|
|
Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i upphandlingslagstiftningen.
Propositionen innehåller förslag till lagändringar för att underlätta genomförandet av skyndsamma upphandlingar. Förslaget har väckts med anledning av den rådande flyktingsituationen. Tanken är att tydliggöra bestämmelserna om interimistiska beslut vid överprövning av en upphandling och av ett avtals giltighet genom att lyfta fram att användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen ska beaktas vid den skadeavvägning som ska göras av domstolen. Bestämmelserna görs samtidigt mer direktivnära.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2016.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna.
Behandlade förslag
Proposition 2015/16:129 Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar.
Två yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar
1.Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar (M, C)
2.Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling,
2. lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster,
3. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:129 punkterna 1–3 och avslår motionerna
2015/16:3346 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD) och
2015/16:3358 av Ulf Kristersson m.fl. (M).
Reservation 1 (M, C)
Reservation 2 (SD)
Stockholm den 19 april 2016
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Oscar Sjöstedt (SD), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Hans Unander (S), Dennis Dioukarev (SD), Erik Ullenhag (L), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Marie Granlund (S), Niklas Karlsson (S), Börje Vestlund (S) och Maria Malmer Stenergard (M).
Ärendet och dess beredning
Utskottet behandlar proposition 2015/16:129 Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar och två motionsyrkanden.
Regeringens och motionernas förslag till riksdagsbeslut framgår av
bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Regeringen lämnade den 4 juni 2015 en remiss till Lagrådet med förslag till tre nya lagar på upphandlingsområdet. I remissen föreslås det att reglerna om överprövning i huvudsak inte ska ändras. Överprövningsutredningens betänkande Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) innehåller emellertid vissa förslag om ändrade regler för överprövning. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet.
Under den rådande flyktingsituationen har det framkommit att många direktupphandlade platser för tillfälliga asylboenden inte kan nyttjas. Anledningen är att domstolar förordnat att upphandlingarna inte får avslutas innan den rättsliga prövningen har avslutats (s.k. inhibition). Migrationsverket har uppmärksammat regeringen på att dessa inhibitioner väsentligen försvårat myndighetens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag att tillhandahålla boende och mat till asylsökande. Migrationsverket anser att om en upphandlande myndighet genomför en direktupphandling på grund av synnerlig brådska att ingå avtal och en domstol i ett överprövningsmål fattar ett interimistiskt beslut innebärande ett förbud för den upphandlande myndigheten att teckna avtal, faller hela syftet med direktupphandlingsförfarandet.
En promemoria om interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar har tagits fram inom Regeringskansliet. Promemorian har remissbehandlats och yttrande har inhämtats från Lagrådet. Lagrådets synpunkter på den föreslagna lagtexten har beaktats av regeringen.
Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Jämför reservationerna 1 (M, C) och 2 (SD).
Propositionen
Skadeavvägning vid interimistiska beslut
Allmänt
Att en upphandling kan överprövas innebär en rättssäkerhetsgaranti för leverantörerna. Bestämmelser om överprövning finns i 16 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU, 16 kap. lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, förkortad LUF, och 16 kap. lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, förkortad LUFS.
Bestämmelserna bygger på EU-direktiv, de s.k. rättsmedelsdirektiven.[1] Enligt dessa ska medlemsstaterna se till att upphandlande myndigheter eller enheter inte kan ingå avtal innan prövningsorganet har fattat ett beslut om ansökan om provisoriska åtgärder eller överprövning. När ett avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och en viss leverantör får någon överprövning inte ske. För att överprövningar av upphandlingar ska vara möjliga innan civilrättslig bundenhet uppstår finns regler om avtalsspärr som hindrar de upphandlande myndigheterna och enheterna från att ingå avtal under en viss tid från det att tilldelningsbeslutet har fattats. Den tiden är som huvudregel tio dagar. Om en ansökan om överprövning har gjorts fortsätter i regel avtalsspärren att gälla under handläggningen i förvaltningsrätten (förlängd avtalsspärr). Avtalsspärr gäller inte vid tilldelning av kontrakt efter upphandling utan föregående annonsering, vid tilldelning av kontrakt på grund av ramavtal eller vid direktupphandling.
I de fall då avtalsspärr inte gäller får rätten enligt 16 kap. 9 § LOU besluta att den upphandlande myndigheten eller enheten inte får ingå avtal innan något annat har bestämts. Rätten får avstå från att fatta beslut om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra bedöms vara större än skadan för leverantören.
I förarbetena till paragrafen[2] talas främst om en ekonomisk avvägning mellan det allmänna och den sökande leverantören. Offentlig upphandling har genom åren utvecklats och utgör numera också ett strategiskt verktyg för upphandlande myndigheter och enheter att uppfylla samhälleliga mål som förbättrad miljö, bättre sociala villkor eller ökad sysselsättning. En skadebedömning kan därför avse även andra aspekter än rent ekonomiska. Det framgår också av rättsmedelsdirektivet[3], som den aktuella regleringen i LOU bygger på. Att allmänintresset ska beaktas har dock inte kommit till direkt uttryck i lagtexterna.
Vid genomförandet av ändringsdirektivet anförde regeringen att i bedömningen av om det ska tas ett interimistiskt beslut måste rätten även väga in att ett beslut kan medföra betydande praktiska och ekonomiska olägenheter för avtalsparterna.[4]
Praxis
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har interimistiskt förordnat att en upphandling inte fick avslutas när domstolens möjlighet till överprövning annars skulle kunna upphöra (RÅ 2003 ref. 64). Domstolen har i ett annat mål anfört att det interimistiska förordnandet med stöd av LOU skiljer sig från inhibition eller motsvarande beslut med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) eftersom det gör det möjligt att över huvud taget kunna genomföra en överprövning (RÅ 2005 ref. 17). Motsvarande reglering av interimistiska beslut då förlängd avtalsspärr inte gäller finns vid prövning av ett avtals giltighet enligt 16 kap. 16 § LOU. Enligt denna bestämmelse får rätten besluta att ett avtal inte får fullgöras till dess något annat har bestämts. HFD har uttalat att interimistiska beslut med stöd av denna bestämmelse föranleder de slags överväganden som ska göras i fråga om beslut med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen. För sådana beslut har det etablerats en praxis om att domstolen bl.a. ska göra en sannolikhetsbedömning av det möjliga utfallet av den slutliga prövningen och beakta vilken betydelse det har för enskilda och allmänna intressen att verkställigheten av ett beslut skjuts upp (HFD 2014 ref. 13).
Tydlighet
Regeringen skriver i propositionen att reglerna om interimistiska beslut är utformade och tillämpas så att intressen som hänförs till användare och andra som en upphandling är avsedd att tillgodose inte beaktas i tillräcklig utsträckning. Reglerna är i stället utformade främst som en ekonomisk skadeavvägning mellan leverantörerna och de upphandlande myndigheterna. Oftast väger då en leverantörs intresse av att få en upphandling överprövad tyngst.
Flera remissinstanser har dock ifrågasatt behovet av författnings-ändringarna, bl.a. Lagrådet, Konkurrensverket, Upphandlingsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och Sveriges advokatsamfund. Lagrådet anför bl.a. att det inte är känt på vilken grund de interimistiska besluten fattats i Migrationsverkets mål, på vilken grund sådana beslut i allmänhet har fattats eller hur länge de har brukat gälla. Behovet av lagstiftningsåtgärder kan därför enligt Lagrådet inte bedömas. Regeringen, som kompletterat utredningen efter lagrådsbehandlingen, menar å sin sida att domstolarna i allt väsentligt fattar interimistiska beslut i syfte att ha möjlighet att överpröva en upphandling och utan att redovisa någon närmare skadeavvägning. Det framgår också att domstolarna har fattat de interimistiska besluten utan att först ge Migrationsverket tillfälle att yttra sig. Sammantaget har ett fåtal anskaffningar av verket medfört ett hundratal processer. Utöver migrationsområdet finns samma problematik även på andra områden, t.ex. livsmedelsområdet och hälso- och sjukvårdsområdet. Enligt regeringen finns det därför ett behov av att tydliggöra att allmänintresset ska beaktas i den skadeavvägning som ska ske vid interimistiska prövningar, oavsett vilken typ av upphandling eller förfarande det är fråga om.
Regeringen anser att det av bestämmelserna ska framgå att användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen ska beaktas. Vidare anför regeringen att den har fullt förtroende för att de processförande parterna för in dessa intressen när det behövs och att domstolarna fortsatt gör väl avvägda bedömningar av det som tillförts målet. Reglerna om avtalsspärr, överprövning och skadestånd är i princip desamma i LUF och LUFS som i LOU och regeringen anser att hänsyn ska tas till användarnas intresse, allmänna intressen eller övriga berörda intressen oavsett vilken av upphandlingslagarna som tillämpas.
Andra lagstiftningsåtgärder
Förslaget i propositionen har inte behandlats i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling och omfattas inte heller av de förslag som Överprövningsutredningen (SOU 2015:12) har lämnat. Några remissinstanser har ansett att det aktuella förslaget skulle kunna behandlas tillsammans med andra förslag och inte lämnas i en samlad proposition. Regeringen håller med om att förslaget i och för sig skulle kunna hanteras tillsammans med andra förslag på området men eftersom det kan hanteras separat och bedöms angeläget lämnas det särskilt.
Ikraftträdande
Regeringen vill att ändringarna i de gällande lagarna på upphandlingsområdet ska träda i kraft så snart som möjligt, vilket blir den 1 juni 2016 med hänsyn till lagstiftningsprocessen. Några övergångsregler behövs inte enligt regeringen eftersom förslaget innebär ett förtydligande av den aktuella regleringen. Reglerna kan därför tillämpas redan vid ikraftträdandet oavsett när en upphandling har påbörjats.
Konsekvenser
Flera remissinstanser, däribland Konkurrensverket, Upphandlings-myndigheten, Kammarkollegiet, Svenskt Näringsliv och Företagarna, är kritiska till den konsekvensanalys som regeringen har gjort och efterlyser analyser av hur förslaget påverkar andra upphandlingar än direkt-upphandlingar som inte har annonserats. Konkurrensverket anger också att förslaget kan få negativa konsekvenser i andra situationer som är svåra att överblicka. Det framstår som riskabelt och onödigt långtgående att, för att avhjälpa de problem som anges, genomföra lagändringar som riskerar att leda till betydande principiella och praktiska förändringar i överprövnings-processen i allmänhet.
Regeringen framhåller att syftet med förslaget är att förtydliga vad som ska beaktas vid prövningen av interimistiska beslut och att påverka rättstillämpningen. Förslaget skapar förutsättningar för att användarnas intresse och allmänna intressen i högre utsträckning ska beaktas vid interimistiska beslutsprövningar i upphandlingsmål och medför att bestämmelserna blir tydligare och mer ändamålsenliga. De aspekter som föreslås lyftas fram i lagstiftningen är sådana som redan får beaktas. Med hänsyn till att intresset för framför allt användarna av det som upphandlas lyfts fram, bör det bli vanligare att sådana omständigheter förs fram i domstols-processerna av de upphandlande myndigheterna och enheterna. Förslaget innebär ingen ytterligare utredningsskyldighet för domstolarna. De faktiska konsekvenser som förslaget väntas få är däremot att underlaget för domstolarnas bedömningar kommer att bli mer fullständigt. Genom det förväntas rättsläget att utvecklas.
Förslaget innebär negativa effekter för de förlorande leverantörerna. Framför allt genom att de upphandlande myndigheterna och enheterna i viss ökad utsträckning kommer att presentera underlag för att ta hänsyn till allmänintresset, vilket förväntas leda till färre interimistiska beslut. Detta kan enligt regeringen innebära större krav på leverantörernas processföring i domstol. En konsekvens av förslaget kan bli att antalet mål om ogiltighet av avtal och skadestånd kan komma att öka. Kostnaderna kommer därmed att omfördelas mellan olika slags mål och domstolar och bör enligt regeringen därför kunna täckas inom ramen för befintliga resurser. Förslaget bedöms vara till fördel för kommuner och andra upphandlande myndigheter och enheter. Skulle förslaget inte genomföras bedömer regeringen att rättstillämpningen riskerar att vara oförändrad och att färre omständigheter som kan ligga till grund för domstolens prövning, i förhållande till om förslaget genomförs, kommer att lyftas fram. Regeringen anser att det är angeläget att information om lagändringarna sprids genom bl.a. Upphandlingsmyndigheten. Det är också angeläget att den nya regleringen följs upp. Regeringen avser därför att utvärdera reglerna när de varit i kraft tillräckligt länge för att effekterna av dem ska kunna bedömas. Hur lång tid som ska gå innan en utvärdering ska genomföras går regeringen inte in på.
Motionerna
I kommittémotion 2015/16:3346 av Oscar Sjögren och Dennis Dioukarev (båda SD) föreslår motionärerna att riksdagen avslår propositionen. Som skäl anförs att överprövning är en viktig del av LOU och nuvarande regelverk, som hindrar den upphandlande myndigheten från att ingå avtal under en viss tid, just finns till för att möjliggöra överprövning. Motionärerna hänvisar till att ett antal tyngre remissinstanser också ställer sig frågande till behovet av propositionens lagförslag och anför vidare att flera remissinstanser konstaterar att förslaget kan få negativa konsekvenser som är svåra att överblicka.
I kommittémotion 2015/16:3358 av Ulf Kristersson m.fl. (M) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör utvärdera de förändringar som föreslås i den nya lagstiftningen senast två år efter att förändringarna har trätt i kraft. Som motivering anför motionärerna att en utvärdering behövs för att kunna bedöma om förändringarna fått önskad effekt och inte har lett till oförutsedda negativa effekter.
Utskottets ställningstagande
Regeringen anför i propositionen att rättsläget behöver förtydligas när det gäller interimistiska beslut vid överprövning av upphandling. Förslaget har väckts med anledning av den rådande flyktingsituationen där ett fåtal anskaffningar av Migrationsverket har genererat ett hundratal processer. Enligt regeringen finns samma behov även på andra områden än migrationsområdet, t.ex. på livsmedelsområdet och hälso- och sjuk-vårdsområdet. Den lagändring som föreslås är inte tänkt att innebära någon ändring av rättsläget utan är avsedd att vara ett förtydligande. Såväl Lagrådet som flera remissinstanser har emellertid ifrågasatt om det verkligen finns ett behov av lagstiftning. De menar att det i stället handlar om att höja upphandlingskompetensen hos myndigheter och enheter.
Utskottet bedömer att förslagen i propositionen kan få den avsedda effekten och tillstyrker därmed propositionen. Det är dock viktigt att effekterna av de nya reglerna följs upp och utskottet förutsätter därför att regeringen noga följer utvecklingen på området och att en utvärdering görs av lagstiftningen så snart det är lämpligt. Därmed avstyrker utskottet förslagen i motionerna 2015/16:3346 och 2015/16:3358.
|
1. |
Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar (M, C) |
|
|
av Ulf Kristersson (M), Maria Plass (M), Jan Ericson (M), Maria Malmer Stenergard (M) och Emil Källström (C). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling,
2. lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster,
3. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:129 punkterna 1–3 och motion
2015/16:3358 av Ulf Kristersson m.fl. (M) och
avslår motion
2015/16:3346 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD).
Ställningstagande
Vi har stor förståelse för bakgrunden till regeringens förslag. Slutsatsen att lagens skrivningar på detta område ska förtydligas bottnar i den rådande flyktingsituationen där behovet av att kunna genomföra skyndsamma upphandlingar blivit tydligt. Vi delar uppfattningen att det krävs åtgärder för att undvika att Migrationsverket hamnar i den situation som verket gjorde i höstas. Samtidigt är förslaget inte helt oproblematiskt. Såväl Lagrådet som flera av remissinstanserna har ifrågasatt om det verkligen behövs en lagändring eftersom den situation som Migrationsverket hamnat i – och som ligger till grund för det nya förslaget – hade kunnat undvikas om myndigheten hade valt att åberopa synnerlig brådska, något som lagen redan i dag tillåter. Det är tydligt att upphandlingskompetensen hos myndigheterna behöver stärkas. Vi ser också att det allmänt i det lagstiftande arbetet kan finnas skäl att mer noggrant i ett första steg se över hur redan gällande bestämmelser kan och bör tillämpas. Givet ovanstående orosmoment bör de ändringar som föreslås i den nya lagstiftningen utvärderas senast två år efter det att ändringarna trätt i kraft; detta för att kunna bedöma om dessa fått önskad effekt och inte lett till oförutsedda negativa effekter.
|
2. |
Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar (SD) |
|
|
av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens lagförslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2015/16:3346 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD) och
avslår proposition 2015/16:129 punkterna 1–3 och motion
2015/16:3358 av Ulf Kristersson m.fl. (M).
Ställningstagande
Överprövning är en viktig del av LOU. Det nuvarande regelverket, som hindrar den upphandlande myndigheten från att ingå avtal under en viss tid, finns till just för att en överprövning ska kunna ske. Vi ställer oss frågande till behovet av propositionens lagförslag. Förslaget kan få negativa konsekvenser som är svåra att överblicka. Vi anser att förslaget är riskabelt och alltför långtgående och att det riskerar att leda till betydande principiella och praktiska förändringar för överprövningsprocessen och därigenom tillämpningen av LOU.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2015/16:129 Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Följdmotionerna
2015/16:3346 av Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev (båda SD):
Riksdagen avslår propositionen.
2015/16:3358 av Ulf Kristersson m.fl. (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utvärdera de förändringar som äger rum med anledning av proposition 2015/16:129 och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
