|
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer
Sammanfattning
Civilutskottet anser att kommissionens förslag om ändring av det s.k. redovisningsdirektivet vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer i alla delar inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Utskottet anser att förslaget om att kommissionen ska ha rätt att besluta om en förteckning över jurisdiktioner som inte följer standarder för god skatteförvaltning är av så ingripande karaktär att beslut i frågan bör tas av medlemsstaterna i rådet. Enligt utskottet går förslaget i denna del utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen och det strider därmed mot proportionalitetsprincipen. Enligt utskottet innebär förslaget också en harmonisering av skatteregler och av detta följer att den rättsliga grunden för förslaget bör ändras. Utskottet påminner om att den föreslagna åtgärden innebär en överföring av kompetens från medlemsstaterna till EU-nivå som samtidigt medför en begränsning av medlemsstaternas handlingsutrymme på området. Kommissionen bör därför ta särskild hänsyn och iaktta försiktighet när den föreslår åtgärder som påverkar detta för medlemsstaterna så känsliga område.
I utlåtandet finns en reservation (V).
Prövat förslag
Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (KOM(2016) 198).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
OECD:s arbete med att bekämpa urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS)
Införandet av land-för-landrapportering i EU
Förslagets huvudsakliga innehåll
Subsidiaritetsprövningens utgångspunkt
Kommissionens subsidiaritets- och proportionalitetsmotivering
Regeringens subsidiaritets- och proportionalitetsbedömning
Civilutskottets ställningstagande
Bilaga 1
Förteckning över prövat förslag
Bilaga 2
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag
Bilaga 3
Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU11y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer |
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 2.
Reservation (V)
Stockholm den 26 maj 2016
På civilutskottets vägnar
Caroline Szyber
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Caroline Szyber (KD), Johan Löfstrand (S), Ewa Thalén Finné (M), Hillevi Larsson (S), Jessika Roswall (M), Lars Eriksson (S), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Thomas Finnborg (M), Leif Nysmed (S), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S) och Lotta Johnsson Fornarve (V).
Riksdagen har getts möjlighet att lämna ett motiverat yttrande över kommissionens förslag om ändring av det s.k. redovisningsdirektivet när det gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer. Kammaren hänvisade den 22 april 2016 förslaget till civilutskottet. Fristen för att lämna ett motiverat yttrande går ut den 15 juni 2016.
Den 26 april 2016 beslutade utskottet att ge skatteutskottet tillfälle att yttra sig över förslaget eftersom det bygger vidare på och kompletterar andra förslag från kommissionen som har beretts av skatteutskottet. Vid samma sammanträde beslutade utskottet även att begära regeringens subsidiaritetsbedömning av förslaget (prot. 2015/16:18).
Regeringen redovisade sin subsidiaritetsbedömning den 10 maj 2016 i en promemoria till riksdagen.
Skatteutskottet lämnade sitt yttrande över förslaget den 17 maj 2016. Samma dag lämnade regeringen en faktapromemoria om förslaget (2015/16:FPM81).
Att det finns företag som ägnar sig åt skatteflykt och aggressiv skatteplanering har blivit påtagligt i och med internationaliseringen och digitaliseringen. Frågan om företags skatteflykt och skatteundandragande fick särskilt stor aktualitet efter finanskrisen 2008. Den satte bl.a. fokus på ländernas behov av att säkra skatteinkomster samtidigt som opinionen och kraven från allmänheten växte för att multinationella företag ska bidra till och göra rätt för sig i länder där deras vinster skapas. Dessutom har det pekats på att multinationella företags skatteflykt och aggressiva skatteplanering inte bara leder till minskade skatteinkomster för länderna, utan även leder till osunda och orättvisa konkurrensförhållanden som bl.a. drabbar små och medelstora företag.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har sedan ett par år tillbaka arbetat med ett åtgärdspaket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster inom bolagssektorn (BEPS). Arbetet har utförts på begäran av G20 och EU har aktivt deltagit i arbetet.
Det slutliga BEPS-paketet publicerades i oktober 2015. Arbetet är nu inriktat på att genomföra BEPS-åtgärderna. I januari 2016 enades OECD-länderna om ett ramverk som innebär att alla intresserade länder och jurisdiktioner har möjlighet att delta i detta arbete.
BEPS-paketet innehåller 15 åtgärder. Åtgärd 13 består av en standard för land-för-landrapportering som innebär att multinationella företag måste lämna landsspecifika rapporter med information om bl.a. betald skatt och som ska utbytas mellan skattemyndigheterna. Samarbetet ger skattemyndigheterna förbättrade möjligheter i kontrollen av internationell skatteplanering. Denna rapporteringsstandard innebär att land-för-land-rapporter kommer att kunna utbytas mellan skattemyndigheterna i alla länder som anslutit sig till detta informationsutbyte. Hittills har 39 länder anslutit sig till informationsutbytet, inklusive Sverige.
Parallellt med OECD:s arbete pågår det också inom EU ett arbete på området. Inte minst Europeiska rådet och Europaparlamentet har betonat vikten av åtgärder för att skapa förutsättningar för en rättvis och effektiv beskattning av företagens vinster. Europeiska rådet underströk exempelvis den 18 december 2014 det akuta behovet av att påskynda insatserna för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering, både på global nivå och på unionsnivå.
I kommissionens arbetsprogram för 2015 meddelade den då nytillträdda kommissionen att den erkänner att det visserligen är medlemsstaterna som är ansvariga för sina skattesystem, men att kommissionen kommer att öka satsningarna på att bekämpa skatteflykt och skattebrott och hörsamma samhällets rop på rättvisa och mer insyn i skattefrågor. Kommissionen meddelade att den med utgångspunkt i arbetet med BEPS kommer att lägga fram en handlingsplan med åtgärder på EU-nivå för att gå över till ett system där det land där vinsten uppstår också är det land som tar ut skatt (KOM(2014) 910 s. 8).
Som en del i kommissionens åtgärdspaket för att skapa större transparens när det gäller företagsbeskattning i EU lade kommissionen i mars 2015 fram ett meddelande om skattetransparens för att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande (KOM(2015) 136). I meddelandet aviserade kommissionen att den kommer att bedöma möjligheten att införa krav på offentliggörande av vissa bolagsskatteuppgifter land för land på liknande sätt som redan gäller för banker (s. 5 f). I samband med att kommissionen i juni samma år presenterade en handlingsplan för en rättvis och effektiv företagsbeskattning i EU (KOM(2015) 302) offentliggjorde kommissionen också en första gemensam förteckning över tredjeländers jurisdiktioner som inte vill samarbeta i skattefrågor och inledde även ett offentligt samråd för att bedöma om företag bör vara skyldiga att offentliggöra vissa skatteuppgifter.
Den 16 december 2015 antog Europaparlamentet en resolution med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen där man bl.a. ansåg att unionen kan gå längre än OECD:s riktlinjer och göra en sådan landsspecifik rapportering obligatorisk och offentlig (2015/2010[INL]).
I januari 2016 presenterade kommissionen ett paket med åtgärder för att motverka skattefusk. I paketet ingick ett förslag om ändring av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning med syfte att införa gemensamma bestämmelser om land-för-landrapporter och automatiskt utbyte av land-för-landrapporter mellan skattemyndigheterna i medlemsstaterna (KOM(2016) 25). I det förslaget fanns emellertid inget krav på att informationen ska offentliggöras. I mars 2016 antog rådet (Ekofin) en politisk överenskommelse om detta förslag som jämfört med kommissionens ursprungliga förslag ska vara mer i linje med OECD:s rekommendationer.
Det nu föreliggande förslaget är inte en åtgärd som ingår i BEPS, men det bygger vidare på konceptet med land-för-landrapportering. Följaktligen är det också, vilket kommissionen framhåller, nära kopplat till kommissionens förslag om att införa gemensamma bestämmelser om land-för-landrapporter och automatiskt utbyte av land-för-landrapporter mellan skattemyndigheterna i medlemsstaterna. Kommissionen menar dock att det nu aktuella förslaget skiljer sig från det som presenterades i januari 2016 eftersom syftet med det nu aktuella förslaget i första hand är att öka allmänhetens insyn för att därigenom stärka möjligheten till offentlig granskning och öka allmänhetens förtroende för skattesystemens rättvisa.
Förslaget innebär att multinationella företag som är verksamma inom EU och har en omsättning som överstiger 750 miljoner euro ska utarbeta en land-för-land-rapport om sin världsomspännande verksamhet som ska finnas tillgänglig för allmänheten på företagets webbplats under minst fem år. Bankkoncerner som är etablerade i EU kommer inte att omfattas av de nya reglerna eftersom de redan är föremål för strikta rapporteringsregler i EU:s banklagstiftning.
I de fall det multinationella företaget har sitt säte utanför unionen är det dess dotterbolag eller filialer i EU som är skyldiga att offentliggöra informationen, såvida inte det yttersta moderföretaget med säte utanför unionen gör rapporten tillgänglig för allmänheten och anger vilket dotterbolag eller vilken filial i EU som har ansvar för att offentliggöra den landsspecifika rapporteringen på moderföretagets vägnar. Rapporteringsskyldigheten gäller dock inte dotterbolag eller filialer som bedöms som små, utan endast medelstora eller större dotterföretag som är etablerade i EU.
Endast information som är nödvändig och tillräcklig för att uppfylla de angivna målen i förslaget kommer att offentliggöras. Rapporten ska innehålla information om verksamhetens natur, antalet anställda, nettoomsättningen (inbegripet med närstående parter), vinst före skatt, det påförda inkomstskattebeloppet i landet för vinsten under innevarande år, de faktiska inbetalningarna till landets statskassa under det året och ackumulerade vinstmedel. Informationen ska redovisas per medlemsstat. Styrelsen ska ansvara för rapporteringen och rapporten ska kontrolleras av revisorn.
Enligt förslaget bör det tillämpas särskilda transparenskrav på verksamhet som bedrivs i tredjeländer vars skattejurisdiktioner inte anses respektera internationella standarder för god skatteförvaltning. Det motiveras med att dessa jurisdiktioner anses ge särskilda möjligheter för skatteflykt och skatteundandragande. Den information som rör dessa jurisdiktioner ska redovisas per jurisdiktion. För verksamhet som bedrivs i andra tredjelandsjurisdiktioner ska informationen endast redovisas aggregerat.
Kommissionen föreslår att den genom antagande av delegerade akter ska få rätt att besluta om en gemensam unionsförteckning över skattejurisdiktioner som inte tillämpar standarder för god skatteförvaltning.
Utgångspunkten för utskottets prövning av om kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen är artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Enligt denna artikel ska unionen, på de områden där den inte har exklusiv befogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför bättre kan uppnås på EU-nivå. Av orden endast och i den mån får enligt konstitutionsutskottet anses framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det av detta följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet med åtgärden. Ett utskott torde därför vara oförhindrat att inom ramen för subsidiaritetsprövningen även göra en sådan form av proportionalitetstest. Konstitutionsutskottet understryker dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd bör vidtas på medlemsstatsnivå eller på unionsnivå, inte om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden (bet. 2010/11:KU18 s. 21 f.).
Kommissionen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och lämnar följande motivering. I en alltmer integrerad global och digital ekonomi återspeglar företag och produktionens värdekedjor i mindre utsträckning nationella och till och med regionala gränser. Skattepolitik och skatteförvaltning förblir dock primärt ett nationellt ansvar. På grund av den gränsöverskridande arten av många skatteplaneringsstrukturer och internprissättningsarrangemang kan multinationella företag med lätthet flytta sin skattebas från en jurisdiktion till en annan, inom eller utanför unionen. Åtgärder på EU-nivå är därför motiverade av subsidiaritetsskäl för att åtgärda den gränsöverskridande dimensionen där aggressiv skatteplanering och internprissättningsarrangemang förekommer.
När det gäller förslagets förenlighet med proportionalitetsprincipen anför kommissionen följande. Detta initiativ bygger i stor utsträckning på den internationella konsensus som utarbetats av G20 när det gäller omfattning och innehåll. Det säkerställer rätt balans mellan de fördelar som offentlig transparens medför och behovet av en stark och robust ekonomi i EU. Initiativet besvarar berörda parters oro över störningar på den inre marknaden, utan att äventyra EU:s konkurrenskraft. Det orsakar ingen otillbörlig administrativ börda för företagen, ytterligare skattekonflikter eller risk för dubbelbeskattning. Det begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå högre transparens.
I förslaget anger kommissionen artikel 50.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) som den rättsliga grunden för initiativet. Kommissionens motivering till valet av rättslig grund är att förslaget ändrar ett befintligt direktiv som grundar sig på den artikeln. Artikel 50.1 FEUF gäller etableringsfrihet, och lagstiftningsakter som bygger på den ska antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, dvs. av Europaparlamentet och rådet gemensamt och rådet beslutar med kvalificerad majoritet.
Kommissionen har i sin konsekvensbedömning av förslaget även resonerat kring alternativa rättsliga grunder för förslaget, bl.a. artikel 115 FEUF. Denna artikel är den som vanligtvis används som rättslig grund för unionslagstiftning som gäller beskattning av företag. Enligt artikel 115 FEUF får direktiv antas som möjliggör en tillnärmning av sådana lagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. En viktig skillnad jämfört med artikel 50.1 FEUF är dock att beslut om direktiv som bygger på artikel 115 FEUF ska utfärdas av rådet ensamt och med enhällighet. Kommissionen tillstår att förslaget är en del av kommissionens arbete för att säkerställa att det land där ett företags vinster skapas också är beskattningsland, men menar att åtgärder om transparens i företags skattebetalningar endast indirekt väntas bidra till detta övergripande mål. Av det skälet anser kommissionen att åtgärder i denna fråga inte kan ses som skattebestämmelser med påverkan på den inre marknadens upprättande eller funktion på det sätt som uttrycks i artikel 115 FEUF. Därför menar kommissionen att det inte finns anledning att hänvisa till artikel 115 som rättslig grund för förslaget (SWD[2016] 117 s. 18).
Regeringen bedömer att förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer i sig inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
Regeringen anser dock att kommissionens förslag, inklusive förslaget om en lista över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, utgör en harmonisering av skatteregler som framför allt är medlemsstaternas befogenhet. Enligt fördraget ska sådana regler antas med enhällighet. Sådana frågor bör dessutom behandlas i den rådskonstellation som har ansvar för skattefrågor.
Regeringen anser att bedömningen av vilka skattejurisdiktioner som inte uppfyller kriterier såsom utbyte av information och tillämpning av vissa internationella standarder bättre utförs av samtliga medlemsstater. Frågan om vilka jurisdiktioner som bör placeras på en lista tillhör medlemsstaternas befogenhet. Målen för den planerade åtgärden kan dock bättre uppnås på unionsnivå än på medlemsstatsnivå. Denna fråga bör inte delegeras till kommissionen.
Förslaget om att delegera till kommissionen att bedöma vilka jurisdiktioner som bör tas upp på listan över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Regeringen anser att förslaget i den delen inte är förenligt med proportionalitetsprincipen.
Skatteutskottet anser i sitt yttrande över förslaget (2015/16:SkU11y) att det är en hög politisk prioritering att motverka skatteflykt och skatteundandragande, både på EU-nivå och på global nivå. Skatteutskottet är därför positivt till direktivförslagets målsättning att bl.a. försöka åstadkomma en mer rättvisande fördelning av multinationella företags skattebetalning genom att stärka kopplingen mellan värdeskapande och skattebörda. Skatteutskottet anser dock att upprättandet av en förteckning över jurisdiktioner som inte följer standarder för god förvaltning i skattefrågor är en åtgärd på skatteområdet av så ingripande karaktär att beslut i frågan bör fattas med enhällighet av medlemsstaterna i rådet. Skatteutskottet anser därför att förslaget i den delen går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen och att det strider mot proportionalitetsprincipen. Skatteutskottet anser vidare att förslaget i övrigt innehåller vissa tveksamheter. Sammanfattningsvis anser det att kommissionens förslag inte i alla delar kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Av detta följer, enligt skatteutskottets mening, att direktivförslaget i dess helhet strider mot subsidiaritetsprincipen.
Utskottet delar skatteutskottets uppfattning att det är en hög politisk prioritering att motverka skatteflykt och skatteundandragande, både på EU-nivå och på global nivå. I likhet med skatteutskottet ställer sig utskottet därför positivt till direktivförslagets målsättning att bl.a. försöka åstadkomma en mer rättvisande fördelning av multinationella företags skattebetalningar genom att stärka kopplingen mellan värdeskapande och skattebörda.
Utskottet delar regeringens och skatteutskottets uppfattning om att upprättandet av en förteckning över jurisdiktioner som inte följer standarder för god förvaltning i skattefrågor är en åtgärd på skatteområdet som är så ingripande att beslut i frågan bör beslutas av medlemsstaterna i rådet. Precis som skatteutskottet och regeringen anser utskottet att förslaget i denna del går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen och bör därför anses strida mot proportionalitetsprincipen.
Enligt utskottets mening bör kommissionens förslag ses som en av flera åtgärder i en samlad EU-strategi för att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och att multinationella företag inte ska kunna undvika att betala sin andel av skatten genom aggressiv skatteplanering och skatteundandraganden. Utskottet noterar vidare att även kommissionen i sin konsekvensanalys anser att förslaget är en del av kommissionens arbete för att säkerställa att det land där ett företags vinster skapas också är beskattningsland. Mot denna bakgrund anser utskottet därför att förslaget innebär en harmonisering av skatteregler och av detta följer att den rättsliga grunden för förslaget bör ändras. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att ansvaret för skattepolitiken i första hand är ett nationellt ansvar och påminner om att en överföring av kompetens från medlemsstaterna till EU-nivå samtidigt innebär en begränsning av medlemsstaternas handlingsutrymme på området. Kommissionen bör därför ta särskild hänsyn och iaktta försiktighet när den föreslår åtgärder som påverkar detta för medlemsstaterna så känsliga område.
Utskottet noterar avslutningsvis att regeringen i sin faktapromemoria om förslaget anser att det finns en risk för att ett genomförande av förslaget om öppen land-för-landrapportering skulle kunna äventyra det viktiga globala utbyte av land-för-landrapporter mellan skattemyndigheterna som förhandlats fram inom OECD.
Med det ovan anförda anser utskottet att förslaget i alla delar inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
av Lotta Johnsson Fornarve (V). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande och lägger utlåtandet till handlingarna.
Jag anser att kommissionens förslag är viktigt i arbetet med att motverka skatteflykt och skatteundandragande, även om jag tycker att det borde vara mer långtgående när det gäller den offentliga insynen. Offentlig insyn i de multinationella företagens skatteförehavanden är viktigt för att kunna upptäcka tveksam och olaglig skatteplanering. Framför allt är offentlig insyn en viktig förutsättning för att journalister och icke-statliga organisationer som bl.a. arbetar mot korruption och för mänskliga rättigheter – aktörer som inte sällan också är de som först upptäcker och uppmärksammar företags tvivelaktiga och olagliga verksamheter – ska kunna granska hur, var och om företagen betalar skatt. Enligt min mening är problemets gränsöverskridande karaktär uppenbar och något som inte i tillräcklig utsträckning kan hanteras av medlemsstaterna själva. Jag anser också att upprättandet av en förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner är en central åtgärd för ett väl fungerande informationsutbyte. För att kunna nå de angivna målen är det min uppfattning att det är nödvändigt att uppgiften att upprätta en förteckning delegeras till kommissionen. Jag anser därför att förslaget i dess helhet är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Bilaga 1
Förteckning över prövat förslag
Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (KOM(2016) 198)
Bilaga 2
Motiverat yttrande från Sveriges riksdag
Riksdagen har prövat tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (KOM(2016) 198).
Riksdagen anser att det är en hög politisk prioritering att motverka skatteflykt och skatteundandragande, både på EU-nivå och på global nivå. Riksdagen ställer sig därför positiv till direktivförslagets målsättning att bl.a. försöka åstadkomma en mer rättvisande fördelning av multinationella företags skattebetalningar genom att stärka kopplingen mellan värdeskapande och skattebörda.
Riksdagen anser att upprättandet av en förteckning över jurisdiktioner som inte följer standarder för god förvaltning i skattefrågor är en åtgärd på skatteområdet som är så ingripande att beslut i frågan bör beslutas av medlemsstaterna i rådet. Förslaget går i denna del utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen och bör därför anses strida mot proportionalitetsprincipen.
Enligt riksdagens mening bör kommissionens förslag ses som en av flera åtgärder i en samlad EU-strategi för att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och att multinationella företag inte ska kunna undvika att betala sin andel av skatten genom aggressiv skatteplanering och skatteundandraganden. Riksdagen noterar vidare att även kommissionen i sin konsekvensanalys anser att förslaget är en del av kommissionens arbete för att säkerställa att det land där ett företags vinster skapas också är beskattningsland. Mot denna bakgrund anser riksdagen därför att förslaget innebär en harmonisering av skatteregler och av detta följer att den rättsliga grunden för förslaget bör ändras. Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla att ansvaret för skattepolitiken i första hand är ett nationellt ansvar och påminner om att en överföring av kompetens från medlemsstaterna till EU-nivå samtidigt innebär en begränsning av medlemsstaternas handlingsutrymme på området. Kommissionen bör därför ta särskild hänsyn och iaktta försiktighet när den föreslår åtgärder som påverkar detta för medlemsstaterna så känsliga område.
Riksdagen noterar avslutningsvis att regeringen i sin faktapromemoria om förslaget anser att det finns en risk för att ett genomförande av förslaget om öppen land-för-landrapportering skulle kunna äventyra det viktiga globala utbyte av land-för-landrapporter mellan skattemyndigheterna som förhandlats fram inom OECD.
Mot bakgrund av vad som anförs ovan gör riksdagen den samlade bedömningen att förslaget i alla delar inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Bilaga 3
Skatteutskottets yttrande 2015/16:SkU11y