|
En fråga om konsumentskyddet vid semesterboende
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ändring i lagen om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt.
Lagändringen innebär att konsumenter som ingår en särskild typ av avtal om boenderabatter, s.k. långfristiga semesterprodukter, ska få en något utökad rätt att säga upp avtalet. Ändringen ska säkerställa att svensk rätt står i överensstämmelse med ett EU-direktiv på området.
Behandlade förslag
Proposition 2015/16:84 En fråga om konsumentskyddet vid semesterboende.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
En fråga om konsumentskyddet vid semesterboende
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
En fråga om konsumentskyddet vid semesterboende |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:914) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:84.
Stockholm den 25 februari 2016
På civilutskottets vägnar
Caroline Szyber
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Caroline Szyber (KD), Johan Löfstrand (S), Jessika Roswall (M), Lars Eriksson (S), Roger Hedlund (SD), Carl-Oskar Bohlin (M), Eva Sonidsson (S), Ola Johansson (C), Emma Hult (MP), Thomas Finnborg (M), Mikael Eskilandersson (SD), Robert Hannah (L), Nooshi Dadgostar (V), Johanna Haraldsson (S), Shadiye Heydari (S), Mats Green (M) och Maria Strömkvist (S).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/122/EG av den 14 januari 2009 om konsumentskydd vid vissa aspekter av avtal om tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte trädde i kraft den 23 februari 2009. Direktivet genomfördes i svensk rätt bl.a. genom införandet av lagen (2011:914) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt.
Kommissionen lämnade därefter synpunkter på det svenska genomförandet av bestämmelsen om konsumenters rätt att frånträda ett avtal om långfristig semesterprodukt (5 kap. 3 § andra stycket i den nämnda lagen). I anledning av det upprättade Justitiedepartementet en promemoria med ett förslag till lagändring. Promemorian har remissbehandlats.
Lagrådet har yttrat sig över lagförslaget.
Propositionens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Propositionen
Lagen (2011:914) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt trädde i kraft den 1 augusti 2011. Den genomför bestämmelser i direktiv 2008/122/EG om konsumentskydd vid vissa aspekter av avtal om tidsdelat boende, långfristiga semesterprodukter, återförsäljning och byte.
Uttrycket långfristig semesterprodukt tar sikte på avtal enligt vilka en konsument mot särskild betalning får en rätt till rabatter eller andra liknande förmåner vid senare avtal om boende, vanligen i samband med semesterresor. Avtalet kan t.ex. innebära att en konsument mot en medlemsavgift som betalas i förskott får tillgång till en bokningstjänst samt rabatter och specialerbjudanden på boende och anknytande tjänster såsom tillhandahållande av resor, bil och reseförsäkringar. Avtalet förekommer under skiftande benämningar, bl.a. rabatt- och reseklubbar (se prop. 2010/11:85 s. 27).
Direktivet och lagen innehåller bestämmelser om konsumentens betalning vid avtal om långfristig semesterprodukt. Betalningen ska ske med lika stora årliga delbelopp (artikel 10.1 i direktivet och 5 kap. 3 § i lagen). Vidare finns bestämmelser om konsumentens rätt att frånträda avtalet. Enligt direktivet i den svenska språkversionen får konsumenten från och med den andra avbetalningen utan kostnad frånträda avtalet genom att underrätta näringsidkaren inom 14 dagar efter begäran om betalning (artikel 10.2). I den svenska lagen föreskrivs att konsumenten har rätt att frånträda avtalet sedan hela den andra årliga delbetalningen har lämnats (5 kap. 3 § andra stycket).
I ljuset av bl.a. vissa språkversioner av direktivet inrymmer direktivbestämmelsen om frånträdanderätt flera tolkningsmöjligheter. Det har framkommit att EU-kommissionen förespråkar tolkningen att frånträdanderätten gäller redan från det att konsumenten tar emot betalningskravet beträffande den andra årliga delbetalningen, och alltså inte från och med tidpunkten för betalningen.
Den tolkning som kommissionen gör av direktivbestämmelsen bedöms vara den som får störst anslutning bland medlemsstaterna. En sådan tolkning ger också ett något bättre konsumentskydd än den tolkning som ligger till grund för den nuvarande svenska bestämmelsen.
Det ska i sammanhanget beaktas att direktivet eftersträvar en full harmonisering av medlemsstaternas regelverk (jfr prop. 2010/11:85 s. 23). Konsumenter och näringsidkare ska kunna räkna med att de olika nationella reglerna är enhetliga i de delar som regleras av direktivet.
För att bidra till en full harmonisering bör, enligt regeringen, den svenska lagregeln om rätt att frånträda avtalet anpassas till den tolkning som kommissionen förespråkar.
I propositionen föreslår regeringen därför att en konsument ska ha rätt att frånträda ett avtal om långfristig semesterprodukt när ett betalningskrav som avser den andra årliga delbetalningen har tagits emot och inte, som hittills, först när hela den andra årliga delbetalningen har lämnats.
Lagändringen är avsedd att träda i kraft den 1 maj 2016 och ska inte gälla för avtal som har ingåtts före ikraftträdandet.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:914) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt.
Bilaga 2