|
|
Tillsyn över att EU:s marknadsmissbruksförordning följs
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag i proposition 2015/16:120 Tillsyn över att EU:s marknadsmissbruksförordning följs. Förslagen i propositionen syftar till att anpassa svensk lagstiftning till EU:s marknadsmissbruksförordning[1]. Förordningen kompletteras av marknads-missbruksdirektivet[2] som anger att medlemsstaterna ska införa straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk.
Marknadsmissbruksförordningen är direkt tillämplig och kommer att gälla som svensk lag fr.o.m. den 3 juli 2016. Vissa bestämmelser kräver dock genomförande i svensk rätt. Med de förslag som nu lämnas vill regeringen klargöra hur marknadsaktörer ska agera för att uppfylla sina skyldigheter enligt marknadsmissbruksförordningen och göra det möjligt för Finans-inspektionen att vidta åtgärder för att övervaka att förordningen följs.
Alla de lagändringar som krävs för att anpassa den svenska lagstiftningen till marknadsmissbruksförordningen och för att genomföra marknads-missbruksdirektivet kommer dock inte att kunna träda i kraft till den 3 juli 2016. Förslagen i propositionen utgör därför ingen fullständig anpassning av svenska bestämmelser till den nya EU-regleringen. Regeringen avser att vid ett senare tillfälle återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare lagändringar.
Inga följdmotioner har lämnats med anledning av propositionen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2016.
Behandlade förslag
Proposition 2015/16:120 Tillsyn över att EU:s marknadsmissbruksförordning följs.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
EU:s marknadsmissbruksförordning
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
EU:s marknadsmissbruksförordning |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
5. lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,
6. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
7. lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument,
8. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:120 punkterna 1-8.
Stockholm den 26 maj 2016
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Jörgen Hellman (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Ingela Nylund Watz (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Erik Ullenhag (L), Marie Granlund (S), Börje Vestlund (S), Håkan Svenneling (V), David Lång (SD) och Andreas Carlson (KD).
Ärendet och dess beredning
Den 3 juli 2016 ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (marknads-missbruksförordningen) börja tillämpas. I förordningen finns förbud mot marknadsmissbruk, dvs. insiderhandel, marknadsmanipulation och olagligt röjande av insiderinformation, och bestämmelser som syftar till att förhindra marknadsmissbruk och att göra det möjligt att upptäcka och ingripa mot marknadsmissbruk.
Förordningen kompletteras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknads-missbruk (marknadsmissbruksdirektivet) som anger att medlemsstaterna ska införa straffrättsliga påföljder.
Marknadsmissbruksförordningen är direkt tillämplig och kommer att gälla som svensk lag fr.o.m. den 3 juli 2016. Alla de lagändringar som krävs för att anpassa den svenska lagstiftningen till marknadsmissbruksförordningen, och för att genomföra marknadsmissbruksdirektivet, kommer dock inte att kunna träda i kraft tills dess. Förslagen i regeringens proposition utgör därför ingen fullständig anpassning av svenska bestämmelser till den nya EU-regleringen. De lagändringar som föreslås är avsedda att gälla under en begränsad tid, till dess att en fullständig anpassning av svensk rätt kan ske. Regeringen avser att vid ett senare tillfälle återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare lagändringar, enligt förslag i utredningen Marknadsmissbruk II (SOU 2014:46).
Inga följdmotioner har lämnats med anledning av propositionen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2016.
Bakgrund
Dagens svenska reglering på marknadsmissbruksområdet utgörs av lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (marknadsmissbrukslagen). Dessa lagar genomför 2003 års marknadsmissbruksdirektiv[3]. Den nu föreslagna EU-regleringen om marknadsmissbruk ersätter 2003 års marknadsmissbruksdirektiv med en förordning. En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat och varken ska eller får genomföras i eller omvandlas till nationell rätt.
En EU-förordning kan dock innehålla bestämmelser som kräver att vissa nationella åtgärder vidtas. Enligt marknadsmissbruksförordningen är medlemsstaterna bl.a. skyldiga att utse en behörig myndighet och ge den vissa angivna befogenheter för att kunna utföra de uppgifter som den har enligt förordningen, t.ex. möjlighet att utfärda administrativa sanktioner och vidta åtgärder mot överträdelser av bestämmelser i marknadsmissbruks-förordningen.
Regeringen gav i oktober 2012 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till ändringar och anpassningar av lagstiftningen kring marknads-missbruk för att kunna säkerställa att Sverige uppfyller EU-rättsliga krav och att utredning och bekämpning av marknadsmissbruk ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt (dir. 2012:108). Utredningen föreslog i betänkandet Marknadsmissbruk II (SOU 2014:46) omfattande ändringar i lagstiftningen på marknadsmissbruksområdet. En ny och fullständig lagstiftning till följd av marknadsmissbruksförordningen och marknadsmissbruksdirektivet bedöms inte kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 februari 2017.
I avvaktan på att ny lagstiftning kan träda i kraft föreslår regeringen vissa lagändringar för att möjliggöra tillsyn över att bestämmelserna i marknads-missbruksförordningen följs. De bestämmelser i marknadsmissbruks-förordningen som det är mest angeläget att införa redan den 3 juli 2016 är de som motsvarar den nuvarande anmälningsskyldigheten för insynspersoner, handelsförbudet och skyldigheten att föra insiderförteckningar. I den del det inte föreslås några lagändringar har regeringen bedömt att nuvarande bestämmelser i svenska författningar kan tillämpas vid sidan av marknads-missbruksförordningen.
EU:s marknadsmissbruksförordning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Marknadsmissbruksförordningen
Nedan följer en sammanfattning av huvuddragen i EU:s marknadsmissbruks-förordning.
Finansiella instrument
Marknadsmissbruksförordningen är tillämplig vid köp och försäljning av finansiella instrument. Med finansiella instrument avses detsamma som i
MiFID II (direktiv om marknader för finansiella instrument[4]), dvs. aktier och andra överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar och finansiella derivatinstrument. Därutöver ska de finansiella instrumenten vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform (MTF-plattform), eller så ska en ansökan om upptagande till handel på någon sådan handelsplats ha lämnats in. Förordningen ska också tillämpas på finansiella instrument med vilka handel bedrivs på en organiserad handelsplattform (OTF-plattform). Även finansiella instrument vars värde beror på eller påverkar nämnda finansiella instrument, t.ex. derivatinstrument som inte handlas på någon handelsplats, omfattas av förordningen.
Till följd av att utsläppsrätter utgör finansiella instrument enligt MiFID II kommer även dessa instrument att omfattas av marknadsmissbruks-förordningen. Förordningen är således tillämplig på beteenden eller transaktioner, inklusive bud, relaterade till auktionering vid en auktions-plattform som har godkänts som en reglerad marknad för utsläppsrätter eller andra auktionerade produkter baserade på utsläppsrätter. Riksgäldskontoret är den svenska auktionsförrättaren av utsläppsrätter. Delar av förordningen ska också tillämpas på vissa spotavtal avseende råvaror.
Vissa förfaranden är undantagna från förbud i marknadsmissbruks-förordningen. Exempelvis omfattas inte ett bolags handel med egna aktier i ett offentliggjort återköpsprogram som genomförs i syfte att minska aktie-kapitalet, konvertera skuldinstrument till aktier eller fullgöra aktiespar-program och liknande i förhållande till anställda. Förbuden gäller inte heller offentliggjord stabilisering av värdepapper (s.k. kursvård) i samband med t.ex. spridning eller nyemission av aktier i ett bolag.
Insiderinformation
Insiderinformation innebär i korthet icke offentliggjord information av specifik natur som hänför sig till en utgivare av ett finansiellt instrument (emittent) eller ett finansiellt instrument och som, om den blev offentlig, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på instrumentet eller ett relaterat derivatinstrument. Information ska anses ha väsentlig prispåverkan om en förnuftig investerare sannolikt skulle utnyttja sådan information som en del av grunden för sitt investeringsbeslut. Definitionen av insiderinformation är avgörande för tillämpningen av flera av de förbud och påbud som finns i förordningen.
En emittent eller en deltagare på marknaden för utsläppsrätter ska enligt marknadsmissbruksförordningen offentliggöra insiderinformation som rör emittenten eller marknadsdeltagaren så snart det är möjligt.
Insiderhandel
Enligt marknadsmissbruksförordningen är insiderhandel och försök till insiderhandel förbjudet. Förbudet mot insiderhandel innebär att det är otillåtet att utnyttja den fördel som det ger att förfoga över insiderinformation. För att utnyttjanderekvisitet ska vara tillämpbart ska en person som förfogar över insiderinformation, och utför eller försöker utföra en transaktion relaterad till denna information, underförstått också anses ha utnyttjat informationen.
Frågan om en person har överträtt eller försökt överträda förbudet mot insiderhandel ska enligt förordningen bedömas mot bakgrund av syftet med förordningen, dvs. att skydda finansmarknadernas integritet och att höja investerarnas förtroende för dessa marknader. Bestämmelserna om insiderhandel är även tillämpliga på fysiska personer.
Marknadsmanipulation
Enligt marknadsmissbruksförordningen är marknadsmanipulation trans-aktioner, handelsordrar och beteenden som ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på ett finansiellt instrument, ett relaterat spotavtal om råvaror eller en auktionerad produkt baserad på utsläppsrätter, eller som låser eller kan förväntas låsa fast priset vid en onormal eller konstlad nivå.
I förordningen anges exempel på beteenden som ska anses vara marknads-manipulation. Förordningen innehåller även en icke uttömmande uppräkning av indikatorer på marknadsmanipulation. Av exemplen följer bl.a. att spridning i medierna – inbegripet internet – av felaktiga, partiska eller intresse-påverkade investeringsrekommendationer kan utgöra marknadsmanipulation. Bestämmelserna är även tillämpliga på fysiska personer.
Regler för att förhindra och upptäcka marknadsmissbruk
I marknadsmissbruksförordningen finns regler som syftar till dels att förhindra marknadsmissbruk, dels att marknadsmissbruk ska upptäckas och kunna utredas. Nedan beskrivs de viktigaste instrumenten för detta.
Marknadsövervakning
Marknadsoperatörer och värdepappersinstitut som driver en handelsplats ska ha effektiva arrangemang, system och förfaranden som kan förhindra och upptäcka marknadsmissbruk. Operatörerna ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten för handelsplatsen om transaktioner och handelsordrar som kan utgöra insiderhandel eller marknadsmanipulation eller försök till sådana handlingar.
Insiderförteckningar
En emittent och den som agerar på uppdrag av emittenten ska föra en förteckning över vilka anställda och uppdragstagare som har tillgång till insiderinformation. Förteckningen ska på begäran överlämnas till den behöriga myndigheten så snart som möjligt.
Anmälningsskyldighet
Personer i ledande ställning hos en emittent och deras närstående personer ska enligt marknadsmissbruksförordningen anmäla sina transaktioner i aktier eller skuldinstrument som är utgivna av den emittenten. Samma sak gäller för derivat eller andra finansiella instrument som är kopplade till dem. Motsvarande gäller för personer i ledande ställning (och dem närstående) hos en deltagare på marknaden för utsläppsrätter. Anmälningsskyldigheten gäller transaktioner som sammanlagt under ett kalenderår överstiger ett tröskelvärde.
Personer i ledande ställning utgörs av styrelseledamöter, verkställande direktörer och vissa andra ledande befattningshavare.
Regeringens lagförslag
För att anpassa svensk lagstiftning till EU:s marknadsmissbruksförordning föreslår regeringen ändringar i åtta olika lagar. Nedan följer en redogörelse för regeringens förslag till lagändringar och förklarande anmärkningar.
Tillfällig lagstiftning
I avvaktan på att ett fullständigt förslag till ny lagstiftning kan lämnas föreslår regeringen att det görs vissa lagändringar för att göra det möjligt att följa marknadsmissbruksförordningen. De föreslår även att det ska införas vissa bestämmelser om tillsyn över att förordningen följs. I den del propositionen inte föreslår några lagändringar ska nuvarande bestämmelser i svenska författningar kunna tillämpas vid sidan av marknadsmissbruksförordningen så länge de inte strider mot förordningens bestämmelser. Det innebär även att berörda myndigheter endast kan ingripa mot marknadsaktörer med stöd av nuvarande påföljdsbestämmelser.
Flera av lagförslagen innehåller hänvisningar till bestämmelser i marknadsmissbruksförordningen. För vissa typer av bestämmelser avser hänvisningen EU-bestämmelserna i en viss angiven lydelse, s.k. statiska hänvisningar. I andra typer av bestämmelser, t.ex. bestämmelser om undantag från och lättnader i skyldigheter i marknadsmissbruksförordningen, är hänvisningen till förordningen dynamisk, dvs. avser förordningen i den lydelse som gäller vid varje tidpunkt.
Finansinspektionen utses till behörig myndighet
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska fullgöra de uppgifter som enligt marknadsmissbruksförordningen ska skötas av behörig myndighet. En bestämmelse om detta ska enligt förslaget föras in i lagen om anmälnings-skyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
Enligt marknadsmissbruksförordningen ska varje medlemsstat utse en behörig myndighet som ska övervaka att förordningens bestämmelser följs och besluta om sanktioner samt fullgöra de uppgifter i övrigt som anges i förordningen. Finansinspektionen är den myndighet i Sverige som har tillsyn över värdepappersmarknaden och är i dag behörig myndighet enligt 2003 års marknadsmissbruksdirektiv. Regeringen anser det därför lämpligt att utse Finansinspektionen till behörig myndighet enligt marknadsmissbruks-förordningen och de befogenheter som följer av denna.
Anmälningsskyldighet för personer i ledande ställning och handelsförbud
Regeringen föreslår att bestämmelserna om anmälningsskyldighet för personer med insynsställning i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument upphävs. Regeringen föreslår även att bestämmelserna i samma lag om förbud för vissa personer med insynsställning och aktiemarknadsbolag att under vissa perioder handla i finansiella instrument relaterade till bolaget upphävs. I lagen införs upplysningar om de bestämmelser om anmälningsskyldighet och handelsförbud som gäller enligt marknadsmissbruksförordningen.
Enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument är det endast de s.k. insynspersonerna som är anmälningsskyldiga, men en närståendes innehav ska likställas med insynspersonens. Enligt marknadsmissbruksförordningen ska personer i ledande ställning och dem närstående personer anmäla sina transaktioner i finansiella instrument relaterade till emittenten, dels till emittenten, dels till den behöriga myndigheten. Reglerna om anmälningsskyldighet är även tillämpliga på personer i ledande ställning hos en deltagare på marknaden för utsläppsrätter och hos auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt auktioneringsförordningen.
Förordningen innehåller detaljerade regler om vad en anmälan ska innehålla och vilken typ av transaktioner som är anmälningspliktiga. Det finns en tröskel som innebär att anmälningsskyldigheten endast gäller om transaktionerna under ett kalenderår överstiger ett sammanlagt belopp om
5 000 euro. Mer detaljerade regler kommer att finnas i en delegerad akt och i tekniska standarder för genomförande som kommissionen antar.
Offentliggörande
I marknadsmissbruksförordningen finns även regler om att personer i ledande ställning hos en emittent under en period av 30 kalenderdagar innan offentliggörandet av en delårsrapport eller en bokslutskommuniké inte får handla med instrument som har emitterats av bolaget i fråga eller instrument relaterade till sådana. Eftersom bestämmelser om anmälningsskyldighet och handelsförbud finns i marknadsmissbruksförordningen föreslår regeringen att bestämmelserna i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument upphävs, och att det i stället tas in en hänvisning till bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen.
Regeringen föreslår vidare att Finansinspektionen ska sköta offentliggörandet av transaktioner som har rapporterats och för det ändamålet upprätthålla ett insynsregister. Uppgifter som enligt marknadsmissbruks-förordningen ska anmälas till insynsregistret får lämnas av en värdepapperscentral genom automatisk databehandling. Hänvisningen i andra lagar till lagen om anmälningsskyldighet för vissa finansiella instrument ändras så att hänvisning i stället görs till marknadsmissbruksförordningen.
Enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument gäller handelsförbudet 30 dagar före offentliggörandet av en delårsrapport även aktiemarknadsbolagens handel med egna aktier. Något sådant förbud finns inte i marknadsmissbruksförordningen. Enligt regeringen innehåller marknadsmissbruksförordningen de förbud och begränsningar som har ansetts nödvändiga, och regeringen föreslår därför att även bestämmelsen om handelsförbud för aktiemarknadsbolags handel med egna aktier i lagen ska upphävas.
Enligt gällande svensk rätt är det Finansinspektionen som sköter offentliggörandet av de transaktioner som har anmälts. Det sker genom insynsregistret. Eftersom denna ordning fungerar bra anser regeringen att den bör behållas.
I lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument finns en bestämmelse som innebär att anmälan om transaktioner kan göras av förvaltaren direkt genom automatisk databehandling. I remissvaren anförde Euroclear Sweden AB (som är Sveriges centrala värdepappersförvarare och Sveriges enda inhemska system för värdepappersavveckling) att ett stort antal personer använder den tjänsten i dag och att bestämmelsen bör behållas men anpassas till marknadsmissbruksförordningen. Regeringen håller med om detta och föreslår att bestämmelsen blir kvar. Den vill dock poängtera att det alltid är den anmälningsskyldige som är ansvarig för att anmälan fullgörs.
Insiderförteckningar
Regeringen föreslår att bestämmelserna om insiderförteckningar i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ska upphävas. I lagen införs i stället en upplysning om de bestämmelser om insiderförteckningar som gäller enligt marknadsmissbruksförordningen.
I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument finns en skyldighet för svenska aktiebolag som har gett ut överlåtbara värdepapper vilka har tagits upp till handel på en reglerad marknad att föra förteckning över personer som har tillgång till insiderinformation. Emittenter eller personer som handlar på deras vägnar eller för deras räkning ska föra en förteckning över de personer som får tillgång till insiderinformation i egenskap av anställda eller uppdragstagare. Detsamma gäller deltagare på marknaden för utsläppsrätter och auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare.
Eftersom skyldigheten att föra insiderförteckning regleras i marknadsmissbruksförordningen, föreslår regeringen att bestämmelserna om insiderförteckning i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument upphävs. Även bemyndigandet för regeringen, eller efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen, att meddela föreskrifter om insiderförteckningar bör upphävas. I stället bör det tas in en upplysning i lagen om bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen.
Tillsyn och sanktioner
Regeringen föreslår att bestämmelserna om särskild avgift i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ska ändras så att särskild avgift ska beslutas för sådana överträdelser av marknads-missbruksförordningen som motsvarar överträdelser av lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Finansinspektionens nuvarande befogenhet att begära in uppgifter och upplysningar för sin övervakning ska även omfatta övervakningen av att marknadsmissbruksförordningen följs.
I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument finns en möjlighet för Finansinspektionen att besluta om särskild avgift mot personer i ledande ställning som åsidosätter sin skyldighet att anmäla sina transaktioner, personer som överträder handelsförbudet samt bolag som åsidosätter skyldigheten att föra förteckningar över personer med tillgång till insiderinformation. Avgiftens storlek varierar mellan olika överträdelser.
Enligt marknadsmissbruksförordningen ska den behöriga myndigheten kunna besluta om administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder vid överträdelse av bl.a. kravet på anmälningsskyldighet och handelsförbudet samt skyldigheten att föra insiderförteckningar. Medlemsstaterna har möjlighet att införa strängare sanktioner.
Regeringen föreslår vidare att Finansinspektionen ska ges behörighet att besluta om särskild avgift enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument i avvaktan på de ändringar i svensk rätt som krävs för att det ska bli möjligt att besluta om sådana administrativa sanktioner som anges i marknadsmissbruksförordningen.
Uppskjutet offentliggörande av insiderinformation
Regeringen föreslår att emittenter och deltagare på marknaden för utsläppsrätter som har skjutit upp offentliggörandet av insiderinformation endast på begäran ska behöva lämna en skriftlig förklaring till Finansinspektionen om hur villkoren för att skjuta upp offentliggörandet uppfylldes.
Återköp av egna aktier och stabiliseringstransaktioner
Regeringen föreslår att bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument om handel med egna aktier i återköpsprogram ändras till att gälla återköpsprogram enligt marknadsmissbruksförordningen. Vidare föreslår regeringen att bestämmelserna i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument om insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan inte ska tillämpas på aktier i ett återköpsprogram eller på stabilisering av värdepapper, om handeln sker i enlighet med marknadsmissbruksförordningen.
I marknadsmissbrukslagen undantas vissa aktier från bestämmelserna om insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan, nämligen handel med aktier i återköpsprogram enligt kommissionens förordning om återköpsprogram[5]. Även enligt marknadsmissbruksdirektivet ska handel med aktier i ett återköps-program undantas från direktivets bestämmelser. Förutsättningen är att handeln utförs enligt bestämmelserna om återköpsprogram i marknads-missbruksförordningen. Eftersom det finns bestämmelser i marknads-missbruksförordningen om handel med aktier i återköpsprogram föreslår regeringen att de nuvarande bestämmelserna i marknadsmissbrukslagen ändras så att de hänvisar till förordningen.
Precis som i dag bör en anmälan om återköp i ett återköpsprogram enligt marknadsmissbruksförordningen kunna tas emot av den börs som driver en reglerad marknad där aktierna är upptagna till handel. Det räcker därför med att bestämmelserna i lagen om handel med finansiella instrument ändras så att en hänvisning görs till återköpsprogram enligt marknadsmissbruks-förordningen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Marknadsmissbruksförordningen ska börja tillämpas den 3 juli 2016. Vid den tidpunkten inträder skyldigheter för enskilda i Sverige i enlighet med de materiella bestämmelserna i förordningen. De lagändringar som föreslås i propositionen bör därför träda i kraft den 3 juli 2016.
Regeringen föreslår att ändringarna i lagen om handel med finansiella instrument, lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument ska träda i kraft den 3 juli 2016. Även de följdändringar som görs i andra lagar ska träda i kraft det datumet.
De nuvarande bestämmelserna i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ska gälla för anmälningsskyldighet som har uppkommit före ikraftträdandet och för sparande och överlämnande till Finansinspektionen av förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation som har upprättats före ikraftträdandet. De nuvarande bestämmelserna ska gälla i fråga om överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. När det gäller anmälningsskyldighet som har uppkommit före ikraftträdandet bör de nuvarande bestämmelserna i lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument gälla.
I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument bör det i en övergångsbestämmelse anges att äldre bestämmelser ska gälla i fråga om överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.
Regeringen har följt Lagrådets synpunkt i lagrådsremissen att den där föreslagna övergångsbestämmelsen till marknadsmissbrukslagen bör tas bort. Lagrådet hänvisade där till en straffrättslig bestämmelse med innebörden att i valet mellan äldre och ny lag ska den lag väljas som är minst ingripande för den tilltalade. Lagrådet hittade inga omständigheter som gjorde att en särskild övergångsregel ändå var motiverad, och regeringen gjorde inte någon annan bedömning.
Förslagens konsekvenser
En tillfällig lagstiftning
Enligt regeringen hade det varit bättre och tydligare för alla berörda aktörer om samtliga de lagändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till marknadsmissbruksförordningen och för att genomföra marknadsmissbruks-direktivet hade kunnat träda i kraft den 3 juli 2016. När detta inte kan ske skulle dock alternativet att inte införa några bestämmelser alls innebära ett högst osäkert rättsläge, inklusive tveksamhet om Finansinspektionen skulle kunna ingripa för att säkerställa att marknadsmissbruksförordningen följs eller ens att de nuvarande bestämmelser i svensk rätt som delvis motsvarar marknadsmissbruksförordningens bestämmelser följs. Det är med detta i åtanke som regeringen nu föreslår en tillfällig lagstiftning.
Företag
De som berörs av de förslag som lämnas i regeringens proposition är aktiebolag vars finansiella instrument handlas på en reglerad marknad eller en MTF-plattform, marknadsoperatörer (börser), värdepappersbolag samt andra som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner i finansiella instrument. Dessutom berörs emittenter, deltagare på marknaden för utsläppsrätter, auktionsplattformar, auktionsförrättare och auktionsövervakare som är involverade i auktioner som anordnas enligt auktioneringsförordningen samt personer i ledande ställning och dem närstående personer hos sådana företag eller organ.
Till följd av en utvidgning av anmälningsskyldigheten till emittenter vars finansiella instrument handlas på en MTF- eller en OTF-plattform kommer fler aktiebolag att omfattas av skyldigheten att föra förteckning över vilka personer som omfattas av anmälningsskyldighet och att upplysa de berörda personerna om den skyldigheten. Bolagen kommer även att behöva ta emot anmälningar från personer som är anmälningsskyldiga.
Totalt bedöms ca 500 bolag beröras av marknadsmissbruksförordningens utökade tillämpningsområde. I dag berörs ca 250 bolag av motsvarande bestämmelser i svensk rätt.
Bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen om handelsförbud
30 dagar före offentliggörandet av vissa rapporter innebär att det är emittenternas skyldighet att medge undantag från handelsförbudet, något som Finansinspektionen i dag har ansvar för. För de berörda företagen kommer de utvidgade skyldigheterna enligt marknadsmissbruksförordningen att innebära ökade kostnader för administration, byggande av nya tekniska system och utbildning av personal om det nya regelverket.
Förslaget att Finansinspektionen ska kunna besluta om en särskild avgift för överträdelser av marknadsmissbruksförordningen innebär inte att de berörda företagen kommer att kunna påföras högre sanktionsavgifter än vad som enligt nuvarande bestämmelser är fallet i dag för motsvarande överträdelser.
Enskilda
Reglerna om anmälningsskyldighet enligt marknadsmissbruksförordningen kan bli betungande för personer i ledande ställning, eftersom tidsfristen för anmälan förkortas från fem till tre arbetsdagar. Vidare omfattas fler transaktioner av anmälningsskyldigheten. Enligt marknadsmissbruks-förordningen har närstående ett eget ansvar för att anmäla, vilket å ena sidan blir betungande för dessa personer men å andra sidan innebär en lättnad för personerna i ledande ställning.
Handelsförbudet omfattar endast personer i ledande ställning hos en emittent, dvs. det riktas inte mot deras närstående. Bestämmelserna om insiderförteckningar innebär att även enskilda kommer att behöva uppge mer detaljerade uppgifter till det bolag som upprättar förteckningen än i dag.
Finansinspektionen
Att Finansinspektionen utses till behörig myndighet innebär en ökad arbetsbörda för inspektionen. Eftersom det ännu inte lämnats några förslag på hur den behöriga myndigheten ska kunna utföra sina tillsyns- och utrednings-befogenheter samt utdela sanktioner enligt marknadsmissbruksförordningen kommer dock Finansinspektionens möjligheter att utreda och ingripa mot överträdelser att vara begränsade till att vidta sådana åtgärder som inspektionen kan göra enligt nuvarande bestämmelser.
De nya bestämmelserna om anmälningsskyldighet innebär dock att fler bolag och personer omfattas av anmälningsskyldighet. Det innebär för Finansinspektionens del att mängden anmälningar kommer att öka, vilket kommer att innebära ökade kostnader för tillsyn och prövning av ärenden. Inspektionen kommer även att behöva bygga om sitt datasystem för att ta emot anmälningar om transaktioner av personer i ledande ställning och deras närstående.
Finansinspektionen har beräknat att tre årsarbetskrafter behöver avsättas för de uppgifter som tillkommer den 3 juli 2016. Regeringen konstaterar att Finansinspektionen genom riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2016 har fått ett resurstillskott som bl.a. ska användas för utökad tillsyn och stärkt konsumentskydd och att Finansinspektionen således ska kunna hantera dessa kostnader inom de befintliga ekonomiska ramarna. Finansinspektionen ska även ta ut en årlig avgift för sin företagsövervakning.
Domstolarna
Enligt regeringen kan det inte uteslutas att den sammantagna mål-tillströmningen till Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm kommer att öka och på sätt leda till ett behov av resurstillskott. Det torde dock inte röra sig om mer än ett fåtal mål per år, och eventuella ökade kostnader som har samband med det nya regelverket måste därför anses bli begränsade och får hanteras inom de befintliga ekonomiska ramarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att de förslag till lagstiftning som regeringen nu lämnar utgörs av tillfälliga lagändringar som ska gälla under begränsad tid. Utskottet hade gärna sett att den svenska anpassningen till ett så viktigt och omfattande nytt EU-regelverk hade hanterats i ett enda lagstiftningsärende, särskilt med tanke på behovet av tydlighet och förutsebarhet när man stiftar ny lag.
Utskottet finner dock att förslagen i propositionen på ett lämpligt sätt uppfyller de krav som ställs för att svensk lagstiftning i rätt tid ska kunna stämma överens med EU:s marknadsmissbruksförordning och det tillhörande direktivet. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:120 Tillsyn över att EU:s marknadsmissbruksförordning följs:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
Bilaga 2
