|
|
Bättre möjligheter till finansiering av luftfartyg
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2015/16:12 Bättre möjligheter till finansiering av luftfartyg.
Vanliga sätt att finansiera flygplan och helikoptrar är leasing och lån hos banker och andra kreditinstitut. Den säkerhetsrätt som kreditgivaren får i luftfartyget till skydd för sin fordran regleras på olika sätt i olika rättssystem. Detta skapar en osäkerhet hos kreditgivarna, vilket i sin tur medför dyrare finansiering för flygbolagen. I syfte att minska riskerna vid denna typ av finansiering har det antagits en konvention om internationella säkerhetsrätter i lösa saker (Kapstadskonventionen) och ett tillhörande protokoll om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet). Genom konventionen och protokollet har det skapats ett internationellt register för säkerhetsrätter i luftfartsobjekt och gemensamma materiella bestämmelser, bl.a. om vilka rättigheter kreditgivaren har vid ett flygbolags avtalsbrott och insolvens.
Regeringen anser att det är angeläget att svenska flygbolag kan ta del av de ekonomiska fördelar som ett tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet kan medföra.
I propositionen föreslår regeringen att Sverige ska tillträda konventionen och protokollet och att de båda överenskommelserna i relevanta delar ska inkorporeras och på så sätt bli svensk lag. Regeringen föreslår också att Sverige vid tillträdet ska avge vissa förklaringar till konventionen och protokollet i syfte att maximera de ekonomiska fördelarna för bolagen.
I propositionen lämnar regeringen förslag om en ny lag, lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, och om ändringar i åtta lagar.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som reger-ingen bestämmer.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Kapstadskonventionen, luftfartsprotokollet och att Sverige vid anslutning till konventionen och protokollet lämnar de föreslagna förklaringarna. Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar regeringens lagförslag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bättre möjligheter till finansiering av luftfartyg
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Bättre möjligheter till finansiering av luftfartyg |
Riksdagen
a) godkänner
1. den i Kapstaden den 16 november 2001 dagtecknade konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker (Kapstadskonventionen),
2. det vid samma tillfälle dagtecknade protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet),
3. att Sverige vid anslutning till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet lämnar föreslagna förklaringar (avsnitt 7 i prop. 2015/16:12),
b) antar regeringens förslag till
1. lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker,
2. lag om ändring i utsökningsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg,
4. lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg,
5. lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg,
6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
7. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.,
8. lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
9. lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:12 punkterna 1–12.
Stockholm den 5 november 2015
På civilutskottets vägnar
Caroline Szyber
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Caroline Szyber (KD), Hillevi Larsson (S), Ewa Thalén Finné (M), Jessika Roswall (M), Lars Eriksson (S), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Eva Sonidsson (S), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Thomas Finnborg (M), Leif Nysmed (S), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (FP), Johanna Haraldsson (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Eva Lindh (S).
I slutet av 1980-talet påbörjades ett arbete inom Unidroit (Internationella in-stitutet för harmonisering av privaträtten) med att utarbeta en konvention om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Arbetet bedrevs i samarbete med bl.a. FN-organet för civil luftfart (ICAO). Målsättningen var att enas om ma-teriella bestämmelser i situationer där kreditgivaren till skydd för sin fordran har en säkerhetsrätt i egendom, t.ex. vid leasing eller pantavtal. De interna-tionella säkerhetsrätterna skulle erkännas av alla fördragsslutande stater, och bestämmelserna i konventionen skulle tillämpas utan hinder av nationell rätt. Genom att skapa ett gemensamt register där de internationella säkerhetsrät-terna kunde registreras skulle det dessutom tydligt framgå vilka säkerhetsrätter som belastade en viss egendom. Därmed skulle riskerna för kreditgivarna vid denna typ av finansiering minska.
Efter drygt tio år av förhandlingar undertecknades den 16 november 2001 konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker i Kapstaden (Kapstadskonventionen). Konventionen trädde i kraft den 1 mars 2006. Drygt 60 stater har tillträtt konventionen.
Kapstadskonventionen omfattar tre kategorier av lösa saker: 1) luftfartsobjekt (luftfartygsskrov, flygmotorer och helikoptrar), 2) rullande järnvägsmateriel och 3) rymdobjekt.
De tre grupperna av objekt regleras i tre olika protokoll som ska läsas tillsammans med konventionen och tolkas med beaktande av den. Protokollet som avser luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet) var klart för undertecknande i Kapstaden samtidigt som konventionen. Även luftfartsprotokollet har tillträtts av ett sextiotal stater. EU tillträdde konventionen och luftfartsprotokollet 2009 (2009/370/EG).
De andra två protokollen har ännu inte trätt i kraft.
Efter framställningar från svenska flygbolag gavs 2013 en särskild utredare i uppdrag att lämna ett underlag för bedömningen av frågan om ett svenskt tillträde till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet och föreslå sådana författningsändringar som behövs för att konventionen och protokollet ska kunna tillträdas eller som i övrigt bedöms lämpliga i samband med ett tillträde (dir. 2013:103).
Frågorna behandlades i utredningens betänkande Internationella säkerheter i flygplan m.m. – Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet (SOU 2014:79).
Betänkandet har remissbehandlats. Ett utkast till lagrådsremiss har i vissa delar också beretts med Stockholms tingsrätt, Kronofogdemyndigheten och Stockholms universitet. Under beredningen har dessutom kontakt hållits med företrädare för Kronofogdemyndigheten.
Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över de lagförslag som arbetats fram inom Regeringskansliet.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Bättre möjligheter till finansiering av luftfartyg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner den i Kapstaden den 16 november 2001 dagtecknade konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker (Kapstadskonventionen), det vid samma tillfälle dagtecknade protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet) och att Sverige vid anslutning till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet lämnar de föreslagna förklaringarna (avsnitt 7 i prop. 2015/16:12). Riksdagen antar vidare regeringens lagförslag.
Propositionen
Godkännande av Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet m.m.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet.
Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner att Sverige vid tillträde till konventionen och protokollet lämnar förklaringar med följande innebörd.
– Säkerhetsrätter som uppkommer genom svensk lag och som vid utmätning och i konkurs har prioritet framför den typ av säkerhetsrätter som regleras i Kapstadskonventionen ska även efter ett svenskt tillträde ha prioritet och ska inte påverkas av om det finns registrerade internationella säkerhetsrätter i objektet (artikel 39.1a i konventionen). Denna prioritetsordning ska gälla även i förhållande till internationella säkerhetsrätter som redan var registrerade när Sverige tillträdde konventionen och protokollet (artikel 39.4 i konventionen).
– En borgenärs möjlighet att med stöd av svensk lag kvarhålla eller beslagta ett luftfartsobjekt till säkerhet för betalning av offentliga tjänster ska inte påverkas av ett svenskt tillträde till konventionen (artikel 39.1b i konven-tionen).
– En säkerhetsrätt som uppkommer till följd av ett avgörande om kvarstad, betalningssäkring eller utmätning som meddelats av domstol eller Kronofogdemyndigheten ska kunna registreras i det internationella registret. Säkerhetsrätten ska därefter behandlas som en internationell säkerhetsrätt (artikel 40 i konventionen).
– När det gäller de åtgärder som borgenären kan vidta gentemot gäldenären enligt konventionen eller protokollet ska beslut av domstol endast krävas när det uttryckligen anges i konventionen (artikel 54.2 i konventionen).
– Om det inleds ett insolvensförfarande gentemot gäldenären och luftfartsobjektet finns i Sverige, ska svenska domstolar så långt som möjligt och i enlighet med svensk lag samarbeta med utländska domstolar och konkursförvaltare eller motsvarande behörig person enligt Kapstadskonventionen (artikel XII i protokollet).
– Systemet med oåterkalleliga fullmakter för avregistrering och export i luftfartsprotokollet ska tillämpas i Sverige (artikel XIII i protokollet).
Lagstiftning
De bestämmelser i Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet som berör enskilda eller myndigheter, och de bestämmelser som Sverige genom att lämna förklaringar väljer att tillämpa, ska enligt regeringens förslag gälla som svensk lag. I konventionen är det artiklarna 1–16, 18–22, 24–26, 28–38, 41–46 och 60.1 och 60.2. I protokollet är det artiklarna I–VII, IX, XII–XVI och XX–XXV.
Regeringens förslag omfattar att en särskild lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker ska införas. I lagen ska det finnas uttryckliga bestämmelser som motsvarar Sveriges förklaringar till artiklarna 39.1b, 40 och 54.2 i konventionen.
Regeringens förslag omfattar bl.a. följande.
Vid svensk domsrätt enligt konventionen och protokollet ska Stockholms tingsrätt vara reservforum.
Luftfartsprotokollets insolvensrättsliga bestämmelser i artikel XI, alternativ A ska, om inte parterna avtalat något annat, tillämpas i insolvenssituationer såsom konkurser och företagsrekonstruktioner när gäldenären har sina huvudsakliga intressen i Sverige på det sätt som anges i artikel I.2n i protokollet. Vid tillämpningen av artikeln ska med väntetid avses en period som inte överstiger 60 kalenderdagar.
Det ska införas upplysningsbestämmelser om lagen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker i lagar som berörs av den nya lagen.
Registrerade internationella säkerhetsrätters prioritet enligt konventionen och protokollet ska säkerställas i svensk rätt genom att de ges särskild förmånsrätt efter luftpanträtten. En retentionsrätt i en flygmotor ska dock ha företräde framför en internationell säkerhetsrätt när motorn inte är monterad i ett luftfartyg och inte heller är endast tillfälligt skild från luftfartyget.
Innehavare av registrerade internationella säkerhetsrätter ska vid exekutiv försäljning av luftfartyg behandlas på samma sätt som innehavare av rättigheter som är registrerade i det svenska inskrivningsregistret.
Det ska vara möjligt att få ett luftfartyg avregistrerat ur det svenska luftfartygsregistret med stöd av en oåterkallelig fullmakt för avregistrering och export.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som reger-ingen bestämmer. Artikel XI, alternativ A, ska endast tillämpas i en insolvenssituation som uppkommer efter ikraftträdandet. För förmånsrätt som följer med panträtt på grund av en inteckning i luftfartyg som har gjorts före ikraftträdandet ska äldre föreskrifter i förmånsrättslagen gälla.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anges i propositionen bör bifalla regeringens förslag om godkännande och anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2015/16:12 Bättre möjligheter till finansiering av luftfartyg:
1.Riksdagen godkänner den i Kapstaden den 16 november 2001 dagtecknade konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker (Kapstadskonventionen).
2.Riksdagen godkänner det vid samma tillfälle dagtecknade protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande luftfartsobjekt (luftfartsprotokollet).
3.Riksdagen godkänner att Sverige vid anslutning till Kapstadskonventionen och luftfartsprotokollet lämnar föreslagna förklaringar (avsnitt 7).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om internationella säkerhetsrätter i lösa saker.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förmånsrätts-lagen (1970:979).
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).
Bilaga 2
