|
|
Förstärkt rättssäkerhet och effektivitet i förundersökningsförfarandet
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar som syftar till att öka rättssäkerheten i förundersökningar och bidra till att de brottsbekämpande myndigheterna kan bedriva en mer effektiv och ändamålsenlig utredningsverksamhet.
Förslagen innebär bl.a.
• att det ska bli tydligare att kravet på objektivitet gäller såväl före som under förundersökningen samt efter att åtal har väckts
• att det ska bli möjligt att tillfälligt omhänderta elektronisk kommunika-tionsutrustning, t.ex. en mobiltelefon, från en person som ska förhöras om det kan antas att utredningen annars försvåras
• att det ska framgå av lagen att den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas får tas med till den plats där åtgärden ska verkställas
• att beslag av föremål som kan ha betydelse som bevisning som huvudregel ska bestå tills domen får laga kraft även om domen är frikännande.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.
Behandlade förslag
Proposition 2015/16:68 Förstärkt rättssäkerhet och effektivitet i förundersökningsförfarandet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Förstärkt rättssäkerhet och effektivitet i förundersökningsförfarandet
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Förstärkt rättssäkerhet och effektivitet i förundersökningsförfarandet |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
3. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,
4. lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning,
5. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
6. lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,
7. lag om ändring i lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott,
8. lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210),
9. lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:68 punkterna 1–9.
Stockholm den 28 april 2016
På justitieutskottets vägnar
Mats Pertoft
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Pertoft (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Krister Hammarbergh (M), Arhe Hamednaca (S), Kent Ekeroth (SD), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Roger Haddad (L), Linda Snecker (V), Lawen Redar (S), Pia Hallström (M) och Magnus Oscarsson (KD).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2015/16:68 Förstärkt rättssäkerhet och effektivitet i förundersökningsförfarandet.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Utskottets överväganden
Förstärkt rättssäkerhet och effektivitet i förundersökningsförfarandet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Propositionen
Allmänt
I propositionen lämnar regeringen flera förslag som syftar till att öka rättssäkerheten i förundersökningar, samtidigt som förslagen bedöms kunna bidra till att de brottsbekämpande myndigheterna kan bedriva en mer effektiv och ändamålsenlig utredningsverksamhet. Förslagen rör bl.a. frågor om objektivitetsprincipen, beslag, tvångsåtgärder i samband med kroppsvisitation och kroppsbesiktning samt tillfälligt omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning.
Objektivitetsprincipen
I 1 kap. 9 § regeringsformen föreskrivs att domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. Bestämmelsen ger uttryck för objektivitetsprincipen.
Regeringen anför att det för den brottsbekämpande verksamhet som bedrivs före en förundersökning saknas en liknande precisering av objektivitetsprincipen som den som finns när det gäller förundersökningar. Regeringen föreslår att det i rättegångsbalken (23 kap. 4 §) ska regleras att även brottsbekämpande verksamhet före en förundersökning ska bedrivas objektivt.
Vidare föreslår regeringen att den nuvarande bestämmelsen i rättegångsbalken om objektivitet under förundersökningen ska ändras så att det tydligare framgår att de brottsbekämpande myndigheterna även ska söka efter omständigheter och bevis som talar till den misstänktes fördel.
Regeringen föreslår dessutom att det i rättegångsbalken ska regleras att åklagaren och den som biträder honom eller henne ska bedriva sitt arbete objektivt även efter det att åtal har väckts.
Beslag
Beslag är ett straffprocessuellt tvångsmedel som innebär att en brottsbekämpande myndighet tillfälligt tar hand om någon annans egendom. Beslag får göras för fyra olika ändamål (27 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken). Föremål får tas i beslag om det skäligen kan antas ha betydelse för en utredning om brott (bevisbeslag), vara avhänt någon genom brott (återställandebeslag), eller vara förverkat på grund av brott (förverkandebeslag). Detsamma gäller föremål som skäligen kan antas ha betydelse för en utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.
Enligt 27 kap. 13 § rättegångsbalken ska protokoll föras över beslag. Enligt bestämmelsen ska bl.a. det beslagtagna föremålet beskrivas noga. Vid omfattande beslag av skriftliga handlingar eller vissa föremål, t.ex. cd-skivor, kan det dock vara mycket resurskrävande att ange varje föremål eller enskild handling i beslagsprotokollet. Regeringen föreslår därför att det i lagen ska införas en möjlighet att beskriva omfattande beslag med samlande beteckningar om det bedöms lämpligt.
Enligt gällande rätt upphör ett beslag automatiskt om rätten inte, i samband med att målet avgörs, beslutar att det ska bestå. Om domstolen bifaller ett åtal finns det ofta skäl att låta beslag bestå till dess domen får laga kraft. Ogillas åtalet är den rådande rättsuppfattningen däremot att beslag, oavsett grund, alltid ska hävas. Till skillnad mot övriga beslagstyper gör emellertid det allmänna intresset av en effektiv rättegångsordning sig starkt gällande i fråga om beslag som görs i bevissyfte. Enligt regeringens bedömning väger i dessa fall intresset av en effektiv process tyngre än den drabbades intresse av att omedelbart få tillbaka sin egendom. Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för en utredning om brott bör därför vid en frikännande dom kunna bestå tills domen fått laga kraft. Regeringen föreslår således att presumtionen för fortsatt bevisbeslag ska gälla oavsett utgången i målet och att en bestämmelse med den innebörden införs i 27 kap. rättegångsbalken.
Tvångsåtgärder i samband med kroppsvisitation och kroppsbesiktning
För att en kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ska kunna genomföras i enlighet med reglerna om verkställighet i 28 kap. 13 § andra och tredje styckena rättegångsbalken kan det ibland vara nödvändigt att inskränka en persons rörelsefrihet. Regeringen pekar på att det saknas en uttrycklig bestämmelse om rätt att kvarhålla någon för att kunna verkställa en kroppsvisitation. Inte heller finns det någon reglering om skyldighet för den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas att följa med till den plats där åtgärden ska genomföras. Trots avsaknad av uttryckliga bestämmelser har det av reglerna om kroppsvisitation och kroppsbesiktning underförstått ansetts följa en rätt att också ta med den som ska underkastas en sådan åtgärd till platsen för verkställighet. Detsamma gäller rätten att inskränka någons rörelsefrihet i syfte att genomföra en beslutad kroppsvisitation. Detta synsätt har dock kritiserats, och det har med hänsyn bl.a. till legalitetsprincipen ifrågasatts om inte dessa åtgärder bör framgå av lagen. Regeringen delar denna uppfattning och föreslår att det nu ska införas en bestämmelse i lag om att den som ska kroppsvisiteras kortvarigt får hållas kvar för att kroppsvisitationen ska kunna genomföras. Ett sådant kvarhållande får pågå i upp till tre timmar eller, om det finns synnerliga skäl, i ytterligare tre timmar. Det föreslås också att det ska anges i lag att en polisman får ta med den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas till den plats där åtgärden ska genomföras.
Enligt regeringen gör dessa skäl till varför befogenheterna bör lagfästas sig gällande även i fråga om barn under 15 år som misstänks för brott. Regeringen föreslår därför även att befogenheterna att hålla kvar en person i syfte att genomföra en kroppsvisitation och att ta med den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas till den plats där åtgärden ska genomföras ska gälla i förhållande till barn under 15 år som misstänks för brott. Ett kvarhållande i syfte att genomföra en beslutad kroppsvisitation får dock inte pågå längre än tre timmar.
Slutligen föreslås att tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen i vissa fall ska ges samma befogenheter som polismän att dels hålla kvar en person i syfte att genomföra en kroppsvisitation eller kroppsbesiktning, dels ta med den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas till den plats där åtgärden ska genomföras.
Tillfälligt omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning
Regeringen föreslår att det ska införas en bestämmelse om att den som ska förhöras ska vara skyldig att på tillsägelse tillfälligt lämna ifrån sig elektronisk kommunikationsutrustning som han eller hon bär med sig eller har på sig om det kan antas att utredningen annars försvåras. Om han eller hon vägrar ska en polisman tillfälligt få omhänderta utrustningen. För att söka efter sådan egendom ska en polisman under vissa förutsättningar få kroppsvisitera den som ska höras.
Vidare föreslår regeringen att omhändertagen egendom ska lämnas tillbaka så snart det inte längre finns skäl för åtgärden och senast vid den tidpunkt då den som ska höras inte längre är skyldig att stanna kvar för förhör enligt 23 kap. 9 § rättegångsbalken.
Protokoll ska föras över omhändertagandet och kroppsvisitationen, och de föreslagna befogenheterna ska även gälla innan en förundersökning har hunnit inledas.
Regeringen föreslår att förslaget att den som ska förhöras i vissa fall ska vara skyldig att på tillsägelse tillfälligt lämna ifrån sig elektronisk kommunikationsutrustning och att utrustningen kan omhändertas om han eller hon vägrar också ska gälla i förhållande till barn under 15 år som misstänks för brott. Detsamma gäller befogenheten att kroppsvisitera den som ska höras för att söka efter sådan egendom.
Dessutom föreslås att tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen i vissa fall ska ges samma befogenheter som polismän att dels efter tillsägelse tillfälligt omhänderta elektronisk kommunikationsutrustning för att en utredning inte ska försvåras, dels kroppsvisitera den som ska höras för att söka efter sådan egendom.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att de föreslagna lagändringarna bör leda till ökad rättssäkerhet i förundersökningar och bidra till att de brottsbekämpande myndigheterna kan bedriva en mer effektiv och ändamålsenlig utredningsverksamhet.
Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens förslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar de lagförslag som läggs fram i propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2015/16:68 Förstärkt rättssäkerhet och effektivitet i förundersökningsförfarandet:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210).
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211).
Bilaga 2
