning och underlåter att förhindra ett brott inom ramen för sammanslutningen ska, i de fall där det är särskilt föreskrivet, dömas för underlåtenhet att förhindra brottet. Regeringen anger att det är rimligt att ledande personer i olika sammanhang kan avkrävas ett särskilt ansvar, på samma sätt som personer i garantställning har ett särskilt ansvar. Samtidigt betonas i propositionen att en kriminalisering av ett tidigare straffritt beteende måste ske med försiktighet och begränsas till verkligt klandervärda beteenden. Därför bör kriminaliseringen begränsas till de brott där underlåtenhet att avslöja brottet är straffbelagt.
Regeringen vill samtidigt utvidga regeln om ansvarsfrihet vid fara och föreslår att den ska gälla även de personer som omfattas av det nya underlåtenhetsbrottet. Faran ska också kunna avse någon annan än den handlande. Det betyder att ett ingripande måste kunna ske utan fara.
Grova brott – kvalifikationsgrunder och brottsbeteckningar
Ett sätt att säkerställa att försvårande omständigheter får ett tydligt genomslag är att i lagtexten ange vad som särskilt ska beaktas vid bedömning av om brottet är grovt. På så vis kan man också få till stånd ett utvidgat tillämpningsområde för brottet.
Regeringen föreslår följande nya kvalifikationsgrunder:
• Hot av allvarligt slag. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen innefattat hot som påtagligt förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenatrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller som annars varit av allvarligt slag. Kvalifikationsgrunden föreslås införas i bestämmelserna om olaga tvång, olaga hot, utpressning och våld eller hot mot tjänsteman.
• I bestämmelsen om övergrepp i rättssak införs en kvalifikationsgrund om hot av allvarligt slag utan några exempel.
• Gärningar av särskilt hänsynslös eller farlig art. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Kvalifikationsgrunden föreslås införas i straffbestämmelserna om olaga tvång, olaga hot, utpressning, våld eller hot mot tjänsteman samt övergrepp i rättssak. När det gäller rån och trolöshet mot huvudman föreslås att kvalifikationsgrunden ”gärningar av särskilt farlig art” införs.
Särskilda brottsbeteckningar för grova och ringa brott
Enligt propositionen bör särskilda brottsbeteckningar införas för kvalificerade och privilegierade brottstyper. Det gäller både för grova och ringa brott. Regeringen föreslår därför att följande brottsbeteckningar införs:
• grovt olaga tvång,
• grovt olaga hot,
• grov respektive ringa utpressning,
• grov trolöshet mot huvudman,
• grovt våld eller hot mot tjänsteman,
• grov förgripelse mot tjänsteman och
• grovt respektive ringa övergrepp i rättssak.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:3334 anför Roger Haddad m.fl. (L) att den organiserade brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot människors frihet och trygghet. Motionärerna står bakom förslagen i propositionen men menar att de är otillräckliga. Därför yrkas att en förnyad analys ska göras över möjligheterna att kriminalisera stämpling och förberedelse till fler brott av normalgraden, t.ex. vapenbrott, olaga hot och utpressning.
Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) anför i kommittémotion 2015/16:3336 att de står bakom propositionens förslag men efterlyser samtidigt följande kompletteringar:
• Stämpling till våld eller hot mot tjänsteman av normalgraden bör vara straffbart (yrkande 1).
• Regeringen bör se över straffskalorna med avsikt att höja straffen (yrkande 2).
• Narkotikabrott bör omfattas av underlåtenhetsansvaret (yrkande 3).
• Ansvarsfrihetsregeln vid fara bör inte omfatta den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning (yrkande 4)
• Begreppen ”bestämmande inflytande” och ”sammanslutning” bör förses med kvalifikationsgrunder (yrkande 5).
• I propositionens föreslagna lagtext gällande kvalifikationsgrunder bör i stället för begreppet ”vapen” användas ett bredare begrepp, t.ex. ”vapen och därmed jämförbart objekt/verktyg” (yrkande 6).
• Det bör införas kvalifikationsgrunder för bedömningen om brottet förgripelse mot tjänsteman är grovt (yrkande 7).
• Det bör införas andra kvalifikationsgrunder för brottet övergrepp i rättssak (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Behovet av bättre straffrättsliga verktyg
Den organiserade brottsligheten är en av rättssamhällets största utmaningar och det är därför viktigt att de straffrättsliga verktygen är ändamålsenliga. De förslag regeringen lägger fram syftar till att mer effektivt kunna motverka denna typ av brottslighet. Även om det straffrättsliga regelverket i huvudsak fungerar väl så finns det ett antal områden där det behöver bli bättre. Med dagens regelverk är det många gånger svårt att hålla ledande personer ansvariga för brott som begås i organiserade sammanhang och det finns därutöver ofta försvårande omständigheter kring brotten som inte alltid uppmärksammas i tillräckligt hög grad.
Förslagen innebär ändringar i det straffrättsliga regelverket bl.a. så att försök, förberedelse och stämpling till allvarliga brott ska kunna kriminaliseras i högre utsträckning samt att den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning och som låter blir att förhindra ett brott ska kunna dömas för det. Vidare föreslås att det införs nya omständigheter som särskilt ska beaktas om brottet är grovt.
Utskottet finner regeringens förslag är väl avvägda och ändamålsenligt utformade och att de därför bör antas av riksdagen.
Ytterligare kriminalisering av förstadier till brottslighet
Att på ett tidigt stadium kunna ingripa mot allvarligare brott är viktigt i arbetet mot organiserad brottslighet. Sådan brottslighet föregås många gånger av noggrann planering vid vilken flera personer deltar, varför bestämmelserna om osjälvständiga brott är av särskild betydelse för möjligheterna att motverka densamma.
En utgångspunkt för bedömningen av om ett brott bör straffbeläggas på försöks- och förberedelse- eller stämplingsstadiet är att det beteende som ska kriminaliseras är straffvärt. Kriminalisering av förstadier till brott bör dessutom förbehållas brott av ett visst allvar, varför en utgångspunkt för bedömningen av om kriminalisering ska ske bör vara det fullbordade brottets abstrakta straffvärde. Därutöver bör det också i praktiken finnas fall av brottet som är så allvarliga att ett ingripande redan på förstadiet framstår som motiverat. Det måste också finnas ett reellt tillämpningsområde för det osjälvständiga brottet. Det bör även krävas att införandet av straffansvar får praktisk betydelse och att det blir möjligt att i praktiken upprätthålla kriminaliseringen.
Utskottet finner mot denna bakgrund regeringens bedömning av vilka brott som ska kriminaliseras på förstadiet väl avvägda och ser inte anledning att vidta några åtgärder med anledning av förslagen i motion 2015/16:3334 (L) och i motion 2015/16:3336 (SD) yrkande 1.
Kompletterande förslag rörande underlåtenhetsansvar
En särskild svårighet med att beivra brott som begås i organiserad form är att det kan vara svårt att reda ut vem eller vilka inom sammanslutningen som kan hållas straffrättsligt ansvariga. Straffansvaret är personligt men alla som har främjat gärningen med råd eller dåd kan dömas som medverkande till brottet. Endast när det gäller ett antal särskilt utpekade allvarliga brott finns det en möjlighet att enligt 23 kap. 6 § första stycket brottsbalken att straffa en person som underlåtit att avslöja ett brott.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är rimligt att personer som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning kan avkrävas ett särskilt ansvar. Inom den organiserade brottsligheten förekommer det grupperingar som är strukturerade och ordnade enligt ett hierarkiskt mönster med en utpekad ledare. En sådan persons passivitet i förhållande till att brott begås bör inte accepteras.
Begreppet sammanslutning får enligt gängse språkbruk anses omfatta såväl olika former av juridiska personer som mer eller mindre varaktiga grupper och nätverk. Regeringen framhåller i propositionen att det för straffansvar inte ska krävas att det kan bevisas att en sammanslutning är att hänföra till den organiserade brottsligheten eller annars är kriminell. Däremot ska det kunna konstateras att det inom ramen för sammanslutningen har begåtts en konkret brottslig gärning och att det finns en person som har ett bestämmande inflytande som hade kunnat förhindra brottet men som inte har gjort det. I likhet med regeringen anser utskottet att det inte finns behov av att närmare definiera begreppet sammanslutning och bestämmande inflytande.
Utskottet delar även regeringens bedömning att en kriminalisering av ett tidigare straffritt beteende måste ske med försiktighet och begränsas till verkligt klandervärda beteenden. Det är därför lämpligt att ansvaret endast aktualiseras när det gäller vissa mycket allvarliga brott, t.ex. mord, dråp och grov misshandel. Utskottet är inte berett att ta något initiativ för att bestämmelsen ska omfatta ytterligare brott.
När det gäller ansvarsfrihet vid fara anser utskottet att regeringens förslag är väl avvägt. Det finns inte skäl att undanta det nya underlåtenhetsbrottet från ansvarsfrihetsregeln. Det kan konstateras att ett förhindrande av brott i nu aktuella situationer i normalfallet inte torde vara förenat med fara samt att ett blankt påstående om fara utan konkreta uppgifter i regel kan lämnas utan avseende.
Därmed avstyrker utskottet förslagen i motion 2015/16:3336 (SD) yrkandena 3–5.
Komplettering och förtydligande rörande begreppet ”vapen”
Regeringen föreslår en ny kvalifikationsgrund om hot som förstärkts med hjälp av t.ex. vapen eller genom anspelning på våldskapital eller som annars varit av allvarligt slag. Regeringen betonar att för att gärningen ska bedömas som grovt brott bör det krävas att användningen av vapen etc. innebär en påtaglig förstärkning av det hot som utgör eller ingår i den brottsliga gärningen. Vidare påpekas att begreppet ”vapen” inte begränsas till skjutvapen. Framför allt knivar eller andra stickvapen kan under vissa omständigheter förstärka ett hot så att det bör kunna jämställas med ett hot som förstärkts med skjutvapen. Mot bakgrund av den utformning av kvalifikationsgrunden som föreslås, med en huvudregel och ett par exempel, saknas det enligt regeringen anledning att göra något tillägg i vapenkriteriet. Utskottet delar regeringens bedömning om utformningen av förslaget och avstyrker därför motion 2015/16:3336 (SD) yrkande 6.
Kvalifikationsgrunder för övergrepp i rättssak
Utmärkande för övergrepp i rättssak är det angrepp mot samhället som gärningen utgör. Utskottet delar regeringens bedömning att detta, tillsammans med de konsekvenser gärningen kan få för den enskilda, bör återspeglas i kvalifikationsgrunderna.
Vidare bör allvaret hos det våld eller hot som förekommit lyftas fram. Att hotet påtagligt förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital kan vara av betydelse för den bedömningen men det är inte givet att dessa omständigheter i avsaknad av andra försvårande inslag alltid bör medföra att brottet ska betraktas som grovt. Att uttryckligt hänvisa till dessa omständigheter skulle riskera att utvidga det grova brottets tillämpningsområde på ett icke avsett vis. Däremot är det relevant att ange att gärningen har innefattat hot av allvarligt slag eftersom innebörden av begreppet hot av allvarligt slag kan anpassas efter den straffbestämmelse där det förekommer. Utskottet delar inte bedömningen i motion 2015/16:3336 (SD) yrkande 8 och avstyrker därför yrkandet.
Höjning av straffskalorna
Enligt utskottets mening bör straffskalorna för brott återspegla brottens allvar. Utskottet välkomnar därför att regeringen bl.a. föreslår en möjlighet att i flera fall döma ut högre straff än fängelse i två år för förberedelse och stämpling till brott. Utskottet påminner också om att riksdagen under riksmötet 2014/15 riktade ett stort antal tillkännagivanden till regeringen om straffskärpningar för ett flertal brott. Utskottet ser inte någon anledning att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av förslaget i motion 2015/16:3336 (SD) yrkande 2.
|
1. |
Ytterligare kriminalisering av förstadier till brott, punkt 2 (SD) |
|
|
av Kent Ekeroth (SD) och Adam Marttinen (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 1 och
avslår motion
2015/16:3334 av Roger Haddad m.fl. (L).
Ställningstagande
Vi välkomnar regeringens proposition. Det är positivt att det straffrättsliga regelverket fortsättningsvis kommer att beakta det våldskapital som organiserade kriminella sammanslutningar utnyttjar i sin brottsliga verksamhet. Vidare välkomnar vi att regeringen nu tar steg för att komma åt ledande personer i kriminella sammanslutningar. Förslagen i propositionen ligger i linje med våra tidigare förslag om s.k. DIKO-lagar men vi anser att det behövs kraftfullare åtgärder mot den organiserade brottsligheten.
En åtgärd som är av betydelse för att stärka det straffrättsliga regelverket är att kriminalisera stämpling till våld eller hot mot tjänsteman. Vi vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om detta.
|
2. |
Ytterligare kriminalisering av förstadier till brott, punkt 2 (L) |
|
|
av Roger Haddad (L). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3334 av Roger Haddad m.fl. (L) och
avslår motion
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Den organiserade brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot människors frihet och trygghet. I utsatta områden där parallella strukturer och kriminella miljöer är ett påtagligt problem rekryteras yngre av äldre till att begå brott.
Ett effektivt arbete mot den organiserade brottsligheten kräver ett stort antal åtgärder, bl.a. europeiskt samarbete och tydliga insatser för att fånga upp unga människor på väg att utveckla en kriminell livsstil. Men det behövs också en översyn av straffrätten.
Jag välkomnar de förslag som regeringen lägger fram. Jag anser dock att ytterligare förändringar av straffrätten bör genomföras. Det kriminaliserade området för stämpling till brott som typiskt sett begås av den organiserade brottsligheten bör utvidgas ytterligare. Jag anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på ytterligare kriminalisering av förberedelse och stämpling till brott som typiskt sett används av den organiserade brottsligheten, och då särskilt i högre utsträckning stämpling till brott av normalgraden. Det gäller bl.a. vapenbrott, olaga hot och utpressning men även andra brott kan vara aktuella.
|
3. |
|
|
|
av Kent Ekeroth (SD) och Adam Marttinen (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt vår mening ligger nivån på utdömda straff i Sverige i dag långt under vad som kan motiveras utifrån brottens allvar, offrens lidande eller samhällets skyldighet att bestraffa brottslingar. Vi anser att straffskalorna bör ses över i syfte att höja dem och att minska utrymmet för domstolarna att döma ut låga straff. Bland annat. bör minimistraffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman vara fängelse i ett år. Även i övrigt anser vi att regeringen bör genomföra en översyn av straffskalorna och återkomma till riksdagen med förslag om generellt höjda straffskalor.
|
4. |
Kompletterande förslag rörande underlåtenhetsansvar, punkt 4 (SD) |
|
|
av Kent Ekeroth (SD) och Adam Marttinen (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkandena 3–5.
Ställningstagande
Vi välkomnar att regeringen nu föreslår kriminalisering av underlåtenhet att förhindra brott för personer med ledande ställning i en sammanslutning. Vi menar dock att det är nödvändigt att begreppen ”bestämmande inflytande” och ”sammanslutning” preciseras. Om det inte blir tydligt vad som avses med begreppen finns det en risk att tillämpningen blir så restriktiv att bestämmelsen förlorar sitt värde.
Vi ifrågasätter också regeringens bedömning att ansvarsfrihetsregeln vid fara ska gälla även den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning. Regeringens argument att faran ofta är så låg att ansvarsfrihetsregeln inte blir tillämplig framstår som motstridigt. Regeringen verkar mena att undantaget i praktiken inte kommer att bli tillämpligt, men i så fall är det enligt vår mening bättre att genom lagstiftning tydligt fastställa att ansvarsfrihet vid fara inte ska gälla den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning.
Organiserad brottslighet hanterar ofta narkotika, och narkotika utgör en betydande inkomstkälla för kriminella organisationer. Därför anser vi att även narkotikabrott bör inrymmas i de brott som det nya underlåtenhetsansvaret ska omfatta.
|
5. |
Komplettering och förtydligande rörande begreppet vapen, punkt 5 (SD) |
|
|
av Kent Ekeroth (SD) och Adam Marttinen (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att det i den föreslagna lagtexten bör användas bredare begrepp än ”vapen”. På så sätt kan objekt som inte normalt anses som eller används som vapen fångas om de används på ett sätt som innebär jämförbar fara vid våldsanvändning. Därför anser vi att regeringen ska överväga att omformulera lagtexten så att begreppet ”vapen” ersätts med ett annat begrepp, t.ex. ”vapen och därmed jämförbart objekt/verktyg” eller ”farligt tillhygge”.
|
6. |
Kvalifikationsgrunder för övergrepp i rättssak, punkt 6 (SD) |
|
|
av Kent Ekeroth (SD) och Adam Marttinen (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) yrkandena 7 och 8.
Ställningstagande
Det är positivt att det nu införs kvalifikationsgrunder för när ett brott ska anses som grovt. I likhet med regeringen anser vi att kvalifikationsgrunder bör införas för när övergrepp i rättssak ska anses som grovt. Däremot har vi en annan syn på hur dessa bör vara utformade. Vi anser att det vid bedömningen av om ett övergrepp i rättssak är grovt särskilt ska beaktas om det uppkommit, eller funnits risk för det allmänna eller någon enskild, om gärningen utförts med understöd av vapen eller därmed jämförbart verktyg, sprängämne, vapenattrapp eller annat sådant hjälpmedel, om gärningsmannen spelar på ett våldskapital eller om gärningen varit av farlig art.
Det är särskilt angeläget att ha med kvalifikationsgrunden ”våldskapital” eftersom den anspelar på kriminella organisationer som kan spela en särskilt allvarlig roll vid brottet övergrepp i rättssak.
|
Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet, punkt 1 (M) |
|
Krister Hammarbergh (M), Anti Avsan (M), Anders Hansson (M) och Pia Hallström (M) anför: |
Regeringens proposition om bättre straffrättsliga verktyg innebär ett steg i rätt riktning för att kunna motverka den grova organiserade brottsligheten. Den bygger på den utredning som den tidigare regeringen tillsatte efter att ha sett behov av detta.
Det återstår dock ett flertal åtgärder för att med kraft kunna bekämpa grov organiserad brottslighet. Under förra året gjorde riksdagen en rad tillkännagivanden till regeringen. Tillkännagivandena rörde bland annat att göra det lättare att förverka kriminellas tillgångar, att utöka kriminaliseringen för brott som begås inom ramen för organiserad brottslighet samt att kriminalisera underlåtenhet att avslöja brott. Vi ser med tillförsikt fram emot att se resultatet av regeringens arbete med dessa tillkännagivanden.
Den grova organiserade brottsligheten innebär lidande och stor skada för både enskilda människor och företag, men också för samhället i stort. Organiserad brottslighet ligger bakom huvuddelen av den gränsöverskridande brottsligheten, bl.a. människohandel och narkotikasmuggling. Den tidigare regeringen tog 2007 initiativ till en bred nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. Mobiliseringen, som nu involverar tolvmyndigheter inom och utom rättsväsendet, har lett till ett mer omfattande och uthålligt arbete än tidigare. De nya arbetsformer som utvecklats har bidragit till snabbare och ökad samverkan mellan myndigheterna.
Det är angeläget att regeringen nu med kraft fortsätter arbetet med att motverka den grova organiserade brottsligheten.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:113 Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1703) om ändring i brottsbalken.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
2015/16:3334 av Roger Haddad m.fl. (L):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare kriminalisering av förstadier till sådana brott som är särskilt knutna till organiserad brottslighet, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
2015/16:3336 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stämpling till våld eller hot mot tjänsteman av normalgraden bör vara straffbart och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över straffskalorna med avsikt att höja straffen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att narkotikabrott bör omfattas av underlåtenhetsansvaret och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvarsfrihetsregeln vid fara inte bör omfatta den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvalificeringsgrunder för ”bestämmande inflytande” och ”sammanslutning” och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om användningen av begreppet vapen och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvalifikationsgrunder för bedömning av om ”förgripelse mot tjänsteman” är ett grovt brott ska införas och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvalifikationsgrunderna även bör införas för övergrepp i rättssak och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
