|
|
Riksrevisionens årsredovisning för 2015
Sammanfattning
Riksrevisionen har överlämnat Riksrevisionens årsredovisning för 2015 (2015/16:RR1) till riksdagen. Utskottet konstaterar att den anlitade revisorn bedömer att Riksrevisionens årsredovisning i alla väsentliga avseenden är rättvisande. Efter avslutad revision föreslår utskottet att riksdagen lägger Riksrevisionens årsredovisning för 2015 till handlingarna.
Utskottet betonar i betänkandet vikten av att myndigheten planerar och genomför granskningsverksamheten i den omfattning som anslaget tillåter så att stora återkommande anslagssparanden kan undvikas. Riksrevisionen får inte låta organisationsförändringar och interna processer uppehålla myndigheten i sin viktiga uppgift att granska den statliga verksamheten. Mot bakgrund av riksrevisorernas omorientering av effektivitetsrevisionen framhåller utskottet betydelsen av den breda form av granskningar och uppsättning av granskningsmetoder som lagen om statlig revision ger utrymme för och vikten av att Riksrevisionen tar vara på detta. Den uppföljningsrapport som Riksrevisionen lämnar som ett komplement till årsredovisningen redovisas också i betänkandet. Utskottet anser att den är ett värdefullt komplement till årsredovisningen för att bedöma Riksrevisionens resultat och att den djupa uppföljningen av femton granskningsrapporter är särskilt intressant.
Behandlade förslag
Redogörelse 2015/16:RR1 Riksrevisionens årsredovisning för 2015.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens årsredovisning för 2015
Externrevisorns granskning av årsredovisningen
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2016
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Revisionsberättelse för Riksrevisionen
Tabeller
Tabell 1 Kostnader för verksamhetsgrenarna
Tabell 2 Skillnad mellan avgiftsintäkter och nettokostnader inom årlig revision 2013–2015
Tabell 3 Anslagsredovisning för 2015
Tabell 5 Kostnader för extern kompetens 2013–2015
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Riksrevisionens årsredovisning för 2015 |
Riksdagen lägger redogörelse 2015/16:RR1 till handlingarna.
Stockholm den 19 april 2016
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Ulf Kristersson (M), Monica Green (S), Maria Plass (M), Oscar Sjöstedt (SD), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Hans Unander (S), Dennis Dioukarev (SD), Erik Ullenhag (L), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Marie Granlund (S), Niklas Karlsson (S), Börje Vestlund (S) och Maria Malmer Stenergard (M).
Riksrevisionen ska enligt lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen) lämna en årsredovisning till riksdagen senast den 22 februari. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska riksrevisorn med administrativt ansvar besluta om årsredovisningen. Margareta Åberg, som är riksrevisorn med administrativt ansvar, överlämnade årsredovisningen i form av en redogörelse till riksdagen den 17 februari 2016 (2015/16:RR1).
Ingen motion har väckts med anledning av redogörelsen.
Enligt 19 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen är det finansutskottet som svarar för att revision görs av Riksrevisionen. För den uppgiften anlitas revisionsbyrån KPMG AB. Revisionsberättelsen kom in till finansutskottet den 16 mars 2016.
I betänkandet redovisas också Riksrevisionens uppföljningsrapport 2016, som innehåller Riksrevisionens egen uppföljning av sina granskningar. Rapporten har överlämnats till finansutskottet men är inte något formellt riksdagsärende.
Som ett led i beredningen av årsredovisningen höll finansutskottet en intern utfrågning av riksrevisor Margareta Åberg den 7 april 2016.
Riksrevisionens årsredovisning för 2015
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2015 till handlingarna.
Redogörelsen
Ekonomisk översikt
Verksamhetens kostnader ökade under 2015 (se tabell 1). Enligt årsredovisningen beror ökningen framför allt på att personalkostnaderna ökade med 21 miljoner kronor. Under året ökade antalet årsarbetskrafter med 15, främst inom effektivitetsrevisionen. Även personalkostnaderna för den omvärldsriktade verksamheten ökade jämfört med 2014 eftersom myndigheten har utvecklat sin omvärldsanalys, tagit fram en modell för bedömning av risker i den statliga verksamheten och ägnat mer resurser åt att svara på frågor från allmänheten och besvarat remisser. I ökningen av personalkostnaderna ligger också avsättningen för tidigare riksrevisorers chefspensioner på 3,1 miljoner kronor och kostnader på 1,7 miljoner kronor till följd av avvecklingen av lokalkontoret i Karlstad.
Tabell 1 Kostnader för verksamhetsgrenarna
Tusental kronor
|
|
2015 |
2014 |
2013 |
|
Årlig revision |
152 209 |
151 556 |
133 892 |
|
Effektivitetsrevision |
132 246 |
120 897 |
122 778 |
|
Internationellt utvecklingsarbete |
36 579 |
36 027 |
34 765 |
|
Omvärldsriktad verksamhet |
27 828 |
22 927 |
21 149 |
|
Totalt |
348 862 |
331 407 |
312 584 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2015.
Den årliga revisionen är avgiftsbelagd enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Inkomsterna från avgifterna redovisas mot inkomsttitel på statens budget och disponeras inte av Riksrevisionen. Avgifterna beräknas så att full kostnadstäckning uppnås och anpassas över tiden så att varken överskott eller underskott uppstår. Riksrevisionen ser över avgifterna varje år.
Avgiftsintäkterna 2015 blev högre än vad som budgeterades för året (se tabell 2), vilket beror dels på fler fakturerade timmar, dels på att avgifterna höjdes under 2015. Avgifterna höjdes för att anpassa dem till den rådande kostnadsnivån. Det ackumulerade underskottet halverades jämfört med 2014 på grund av att antalet fakturerade timmar ökade och att de gemensamma kostnaderna för årlig revision minskade.
Tabell 2 Skillnad mellan avgiftsintäkter och nettokostnader inom årlig revision 2013–2015
Tusental kronor
|
|
2015 |
2014 |
2013 |
|
Avgiftsintäkter |
156 446 |
139 247 |
131 742 |
|
Kostnader |
152 169 |
151 386 |
133 699 |
|
Totalt |
4 277 |
–12 139 |
–1 957 |
|
Ackumulerat överskott/underskott |
–5 049 |
–9 326 |
2 813 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2015.
Anslagsförbrukningen på förvaltningsanslaget blev lägre än anvisade medel 2015 (se tabell 3). I årsredovisningen framhåller Riksrevisionen att planen för året var att anslagsförbrukningen skulle vara högre än det tilldelade anslaget, men att det finns flera skäl till att anslagsutnyttjandet blev lägre än planerat. En anledning är att det har varit svårt att rekrytera erfarna årliga revisorer och att det varit svårt att ersätta uteblivna rekryteringar med bemanningskonsulter. En annan anledning är att effektivitetsrevisionen omorganiserats och att detta har medfört en lägre produktion, lägre tryckkostnader och färre konsultinsatser. Återrekrytering av personal har förskjutits några månader till förmån för rekrytering av nya chefer och specialister. Omorganisationen har även påverkat utnyttjandet av kompetensutveckling. Riksrevisionens avsikt är att återbetala 5,2 miljoner kronor, dvs. den del av anslagssparandet som överstiger 3 procent av förvaltningsanslaget.
Tabell 3 Anslagsredovisning för 2015
Tusental kronor
|
Ingående |
Anvisade medel |
Indragning |
Totalt disponibelt belopp |
Årets utfall |
Utgående anslags-sparande |
|
|
Utgiftsområde 2 1:15 Riksrevisionen |
18 595 |
314 446 |
–9 273 |
323 768 |
309 133 |
14 635 |
|
Utgiftsområde 7 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete |
921 |
40 000 |
0 |
40 921 |
41 763 |
–842 |
|
Totalt |
19 516 |
354 446 |
–9 273 |
364 689 |
350 896 |
13 793 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2015.
Som framgår av tabell 3 var anslagsförbrukningen på anslaget för internationellt utvecklingsarbete 41,7 miljoner kronor, vilket innebär ett utnyttjande av anslagskrediten på 0,8 miljoner kronor.
Verksamhetens resultat
Under 2015 slutfördes den årliga revisionen av 2014 års årsredovisningar i enlighet med god revisionssed och i rätt tid. Effektivitetsrevisionen följde den inriktning som riksrevisorerna beslutat om. Det internationella utvecklingsarbetet bedöms ha bidragit till att stärka de nationella revisionsorganens förmåga att bedriva revision i enlighet med internationella standarder.
Två nya riksrevisorer tillträdde under året och ansvaret som riksrevisor med administrativt ansvar övertogs av Margareta Åberg. Under hösten 2015 genomförde riksrevisorerna en omorientering av effektivitetsrevisionen. Verksamheten under hösten präglades av den omorientering av effektivitetsrevisionen som genomfördes och anpassningen av verksamheten till nya arbetssätt och den nya organisation som gäller från den 1 januari 2016.
Årlig revision
Det mål Riksrevisionen satt upp för verksamhetsgrenen årlig revision är att granskningen ska utföras i enlighet med god revisionssed, och enligt internationell standard och att revisionsberättelserna ska lämnas i tid. Granskningen ska vara förebyggande, dvs. eventuella fel och brister ska uppmärksammas så tidigt som möjligt för att undvika väsentliga fel i en årsredovisning.
Riksrevisionen bedömer att verksamhetens resultat är tillfredsställande. Revisionen av 2014 års årsredovisningar slutfördes under 2015 i enlighet med god revisionssed och i rätt tid. När det gäller uppföljning av om den årliga revisionen utförs med rätt kvalitet finns ett internt kvalitetsråd som består av erfarna ansvariga revisorer och experter inom olika områden. Den interna kvalitetskontroll som kvalitetsrådet årligen genomför av ett urval avslutade revisionsakter (i år kontrollerades sju ansvariga revisorer) visade att revisionen av dessa i allt väsentligt var utförd och dokumenterad i enlighet med International Standards of Supreme Audit Institutions (ISSAI) krav på finansiell revision samt Riksrevisionens instruktion för granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen (RRI). Ett kompletterande sätt att mäta och följa upp kvaliteten och hur kommunikationen fungerar är genom årligt återkommande enkätundersökningar till en tredjedel av myndigheterna. Årets undersökning visar att förtroendet för den årliga revisionen är fortsatt gott, även om det finns en förbättringspotential t.ex. genom att fortsätta fokusera på kommunikationen med revisionsobjekten. Flera myndigheter reagerar på ökade revisionskostnader och bristande kontinuitet i revisionsteamen.
Kostnaderna för den årliga revisionen ökade inte nämnvärt mellan 2014 och 2015. Däremot ökade antalet revisionstimmar utförda av egen personal med ca 7 300 timmar. I årsredovisningen anges att man inom myndigheten utvecklat kompetensen inom it-relaterad revision och att konsultutnyttjandet under 2015 därför minskade jämfört med tidigare år. Fördelningen av kostnader mellan stora myndigheter och övriga har ändrats något eftersom Riksrevisionen har ökat användningen av konsulter för allmänrevision inom gruppen övriga myndigheter.
Effektivitetsrevision
Målet för verksamhetsgrenen effektivitetsrevision följer av lagen (2002:1022) om statlig revision. Där framgår av 4 § att effektivitetsrevisionen främst ska ta sikte på förhållanden med statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt, men att den också får avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska vidare främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Effektivitetsrevisionen ska huvudsakligen inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta. Som ett led i effektivitetsrevisionen får förslag lämnas om alternativa insatser för att nå avsedda resultat.
Riksrevisionen bedömer att effektivitetsgranskningarna lever upp till de krav på inriktning och kvalitet som har formulerats inför 2015. Genomförda enkäter om hur de granskade organisationerna uppfattar Riksrevisionen visar på ett fortsatt gott resultat. Uppföljningsrapporten visar vidare att granskningen bidrar till förbättringar i den statliga verksamheten, och den bedömning som forskare vid Uppsala universitet gjort av ett urval av granskningar från 2015 pekar på att effektivitetsrevisionen, trots förbättringspotentialen, lever upp till de krav som ställs på kvalitet.
Samtidigt konstateras i årsredovisningen att produktiviteten är alltför låg, med för få genomförda granskningar, 22 stycken, och för höga styckkostnader. Under hösten angav riksrevisorerna en ny inriktning, och arbetet präglades av åtgärder för att långsiktigt höja kvaliteten och öka produktiviteten, främst genom ändrat arbetssätt, nya former för kvalitetssäkring och genom att höja kompetensen med utbildning och nyrekrytering av personal.
Som framgår av tabell 4 steg styckkostnaderna och antalet timmar per granskning under 2015jämfört med 2014. I årsredovisningen förklaras detta dels med att det har förts resurser till verksamhetsgrenen, dels att efterarbete ingår i årets kostnader för granskning.
Samtidigt har verksamhetsvolymen minskat sett till antalet publicerade granskningsrapporter. Enligt bedömningen i årsredovisningen är minskningen av tillfällig natur, då den till viss del kan förklaras av den ändrade verksamhetsinriktningen och att ett antal pågående granskningar då helt eller delvis fick ny inriktning. Det har gjort att ganska många granskningar har förlängts och därför kommer att avslutas under 2016 i stället för 2015. Problem inom organisationen med långa planeringsprocesser och ett arbetssätt som inte är helt effektivt anges också som orsaker till den låga produktiviteten.
Tusental kronor om inte annat anges
|
|
2015 |
2014 |
2013 |
|
Årets avslutade granskningar |
89 543 |
104 790 |
110 497 |
|
varav expedierade |
82 446 |
98 606 |
108 970 |
|
inte resulterat i rapport |
7 097 |
6 184 |
1 527 |
|
Antal expedierade granskningar |
22 |
27 |
23 |
|
Styckkostnad per granskning |
4 070 |
3 881 |
4 804 |
|
inklusive omvärldsbevakning |
5 001 |
4 517 |
5 751 |
|
Antal timmar per granskning |
3 564 |
3 686 |
4 584 |
|
inklusive omvärldsbevakning |
4 437 |
4 251 |
5 591 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2015.
Fördelningen mellan granskning och omvärldsbevakning var ungefär densamma som under 2014, dvs. ca 15 procent. I årsredovisningen anges att omvärldsbevakningen är en viktig del av verksamheten inom effektivitetsrevisionen eftersom det är där myndigheten lägger grunden för att genomföra bra granskningar. Omvärldsanalysen görs löpande i avdelningarna och inom ramen för granskningsprojekten, och riktmärket är att den ska ha en omfattning som motsvarar 10–15 procent av verksamheten i övrigt.
Internationellt utvecklingssamarbete
Målet är att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella revisionsstandarder.
På global nivå har arbetet fokuserat på kapacitetsutveckling inom samarbetet med International Organisation of Supreme Audit Institutions (Intosai). På regional nivå dominerar samarbetet med organisationen för engelsktalande afrikanska länder (AFROSAI-E). Bilateralt stöder Riksrevisionen dels utveckling av metoder och processer inom finansiell revision och effektivitetsrevision, dels enskilda revisionsteam. Insatser görs också inom utvecklingen av HR, it, ledarskap och kommunikation.
Projekten har i huvudsak löpt enligt plan. De utvärderingar som regelmässigt görs efter varje utbildning eller stödinsats visar generellt sett höga omdömen.
Omvärldsriktad verksamhet
Målet är att befästa och främja revisionens roll, både nationellt och internationellt, och bidra till ett högt genomslag av Riksrevisionens arbete.
Enligt årsredovisningen visar 2014 års intressentundersökning och 2015 års SOM-undersökning att allmänhetens förtroende för Riksrevisionen ökar. Samtidigt ökade ambitionerna i det nationella omvärldsriktade arbetet 2015 genom bl.a. utvecklingen av myndighetens omvärldsanalys och en modell för bedömning av risker i den statliga verksamheten. Omvärldsanalysen utförs nu löpande i avdelningarna och inom ramen för granskningsprojekten. Under året har också mer resurser lagts på frågor från allmänheten, antalet besvarade remisser (35 stycken jämfört med 10 stycken 2014) och ökade aktiviteter under Almedalsveckan.
Kompetens och personal
Myndighetens gemensamma mål för kompetensförsörjningen har under året varit att säkerställa rätt kompetens på rätt plats i rätt tid, att Riksrevisionen ska vara och uppfattas som en attraktiv arbetsplats, att arbetsklimatet ska präglas av engagemang, kreativitet och öppenhet och att arbetet genomförs med god effektivitet och i enlighet med myndighetens värderingar. Riksrevisionen bedömer att de åtgärder som vidtagits under året har förbättrat myndighetens möjlighet att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens för att genomföra sitt uppdrag och uppnå fastställda mål.
Under året genomfördes en översyn av granskningsverksamheten och i april beslutades att Riksrevisionens kontor i Karlstad skulle avvecklas. Grunden till beslutet är att den årliga revisionen ska bedrivas mer effektivt och med en god arbetsmiljö. Dessutom har kontoren i Uppsala och Jönköping förstärkts med var sin biträdande avdelningschef för att öka chefsnärvaron på kontoren. För den årliga revisionen har det fortsatt att vara svårt att rekrytera rätt kompetens.
Efter översynen beslutade riksrevisorerna också om en ny organisationsstruktur för effektivitetsrevisionen som ska träda i kraft den 1 januari 2016. Under hösten rekryterades enhetschefer och ett antal ämnessakkunniga som genom sin specialistkunskap i sak- och metodfrågor ska öka kvaliteten ytterligare i granskningen.
Som ett alternativ till medarbetarundersökning har Riksrevisionen använt sig av fokusgrupper, bland ett urval av medarbetarna. Dessa diskuterade frågeställningar om ledning och styrning inom effektivitetsrevisionen, som sedan har beaktats i omorganisationen.
Antalet anställda i tjänst i slutet av 2015 var 307 stycken. Under året började 40 personer huvudsakligen inom granskningsverksamheten. Personalomsättningen har ökat från 10 procent 2014 till 12 procent 2015. Inom effektivitetsrevisionen är personalomsättningen 15 procent, vilket innebär en minskning med en procentenhet jämfört med 2014. Personalomsättningen inom den årliga revisionen har ökat med 5 procentenheter och är uppe i 14 procent 2015. För att kartlägga avgångsorsaker och medarbetarnas uppfattning om sin tid på myndigheten har det under året tagits fram en avgångsenkät. Riksrevisionen konstaterar att svaren på enkäten behöver analyseras djupare innan vidare slutsatser kan dras. Dock indikerar flertalet kommentarer att den nya organisationsstrukturen kan öka möjligheten för Riksrevisionen att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare.
I årsredovisningen konstateras att sjukfrånvaron ligger på samma nivå som tidigare år. Andelen kvinnor som är sjukfrånvarande är högre än andelen män, och andelen har ökat med 1,3 procentenheter till 3,9 procent. Sjukfrånvaron för män har minskat med 0,9 procentenheter. Andelen långtidssjuka är 51,8 procent, vilket är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 2014.
En viktig strategisk fråga för Riksrevisionen är att utnyttja den egna samlade kompetensen på bästa sätt och vid behov komplettera den dels genom samarbete med universitet och högskolor, dels genom att anlita extern kompetens inom både revision och verksamhetsstöd.
Tabell 5 Kostnader för extern kompetens 2013–2015
Tusental kronor
|
|
2015 |
2014 |
2013 |
|
Kärnverksamhet |
11 166 |
13 303 |
6 842 |
|
Årlig revision |
7 388 |
8 253 |
4 283 |
|
Effektivitetsrevision |
2 583 |
2 700 |
1 672 |
|
Internationellt utvecklingssamarbete |
900 |
1 823 |
700 |
|
Omvärldsriktad verksamhet |
295 |
527 |
187 |
|
|
|
|
|
|
Stödverksamhet |
19 847 |
20 977 |
10 730 |
|
Kompetensutveckling |
1 161 |
1 935 |
1 040 |
|
Kompetens- och resursförstärkning |
18 686 |
19 042 |
9 690 |
|
Summa |
31 013 |
34 280 |
17 572 |
Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2015.
Rekrytering av en specialist inom it-revision har lett till ett minskat beroende av extern kompetens inom den årliga revisionen. Under hösten har rekryteringar gjorts som minskar effektivitetsrevisionens framtida behov av extern metod- och sakkompetens. Under 2014 hade Riksrevisionen kostnader för utvärderingar av projekten i Kambodja, Kosovo och AFROSAI-E, vilket förklarar att kostnaderna minskat för den omvärldsriktade verksamheten 2015.
Inom stödverksamheten är kostnaderna något lägre än 2014. Under 2015 användes extern kompetens inom stödverksamheten främst för bemanning av receptionen, bevakning av kontor, etablering av en it-arkitektur, en modell för förvaltningsstyrning samt utveckling av it-stödet för årlig revision.
Intern styrning och kontroll
Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet ska fullgöra sitt verksamhetsansvar. Denna process ska omfatta riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Riksrevisorn med administrativt ansvar lämnar i årsredovisningen ett intygande om myndighetens interna styrning och kontroll. I årsredovisningen redovisas också underlaget till ställningstagandet om den interna styrningen och kontrollen.
Den riskanalys som genomförts visar att merparten av de identifierade riskerna ligger på en risknivå som ledningen bedömt som acceptabel. Riskanalysen visar på några förbättringsområden som har tagits hand om löpande under året eller som ingår i verksamhetsplaneringen för 2016. Med utgångspunkt i processen för intern styrning och kontroll, självutvärderingar, hanteringen av identifierade risker, underställda chefers intygande samt internrevisionens och externrevisionens granskningar bedömer riksrevisor Margareta Åberg att den interna styrningen och kontrollen vid Riksrevisionen är betryggande.
Externrevisorns granskning av årsredovisningen
Revisionsberättelsen kom in till finansutskottet den 16 mars. Enligt externrevisorn har årsredovisningen upprättats i enlighet med REA-lagen och i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat för året enligt REA-lagen och i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Resultatredovisningen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Som komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Externrevisorn konstaterar att granskningen huvudsakligen har varit inriktad på den finansiella redovisningen och att man när det gäller resultatredovisningen har fokuserat på att göra faktakontroll mot relevanta underlag och/eller specifikationer. Externrevisorn har granskat generella it-kontroller och lämnat rekommendationer när det gäller behörigheter till redovisningssystemet och konstaterar att Riksrevisionen har satt igång en översyn i syfte att ytterligare dela upp behörighetskontrollerna.
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2016
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2016 (URA) är den tionde i ordningen och ska ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, dvs. om granskningsverksamheten har bidragit till en bättre statlig verksamhet. I inledningen till uppföljningsrapporten konstateras att rapporten också kan ge andra än riksdagen kunskap om myndighetens granskningar, hur de tas emot och vad de leder till. Med en regelbunden uppföljning får myndigheten erfarenheter som kan användas internt för att utveckla både granskningsarbetet och rapporteringen av granskningarna. Även om det inte alltid är möjligt att dra slutsatsen att det är Riksrevisionens granskningar som är den direkta anledningen till de förbättringar som iakttas, så visar URA att Riksrevisionen spelar en viktig roll i arbetet med att förändra och förbättra den statliga verksamheten.
Uppföljningsrapporten består av tre delar. I den första delen redovisas en s.k. djup uppföljning av 15 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under perioden mars 2011–juni 2012. I den andra delen redovisas myndigheternas och regeringens åtgärder med anledning av den årliga revisionens revisionsberättelser för verksamhetsåret med modifierade uttalanden. I den tredje och sista delen redovisas resultatet av en översiktlig uppföljning av 28 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen från 2013 och 2014.
Riksrevisorerna konstaterar i förordet att uppföljningen visar att ett flertal granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen har medfört någon form av åtgärd av regeringen eller andra granskade organisationer. Åtgärderna ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Särskilt den djupa uppföljningen gör det enligt riksrevisorerna tydligt att det har skett förbättringar inom de granskade verksamheterna, även om problem i vissa fall också kan kvarstå.
Djup uppföljning av 15 granskningsrapporter
Syftet med den djupa uppföljningen är att brett belysa hur granskningsrapporterna från effektivitetsrevisionen tas emot och vad de leder till. Resultatet av Riksrevisionens granskningar framgår av den samlade bild som framkommer över tid i flera uppföljningsrapporter. Enligt Riksrevisionen innebär detta att en enskild uppföljningsrapport inte kan ge hela bilden av nyttan med Riksrevisionens granskning och det genomslag som granskningarna får. Redovisningen disponeras under rubrikerna:
• Riksrevisionens granskning
• Riksdagens behandling av regeringens skrivelse
• Regeringens och myndigheternas åtgärder
• Avslutande kommentarer.
Under rubriken Avslutande kommentarer redovisas översiktligt om de problem och brister som Riksrevisionen iakttog vid granskningen kvarstår.
Uppgifterna i den djupa uppföljningen har hämtats från offentliga dokument och från kontakter med de granskade organisationerna. Följande granskningsrapporter ingår i årets uppföljningsrapport:
• Svenska bidrag till internationella insatser (RiR 2011:14)
• Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser (RiR 2011:15)
• Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning – Ett (o)lösligt problem? (RiR 2011:17)
• Rätt information vid rätt tillfälle inom vård och omsorg – samverkan utan verkan? (RiR 2011:19)
• Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? (RiR 2011:20)
• Botniabanan och järnvägen längs Norrlandskusten – hur har det blivit och vad har det kostat? (RiR 2011:22)
• Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan (RiR 2011:23)
• Statliga myndigheters tjänsteexport (RiR 2011:24)
• It-stödet i rättskedjan (RiR 2011:25)
• Att hantera brottmål effektivt – En utmaning för regeringen och rättsväsendet (RiR 2011:27)
• Miljökrav i offentlig upphandling – är styrningen mot klimatmålet effektiv? (RiR 2011:29)
• Regelförenkling för företag – regeringen är fortfarande långt från målet (RiR 2012:6)
• Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? (RiR 2012:7)
• Effektivitetsmätning som metod för att jämföra arbetsförmedlingskontor (RiR 2012:9)
• Skattekontroll av företag – urval, volymutveckling och uppföljning (RiR 2012:13).
Behandlingen av den årliga revisionens modifierade uttalanden
Riksrevisionens årliga revision har granskat drygt 240 myndigheters årsredovisningar för verksamhetsåret 2014. Utifrån granskningarna rapporteras fel och brister till myndigheterna och regeringen. I de fall en årsredovisning inte bedöms vara rättvisande får myndigheten en revisionsberättelse med ett modifierat uttalande. Granskningen resulterade i att 14 myndigheter fick revisionsberättelse med modifieringen reservation och en myndighet fick revisionsberättelse med modifieringen avstå från att uttala sig.
I kapitlet redovisas hur de berörda myndigheterna och regeringen har behandlat de modifierade revisionsberättelserna. Underlaget för uppföljningen utgörs av den rapportering som myndigheterna lämnat till regeringen och Riksrevisionen samt regeringens rapportering i budgetpropositionen för 2016.
Översiktlig uppföljning av 28 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen
I den översiktliga uppföljningen, som görs ca 2–2½ år efter publicering av en granskning, utgår man från regeringens redovisning av vidtagna respektive aviserade åtgärder i de särskilda skrivelserna och i annan dokumentation. Regeringens skrivelse till riksdagen med anledning av granskningsrapporten redovisas i kapitlet och i förekommande fall även det behandlande utskottets betänkande med anledning av skrivelsen. Resultatet av uppföljningen redovisas per utskott.
Kompletterande information
Riksrevisionens beslut om att återlämna anslagssparande och förslaget till ny s.k. REA-lag
Enligt 4 § REA-lagen, som gäller för riksdagens myndigheter, får Riksrevisionen utan begränsning använda ett anslagssparande under följande år. Det innebär att Riksrevisionen till skillnad från vad som gäller för myndigheter under regeringen får behålla ett anslagssparande som överstiger 3 procent av förvaltningsanslaget.
Den 25 februari 2016 fattade riksrevisor Susanne Ackum beslut om att återlämna ett anslagssparande som vid utgången av 2015 översteg 3 procent av anslaget, dvs. 5 202 000 kronor (dnr 1.1.1-2016-0211).
Den 1 januari 2017 förväntas en ny lag om budget och ekonomiadministration träda i kraft och den gällande lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen upphöra. Den utredning som har tagit fram förslaget till ny lag (2015/16:URF1) har också haft i uppdrag att arbeta fram förslag till nya föreskrifter som behövs för tillämpningen av lagen. Utgångspunkten är att de förordningar som gäller för regeringens myndigheter också i fortsättningen ska ligga till grund för de föreskrifter som riktar sig till riksdagens myndigheter. Enligt det förslag till föreskrifter som föreligger ska ett anslagssparande på ett anslag som huvudsakligen avser förvaltningsutgifter som huvudregel inte överstiga 3 procent (2 kap. 5 §). Om anslagssparandet överstiger 3 procent ska myndigheten kommentera detta i årsredovisningen.
Redovisning och anslagsavräkning av chefspensioner för riksrevisorer
Riksdagen beslutade i maj 2014 att avsättningar för chefspensioner för riksrevisorer fr.o.m. räkenskapsåret 2015 ska redovisas mot anslag på utgiftsmässig grund (bet. 2013/14:FiU35, rskr. 2013/14:299). Riksrevisionen har i sin årsredovisning redovisat drygt 3 miljoner kronor som en avsättning för två tidigare riksrevisorers chefspension i 2015 års pensionskostnader. Avsättningen kan högst uppgå till drygt 9 miljoner kronor om den nuvarande anställningen hos annan arbetsgivare upphör. Under 2015 betalades enligt uppgifter från Riksrevisionen drygt 400 000 kronor ut för chefspensioner under 2015.
Utredningen som ligger till grund för den nya REA-lagen, som väntas träda i kraft den 1 januari 2017, har också behandlat frågan om chefspensioner och redovisning av pensionsåtaganden i resultat- och balansräkning samt anslagsavräkning (2015/16:URF1 kap. 14). Anledningen till detta är att riksdagen beslutade om ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att även denna fråga skulle behandlas inom ramen för utredningen (bet. 2013/14:FiU35, rskr. 2013/14:299). Utredningen anser att frågan är på en sådan detaljnivå att den inte bör regleras i den nya lagen, men väl att det i föreskrifterna till lagen tydligt bör framgå att ett åtagande om chefspension ska redovisas när ett beslut om att chefspension ska betalas ut har fattats. Då bör myndigheten redovisa åtagandet som en avsättning i sin balansräkning. Vidare bör myndigheten vid beräkningen av avsättningens storlek göra en bedömning av hur mycket den uppskattar att den kommer att betala ut i chefspension under hela åtagandetiden.
Avgifter för den årliga revisionen
Den 10 februari 2016 skickade Riksrevisionen ut ett förslag till ändring i 15 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. på remiss. Remisstiden går ut den 30 mars 2016.
Enligt 14–16 §§ lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut avgift för årlig revision. Avgiftsinkomsterna redovisas på inkomsttitel och disponeras inte av myndigheten. I lagen anges vilka tidstaxor som Riksrevisionen högst får ta ut för olika nivåer. Taxorna ska sättas till en nivå som säkrar full kostnadstäckning på några års sikt. Mot bakgrund av att Riksrevisionen numera tillämpar de högsta taxorna för de flesta löneintervall och inte har lönenivåer som motsvarar lagens alla löneintervall föreslår Riksrevisionen ändringar av dessa.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att externrevisorn har lämnat en ren revisionsberättelse över Riksrevisionens årsredovisning för 2015. Externrevisorn bedömer att årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat för året enligt REA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Resultatredovisningen är enligt revisorn förenlig med årsredovisningens övriga delar. I detta sammanhang noterar utskottet att Riksrevisionen har redovisat avsättningar för chefspensioner för riksrevisorer på utgiftsmässig grund i enlighet med riksdagens beslut våren 2014 (bet. 2013/14:FiU35, rskr. 2013/14:299).
Riksrevisorernas ambition att omorganisera effektivitetsrevisionen har enligt årsredovisningen inneburit att ett antal pågående granskningar fått helt eller delvis ny inriktning och att produktionen av granskningsrapporter minskat. Under 2015 publicerade Riksrevisionen 22 granskningsrapporter, vilket är 5 färre än året innan. Utskottet noterar också att de ändrade interna prioriteringarna fått riksrevisorerna att lägga ned några granskningar i början av 2016. Samtidigt som utskottet har respekt för att riksrevisorerna självständigt beslutar om vad som ska och inte ska granskas är det, liksom utskottet framhöll i förra årets betänkande över årsredovisningen för 2014, viktigt att myndigheten planerar och genomför granskningsverksamheten i den omfattning som anslaget tillåter så att stora återkommande anslagssparanden kan undvikas. Riksrevisionen får inte låta organisationsförändringar och interna processer uppehålla myndigheten i sin viktiga uppgift att granska den verksamhet som utan uppehåll bedrivs i staten. Efter att Riksrevisionen funnits i över tio år är det rimligt för riksdagen att förvänta sig att myndigheten inte längre befinner sig i en uppbyggnadsfas. Utskottet vidhåller det som framförts tidigare om att planerat utvecklingsarbete ska bedrivas inom ramen för den budget riksdagen beslutat och därmed också vikten av en kontinuerlig ekonomisk uppföljning.
Lagen om statlig revision ger Riksrevisionen möjlighet till en bred form av granskning inom effektivitetsrevisionen där man kan behöva anlägga olika och var för sig angelägna perspektiv för att kunna beakta och rätt förstå och bedöma den mångfasetterade statliga verksamheten. Detta framhöll utskottet redan våren 2010 i sitt yttrande till konstitutionsutskottet med anledning av Riksrevisionsutredningens förslag om att förtydliga effektivitetsrevisionens inriktning (yttr. 2009/10:FiU3y). Mot bakgrund av att riksrevisorerna har inlett en omorientering av effektivitetsrevisionen som enligt dem kommer att svara bättre mot den inriktning som riksdagen beslutat om, vill utskottet återigen framhålla betydelsen av den breda form av granskningar och uppsättning av granskningsmetoder som lagen om statlig revision ger utrymme för och vikten av att Riksrevisionen tar vara på detta. För att säkerställa en god resurshushållning i myndigheten vill utskottet liksom tidigare också framhålla det rimliga i att Riksrevisionen utifrån en analys av väsentlighet och risk ägnar större uppmärksamhet åt granskningar som ur ett principiellt eller kvantitativt perspektiv har stor betydelse i statens budget.
I samband med behandlingen av Riksrevisionens årsredovisning har utskottet också tagit del av Riksrevisionens uppföljningsrapport 2016. Det är den tionde i ordningen och är ett svar på utskottets önskemål om att Riksrevisionen ska utvärdera effekterna av sina granskningar, dvs. huruvida staten får ett mer effektivt utbyte av sina insatser tack vare Riksrevisionen. Uppföljningsrapporten är enligt utskottets mening ett värdefullt komplement till årsredovisningen för att bedöma Riksrevisionens resultat och den har funnit sina former. Liksom tidigare anser utskottet att den djupa uppföljningen är särskilt intressant och ser positivt på att så många som femton granskningsrapporter, med en god fördelning över riksdagens utskott, blivit föremål för djup uppföljning. De avslutande kommentarerna är enligt utskottet värdefulla som ett sätt att bilda sig en uppfattning om förbättringar inom de granskade myndigheterna men också om vilka problem som kvarstår.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelsen för Riksrevisionens årsredovisning för 2015 till handlingarna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2015/16:RR1 Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2015.
Bilaga 2
Revisionsberättelse för Riksrevisionen
