sou 2014 52 d1

Resolution

En ny metod för att hantera banker i kris

Vol 1

Slutbetänkande av Finanskriskommittén

Stockholm 2014

SOU 2014:52

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: order.fritzes@nj.se fritzes.se

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför.

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:3 (reviderad 2009-05-02)

En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.

Omslag: Elanders Sverige AB.

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014.

ISBN 978-91-38-24145-5

ISSN 0375-250X

Till stadsrådet Peter Norman

I februari 2011 bemyndigade regeringen statsrådet Peter Norman att tillkalla en kommitté för att göra en översyn av regelverket för hantering av finansiella kriser (Dir. 2011:6, Dir. 2012:81, Dir. 2013:60, samt Dir. 2013:124).

Statsrådet Norman förordnade i februari som ordförande för kommittén f.d. riksgäldsdirektören Thomas Franzén och som ledamöter justitierådet Agneta Bäcklund, chefsekonomen Lars Hörngren, f.d. vice riksbankschefen Irma Rosenberg och docenten Gustaf Sjöberg. Thomas Franzén lämnade uppdraget i oktober 2012 varvid Irma Rosenberg förordnades som ordförande. Som ny ledamot förordnades i mars 2013 professorn Mikael Möller, som fram till dess varit expert. I juli 2013 lämnade Irma Rosenberg sitt uppdrag. Lars Hörngren förordnades som ordförande från juli 2013. Som ny ledamot förordnades i augusti 2013 kanslichefen Sonja Daltung, som fram till dess varit huvudsekreterare. Agneta Bäcklund lämnade kommittén i oktober 2013. I oktober 2013 för- ordnades hovrättsrådet Mats Walberg som ny ledamot.

Som experter förordnades i februari 2011 avdelningschefen Daniel Barr, professorn Mikael Möller, departementsrådet Eva- Lena Norgren, advokaten Marika Rindborg-Holmgren, professorn Rolf Skog och professorn Per Strömberg. I maj samma år förord- nades som experter chefen för staben Ekonomisk analys Aino Bunge, seniora rådgivaren Christina Nordh-Berntsson och ämnes- rådet Amina Lundqvist. Rolf Skog lämnade vid samma tid uppdraget. Amina Lundqvist lämnade uppdraget i juni 2012 och ersattes av rätts- sakkunniga Karin Hallsten. Aino Bunge och Eva-Lena Norgren lämnade uppdraget i december 2012. De ersattes av enhetschefen Björn Bargholtz och kanslirådet Niclas Alsén. I januari 2014 för- ordnades som expert jur.kand. Tobias Johansson. Karin Hallsten lämnade sitt uppdrag i mars 2014. Hon ersattes i mars 2014 av departementsekreteraren Frida Olin.

Som sekreterare förordnades i februari 2011 ekonomen Hans Bäckström och rådgivaren Eva Forssell. I januari 2012 förordnades därutöver departementssekreteraren Charlotta Tajthy och samma månad som huvudsekreterare nuvarande kanslichefen Sonja Daltung. Hans Bäckström lämnade sitt uppdrag i januari 2013. Samma månad förordnades som sekreterare jur.kand. Tobias Johansson. Sonja Daltung övergick till att vara ledamot i augusti 2013. Som ny huvudsekreterare förordnades i augusti 2013 filosofie doktorn Erik Lenntorp. I december 2013 lämnade Tobias Johansson uppdraget som sekreterare. Han ersattes från februari 2014 av juristen Lovisa Hedberg.

Kommittén har antagit namnet Finanskriskommittén. Kommittén överlämnade i januari 2013 ett delbetänkande, Att

förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6). Vi överläm- nar härmed vårt slutbetänkande Resolution – en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52). Kommitténs uppdrag är med detta slutfört.

Stockholm i juni 2014

Lars Hörngren

Sonja Daltung

Mikael Möller

Gustaf Sjöberg

Mats Walberg

/Erik Lenntorp

Eva Forssell

Lovisa Hedberg

Charlotta Tajthy

Innehåll

Sammanfattning ................................................................		27
Summary ..........................................................................		33
Författningsförslag .............................................................		39
1	Förslag till lag om resolution ..................................................	39
2	Förslag till lag om förebyggande statligt stöd till
	kreditinstitut ..........................................................................	134
3	Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen
	(1970:979) ..............................................................................	137
4	Förslag till lag om ändring i lagen (1974:981) om
	arbetstagares rätt till ledighet för utbildning........................	141
5	Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) .......	142
6	Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om
	anställningsskydd ...................................................................	143
7	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) .....	147
8	Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
	ekonomiska föreningar ..........................................................	148
9	Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)........	149
10	Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
	Sveriges riksbank....................................................................	151
11	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om
	medlemsbanker ......................................................................	152
		5

Innehåll SOU 2014:52

12	Förslag till lag om ändring av lagen (1995:1571) om
	insättningsgaranti ...................................................................	153
13	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229).............................................................................	157
14	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank-
	och finansieringsrörelse .........................................................	158
15	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) ...	188

16Förslag till lag om ändring i lagen (2005:1047) om internationella förhållanden rörande försäkringsföretags

	och kreditinstituts insolvens..................................................	190
17	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om
	värdepappersmarknaden.........................................................	194
18	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400) ......................................................	227
1	Inledning .................................................................	233
1.1	Kommitténs uppdrag .............................................................	233
1.2	Kommitténs arbete.................................................................	234
1.3	Om förutsättningarna för arbetet .........................................	234
2	Finansiella kriser, krishantering och resolution ............	237
2.1	Inledning .................................................................................	237
2.2	Det finansiella systemets funktioner och känslighet ...........	237
	2.2.1 En enkel skiss av det finansiella systemet: tjänster
	och sårbarheter ............................................................	238

2.3Det finansiella systemets dynamik och risker för

instabilitet ...............................................................................		242
2.3.1 Risken för bristande funktion i oroliga tider ............		242
2.3.2 Risken för avbrott i verksamheten.............................		243
2.3.3	Systemviktiga företag..................................................	244
2.3.4	Externa effekter...........................................................	246

SOU 2014:52 Innehåll

2.4	Värnandet av finansiell stabilitet ...........................................		247
	2.4.1	Reglering och tillsyn...................................................	248
	2.4.2	Krishantering ..............................................................	249
	2.4.3 Moral hazard-problemet – att värna finansiell
		stabilitet på sikt...........................................................	254
3	Gällande rätt............................................................		257
3.1	Inledning.................................................................................		257
3.2	Instituten och deras funktioner ............................................		257
3.3	Närmare om innehållet i detta kapitel ..................................		259

3.4Övergripande krav på institutens riskhantering och

	genomlysning. ........................................................................		261
3.5	Kapitalkrav..............................................................................		262
	3.5.1	Kapitalbaskravet..........................................................	262
	3.5.2	Buffertkrav ..................................................................	263
	3.5.3	Ett särskilt kapitalbaskrav (pelare 2-krav) ................	264
3.6	Likviditetskraven....................................................................		265
3.7	Tillstånd innan verksamheten påbörjas ................................		265
3.8	Tillsyn .....................................................................................		265
	3.8.1	Allmänt........................................................................	265
	3.8.2	Den samlade kapitalbedömningen.............................	266
3.9	Administrativa sanktioner .....................................................		267
	3.9.1	Ingripanden vid regelöverträdelser m.m. ..................	267
	3.9.2	Avveckling efter tillståndsåterkallelse .......................	270
3.10	Några olika reaktioner på likviditets- och
	kapitalproblem .......................................................................		270
3.11	Associationsrätten .................................................................		272
	3.11.1 Inledning .....................................................................		272
	3.11.2 Aktiebolagslagen.........................................................		272
	3.11.3 Bolagsorganen.............................................................		273
	3.11.4 Kapitalanskaffning i aktiebolag..................................		275
	3.11.5 Bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och
		värdepappersbolag ......................................................	282
	3.11.6 Kapitalanskaffning i ekonomiska föreningar ............		282
			7

Innehåll	SOU 2014:52
	3.11.7 Medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar .......	284
	3.11.8 Sparbanker ...................................................................	285
3.12	Riksbankens nödkrediter .......................................................	286
3.13	Likvidation..............................................................................	288
	3.13.1 Likvidation enligt aktiebolagslagen............................	288
	3.13.2 Likvidation av ekonomiska föreningar ......................	290
	3.13.3 Likvidation av sparbanker...........................................	292
3.14	Företagsrekonstruktion och konkurs ...................................	293
	3.14.1 Företagsrekonstruktion..............................................	294
	3.14.2 Konkurs .......................................................................	299
	3.14.3 Förmånsrätt .................................................................	306
	3.14.4 Insättarskyddet............................................................	307
	3.14.5 Investerarskyddets inträde .........................................	311
3.15	Unionens regler om statligt stöd...........................................	312
	3.15.1 Regleringen i stora drag ..............................................	312
	3.15.2 Statligt stöd .................................................................	312
	3.15.3 Tillåtet statsstöd..........................................................	313
	3.15.4 Den rättsliga betydelsen av kommissionens
	meddelanden................................................................	314
	3.15.5 Kommissionens krismeddelanden .............................	314
	3.15.6 2013 års bankmeddelande ...........................................	317
	3.15.7 Omstruktureringsstöd genom rekapitalisering
	och övertagande av värdeminskade tillgångar ...........	318
	3.15.8 Kommissionens bedömning av statsstödsärenden....	327
4	Övergripande om resolutionsdirektivet och
	kommitténs förslag ...................................................	329
4.1	Inledning .................................................................................	329
4.2	En översikt av resolutionsdirektivet .....................................	329

4.3Generellt om införlivande av direktiv och andra EU-

normer.....................................................................................		334
4.3.1	Kompletterande rättsakter .........................................	334
4.3.2	Harmoniseringsnivån..................................................	336
4.3.3	Sammanfattande kommentarer ..................................	337

SOU 2014:52		Innehåll
4.4 Om förslaget till införlivande................................................		337
4.4.1	Kommitténs utgångspunkter .....................................	337
4.4.2	Lagstiftningsåtgärder..................................................	341
4.4.3	Skiljelinjen mellan tillsyn,
	resolutionsförberedelser och resolution ...................	342

4.5Kort om resolution i praktiken och vägval i

	införlivandet ...........................................................................		344
	4.5.1	Ändamålen med resolution ........................................	345
	4.5.2	När kan resolution inledas? .......................................	346
	4.5.3	Generellt om genomförandet av resolution ..............	347
	4.5.4	Resolutionsåtgärdernas företräde ..............................	347
	4.5.5	Kontrolltagande ..........................................................	348
	4.5.6	Rådrum, kontinuitet och andra kompletterande
		åtgärder........................................................................	348
	4.5.7	Åtgärder för att rekonstruera eller avveckla .............	349
	4.5.8	Skyddet för ägare och borgenärer..............................	354
	4.5.9	Resolutionsreserven....................................................	354
	4.5.10 En ny lag om förebyggande statligt stöd...................		355
4.6	Avslutande reflektioner .........................................................		356
5	Definitioner .............................................................		357
5.1	Inledning.................................................................................		357
5.2	Krisavvärjande initiativ och åtgärder ....................................		358
5.3	Krishanteringsåtgärder ..........................................................		361
5.4	Normala insolvensförfaranden och avveckling ....................		366
5.5	Kritiska verksamheter och kärnaffärsområden ....................		367
5.6	Vilka företag ska omfattas av regleringen.............................		371
5.7	Gruppbaserad tillsyn..............................................................		384
5.8	Filialer .....................................................................................		386
5.9	Inblandande myndigheter......................................................		388
5.10	Tillsynskollegier och resolutionskollegier............................		391
5.11	Tredjelandsrelaterade definitioner ........................................		392
			9

Innehåll	SOU 2014:52
5.12	Kapitaltäckningsrelaterade definitioner och kvalificerade
5.13	Statsstödsrelaterade definitioner ...........................................	398
5.14	Insättningsgarantin och investerarskyddet...........................	399
5.15	Ledningsorgan och verkställande ledning.............................	403
5.16	Övriga definitioner.................................................................	405
6	Resolutionsändamålen ..............................................	407
6.1	Inledning .................................................................................	407
6.2	Ändamålen med resolution....................................................	407
7	Förutsättningar för beslut om resolution ......................	421
7.1	Inledning .................................................................................	421
7.2	Förutsättningar för resolution...............................................	422
7.3	Beslut om resolution av ett institut.......................................	437
7.4	Beslut om resolution av koncernföretag...............................	442
7.5	Beslut om resolution i en gränsöverskridande koncern.......	448
	7.5.1 Processen när ett dotterföretag i en finansiell
	koncern fallerar ...........................................................	449
	7.5.2 Resolution på koncernivå ...........................................	456
7.6	Företagens och Finansinspektionens underrättelsekrav......	458
7.7	Resolutionsmyndighetens underrättelsekrav .......................	461
8	Generellt om genomförandet av resolution...................	465
8.1	Inledning .................................................................................	465
8.2	Resolutionslagens verkan.......................................................	465
8.3	Proportionalitet ......................................................................	468
8.4	Val av resolutionsåtgärder......................................................	470
8.5	Relationen mellan de olika ändamålen ..................................	473

SOU 2014:52

Innehåll

8.6Att undvika värdeförstörelse och minimera

resolutionskostnader .............................................................	474
8.7 Att behålla prioritetsordningen ............................................	476

8.8Ingen ägare eller borgenär ska få ett sämre ekonomiskt

	utfall än om resolution inletts ...............................................		481
8.9	Relationen mellan resolution, konkurs och likvidation.......		484
	8.9.1	Om avveckling av företaget under resolution...........	484
	8.9.2	Relationen till konkurs och likvidation utanför
		resolution ....................................................................	487
8.10	Fordringar som uppkommer efter resolutionsbeslutet .......		490
8.11	Resolutionsmyndighetens rätt till ersättning.......................		492
8.12	Statsstödsreglerna ..................................................................		494
8.13	Särskilda hänsyn vid resolution av ett koncernföretag ........		495
8.14	Resolution och de anställda i företaget.................................		496
8.15	Resolution och den arbetsrättsliga regleringen ....................		497
8.16	Garanterade insättare ska skyddas helt.................................		499
8.17	Resolutionens avslutande ......................................................		499
8.18	Undantag från vissa bestämmelser i EU-direktiv ................		501
	8.18.1 Undantag från bestämmelser i vissa av
		bolagsdirektiven..........................................................	501
	8.18.2 Undantag från vissa bestämmelser i winding up-
		direktivet .....................................................................	502
	8.18.3 Undantag från vissa bestämmelser i
		säkerhetsdirektivet......................................................	504
9	Kontroll och styrning av ett företag under resolution ....		507
9.1	Kontrolltagande .....................................................................		508
9.2	Om ledningen i företag under resolution.............................		514
	9.2.1	Ledningen ska ersättas................................................	514

Innehåll

SOU 2014:52

9.3Om ledningens skyldigheter att bistå

	resolutionsmyndigheten ........................................................	516
9.4	Särskild förvaltare...................................................................	518
10	Rådrum och kontinuitet.............................................	525
10.1	Inledning .................................................................................	525
10.2	Hinder mot exekutiva åtgärder och vilandeförklaring av
	rättsprocesser..........................................................................	526
10.4	Förändra avtalsvillkor i existerande skulder .........................	534
10.5	Rådrum....................................................................................	536
	10.5.1 Inledning......................................................................	536
	10.5.2 Befogenhet att tillfälligt förbjuda fullgörelse av
	vissa förpliktelser ........................................................	537
	10.5.3 Befogenhet att tillfälligt förbjuda en borgenär att
	ta i anspråk säkerheter ................................................	542
	10.5.4 Befogenhet att tillfälligt förbjuda utövande av
	vissa avtalsrättigheter ..................................................	547
10.6	Kontinuitet .............................................................................	555
10.7	Några resolutionsåtgärder .....................................................	559
	10.7.1 Kompletterande befogenheter ...................................	559
	10.7.2 Befogenhet att kräva information ..............................	565
11	Åtgärder mot ägare ...................................................	569
11.1	Inledning .................................................................................	569
11.2	Aktier och andra andelar........................................................	569
11.3	Minskning av aktiekapitalet och spädning av ägarandelar ...	570
11.4	Åtgärder i samband med minskning av aktiekapitalet .........	574
11.5	Åtgärder mot andelsinnehavare.............................................	579
11.6	Besluten är bindande ..............................................................	580

SOU 2014:52		Innehåll
12	Försäljningsverktyget ................................................	583
12.1	Definition av försäljningsverktyget ......................................	584
12.2	Generellt om överföring ........................................................	585
	12.2.1 Vad får överföras?.......................................................	585
	12.2.2 Kompletterande överföringar och återföring ...........	591
	12.2.3 Skyddsregler................................................................	596
	12.2.4 Rätt till de överförda tillgångarna, rättigheterna
	eller förpliktelserna.....................................................	597
	12.2.5 Hur påverkas de tillgångar, rättigheter eller
	förpliktelser som överförs? ........................................	598
	12.2.6 Förvärvarens rättsliga ställning efter överföringen ..	599
	12.2.7 Samarbetsskyldighet ...................................................	604
12.3	Villkor och ersättning vid överföring ...................................	605
	12.3.1 Villkor vid en överföring............................................	605
	12.3.2 Ersättning vid överföring ...........................................	606
12.4	Ägarprövning .........................................................................	608
	12.4.1 Nya bestämmelser om ägarprövning .........................	610
	12.4.2 Behov av undantag från gällande rätt ........................	614
12.5	Tillstånd ..................................................................................	620
12.6	Försäljningsprocessen............................................................	623
	12.6.1 Kravet på att bjuda ut företaget under resolution
	eller dess tillgångar, rättigheter eller förpliktelser
	till försäljning på marknaden .....................................	623
	12.6.2 Undantag från kravet på erbjudande om
	försäljning ...................................................................	626
	12.6.3 Undantag från krav på offentliggörande ...................	628
13	Broinstitutsverktyget.................................................	631
13.1	Definition av broinstitutsverktyget ......................................	632
13.2	Generellt om överföring till ett broinstitut..........................	633
	13.2.1 Vad får överföras?.......................................................	633
	13.2.2 Kompletterande överföringar och återföring ...........	637
	13.2.3 Skyddsregler................................................................	639
	13.2.4 Värdet på de tillgångar, rättigheter och
	förpliktelser som överförs till broinstitutet ..............	639

Innehåll	SOU 2014:52
	13.2.5 Rätt till de överförda tillgångarna, rättigheterna
	och förpliktelserna ......................................................	641
	13.2.6 Hur påverkas de tillgångar, rättigheter och
	förpliktelser som överförs? ........................................	643
	13.2.7 Broinstitutets rättsliga ställning efter
	överföringen ................................................................	644
	13.2.8 Samarbetsskyldighet ...................................................	647
13.3	Villkor och ersättning vid överföring till ett broinstitut .....	648
13.4	Tillstånd och ägarprövning ....................................................	650
13.5	Definition av broinstitut........................................................	655
13.6	Verksamheten i ett broinstitut ..............................................	659
13.7	Styrning av ett broinstitut .....................................................	661
	13.7.1 Vissa specifika bestämmelser om styrning av ett
	broinstitut....................................................................	662
13.8	Upphörande av verksamheten i ett broinstitut ....................	665
	13.8.1 Avveckling av verksamheten i ett broinstitut ...........	665
	13.8.2 Villkor och ersättning i samband med en
	försäljning av ett broinstitut eller dess tillgångar,
	rättigheter eller förpliktelser ......................................	671
	13.8.3 Försäljningsprocessen.................................................	673
14	Avskiljandeverktyget..................................................	675
14.1	Definition av avskiljandeverktyget........................................	676
14.2	Villkor för att få använda avskiljandeverktyget ....................	678
14.3	Generellt om överföring till ett
	tillgångsförvaltningsbolag......................................................	683
	14.3.1 Vad får överföras? .......................................................	683
	14.3.2 Kompletterande överföringar och återföring............	686
	14.3.3 Skyddsregler ................................................................	688
	14.3.4 Rätt till de överförda tillgångarna, rättigheterna
	och förpliktelserna ......................................................	689
	14.3.5 Hur påverkas de tillgångar, rättigheter och
	förpliktelser som överförs? ........................................	690

SOU 2014:52		Innehåll
	14.3.6 Tillgångsförvaltningsbolagets rättsliga ställning
	efter överföringen .......................................................	691
	14.3.7 Samarbetsskyldighet ...................................................	693
14.4	Villkor och ersättning vid överföring till ett
	tillgångsförvaltningsbolag .....................................................	694
14.5	Definition av tillgångsförvaltningsbolag ..............................	695
14.6	Styrning av tillgångsförvaltningsbolaget ..............................	698
15	Skuldnedskrivningsverktyget......................................	701
15.1	Inledning.................................................................................	701
15.2	Definition av skuldnedskrivningsverktyget .........................	701
15.3	Skuldnedskrivningsverktygets användningsområde ............	704
15.4	Omstruktureringsplaner........................................................	710
15.5	Kvalificerade skulder..............................................................	716
15.6	Omfattningen av nedskrivning och konvertering................	725
	15.6.1 Uppvärderingsmekanism ...........................................	730
15.7	Ordningsföljd vid nedskrivning och konvertering av
	skulder ....................................................................................	731
15.8	Instrument som ska skrivas ned eller konverteras enligt
	de avtalsvillkor som gäller för dem .......................................	736
15.9	Minskning av skulderna.........................................................	738
15.10 Konvertering av skulder........................................................		740
15.11 Konverteringskursen.............................................................		742
15.12 Resolutionsmyndighetens rätt att ställa krav på
	nyemission.............................................................................	745
15.13 Behandling av derivat vid nedskrivning och
	konvertering ..........................................................................	747
15.14 Ägarprövning ........................................................................		750
15.15 Registrering och notering.....................................................		751
		15

Innehåll		SOU 2014:52
15.16 Undantag från nedskrivning eller konvertering för
	kvalificerade skulder...............................................................	755
	15.16.1 Möjlighet att kompensera för undantag ..............	761
	15.16.2 Statligt stöd via resolutionsreserven när
	undantaget utnyttjas ...................................................	762
	15.16.3 Finansiering av stödet från
	resolutionsreserven .....................................................	770
16	De statliga stabiliseringsverktygen ..............................	773
16.1	Inledning .................................................................................	773
16.2	Definition av de statliga stabiliseringsverktygen..................	773
16.3	Förutsättningar för att använda verktygen ...........................	777
	16.3.1 De statliga stabiliseringsverktygen bör tillämpas
	inom ramen för resolution .........................................	779
16.4	Staten som ägare och avveckling av statligt ägande..............	781
17	Minimikravet på nedskrivningsbara skulder .................	783
17.1	Inledning .................................................................................	783
17.2	Minimikravet på nedskrivningsbara skulder .........................	785
17.3	Kriterier till grund för beslutet om kravets storlek..............	789
17.4	Medräkningsbara kvalificerade skulder.................................	793
17.5	Beslut om att kravet ska uppfyllas med vissa typer av
	instrument...............................................................................	796
17.6	Kravet ska vara uppfyllt på individuell nivå och på
	gruppnivå ................................................................................	797
17.7	Beslut som avser företag i en koncern ..................................	799
17.8	Undantag för ett moderinstitut inom EU på individuell
	nivå ..........................................................................................	803
17.9	Undantag för ett dotterinstitut .............................................	805

SOU 2014:52		Innehåll
18	Värdering.................................................................	809
18.1	Inledning.................................................................................	809
18.2	Kommitténs bedömningar rörande värdering......................	809
	18.2.1 Rättvisande bild ..........................................................	809
	18.2.2 Försiktighetsprincipen ...............................................	812
	18.2.3 Värderingsobjektets förutsättningar .........................	813
18.3	Om förslagen till införlivande av värderingar i direktivet ...	815
18.4	Värdering i resolutionssyfte ..................................................	816
	18.4.1 Övergripande ..............................................................	816
	18.4.2 Syfte med värderingen ................................................	822
	18.4.3 Informationskrav ........................................................	826
	18.4.4 Slutlig och preliminär värdering.................................	828
	18.4.5 Vid skillnad mellan slutlig och preliminär
	värdering......................................................................	831
	18.4.6 Överklagande ..............................................................	833
	18.4.7 Införlivande av artikel 36 avseende nedskrivning
	eller konvertering av kapitalsinstrument utanför
	resolution ....................................................................	834
18.5	Värdering för att avgöra skillnad i ekonomiskt utfall..........	834
19	Skyddsregler ............................................................	839
19.1	Inledning.................................................................................	839
19.2	Behandling av ägare och borgenärer .....................................	839
19.3	Skyddsregler för motparter ...................................................	843
	19.3.1 Skydd för säkerhetsöverlåtelser, kvittning och
	nettning .......................................................................	846
	19.3.2 Skydd för säkerhetsrätter ...........................................	851
	19.3.3 Skydd för strukturerad finansiering ..........................	854
	19.3.4 Skyddsregler för avvecklingssystem ..........................	860
20	Förmånsrätt för insättningar m.m...............................	863
20.1	Förmånsrätt för insättningar.................................................	863

Innehåll	SOU 2014:52
21	Finansieringsarrangemang .........................................	871
21.1	Bakgrund.................................................................................	871
	21.1.1 Stabilitetsfonden och stabilitetsavgiften....................	872
	21.1.2 Insättningsgarantifonden och
	insättningsgarantiavgiften...........................................	875
21.2	Kommitténs tidigare ställningstaganden ..............................	876
21.3	EU-direktiven och finansieringsarrangemangen ..................	882
	21.3.1 Finansiering av resolutionsåtgärder ...........................	882
	21.3.2 Finansiering av insättningsgarantin ...........................	884
21.4	Kommitténs övergripande förslag till
	finansieringsarrangemang ......................................................	885
	21.4.1 Fondering ....................................................................	885
	21.4.2 Avgifter........................................................................	891
	21.4.3 Avgifter till resolutionsreserven.................................	893
	21.4.4 Användning av resolutionsreserven ...........................	913
	21.4.5 Finansiering under resolution ....................................	915
	21.4.6 Finansiering av koncernresolution.............................	920
	21.4.7 Finansiering av insättarnas skydd vid resolution ......	922
	21.4.8 Särskilt om hantering av insättare vid tillämpning
	av försäljnings- eller broinstitutsverktyget................	926
21.5	Lånemöjligheter för resolutionsreserven och
	stabilitetsfonden .....................................................................	927
	21.5.1 Resolutionsreserven möjligheter att ta upp lån.........	928
	21.5.2 Resolutionsreservens möjligheter att ge lån..............	934
	21.5.3 Stabilitetsfondens möjligheter att ta upp lån ............	935
	21.5.4 Särskilda garantiramar för resolutionsreserven
	och stabilitetsfonden...................................................	937
21.6	Hantering av tillgångar och intäkter .....................................	937
	Skälen för kommitténs förslag ..............................................	937
	21.6.2 Placering av kontanta medel.......................................	939
	21.6.3 Användningen av stabilitetsfonden............................	940
22	Gränsöverskridande samarbete ...................................	943
22.1	Inledning .................................................................................	943

SOU 2014:52		Innehåll
22.2	Allmänna principer för beslutsfattande som involverar
	myndigheter i flera medlemsstater........................................	944
22.3	Resolutionskollegier ..............................................................	947
	22.3.1 Resolutionskollegier för finansiella koncerner
	inom EES.....................................................................	947
	22.3.2 Europeiska resolutionskollegier ................................	953
22.4	Erkännande och verkställighet av
	resolutionsförfaranden beslutade inom EES ........................	955
	22.4.1 Erkännande av resolution beslutad inom EES ..........	961
	22.4.2 Verkan av resolutionsförfaranden beslutade inom
	EES ..............................................................................	965
22.5	Relationer med tredjeland .....................................................	969
	22.5.1 Unionens överenskommelser ....................................	970
	22.5.2 Ebas ramavtal om samarbete med tredjeland ............	972
	22.5.3 Resolutionsmyndighetens överenskommelser
	med tredjeland ............................................................	975
	22.5.4 Processen för erkännande av
	resolutionsförfaranden i tredjeland ...........................	976
	22.5.5 Verkställighet av erkända resolutionsförfaranden ....	979
	22.5.6 Skäl att inte erkänna eller verkställa ett
	resolutionsförfarande .................................................	982
	22.5.7 Åtgärder mot ett svenskt moderföretag....................	984
	22.5.8 Åtgärder mot en EES-filial etablerad i Sverige .........	986
	22.5.9 Åtgärder avseende egendom m.m. i ett land
	utanför EES .................................................................	988
Volym 2
23	Resolutionsplaner.....................................................	993
23.1	Bakgrund och utgångspunkter ..............................................	993
23.2	Resolutionsdirektivets innehåll i stora drag .........................	995
23.3	Resolutionsplaner för institut som inte ingår i en
	gränsöverskridande grupp .....................................................	997
	23.3.1 Skyldigheten att upprätta resolutionsplaner .............	997
	23.3.2 Processen för att upprätta resolutionsplaner ............	999
	23.3.3 Planernas innehåll och upprättande m.m. ...............	1002
		19

Innehåll	SOU 2014:52
	23.3.4 Bedömningen av om det är möjligt att hantera ett
	fallerande institut ......................................................	1006
	23.3.5 Befogenheter att åtgärda hinder mot resolution
	av ett institut .............................................................	1012
23.4	Resolution av en koncern ....................................................	1022
	23.4.1 Koncernresolutionsplaner ........................................	1023
	23.4.2 Koncernresolutionsplanernas innehåll och
	upprättande m.m. ......................................................	1025
	23.4.3 Processen för att komma överens om en
	koncernresolutionsplan för en
	gränsöverskridande koncern ....................................	1029
	23.4.4 Bedömningen av om det är möjligt att hantera
	fallissemang inom en koncern ..................................	1034
	23.4.5 Processen för att åtgärda eller avlägsna
	resolutionshinder ......................................................	1037
24	Övrigt förberedande arbete ......................................	1043
24.1	Inledning ...............................................................................	1043
24.2	Avtalsenlig skuldnedskrivning.............................................	1043
24.3	Undanröjande av hinder mot skuldnedskrivning och
	konvertering .........................................................................	1047
	Resolutionsdirektivet ...........................................................	1048
	Skälen för kommitténs förslag ............................................	1048
24.4	Register över avtal ................................................................	1049
25	Resolutionsmyndigheten .........................................	1055
25.1	Inledning ...............................................................................	1055
	25.1.1 En jämförelse med gällande ordning i Sverige.........	1056
25.2	Ansvarsfördelningen mellan myndigheter..........................	1058
	25.2.1 Övergripande ordning ..............................................	1058
	25.2.2 Delegering av resolutionsuppgifter..........................	1060
	25.2.3 Hantering av företag under resolution ....................	1061
	25.2.4 Upprättande av resolutionsplaner............................	1062
	25.2.5 Hanteringen av hinder mot resolution och
	minimikrav på nedskrivningsbara skulder ...............	1063

SOU 2014:52 Innehåll

26	Förebyggande statligt stöd m.m. ..............................	1067
26.1	Inledning...............................................................................	1067
26.2	Direktivets regler om förebyggande statligt stöd ..............	1069
26.3	Lag om förebyggande statligt stöd .....................................	1071
	26.3.1 Behovet av en ny lag .................................................	1071
	26.3.2 Lagens ändamål .........................................................	1074
	26.3.3 Stödformer ................................................................	1075
	26.3.4 Beslut om stöd ..........................................................	1079
	26.3.5 Villkor för de statliga stödåtgärderna......................	1081

27	Avtal om finansiellt stöd inom koncerner ..................	1083
27.1	Inledning...............................................................................	1083
	27.1.1 Syfte...........................................................................	1084
	27.1.2 Utformning ...............................................................	1084
	27.1.3 Disposition................................................................	1086
27.2	Direktivets förslag ...............................................................	1086
	27.2.1 Allmänt om stödets former (artikel 19)..................	1086
	27.2.2 Avtal om koncerninternt finansiellt stöd (artikel
	19.7)...........................................................................	1087
	27.2.3 Villkor för godkännande av stöd (artiklarna 23
	och 19.8)....................................................................	1088
	27.2.4 Godkännande och granskning av avtal om
	finansiellt stöd (artiklarna 20, 21, 22 och 24) .........	1089
	27.2.5 Behöriga myndigheters invändningsrätt (artikel
	25)..............................................................................	1090
	27.2.6 Offentliggörande av avtal (artikel 26) .....................	1091
27.3	Gällande rätt .........................................................................	1091
	27.3.1 Det aktiebolagsrättsliga
	värdeöverföringsbegreppet.......................................	1092
	27.3.2 Särskilt om låneförbudet för finansiella institut .....	1093
	27.3.3 Återvinning ...............................................................	1095
27.4	Kommitténs överväganden..................................................	1095
	27.4.1 Aktiebolagslagens värdeöverföringsregler ..............	1096
	27.4.2 Konkurslagens regler om återvinning .....................	1101
	27.4.3 Avtal om koncerninternt finansiellt stöd................	1102

Innehåll		SOU 2014:52
	27.4.4 Företagens anmälningsskyldighet innan avtal om
	koncerninternt finansiellt stöd ingås .......................	1105
	27.4.5 Finansinspektionens prövning av förslag till avtal
	om koncerninternt finansiellt stöd ..........................	1105
	27.4.6 Företagens beslut om koncerninternt finansiellt
	stöd ............................................................................	1107
	27.4.7 Företagens anmälningsskyldighet innan
	koncerninternt finansiellt stöd utbetalas.................	1109
	27.4.8 Finansinspektionens invändningsrätt ......................	1109
	27.4.9 Publicering av avtal om koncerninternt finansiellt
	stöd ............................................................................	1110
28	Återhämtningsplaner...............................................	1113
28.1	Övergripande om återhämtningsplaner ..............................	1113
	28.1.1 Bakgrund och utgångspunkter .................................	1113
	28.1.2 Syftet med återhämtningsplaner ..............................	1114
	28.1.3 Om resolutionsdirektivets innehåll .........................	1115
28.2	Återhämtningsplaner för individuella institut som inte
	står under gruppbaserad tillsyn ...........................................	1116
	28.2.1 Vad är en återhämtningsplan? ..................................	1116
	28.2.2 Vad ska en återhämtningsplan innehålla? ................	1122
	28.2.3 Hur ofta ska en återhämtningsplan uppdateras?.....1126
	28.2.4 På vilken nivå i institutet beslutas en
	återhämtningsplan? ...................................................	1127
	28.2.5 Granskningen av en återhämtningsplan ..................	1128
	28.2.6 Åtgärder för att undanröja brister i en
	återhämtningsplan.....................................................	1131
	28.2.7 Ska ett institut vara skyldigt att följa sin
	återhämtningsplan.....................................................	1138
28.3	Koncernåterhämtningsplaner ..............................................	1140
	28.3.1 Vad är en koncernåterhämtningsplan? ....................	1140
	28.3.2 Vad ska en koncernåterhämtningsplan innehålla
	och hur ofta ska den uppdateras?.............................	1143
	28.3.3 På vilken nivå beslutas en
	koncernåterhämtningsplan? .....................................	1145
	28.3.4 Myndigheternas granskning av en
	koncernåterhämtningsplan .......................................	1145

SOU 2014:52		Innehåll
28.4	Undantag från bestämmelserna om återhämtningsplaner
	och koncernåterhämtningsplaner .......................................	1151
	28.4.1 Begränsade återhämtningsplaner .............................	1151
	28.4.2 Undantag från skyldigheten att upprätta en
	återhämtningsplan ....................................................	1154
29	Tidiga ingripanden .................................................	1155
29.1	Inledning...............................................................................	1155
29.2	Finansinspektionens ingripandemöjligheter ......................	1156
	29.2.1 Regler för att förelägga institut ett särskilt
	kapitalbaskrav............................................................	1158
29.3	Vid vilken tidpunkt och under vilka förutsättningar ska
	tidiga ingripanden användas?...............................................	1159
29.4	Fordras genomförandeåtgärder för de olika typerna av
	förelägganden i artikel 27?...................................................	1166
	29.4.1 Tillsynsmyndighetens skyldighet att underrätta
	resolutionsmyndigheten...........................................	1173
	29.4.2 Resolutionsmyndighetens rätt att förelägga ett
	företag att kontakta potentiella köpare ...................	1176
29.5	Byte av styrelse och verkställande ledning .........................	1177
29.6	Tillfällig förvaltare................................................................	1179
	29.6.1 Förutsättningar för ingripande ................................	1179
	29.6.2 Formen för ingripande och den tillfällige
	förvaltarens ställning ................................................	1184
	29.6.3 Förvaltarens skyldigheter.........................................	1192
	29.6.4 Vem som ska kunna utses till förvaltare..................	1193
	29.6.5 Tiden för förvaltningen ............................................	1194
29.7	Förändrade kallelseregler vid kapitalökning.......................	1195
29.8	Samordning vid ingripanden i en koncern..........................	1197
30	Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument
	utanför resolution ...................................................	1203
30.1	Inledning...............................................................................	1203

Innehåll	SOU 2014:52
30.2	Beslut om nedskrivning eller konvertering.........................	1206
	30.2.2 Underrättelse till resolutionsmyndigheten .............	1216
30.3	Värdering för att uppskatta behovet av nedskrivning
	eller konvertering .................................................................	1217
30.4	Åtgärder för att skriva ned eller konvertera och
	åtgärdernas ordningsföljd ....................................................	1218
30.5	Några särskilda förutsättningar för konvertering ..............	1225
30.6	Nedskrivning och konvertering i koncerner ......................	1227
30.7	Beslut om nedskrivning och konvertering är
	myndighetsbeslut .................................................................	1228
30.8	Förberedande åtgärder .........................................................	1230
30.9	Tillämpning på gruppnivå ....................................................	1230
31	Sanktioner .............................................................	1235
31.1	Inledning ...............................................................................	1235
31.2	Ingripande.............................................................................	1235
31.3	Offentliggörande av administrativa sanktioner ..................	1239
31.4	Information till Eba .............................................................	1240
32	Sekretess och informationsutbyte .............................	1243
32.1	Inledning ...............................................................................	1243
32.2	Sekretess hos vissa myndigheter och personer...................	1243
	32.2.1 Resolutionsdirektivets innehåll rörande sekretess..	1243
	32.2.2 Utgångspunkter för den fortsatta bedömningen ....	1245
	32.2.3 Sekretess till skydd för allmänna intressen..............	1246
	32.2.4 Sekretess till skydd för enskilda intressen...............	1249
	32.2.5 Undantag från sekretess ...........................................	1260
32.3	Sekretess för andra än de som omfattas av OSL och
	OSF .......................................................................................	1262

SOU 2014:52		Innehåll
32.4	Informationsutbyte..............................................................	1266
	32.4.1 Resolutionsdirektivets innehåll om
	informationsutbyte...................................................	1266
	32.4.2 Utbyte av information inom myndigheten m.fl. ....	1268
	32.4.3 Utbyte av information med myndigheter och
	andra personer inom EES.........................................	1271
	32.4.4 Utbyte av information med myndighet i
	tredjeland...................................................................	1277
32.5	Överträdelser av tystnadsplikt ............................................	1280
33	Överklagande .........................................................	1281
33.1	Om resolutionsdirektivets innehåll ....................................	1281
	33.1.1 Åtgärdernas karaktär ................................................	1282
33.2	Skälen för kommitténs förslag ............................................	1284
	33.2.1 Förhandsprövningar .................................................	1284
	33.2.2 Överklagande av beslut om krisavvärjande
	åtgärder och resolutionsåtgärder .............................	1285
34	Övergångsbestämmelser..........................................	1291
35	Konsekvenser av kommitténs förslag ........................	1293
35.1	Kravet på konsekvensanalys ................................................	1293
	35.1.1 Genomförande av EU-direktiv ................................	1294
	35.1.2 Förslagen syftar till minskade
	samhällsekonomiska kostnader ...............................	1295
35.2	Konsekvenser för företagen ................................................	1297
35.3	Konsekvenser för myndigheter och domstolar..................	1300
35.4	Övriga aspekter ....................................................................	1301
36	Författningskommentar ...........................................	1303

Innehåll		SOU 2014:52
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:6		...............................................1497
Bilaga 2	Tilläggsdirektiv 2012:81 .................................................	1521
Bilaga 3	Tilläggsdirektiv 2013:60 .................................................	1523
Bilaga 4	Tilläggsdirektiv 2013:124 ...............................................	1525
Bilaga 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU .1527

Sammanfattning

Bakgrund

Finansiella kriser kan leda till betydande samhällsekonomiska kost- nader eftersom tillgång till det finansiella systemets grundläggande funktioner – betalningsförmedling, kapitalförsörjning och hantering av risk – är nödvändiga för att ekonomin ska fungera. En finansiell kris kan utlösas genom att ett systemviktigt företag fallerar. Ett företag kan vara systemviktigt för att det bedriver verksamhet som är kritisk för någon av det finansiella systemets funktioner eller för att dess fallissemang ger upphov till betydande spridningseffekter.

För att förhindra att en finansiell kris ska sprida sig har stater många gånger tvingats gripa in och rädda systemviktiga företag. Ofta har en sådan räddning behövt ske till förmånliga villkor för företagets långivare och ibland också dess ägare. Dessutom kan förväntningar om en statlig räddning leda till att systemviktiga företag kan ta högre risker och få billigare finansiering, vilket kan öka riskerna för en finansiell kris framöver och leda till en sned- vridning av konkurrensen.

Därför behövs ett alternativt förfarande för att rekonstruera eller avveckla systemviktiga företag på ett sätt som inte riskerar att utlösa en finansiell kris och som samtidigt innebär att företagets ägare och lånefinansiärer får bära kostnader som ankommer på dem till följd av företagets fallissemang. Ett sådan förfarande kallas resolution.

Den 15 april 2014 respektive den 6 maj 2014 antog Europapar- lamentet och ministerrådet slutligt Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag(”resolutionsdirektivet”). Resolutionsdirektivet utgör ett ramverk för resolution av kredit- institut och värdepappersföretag, samt företag som ingår i samma

Sammanfattning

SOU 2014:52

koncern som sådana företag. Direktivet syftar inte bara till att ge möjligheter att rekonstruera eller avveckla ovan nämnda företag utan ett annat syfte med ramverket är att undvika att enskilda företag hamnar i problem som kan framtvinga resolution. Resolutions- direktivet innehåller därför bestämmelser rörande resolution, för- beredelser för ett sådant förfarande och förebyggande tillsyns- åtgärder.

I detta betänkande föreslås ett införlivande av resolutionsdirek- tivet i svensk rätt. Detta föranleder, förutom ett antal ändringar i befintliga lagar, två helt ny lagar som ska ersätta stödlagen från 2008: en ny lag om resolution och en ny lag om förebyggande stat- ligt stöd till solida kreditinstitut. Kommittén lägger även förslag rörande stabilitetsfonden och stabilitetsavgiften.1

Krisavvärjande arbete

Resolutionsdirektivet innehåller som nämnts bestämmelser som rör det krisavvärjande arbetet. Till detta räknas både förberedelser för resolution och rena tillsynsåtgärder. Nya krav ska ställas på upprättandet av så kallade återhämtningsplaner och resolutions- planer. Det ska också vara möjligt att kräva att företag avlägsnar hinder för en effektiv resolution. Till det krisavvärjande arbetet räknas även så kallade tidiga ingripanden, inklusive tillsättandet av en tillfällig förvaltare. Tidiga ingripanden handlar om att ge till- synsmyndigheterna möjligheter att förhindra att en försämring av ett företags finansiella ställning fortgår ända till dess att resolution är enda alternativet. Med undantag för tillsättandet av en tillfällig förvaltare, ryms dessa ingripanden inom de ingripanden som Finansinspektionen kan göra i dag. Det ska även finnas möjlighet att i krisavvärjande syfte skriva ned och konvertera skulder som får räknas in i kapitalbasen och ställa krav på att företag har tillräckligt mycket nedskrivningsbara skulder. Med undantag för resolutions- planeringen anser kommittén att Finansinspektionen bör vara ansvarig myndighet i Sverige för det krisavvärjande arbetet. Detta för att undvika en situation med i princip två myndigheter med tillsynsansvar som annars skulle kunna uppstå.

1 För en längre beskrivning av resolutionsdirektivet och kommitténs förslag till införlivande hänvisas till kapitel 4.

SOU 2014:52

Sammanfattning

Resolution

Det grundläggande syftet med resolution är att rekonstruera eller avveckla finansiella företag som fallerar, dvs. hamnar i kris, utan betydande störningar och avbrott i samhällsviktig verksamhet. Resolution ska alltså kunna inledas som ett alternativ till konkurs eller likvidation. En resolutionsmyndighet ska vara ansvarig för förfarandet och för att se till att ändamålen med förfarandet, i första hand att motverka allvarliga störningar i det finansiella systemet, uppnås på bästa sätt. Kommittén bedömer att Riksgäldskontoret, som i dag är stödmyndighet, är lämplig som resolutionsmyndighet.

När ett företag försätts i resolution övergår kontrollen över företaget till resolutionsmyndigheten. Resolutionsbeslutet medför också ett antal andra rättsverkningar, som utmätningsförbud. Resolutionsmyndigheten får även rätt att exempelvis stoppa fullgö- rande av avtal eller kräva fullgörande.

Ett huvudskäl till att försätta ett fallerande företag i resolution är att det bedriver verksamhet som måste fortgå om inte det ska uppstå en allvarlig störning i det finansiella systemet. Därför behö- ver verksamheten antingen överföras till en finansiellt stark aktör eller så behöver företaget rekonstrueras. För detta ändamål finns fyra så kallade resolutionsverktyg:

-Försäljningsverktyget som innebär att resolutionsmyndigheten ska kunna sälja inkråm och aktier i ett företag under resolution till en privat förvärvare.

-Broinstitutsverktyget som innebär att resolutionsmyndigheten ska kunna överföra inkråm eller aktier från företaget under resolution till ett tillfälligt upprättat broinstitut som kontrolle- ras av resolutionsmyndigheten.

-Avskiljandeverktyget som innebär att resolutionsmyndigheten ska kunna överföra inkråm som inte lämpar sig för omedelbar avyttring till ett särskilt upprättat tillgångsförvaltningsbolag som i stället avvecklar verksamheten över tid. Detta verktyg får endast tillämpas i kombination med något annat resolutions- verktyg.

-Skuldnedskrivningsverktyget som innebär att resolutionsmyndig- heten ska kunna dels skriva ned skulder i ett företag under resolution, dels konvertera skulder till aktier. Skulder kan kon- verteras till aktier i såväl företaget under resolution som i dess

Sammanfattning

SOU 2014:52

moderföretag. Konvertering kan också ske till aktier i ett bro- institut eller ett tillgångsförvaltningsbolag.

Som en förutsättning för att kunna använda verktygen har resolu- tionsmyndigheten ett antal befogenheter att ingripa mot ett företag i resolution, och dess ägare och lånefinansiärer. Under vissa omständigheter kan dessa befogenheter även användas själv- ständigt, utan koppling till ett visst instrument.

Innan resolutionsmyndigheten använder något verktyg eller befogenhet som kan leda till att någon borgenär drabbas av förlus- ter ska resolutionsmyndigheten vidta åtgärder som innebär att ägarna bär förluster först, och fullt ut. Detta görs i syfte att behålla den prioritetsordning som hade tillämpats om företaget i stället satts i konkurs.

Resolution medför ingripanden i enskildas rättigheter. Av detta skäl finns det ett antal bestämmelser som begränsar och ställer krav på resolutionsförfarandet i syfte att upprätthålla ett grundläggande egendomsskydd för olika intressenter. Ett viktigt inslag i dessa är att det alltid ska göras en bedömning av om någon ägare eller bor- genär har fått ett sämre ekonomiskt utfall än vid en konkurs eller likvidation. Om detta inträffar har den drabbade rätt till ersättning.

Användning av statliga medel och resolutionsreserven

Även om staten som huvudregel ska använda skuldnedskriv- ningsverktyget för att kapitalisera företag under resolution så kan det vara nödvändigt att tillföra externa medel i form av statligt stöd för att resolutionen ska lyckas. Ett skäl till detta är att skulder, trots krav på nivån på nedskrivningsbara skulder, kan behöva undantas från nedskrivning och konvertering av systemsta- bilitetsskäl.

För att kunna finansiera statligt stöd i samband med resolu- tionsåtgärder ställer direktivet krav på att ett särskilt finansierings- arrangemang för resolution ska upprättas. Det ska finansieras av avgifter som betalas av de företag som kan bli föremål för resolu- tion. Användningen av finansieringsarrangemangen omgärdas av särskilda regler.

I Sverige finns för närvarande två olika system för finansiering av offentliga ingripanden i problemdrabbade finansiella institut, dels stabilitetsfonden som kan användas för att ge stöd till kreditin-

SOU 2014:52

Sammanfattning

stitut om det bedöms nödvändigt för att motverka allvarliga störningar i det finansiella systemet, dels insättningsgarantifonden som används för att finansiera skyddet av insättningar. För att främja en så effektiv och flexibel finansiering av statliga ingrip- anden som möjligt föreslår kommittén att statliga insatser i sam- band med generella finansiella kriser respektive vid kriser i enskilda finansiella institut ska finansieras ur tre separata fonder. Statliga åtgärder rörande företag under resolution ska huvudsakligen finansieras med medel ur en nybildad resolutionsreserv. Statliga stödåtgärder som vidtas i förebyggande syfte i förhållande till före- tag som inte är föremål för resolution (t.ex. garantier och kapital- tillskott till solventa institut;) ska finansieras med medel ur stabilitets- fonden. Insättningsgarantifonden ska användas för att finansiera ersättningar från insättningsgarantin samt det skydd som insättare åtnjuter i resolution. Kommittén föreslår även hur avgifter till resolutionsreserven ska utformas och att avgiften till stabilitets- fonden tas bort. Vidare föreslås en uppdelning av medlen i stabilitets- fonden mellan den nya resolutionsreserven och den modifierade stabilitetsfonden.

Direktivet innehåller dock begränsningar för användningen av resolutionsreserven och andra statliga medel i resolution. Ett krav för att få tillföra offentliga medel är att ägare och borgenärer har fått sina fordringar nedskrivna eller konverterade med motsvarande åtta procent av företaget totala skulder och egna kapital. Alterna- tivt kan kravet beräknas som att ägare och borgenärer har bidragit med motsvarande 20 procent av företagets riskvägda tillgångar. För att få beräkna kravet på sistnämnda sätt krävs dock bl.a. att resolutionsreserven uppgår till minst tre procent av de garanterade insättningarna. För att svenska myndigheter ska ha så stor handlingsfrihet som möjlighet föreslår kommittén att resolutions- reserven ska uppgå till minst tre procent av garanterade insätt- ningar.

Därutöver finns möjlighet att under vissa omständigheter använda helt statliga medel inom ramen för resolution för att ge kapitaltillskott eller för att staten tillfälligt ska ta över ägandet av ett företaget. Dessa åtgärder, de så kallade statliga stabiliserings- verktygen, måste enligt direktivet inte införlivas. Kommittén före- slår att de ska införlivas i svensk lag och även att stabilitetsfonden ska kunna användas för finansiering av dylika statliga ingripanden.

Sammanfattning

SOU 2014:52

En ny lag om förebyggande statligt stöd

Förslaget till en ny lag om resolution innebär att de regler i stöd- lagen som gäller hantering av kreditinstitut i kris försvinner och ersätts av reglerna i resolutionsregelverket. Vidare så föreslår kommittén att stödlagens regler om stöd till livskraftiga kredit- institut och finansieringen av sådant stöd justeras för att ansluta till direktivets regler för detta genom en ny lag om förebyggande statligt stöd. Konkret föreslås att stöd kan lämnas genom lån, garantier av nyemitterade skuldförbindelser eller kapitaltillskott. Garantier ska även kunna ges till förmån för Riksbanken i samband med likviditetsstöd som Riksbanken lämnat.

Summary

Background

Financial crises may lead to significant economic costs as the finan- cial system’s core functions – payment services, access to capital and risk management – are essential for the economy to work properly. A financial crisis may be triggered by the failure of a sys- temically important financial institution. An institution may be systemically important because it performs activities critical for the functioning of the financial system or because its failure would have significant spillover effects.

To prevent a financial crisis from spreading, governments have many times been forced to intervene and rescue systemically important institutions. These rescues have often had to be made on favourable terms for the institution’s creditors and sometimes also for its owners. Furthermore, expectations of a government rescue may lead systemically important institutions to take greater risks and provide them with less costly financing. This may increase the risk of a financial crisis in the future and cause a distortion of competition.

There therefore needs to be an alternative procedure for recon- structing or winding down systemically important institutions in a way that does not risk triggering a financial crisis. It should also ensure that the institution’s owners and creditors bear an appropri- ate share of the costs resulting from the institution’s failure. This procedure is called resolution.

On 15 April 2014 and 6 May 2014 respectively, the European Parliament and the Council of Ministers adopted the final Euro- pean Parliament’s and the Council’s Bank Recovery and Resolution

Directive (BRRD). BRRD provides a framework for the resolution of credit institutions and investment firms, as well as companies belonging to the same group as the aforementioned. The purpose

Summary

SOU 2014:52

of the Directive is to provide opportunities for reconstructing or winding down these institutions. But another aim of the frame- work is to avoid that individual institutions develop problems that could necessitate resolution. BRRD therefore contains provisions about resolution, preparations for this procedure and precautionary supervisory measures.

This report presents a proposal incorporating BRRD into Swedish law. In addition to a number of changes in existing laws, this requires two completely new laws, which will replace the Act on Government Support to Credit Institutions from 2008: a new law on resolution and a new law on precautionary state aid for sound credit institutions. The Committee also presents proposals concerning the Stability Fund and the stability fee.

Crisis Prevention

As mentioned, BRRD contains provisions on crisis prevention. These include both preparations for resolution and purely supervi- sory measures. There will be new requirements for the establish- ment of recovery plans and resolution plans, as well as the possi- bility of requiring institutions to remove obstacles to an effective resolution. Early intervention, including the appointment of a tem- porary administrator, is also part of the crisis prevention frame- work. Early intervention gives the supervisory authorities the chance to prevent a deterioration of the institution’s financial position to the point where resolution is the only alternative. With the exception of the appointment of a temporary administrator, these interventions can be accommodated in Finansinspektionen’s

(the Swedish Financial Supervisory Authority) interventions as they now stand. The crisis prevention work will also include the option of writing down and converting debts that can be included in the capital base and requiring institutions to have sufficient liabilities suitable for bail-in. With the exception of resolution planning, it is the Committee’s opinion that Finansinspektionen should be the authority in Sweden responsible for the crisis prevention work. This is to avoid a situation where there might otherwise be two authorities with supervisory functions.

SOU 2014:52

Summary

Resolution

The basic aim of resolution is to reconstruct or wind down finan- cial institutions that fail, i.e. are in financial distress, without caus- ing considerable disturbance and interruption of essential services. Resolution can thus be initiated as an alternative to bankruptcy or liquidation. A resolution authority should be responsible for man- aging the procedure and see that the purpose of the procedure, which is primarily to address serious disruptions in the financial system, is achieved in the best possible way. In the Committee’s opinion, the Swedish National Debt Office, which is currently bank support authority, would be the appropriate resolution authority.

When an institution is placed under resolution, control of the institution is transferred to the resolution authority. The resolu- tion decision also entails a number of other legal consequences such as prohibiting the seizure of assets. The resolution authority also has the right to stop the fulfilment of contracts or require fulfilment.

One of the main reasons for placing a failing institution under resolution is that the continuance of its activities is essential to avoid serious disruptions in the financial system. Therefore, either the activity has to be transferred to a financially strong actor or the company has to be reconstructed. There are four resolution tools for this purpose:

-The sale of business tool whereby the resolution authority can sell assets, liabilities and shares in an institution under resolution to a private purchaser.

-The bridge institution tool whereby the resolution authority can transfer assets, liabilities or shares from the institution under resolution to a temporarily established institution controlled by the resolution authority.

-The asset separation tool, whereby the resolution authority can transfers assets that do not lend themselves to immediate dis- posal to a specially established asset management company, which instead winds down the business over time. This tool may only be applied together with another resolution tool.

-The bail-in tool whereby the resolution authority can write down the liabilities of an institution under resolution or convert

Summary

SOU 2014:52

them to shares. Liabilities can be converted to shares in both an institution under resolution and its parent company, but can also be converted to shares in a bridge institution or an asset management company.

The resolution authority’s use of resolution tools is based on a number of powers enabling it to intervene in an institution under resolution and take action against its owners and creditors. In certain circumstances, these powers may also be used independently, without associating them with a particular tool.

Before the resolution authority uses any tool or power that may lead to any creditor losses, the resolution authority is to take measures forcing owners to bear losses first and fully. This is to maintain the order of precedence that would have applied if the institution had instead been forced into bankruptcy.

Resolution involves intervention in individuals’ rights. For this reason, there are a number of provisions that limit and impose requirements on the resolution procedure in order to preserve a fundamental right to property for different stakeholders. One important provision of this kind is the requirement for an assess- ment of whether any owner’s or creditor’s financial outcome is worse than in a normal insolvency procedure. If so, the affected party has the right to compensation.

Use of state financing and the resolution reserve

Even if the state generally uses the bail-in tool to capitalise the institution under resolution, it may be necessary to provide external financing in the form of state aid in order for the res- olution to succeed. One reason for this is that liabilities, despite the requirement on the level of liabilities suitable for bail-in, may need to be exempted from write-downs and conversion because of system stability concerns.

To enable the use of state aid in connection with resolution measures, BRRD requires the establishment of a special financing arrangement for resolution. A financing arrangement is to be financed by fees paid by institutions that could be subject to resolution. There are special rules governing the use of the financing arrangement.

SOU 2014:52

Summary

In Sweden there are currently two different systems for financ- ing public intervention in distressed financial institutions: the Sta- bility Fund, which can be used to provide state aid to credit insti- tutions if it is considered necessary to safeguard financial stability, and the Deposit Insurance Fund, which is used to finance deposi- tor protection. To promote the most effective and flexible financ- ing of government intervention possible, the Committee proposes that the financing for government support in connection with gen- eral financial crises and crises in individual financial institutions come from three separate funds. Government measures concerning institutions under resolution should mainly be financed by funds from a newly formed resolution reserve. State measures taken as precautionary measures related to credit institutions that are not subject to resolution (such as guarantees and capital injections for solvent institutions) should be financed from the Stability Fund. The Deposit Guarantee Fund should be used to finance compensation from the deposit insurance scheme and the protec- tion depositors are entitled to in resolution. The Committee also makes a proposal on how the fees for the resolution reserve should be designed and recommends that the fee for the Stability Fund be abolished. It also proposes a division of the funds currently in the Stability Fund between the new resolution reserve and the modi- fied Stability Fund.

However, the Directive contains limitations on the use of the resolution reserve and other state funds in resolution. Before public funds can be provided, a write-down or conversion of owners’ and creditors’ claims equivalent to 8 per cent of the institution’s total liabilities and capital is required. Alternatively, the requirement can be calculated as a contribution by owners and creditors of the equivalent of 20 per cent of the institution’s risk- weighted assets. But to be able to calculate the requirement in the latter way, the resolution reserve must amount to at least 3 per cent of the deposits guaranteed. For the Swedish authorities to have as much freedom of action as possible, the Committee proposes that the resolution reserve be at least 3 per cent of guaranteed deposits.

Moreover, it is possible in certain circumstances to use regular government funds within the framework of resolution to provide a capital injection or for the government to temporarily assume ownership of a company in resolution. According to BRRD, these measures – the government stabilisation tools – do not have to be incorporated into law. The Committee proposes that they be

Summary

SOU 2014:52

incorporated into Swedish law and that it be possible to use the Stability Fund for financing such government interventions.

A new law on precautionary state support

The proposal for a new law on resolution entails replacing the rules in the Act on Government Support to Credit Institutions that apply to handling institutions in crisis with the rules in the resolu- tion regime. The Committee also proposes adjusting the rules in the Act on Government Support to Credit Institutions on support to sound credit institutions and the financing of support of this kind in order to comply with BRRD’s rules in this respect by means of a new law on precautionary state support. It is proposed that support can be provided through loans, guarantees of newly issued debt instruments or capital injections. It should also be pos- sible to provide the Riksbank with guarantees in connection with its liquidity support.

Författningsförslag

1Förslag till

lag om resolution

Härigenom föreskrivs följande.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER

1 kap. Övergripande om lagen

Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om ett särskilt förfarande under statlig kontroll för rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finansiell verksamhet som bedrivs av

1.kreditinstitut och värdepappersbolag,

2.i Sverige hemmahörande företag som är

a.finansiella institut som är dotterföretag till ett institut eller ett utländskt institut och som omfattas av den gruppbaserade till- synen,

b.finansiella holdingföretag,

c.blandade finansiella holdingföretag, och

d.holdingföretag med blandad verksamhet,

3.EES-filialer.

Lagen innehåller också bestämmelser om åtgärder som syftar till att förbereda resolution, undvika fallissemang och om samarbete med utländska myndigheter.

2 § Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande. AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 kap. – Övergripande om lagen

2 kap. – Definitioner

Författningsförslag SOU 2014:52

AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

3 kap. – Resolutionsplaner

4 kap. – Minimikrav på nedskrivningsbara skulder

5 kap. – Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang

6 kap. – Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför resolution

7 kap. – Värdering

AVDELNING III. RESOLUTION 8 kap. – Övergripande om resolution 9 kap. – Beslut om resolution

10 kap. – Processen för beslut om resolution för gränsöver- skridande koncerner

11 kap. – Följder av ett beslut om resolution för ägare och led- ning

12 kap. – Hinder mot exekutiva åtgärder och rättshandlingar kopplade till resolution

13 kap. – Om resolutionsåtgärder

14 kap. – Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rättshandlingar

15 kap. – Kompletterande åtgärder

16 kap. – Särskild förvaltare

17 kap. – Åtgärder mot ägare

18 kap. – Försäljningsverktyget

19 kap. – Broinstitutverktyget

20 kap. – Avskiljandeverktyget

21 kap. – Kompletterande åtgärder vid överföring

22 kap. – Skuldnedskrivningsverktyget

23 kap. – De statliga stabilitetsverktygen

24 kap. – Skydd för motparter

25 kap. – Avslutningen av en resolution

26 kap. – Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndig- heter i andra länder inom EES

27 kap. – Erkännande av resolution i tredjeland

28 kap. – Finansiering av resolution

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 29 kap. – Samarbete och informationsutbyte

30 kap. – Bemyndiganden

31 kap. – Överklaganden

SOU 2014:52

Författningsförslag

Ansvariga myndigheter

Resolutionsmyndigheten

3 § Beslut om resolution och resolutionsåtgärder, liksom beslut enligt denna lag om åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang, fattas av resolutionsmyndigheten, om inte annat följer av 4 eller 5 §.

Resolutionsmyndigheten är regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Finansinspektionen

4 § Beslut om åtgärder för att undanröja hinder mot rekonstruk- tion eller avveckling enligt 3 kap., liksom beslut om nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap., fattas av Finansinspektionen.

Regeringen

5 § Beslut om användning av de statliga stabilitetsverktygen enligt 23 kap. fattas av regeringen.

Övergripande principer

Prioritetsordningen ska upprätthållas

6 § Om inte annat anges i denna lag ska en resolution genomföras och resolutionsplaner utformas på ett sätt som medför att

1.företagets aktie- eller andelsägare ska vara de första att bära förluster, och

2.företagets borgenärer bär förluster, efter ägarna, i den inbördes ordning som gällt om företaget varit försatt i konkurs.

Nya förpliktelser som företaget åtar sig under resolutionen, lik- som vederlagskrav för prestationer som företaget utnyttjar under resolutionen, ska tillgodoses fullt.

Författningsförslag

SOU 2014:52

Det ekonomiska utfallet vid resolution ska inte bli sämre än vid konkurs eller likvidation

7 § Det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer ska inte bli sämre vid resolution än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation.

Proportionalitet

8 § Ett beslut enligt denna lag får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller de men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse.

Lagens bestämmelser ska beträffande ett visst företag tillämpas på ett sätt som står proportion till arten och omfattningen av det berörda företagets verksamhet och dess komplexitetsgrad.

2 kap. Definitioner

1 § I denna lag avses med

1.anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en land inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet,

2.bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag eller en all- män helgdag,

3.behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och beträff- ande övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt defini- tionen i artikel 4.1.40 i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken vad avser de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut1,

4.berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och beträff- ande övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i resolutionsdirektivet,

5.betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,

1 EUT L 287, 29.10.2013, s. 63 (Celex 32013R1024).

SOU 2014:52

Författningsförslag

6.blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

7.blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a. institut eller ett utländskt institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

8.dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsyns- förordningen,

9.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

10.EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,

11.filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,

12.finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel

4.1.20i tillsynsförordningen,

14.finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsyns- förordningen,

15.finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i resolutions- direktivet,

16.finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotter- företag till ett

a. institut eller ett utländskt institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

17.finansieringsarrangemang: finansieringsarrangemang som upp- rättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i resolutionsdirektivet,

18.garanterad insättning: en insättning som omfattas av insätt- ningsgarantin enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti till den del den inte överstiger ett belopp motsvarande 100 000 euro,

19.gruppbaserad: på grundval av den konsoliderade situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,

20.gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera länder inom EES,

21.holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

22.institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

Författningsförslag

SOU 2014:52

23.kapitalbas: detsamma som i artikel 4.1.118 i tillsynsförord- ningen,

24.kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värde- pappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upp- hävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG2,

25.koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,

26.koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i reso- lutionsdirektivet,

27.kreditinstitut: banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

28.krisavvärjande åtgärd:

a.en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

b.en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 15–26 §§,

c.en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en kris- avvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansi- eringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d.ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värdepappersmarknaden, eller

e.nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap.,

29. kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som om den upphörde sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansi- ella systemet,

30. kvalificerad insättning: en sådan insättning som omfattas av insättningsgarantin enligt lagen om insättningsgaranti,

31. kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artiklarna 28.1–4, 29.1–5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

32. moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i till- synsförordningen,

2 EUT L 176, 27.6.2013, s. 338 (Celex 32013L0036).

SOU 2014:52

Författningsförslag

33.moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansi- ellt moderholdingföretag inom EES,

34.moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholding- företag som är hemmahörande i ett land utanför EES,

35.moderinstitut inom EES: ett institut eller ett utländskt institut som auktoriserats inom EES och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a. annat institut eller ett utländskt institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

36.relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supplementärkapitalinstrument,

37.resolutionsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappers- företag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/20123,

38.resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredje- landsinstitut eller i ett moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,

39. resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 13 kap.

1§,

40.samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

41.samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

42.samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholding-

3 EUT L 173, 12/06/2014, s. 190 (Celex 32014L0059).

Författningsförslag

SOU 2014:52

företag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

43.supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efter- ställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförord- ningen,

44.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förord- ning (EU) nr 648/20124 ,

45.tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det vore hemmahörande inom EES,

46.utländskt institut: ett institut enligt 4.1.3 i tillsynsförord- ningen som är hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,

47.värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmark- naden, om det ska ha ett startkapital enligt 3 kap. 6 § samma lag på minst motsvarande 730 000 euro och har tillstånd

a. för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7 och 8 lagen om värdepappersmarknaden,

b. att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders

räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § 1 lagen om värdepappersmarknaden då bolaget har fått tillstånd för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 1, 2, 4 och 5 samma lag, eller

c. att som sidotjänst ta emot kunders medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen, och

48. övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som upp- fyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

Definition av kvalificerad skuld

2 § En kvalificerad skuld är en skuld som inte räknas som ett primärkapitalinstrument eller ett supplementärkapitalinstrument och som inte är något av det som anges i det följande.

1. En garanterad insättning.

4 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0575).

SOU 2014:52

Författningsförslag

2.En skuld som är säkerställd, till den del skulden täcks av säkerhet.

3.En skuld som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel förutsatt att kunden, enligt tillämplig lag, är skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utländskt förfarande.

4.En skuld som hänför sig till en förtroenderelation mellan företaget under resolution och en annan person, förutsatt att den sistnämnde, enligt tillämplig lag, är skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utländskt förfarande eller på annan grund.

5.En skuld till ett institut eller ett utländskt institut som inte ingår i samma koncern som företaget under resolution, med en ursprunglig löptid som är kortare än sju dagar.

6.En skuld med en kortare återstående löptid än sju dagar, som hänför sig till system eller operatörer i ett anmält avvecklings- system eller deras deltagare.

7.En skuld till anställda avseende inarbetad lön, pensions- förmåner eller annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättningen

a. som inte regleras av kollektivavtal, eller

b. avser en risktagare med väsentlig inverkan.

8.En skuld till en borgenär inom affärs- eller handelssektorn, där skulden hänför sig till att institutet eller det företag som avses i 1 kap. första stycket 2 har tillhandahållits varor eller tjänster som är kritiska för dess löpande verksamhet.

9.En skuld till en skatte- eller en socialförsäkringsmyndighet, förutsatt att skulden har förmånsrätt enligt tillämplig lag.

10.En skuld till garantimyndigheten till följd av avgifter som ska betalas i enlighet med 12 § lagen (1995:1571) om insättnings- garanti.

Bestämmelsen omfattar även motsvarande skulder enligt lagen i tredjeland.

Var det finns definitioner och förklaringar

3 § Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer.

–Minimikravet på nedskrivningsbara skulder, 4 kap. 1 §.

–Resolutionsändamålen, 8 kap. 1 §.

–Fallera eller sannolikt fallera, 9 kap. 2 och 3 §§.

–Det allmännas intresse, 9 kap. 4 §.

Författningsförslag

SOU 2014:52

–Arrangemang om strukturerad finansiering, 24 kap. 1 § 1.

–Arrangemang om säkerheter, 24 kap. 1 § 2.

–Arrangemang om säkerhetsöverlåtelser, 24 kap. 1 § 3.

–Kvittningsarrangemang, 24 kap. 1 § 4.

–Nettningsarrangemang, 24 kap. 1 § 5.

–Partiell överföring, 24 kap. 1 § 6.

AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA

RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

3 kap. Resolutionsplaner

Resolutionsplaner för individuella institut som inte ingår i en finansiell koncern

1 § För ett institut som inte tillsammans med andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn, ska resolutions- myndigheten upprätta och vid behov uppdatera en resolutionsplan. Planen ska identifiera de resolutionsåtgärder som resolutions- myndigheten avser att vidta om institutet uppfyller förutsättning- arna för resolution.

Resolutionsplanen ska upprättas efter samråd med Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där det finns betydande filialer.

2 § När resolutionsmyndigheten upprättar en resolutionsplan för ett institut, ska den bedöma i vilken utsträckning det är möjligt att rekonstruera eller avveckla institutet genom konkurs, likvidation eller resolution på ett sätt som inte leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet i EES. Bedömningen får inte förutsätta likviditetsstöd från Riksbanken eller någon annan centralbank eller något annat statligt stöd än medel ur resolutionsreserven.

Bedömningen ska göras efter samråd med Finansinspektionen och med resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där det finns betydande filialer.

SOU 2014:52

Författningsförslag

Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett institut

3 § Om resolutionsmyndigheten, vid bedömningen enligt 2 §, efter samråd med Finansinspektionen, bedömer att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett institut, ska resolutions- myndigheten underrätta institutet, Finansinspektionen och reso- lutionsmyndigheterna i de länder inom EES där det finns betyd- ande filialer. Resolutionsmyndigheten ska samtidigt förelägga institutet att inom fyra månader ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska de väsentliga hinder som resolutions- myndigheten identifierar.

Resolutionsmyndigheten ska skjuta fram beslutet om resolutions- planen i avvaktan på att processen för att undanröja de väsentliga hindren avslutats.

4 § Om resolutionsmyndigheten, efter samråd med Finansinspektionen, bedömer att de åtgärder som institutet anger, inte effektivt undanröjer eller minskar de väsentliga hindren ska resolutionsmyndigheten identifiera alternativa åtgärder och besluta att överlämna ärendet till Finansinspektionen.

Resolutionsmyndigheten får fatta ett sådant beslut bara om den kan visa dels på vilket sätt de åtgärder som institutet föreslagit inte undanröjer eller minskar de väsentliga hindren, dels att de åtgärder som den identifierar står i proportion till de hinder som ska undanröjas eller minskas. Vid den bedömningen ska myndigheten beakta det hot som hindren utgör för det finansiella systemet och den inverkan åtgärderna har på institutet, det finansiella systemet, den inre marknaden och samhällsekonomin.

5 § Om resolutionsmyndigheten överlämnar ett ärende till Finansinspektionen, får inspektionen fatta beslut om vilka åtgärder som institutet ska vidta för att undanröja eller minska de hinder som resolutionsmyndigheten har identifierat. Ett sådant beslut får dock bara avse sådana åtgärder som anges i 26 §. Åtgärdena ska stå i proportion till de hinder som ska undanröjas eller minskas. Vid den bedömningen ska inspektionen beakta det hot som hindren utgör för det finansiella systemet och den inverkan åtgärderna har på institutet, det finansiella systemet, den inre marknaden och samhälls- ekonomin.

Författningsförslag

SOU 2014:52

Koncernresolutionsplaner

6 § Ett institut som tillsammans med andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en av resolutionsmyndigheten antagen koncernresolutionsplan. Planen ska identifiera vilka åtgärder som resolutionsmyndigheten, eller i förekommande fall en utländsk resolutionsmyndighet, avser att vidta om institutet eller ett annat koncernföretag uppfyller förutsätt- ningarna för resolution.

Av planen bör det också framgå hur resolutionen ska finansi- eras. Den får innebära att kostnaderna för åtgärderna fördelas mellan resolutionsreserven och de övriga finansieringsarrangemangen.

För en koncern som inte är gränsöverskridande ska koncern- resolutionsplanen upprättas, och vid behov uppdateras av reso- lutionsmyndigheten efter samråd med Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där det finns betydande filialer.

För en gränsöverskridande koncern ska koncernresolutions- planen upprättas, och vid behov uppdateras, av den samordnande resolutionsmyndigheten i resolutionskollegiet tillsammans med berörda resolutionsmyndigheter och efter samråd med relevanta behöriga myndigheter.

7 § När resolutionsmyndigheten är samordnande resolutions- myndighet för en gränsöverskridande koncern, ska den sända över den information den erhållit från moderföretaget inom EES enligt artikel 13.1 i resolutionsdirektivet. Resolutionsmyndigheten ska därefter inom fyra månader från det att informationen översänts, försöka komma överens med de berörda utländska resolutions- myndigheterna om att anta koncernåterhämtningsplanen.

Om resolutionsmyndigheten inte är samordnande myndighet ska den inom fyra månader från det att den myndighet som är sam- ordnande myndighet har sänt över informationen, försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndigheterna om att anta koncernresolutionsplanen.

När resolutionsmyndigheten är samordnande resolutions- myndighet ska den göra en ny bedömning av planen, om den underrättas av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES om att den myndigheten bedömer att en omtvistad fråga avseende koncernresolutionsplan inkräktar på detta lands finanspolitiska

SOU 2014:52

Författningsförslag

ansvar. Den ska då också göra en ny bedömning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap.

8 § Om en överenskommelse enligt 7 § inte har träffats inom fyra månader ska resolutionsmyndigheten när den är samordnande resolutionsmyndighet, besluta om koncernresolutionsplanen.

Resolutionsmyndigheten ska inför beslutet beakta synpunkter och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna.

9 § Om en överenskommelse enligt 7 § inte har träffats inom fyra månader ska resolutionsmyndigheten när den inte är samordnande resolutionsmyndighet, fatta beslut om en resolutionsplan för de dotterföretag för vilka den ansvarar.

Resolutionsmyndigheten ska inför beslutet beakta synpunkter och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna och från behöriga myndigheter.

10 § Om någon utländsk resolutionsmyndighet inom fyramånaders- fristen i 7 § har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndig- het (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG5, ska resolutionsmyndigheten skjuta upp sitt beslut enligt 8 eller 9 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Resolutionsmyndigheten ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten. Detta gäller dock inte om resolutionsmyndigheten anser att det på något sätt kan inkräkta på Sveriges finanspolitiska ansvar.

Resolutionsmyndigheten får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten enligt 29 kap. 7 § efter det att fyra- månadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

11 § Ett sådant beslut som avses i 7 § som fattas av en utländsk samordnande resolutionsmyndighet, efter en överenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter, eller på grund av att de

5 EUT L 331, 15.12.2010, s. 12 (Celex 32010R1093).

Författningsförslag

SOU 2014:52

behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom fyra månader, gäller i Sverige och är bindande för resolutionsmyndig- heten.

12 § Om resolutionsmyndigheten bedömer att en koncern- resolutionsplan som beslutats av en utländsk myndighet strider mot Sveriges finanspolitiska ansvar, ska den underrätta den sam- ordnande resolutionsmyndigheten.

13 § Resolutionsmyndigheten ska beakta och följa de resolutions- planer som beslutats, om den inte med hänsyn till omständig- heterna i fallet anser att resolutionsändamålen skulle uppnås effektivare med hjälp av andra åtgärder än de som anges i planen.

Bedömningen av möjligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern

14 § När det upprättas en koncernresolutionsplan som inkluderar ett institut ska resolutionsmyndigheten, bedöma i vilken utsträckning det är möjligt att rekonstruera eller avveckla koncern- företagen genom konkurs, likvidation eller resolution eller mot- svarande utländska förfaranden på ett sätt som inte leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet i EES. Bedömningen får inte förutsätta likviditetsstöd från Riksbanken eller någon annan centralbank eller annat statligt stöd än medel ur resolutions- reserven.

Bedömningen ska göras efter samråd med de behöriga myndig- heterna för dotterföretagen och resolutionsmyndigheter i de länder inom EES där det finns betydande filialer. För en gränsöver- skridande koncern ska bedömningen göras tillsammans med reso- lutionsmyndigheterna för andra koncernföretag.

15 § Om resolutionsmyndigheten bedömer att det finns väsentliga hinder mot att avveckla eller rekonstruera ett institut eller ett annat företag gäller 3 §. För en gränsöverskridande koncern gäller dessutom 16–25 §§.

16 § Om resolutionsmyndigheten eller en utländsk resolutions- myndighet underrättar ett företag i en gränsöverskridande koncernen om att det finns väsentliga hinder mot rekonstruktion

SOU 2014:52

Författningsförslag

eller avveckling, ska resolutionsmyndigheterna skjuta fram sitt beslut om koncernresolutionsplanen till dess processen för att undanröja eller minska de väsentliga hindren avslutats.

17 § För en gränsöverskridande koncern ska resolutionsmyndig- heten tillsammans med de utländska resolutionsmyndigheterna, efter samråd med tillsynskollegiet och resolutionsmyndigheterna där betydande filialer är belägna, vidta alla rimliga mått och steg för att komma fram till ett beslut om vilka åtgärder som ska vidtas beträffande samtliga institut i koncernen. Beslutet ska fattas med utgångspunkt från den bedömning av möjligheten att rekonstruera eller avveckla koncernen som gjorts enligt 14 §.

Processen för detta framgår av 18–25 §§.

18 § Med beaktande av bedömningen enligt 14 § ska resolutions- myndigheten, om den är samordnande resolutionsmyndighet för en gränsöverskridande koncern, tillsammans med den samordnande tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten ta fram en rapport. Rapporten ska analysera de väsentliga hindren mot att vidta effektiva resolutionsåtgärder beträffande koncernen. Rapporten ska beakta effekten på institutets affärsmodell och rekommendera proportionella och riktade åtgärder som enligt den samordnande resolutionsmyndigheten är nödvändiga och lämpliga för att undanröja eller minska hindren.

19 § Inom fyra månader från mottagandet av rapporten får moder- företaget inom EES komma in med synpunkter på rapporten och föreslå alternativa åtgärder för att undanröja eller minska de hinder som identifierats i rapporten.

20 § Om resolutionsmyndigheten är den samordnande resolutions- myndigheten för den gränsöverskridande koncernen, ska den, efter samråd med behöriga myndigheter och med resolutionsmyndig- heter i länder inom EES där det finns betydande filialer, försöka komma överens med resolutionsmyndigheterna för dotterföretagen om

1.vilka väsentliga hinder som föreligger, och

2.vid behov bedömningen av de åtgärder som föreslagits av moderföretaget inom EES och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja eller minska hindren.

Författningsförslag

SOU 2014:52

Överenskommelsen ska träffas inom fyra månader från det att moderföretaget kommit in med yttrande över rapporten eller vid utgången av den fyramånadersperiod inom vilken den ska yttra sig, beroende på vilken tidpunkt som inträffar först.

Det som sägs i första stycket gäller också när resolutions- myndigheten är ansvarig för ett dotterföretag i koncernen.

21 § Överenskommelsen ska redovisa de skäl som föreligger för ställningstagandet. Den samordnande resolutionsmyndigheten ska skicka den till moderföretaget inom EES.

Resolutionsmyndigheten ska fatta de beslut som behövs i enlighet med överenskommelsen.

22 § Om en överenskommelse inte har träffats inom den tid som anges i 20 § andra stycket, ska resolutionsmyndigheten när den är samordnande myndighet fatta beslut om åtgärder som ska vidtas på koncernnivå enligt 4 §.

Resolutionsmyndigheten ska inför beslutet beakta synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna.

23 § Om resolutionsmyndigheten inte är den samordnande resolutionsmyndigheten, gäller 3–5 §§ om vilka åtgärder som ska vidtas.

Resolutionsmyndigheten ska inför beslutet beakta synpunkter och reservationer från de övriga behöriga myndigheterna.

24 § Om myndigheterna inte har kommit överens om någon av de åtgärder som anges i artikel 17.5 g, h eller k, och någon berörd utländsk resolutionsmyndighet inom tidsfristen i 20 § andra stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska resolutionsmyndigheten skjuta upp sitt beslut enligt 22 eller 23 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bank- myndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Resolutionsmyndigheten ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

Resolutionsmyndigheten får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten enligt 29 kap. 7 § efter det att fyra- månadersfristen i 20 § andra stycket har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

SOU 2014:52

Författningsförslag

25 § Ett sådant beslut sin avses i 20 § som fattas av en utländsk samordnande resolutionsmyndighet efter en överenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter eller på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom fyra månader gäller i Sverige. Beslutet är bindande för resolutions- myndigheten och ska ligga till grund för dess beslutsfattande.

Åtgärder för att undanröja eller minska väsentliga hinder

26 § För att undanröja eller minska väsentliga hinder som har identifierats enligt 4 § eller 20–23 §§ får Finansinspektionen:

1.Förelägga företaget att se över sina koncerninterna arrange- mang för finansiering eller omprövar avsaknaden av sådana, eller upprättar serviceavtal, antingen koncerninterna avtal eller avtal med tredje man, för att säkra tillhandahållandet av kritiska verksam- heter.

2.Förelägga företaget att begränsa sina största enskilda eller totala exponeringar.

3.Införa särskilda eller regelbundna kompletterande informa- tionskrav som är relevanta för resolutionsändamålen.

4.Förelägga företaget att avyttra särskilda tillgångar.

5.Förelägga företaget att begränsa eller upphöra med specifik befintlig eller föreslagen verksamhet.

6.Förelägga företaget att begränsa eller förhindra utveckling av nya eller befintliga affärsområden eller försäljning av nya eller befintliga produkter.

7.Kräva förändringar av de juridiska eller operativa strukturerna för institutet eller ett koncernföretag som direkt eller indirekt står under dess kontroll så att komplexiteten minskas för att kunna säkerställa att det kan gå att juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter från övriga verksamheter genom användningen av resolutionsverktygen.

8.Förelägga ett institut eller ett moderföretag att inrätta ett finansiellt moderholdingföretag i Sverige eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES.

9. Förelägga ett institut eller ett sådant företag som avses i 1 kap. första stycket 2 att ge ut kvalificerade skulder eller att vidta åtgärder för att uppfylla minimikravet på nedskrivningsbara skulder.

Författningsförslag

SOU 2014:52

10. Förelägga ett holdingföretag med blandad verksamhet som är moderföretag till ett institut att inrätta ett finansiellt holding- företag för att kontrollera institutet, om det är nödvändigt för att underlätta resolution och undvika att resolutionen får negativ effekt på den icke-finansiella delen av koncernen.

Finansinspektionen ska också förelägga det berörda företaget att inom en månad ta fram en plan för hur det avser att genomföra de åtgärder som föreläggandet avser.

Institut och moderföretag ska ge stöd och hjälp

27 § På begäran av resolutionsmyndigheten ska ett institut eller ett moderföretag inom EES ge resolutionsmyndigheten det stöd eller den hjälp den behöver med att upprätta en resolutionsplan för institutet eller koncernen.

4 kap. Minimikravet på nedskrivningsbara skulder

Vad är minimikravet?

1 § Med minimikravet avses ett krav, uttryckt i procent, som anger hur stora företagets medräkningsbara kvalificerade skulder och kapitalbas minst måste vara i relation till företagets totala skulder och kapitalbas.

En kvalificerad skuld är medräkningsbar, om det inte framgår något annat av föreskrifter som meddelas med stöd av 30 kap. 1 §.

Vid beräkningen av de totala skulderna ska derivatskulder tas upp till det belopp som återstår när hänsyn har tagits till mot- parters rätt till nettning.

Beslut om minimikravets storlek
2 § Resolutionsmyndigheten	ska,	efter	samråd	med

Finansinspektionen, besluta om det minimikrav som ska uppfyllas av ett institut på individuell nivå.

Resolutionsmyndigheten ska dessutom, efter samråd med Finansinspektionen, besluta vilket minimikrav som ska uppfyllas av moderföretaget inom EES på gruppnivå. För en gränsöver- skridande koncern ska ett sådant beslut fattas enligt 6–10 §§.

SOU 2014:52

Författningsförslag

Resolutionsmyndigheten får, efter samråd med Finansinspektionen, besluta att ett svenskt finansiellt institut, finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag eller holdingföretag med blandad verksamhet ska uppfylla ett minimi- krav på nedskrivningsbara skulder på individuell nivå.

3 § Minimikravet på nedskrivningsbara skulder ska beslutas i anslut- ning till resolutionsplaneringen i 3 kap. Det ska fastställas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, i syfte att säker- ställa att ett företag, om det kan försättas i resolution, har kvali- ficerade skulder och en kapitalbas som tillsammans är tillräckligt stora för att kunna vidta resolutionsåtgärder som uppfyller resolutionsändamålen.

Om minimikravet avser ett institut som ingår i en finansiell koncern eller moderföretaget inom EES, ska beslutet fattas enligt den process som beskrivs i 5–10 §§.

4 § Minimikravet ska vara uppfyllt vid varje tidpunkt.

5 § Resolutionsmyndigheten får besluta att ett företag ska uppfylla minimikravet med en viss typ av kvalificerade skulder.

Beslut om minimikravet beträffande företag som ingår i en gränsöverskridande koncern

6 § För en gränsöverskridande koncern, ska resolutionsmyndig- heten försöka komma överens med de resolutionsmyndigheter som ansvarar för de utländska dotterinstituten och, om resolutions- myndigheten inte är samordnande resolutionsmyndighet, den myndigheten, om storleken på kravet för

1.moderföretaget inom EES på gruppnivå, och

2.ett dotterinstitut och utländskt dotterinstitut på individuell

nivå.

Vid bedömningen enligt första stycket 2, ska resolutions- myndigheten beakta det krav som har fastställts på gruppnivå.

Om myndigheterna kommer överens, ska resolutionsmyndig- heten fatta beslut om minimikravet enligt 1 § i enlighet med överenskommelsen.

Författningsförslag

SOU 2014:52

7 § Om en överenskommelse inte har träffats inom fyra månader ska resolutionsmyndigheten när den är samordnande resolutions- myndighet fatta beslut om minimikravet för moderföretaget enligt 6 § första stycket 1 och för dotterinstituten enligt 6 § första stycket 2.

Om resolutionsmyndigheten inte är samordnande resolutions- myndighet, ska den ensamt fatta beslut om minimikravet för de individuella instituten enligt 6 § första stycket 2.

8 § Om någon av de berörda utländska resolutionsmyndigheterna inom fyramånadersfristen i 7 § första stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förord- ning (EU) nr 1093/2010, ska resolutionsmyndigheten skjuta upp sitt beslut enligt 7 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Resolutionsmyndigheten ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

Resolutionsmyndigheten får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten enligt 29 kap. 7 § efter det att fyra- månadersfristen har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

9 § Ett sådant beslut som avses i 6 §, som fattas av en utländsk sam- ordnande resolutionsmyndighet efter en överenskommelse med resolutionsmyndigheten, eller av en utländsk resolutionsmyndighet på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom fyra månader gäller i Sverige. Beslutet är bindande för resolutionsmyndigheten och ska ligga till grund för resolutions- myndighetens övervakning av om minimikravet på nedskrivnings- bara skulder är uppfyllt.

10 § En överenskommelse som ingåtts enligt 6 § och beslut som fattas enligt 7 § ska ses över och uppdateras regelbundet.

Undantag för institut som ingår i en koncern

11 § Resolutionsmyndigheten får undanta ett dotterinstitut från att uppfylla kravet på individuell nivå om,

1.villkoren i artikel 7.1 i tillsynsförordningen är uppfyllda.

2.institutet är undantaget från tillsyn på individuell nivå med stöd i artikel 7.1 i tillsynsförordningen.

SOU 2014:52

Författningsförslag

3. moderinstitutet i Sverige, om det inte också är moder- institutet inom EES, uppfyller det krav som ställs på det och på dotterinstitutet.

12 § Resolutionsmyndigheten får, i egenskap av samordnande resolutionsmyndighet, undanta ett moderinstitut inom EES från att uppfylla kravet på individuell nivå om moderinstitutet,

1.är undantaget från kapitalbaskravet på individuell nivå med stöd av artikel 7.3 i tillsynsförordningen, och

2.uppfyller det särskilda kapitalkravet för resolution som har fastställs för moderföretaget inom EES på gruppnivå.

Resolutionsmyndighetens övervakning

13 § Resolutionsmyndigheten ska övervaka att minimikraven på nedskrivningsbara skulder uppfylls på individuell nivå och, i före- kommande fall på gruppnivå. Myndigheten ska koordinera sin övervakning med den tillsyn som utövas av Finansinspektionen.

5 kap. Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang

Hinder mot att utöva vissa rättshandlingar

1 § För en motpart till ett företag som anges i 1 kap. 1 § första stycket, gäller bestämmelserna i 12 kap. 4–7 och 9 §§ beträffande ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller en händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut. Vad som sägs om ett beslut om resolution eller resolutionsåtgärder ska då avse ett beslut om krisavvärjande åtgärder.

Avtalsvillkor om erkännande av nedskrivning eller konvertering

2 § Ett företag som anges i 1 kap. första stycket 1 och 2 ska i avtalen för sina skulder, ta in villkor som innebär att borgenärerna erkänner att skulderna kan komma att skrivas ned eller konverteras och att borgenärerna accepterar en eventuell minskning av kapital- beloppet eller det utestående beloppet, eller konverteringar eller indragningar som kan bli följden av ett beslut om resolution eller av

Författningsförslag SOU 2014:52

ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument.

Om det inte framgår något annat av tekniska standarder beslutade av kommissionen gäller detta för alla relevanta kapital- instrument och alla kvalificerade skulder som lyder under lagen i tredjeland, utom kvalificerade insättningar avseende

1.fysiska personer,

2.mikroföretag samt små och medelstora företag enligt kriteriet för årsomsättning i artikel 2.1 i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 20036, och

3.insättningar via en filial utanför EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som insättningar avseende personer eller företag som avses i 1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen.

3 § Resolutionsmyndigheten får besluta att en skuld inte behöver innehålla ett sådant villkor som anges i 2 § första stycket, om det följer av lagen i det land som skulden lyder under eller av en bindande överenskommelse som ingåtts med tredjeland, att ett beslut om att skriva ned eller konvertera skulder får verkställas i det andra landet.

Kontakt med potentiella köpare

4 § När resolutionsmyndigheten har fått en underrättelse från Finansinspektionen enligt 15 kap. 2 b § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 15 kap. 2 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, får resolutionsmyndigheten förelägga det företaget att kontakta potentiella köpare i syfta att förbereda en resolution av företaget.

Upprättande av register

5 § Resolutionsmyndigheten får besluta att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket ska upprätta register över sina finansiella avtal och andra avtal av särskilt stor betydelse för företagets verk- samhet.

6 EUT L 124, 20.5.2003, s. 36 (Celex 32003H0361).

SOU 2014:52

Författningsförslag

Aktiekapitalets storlek

6 § I samband med resolutionsplaneringen ska resolutionsmyndig- heten överväga om det aktiekapital som anges i bolagsordningen för ett bolag som anges i 1 kap. första stycket 1 och 2 är tillräckligt stort. Om det behövs för att underlätta genomförande av reso- lutionsåtgärder, får resolutionsmyndigheten förelägga ett sådant bolag att höja sitt maximikapital.

6 kap. Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför resolution

Värdering

1 § Finansinspektionen ska inför ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument låta göra en värdering enligt 7 kap. 1 § av det berörda företaget eller koncernen.

Värderingen ska utgöra grund för Finansinspektionens beslut att skriva ned eller konvertera relevanta kapitalinstrument samt fungera som underlag för beslutet. Värderingen ska också utgöra grund för beslut om minskningen av kärnprimärkapital, omfatt- ningen av indragning eller överföring av kärnprimärkapital- instrument eller utspädning av aktier eller andra äganderätts- instrument, samt omfattningen av nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument.

Beslut om nedskrivning och konvertering

2 § Finansinspektionen ska skyndsamt besluta att relevanta kapital- instrument som har getts ut av ett institut eller ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 ska skrivas ned eller konverteras om

1.företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt definitionerna i 9 kap. 2 och 3 §§, och

2.åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att undvika att före- taget fallerar, eller sannolikt kommer att fallera, och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle undvika detta.

3 § Om ett dotterföretag som avses i 1 kap. 1 § första stycket har gett ut relevanta kapitalinstrument som får beaktas både vid

Författningsförslag

SOU 2014:52

bedömningen av om kapitalbaskravet uppfylls på individuell nivå och på gruppnivå, ska Finansinspektionen, skyndsamt besluta att instrumenten ska skrivas ned eller konverteras, om den kommer överens med den samordnande berörda myndigheten enligt 10 §, om att

1.koncernen ska anses fallera, eller sannolikt kommer att fallera,

och

2.åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att undvika att koncernen ska anses fallera, eller sannolikt komma att fallera, och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle undvika detta.

En koncern ska anses fallera, eller sannolikt komma att fallera, om den inte uppfyller eller om det på objektiva grunder kan fastställas att koncernen i en nära framtid inte kommer att uppfylla tillsynskraven på gruppbasis i något väsentligt avseende.

4 § Om ett moderföretag har gett ut relevanta kapitalinstrument som får beaktas antingen vid bedömningen av om kapitalbaskravet uppfylls på individuell nivå eller på gruppnivå, ska Finansinspektionen om den är samordnande berörd myndighet skyndsamt besluta att skriva ned eller konvertera dessa instrument om

1.koncernen ska anses fallera, eller sannolikt komma att fallera, enligt 3 § andra stycket, och

5 § Om ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket behöver statligt stöd, ska dess relevanta kapitalinstrument skrivas ned eller konverteras.

Om det krävs för att ett statligt stöd som avses i första stycket ska vara förenligt med unionsrätten, får Finansinspektionen besluta att andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrument, ska skrivas ned eller konverteras.

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller andra efterställda skulder får emellertid inte ske om statligt stöd behövs i förebyggande syfte och en sådan nedskrivning eller konvertering skulle hota den finansiella stabiliteten eller leda till oproportionerliga resultat.

SOU 2014:52

Författningsförslag

6 § Utöver vad som framgår av 1–4 §§ ska Finansinspektionen när den är samordnande berörd myndighet, fatta beslut avseende ett

1.utländskt dotterföretag i den situation som beskrivs i artikel

59.3c i resolutionsdirektivet, varvid beslutet ska fattas gemensamt med den berörda myndigheten för dotterföretaget,

2.utländskt moderföretag i den situation som beskrivs i artikel

59.3d i resolutionsdirektivet.

Beslutsprocessen för en gränsöverskridande koncern

7 § När Finansinspektionen överväger att fatta beslut avseende ett dotterföretag enligt 2, 3, 4 eller 5 § ska den skyndsamt underrätta:

1.den samordnande tillsynsmyndigheten och den samordnande berörda myndigheten, och

2.den behöriga myndighet som är ansvarig för det institut eller företag som har gett ut de relevanta kapitalinstrument som eventuellt ska skrivas ned eller konverteras och den berörda myndigheten i samma land inom EES som den nämnda behöriga myndigheten samt den samordnande berörda myndigheten, innan den fattar ett beslut som avses i 3 §.

Av underrättelsen ska det framgå varför Finansinspektionen överväger att fatta beslutet.

8 § När Finansinspektionen har lämnat en underrättelse enligt 7 § ska den, efter samråd med de underrättade myndigheterna bedöma om det finns

1.någon alternativ åtgärd till att skriva ned eller konvertera de relevanta kapitalinstrumenten och om det i så fall är möjligt att tillämpa den, och

2.realistiska utsikter att den åtgärd som identifierats inom rimlig tid skulle förhindra att företaget eller koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera.

Om Finansinspektionen mottar en underrättelse motsvarande den i 7 §, ska den medverka i ett sådant samråd som avses första stycket.

9 § Om Finansinspektionen bedömer att det inte finns några alternativa åtgärder som har utsikter att förhindra att företaget eller

Författningsförslag

SOU 2014:52

koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera, får den fatta beslut enligt 2, 4 eller 5 §.

10 § Om Finansinspektionen anser att det bör fattas ett beslut enligt 3 § ska den omedelbart underrätta de berörda myndigheterna där dotterföretaget hör hemma eller den samordnande berörda myndigheten, beroende på vad som är relevant.

Finansinspektionen ska försöka komma överens med den andra berörda myndigheten om ett beslut enligt 3 §. Om myndigheterna inte kan enas får Finansinspektionen inte fattas något beslut enligt 3 §.

Det som sägs i andra stycket gäller även när Finansinspektionen har mottagit en underrättelse från en utländsk berörd myndighet. Om Finansinspektionen motsätter sig ett beslut enligt 3 § ska den ange skälen för sin inställning och underrätta berörda myndigheter.

Verkställande av nedskrivning och konvertering

Åtgärder mot innehavare av kärnprimärkapitalinstrument

11 § Innan Finansinspektionen skriver ned eller konverterar relevanta kapitalinstrument ska den besluta att minska kärnprimär- kapitalet i proportion till förlusterna.

12 § Om företaget har ett positivt värde, får Finansinspektionen späda ut äganderätten för existerande aktieägare genom att konvertera relevanta kapitalinstrument till kärnprimärkapital- instrument.

13 § Finansinspektionen får i samband med beslut om minskning av kärnprimärkapitalet enligt 11 § besluta att vidta någon eller några av följande åtgärder.

1.Dra in befintliga kärnprimärkapitalinstrument.

2.Överföra befintliga kärnprimärkapitalinstrument till en borgenär som har fått sin fordran helt eller delvis nedskriven.

SOU 2014:52

Författningsförslag

Nedskrivning och konvertering av relevanta kapitalinstrument

14 § Finansinspektionen ska när kärnprimärkapitalet har minskats i proportion till förlusterna, permanent skriva ned kapitalbeloppet för relevanta kapitalinstrument eller konvertera relevanta kapital- instrument till kärnprimärkapitalinstrument i den utsträckning som krävs för att företaget eller koncernen inte längre ska bedömas fallera eller sannolikt komma att fallera.

Relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras till kärnprimärkapitalinstrument i följande ordning

a.övriga primärkapitalinstrument,

b.supplementärkapitalinstrument.

15 § Vid konvertering av relevanta kapitalinstrument gäller följande.

1.De kärnprimärkapitalinstrumenten som konverteringen ska ske till ska vara utgivna av företaget i fråga eller av dess moder- företaget, beroende på vad Finansinspektionen beslutar. Finansinspektionen får dock besluta att instrumenten ska ges ut av moderföretaget, bara om det har godkänts av resolutionsmyndig- heten för moderföretaget.

2.Kärnprimärkapitalinstrumentet ska ha getts ut innan företaget ger ut aktier eller andra äganderättsinstrument i syfte att erhålla kapital från staten eller ett offentligt organ.

3.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska tilldelas och överföras utan dröjsmål efter beslutet att konvertera de relevanta kapital- instrumenten.

4.Konverteringskursen för de relevanta kapitalinstrumentens konvertering till kärnprimärkapitalinstrument bestäms på samma sätt som i enlighet med 22 kap. 20 och 21 §§.

16 § Ett beslut om nedskrivning eller konvertering är bindande för företaget, alla innehavare av kärnprimärkapitalinstrument och relevanta kapitalinstrument.

Den som berörs av nedskrivningen eller konverteringen förlorar dock inte sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen.

En av Finansinspektionen beslutad kapitalökning eller kapital- minskning är fastställd när den har registrerats i aktiebolags- registret, föreningsregistret eller bankregistret.

Författningsförslag

SOU 2014:52

17 § När ett relevant kapitalinstrument som har getts ut av ett dotterföretag ska skrivas ned eller konverteras, får nedskrivningen eller konverteringen inte vara mer omfattande eller göras på sämre villkor än för de relevanta kapitalinstrument med samma rang- ordning som har skrivits ned eller konverterats på moderföretags- nivå.

Förberedande åtgärder

18 § Finansinspektionen får förelägga ett bolag som anges i 1 kap. 1 § första stycket att se till att styrelsen i företaget har det bemyndigande som krävs för att bolaget ska kunna ge ut ett tillräckligt antal kärnprimärkapitalinstrument.

7 kap. Värdering

Värdering inför ett beslut om resolution

1 § Innan ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd fattas ska resolutionsmyndigheten säkerställa att en rättvis, väl avvägd och realistisk värdering av företagets tillgångar och skulder utförs.

2 § Tillgångarna och skulderna ska värderas utifrån försiktiga antaganden.

Värderingen ska säkerställa att eventuella förluster avseende tillgångarna i företaget till fullo redovisas vid den tidpunkt då resolutionsåtgärder vidtas.

3 § Värderingen ska ligga till grund för följande beslut:

1.Beslut om resolution.

2.Beslut om vilka resolutionsåtgärder som ska vidtas avseende företaget under resolution.

3.Åtgärder mot ägare. Beslut om minskningen av aktiekapital, omfattningen av indragning, överföring eller utspädning av aktier eller minskning av värdet på andelar.

4.Försäljningsverktyget. Beslut om vilka tillgångar, rättigheter, förpliktelser eller aktier eller andra äganderättsinstrument som ska överföras samt för resolutionsmyndighetens bedömning av vad som utgör affärsmässiga villkor.

SOU 2014:52

Författningsförslag

5.Broinstitutsverktyget eller avskiljandeverktyget. Beslut om vilka tillgångar, rättigheter, förpliktelser eller aktier eller andra ägande- rättsinstrument som ska överföras och beslut om värdet av en eventuell ersättning som ska betalas till företaget under resolution eller, allt efter omständigheterna, till ägarna till aktierna eller andra äganderättsinstrument.

6.Skuldnedskrivningsverktyget. Beslut om omfattningen av nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder.

4 § Värderingen ska utföras av en person med oberoende ställning i förhållande till myndigheter och till det företag som är föremål för värderingen.

5 § Till värderingen ska biläggas följande information såsom den framgår av företagets räkenskapsinformation.

1.En uppdaterad balansräkning och en rapport över den finansi- ella ställningen för företaget.

2.En analys och en uppskattning av tillgångarnas bokförings- mässiga värde.

3.En förteckning över de utestående skulder i och utanför balansräkningen som framgår av räkenskaperna för företaget, med angivande av respektive skulds prioritet enligt förmånsrättslagen (1970:979).

Till grund för beslut enligt 3 § 4 och 5 får vid behov den information som ska biläggas värderingen enligt första stycket andra punkten kompletteras med en analys och en uppskattning av värdet av tillgångarna och skulderna i företaget med utgångspunkt i marknadsvärdet.

6 § Värderingen ska innehålla en uppskattning av det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer om företaget hade försatts i konkurs eller gått i likvidation.

Resolutionsmyndigheten ska ange om uppskattning ska utgå från konkurs eller likvidation.

7 § När de krav som framgår av 1–6 §§ har uppfyllts är värderingen att anse som slutlig.

Författningsförslag

SOU 2014:52

Preliminär värdering

8 § Om det på grund av brådska inte är möjligt att uppfylla kraven i 4 §, 5 § första stycket eller 6 § ska en preliminär värdering genomföras av resolutionsmyndigheten.

En preliminär värdering som genomförs i enlighet med 9 § utgör tillräcklig grund för att vidta resolutionsåtgärder.

9 § En preliminär värdering av företagets tillgångar och skulder ska så långt möjligt uppfylla kraven enligt 4 §, 5 § första stycket och 6 §. En preliminär värdering ska innehålla en buffert för eventuella ytterligare förluster.

En värdering ska betraktas som preliminär till dess en oberoende person har utfört en värdering som uppfyller 1–6 §§.

Komplettering av preliminär värdering

10 § Resolutionsmyndigheten ska så snart som möjligt se till att den preliminära värderingen kompletteras för att uppfylla 1–6 §§ och därmed bli slutlig.

11 § Om den slutliga värderingen utvisar ett högre värde än den preliminära värderingen ska resolutionsmyndigheten

1.fatta beslut om att öka värdet av borgenärernas fordringar som har skrivits ned genom skuldnedskrivningsverktyget,

2.besluta att ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltningsbolag ska göra ytterligare en betalning av ersättning med avseende på tillgångar, rättigheter och skulder till företaget under resolution, eller, allt efter omständigheterna, med avseende på aktier eller andra äganderättsinstrument till ägarna av dessa.

Värdering när resolutionsåtgärder vidtagits

12 § I syfte att bedöma om det ekonomiska utfallet för ägare, borgenärer och insättningsgarantisystemet skulle ha blivit bättre om ett företag i stället för resolution hade blivit föremål för konkurs eller gått i likvidation, ska resolutionsmyndigheten se till att en person med oberoende ställning i förhållande till myndig- heter och till det företag som är föremål för värderingen, så snart

SOU 2014:52

Författningsförslag

som möjligt efter det att resolutionsåtgärder har vidtagits gör en värdering som fastställer

1.vilket ekonomiskt utfall ägare och borgenärer skulle ha fått om företaget hade försatts i konkurs eller gått i likvidation vid den tidpunkt då beslutet att försätta företaget i resolution fattades,

2.vilket ekonomiskt utfall ägare och borgenärer faktiskt har fått vid resolutionen av företaget, och

3.vilken skillnaden är mellan det ekonomiska utfallet enligt 1 och 2.

Värderingen enligt första stycket ska bortse från eventuellt statligt stöd till företaget under resolution.

Resolutionsmyndigheten ska i uppdraget till värderaren ange om jämförelsen med utfallet vid resolution ska avse konkurs eller likvidation.

AVDELNING III. RESOLUTION

8 kap. Övergripande om resolution

Ändamålen med resolution (resolutionsändamålen)

1 § Ändamålen med resolution (resolutionsändamålen) är att

1.motverka en allvarlig störning i det finansiella systemet genom att bland annat

a. säkerställa att kritiska verksamheter kan upprätthållas, och

b. förebygga spridning av negativa effekter i det finansiella systemet,

2.upprätthålla marknadsdisciplin,

3.skydda offentliga medel genom att minimera behovet av att förlita sig på statligt stöd,

4.skydda garanterade insättare och investerare som omfattas av lagen (1999:158) om investerarskydd, och

5.skydda kundmedel och kundtillgångar.

Inledande av resolution

Finansinspektionen prövning av om ett företag fallerar

2 § Finansinspektionen ska på eget initiativ eller på begäran av regeringen, resolutionsmyndigheten eller Riksbanken pröva om ett

Författningsförslag

SOU 2014:52

institut eller ett företag som anges i 1 kap. 1 § första stycket 2 fallerar eller sannolikt kommer att fallera och om det finns andra åtgärder än resolution som inom rimlig tid skulle förhindra att företaget fallerar. Inför den prövningen ska Finansinspektionen samråda med Regeringskansliet, resolutionsmyndigheten och Riksbanken.

Resolutionsmyndighetens prövning

3 § Resolutionsmyndigheten ska pröva om ett företag ska försättas i resolution när den får en underrättelse från Finansinspektionen om att inspektionen har fastställt att företaget fallerar eller sanno- likt kommer att fallera och om att det inte finns andra åtgärder än resolution som inom rimlig tid skulle förhindra att företaget fallerar.

Detta gäller dock inte i de fall som anges i 9 kap. 10 och 11 §§.

4 § Resolutionsmyndigheten får besluta att försätta ett företag i resolution om förutsättningarna för resolution är uppfyllda. Vilka förutsättningarna är framgår av 9 kap. För ett beslut om resolution beträffande ett företag som ingår i en gränsöverskridande koncern gäller dessutom processen i 10 kap.

5 § Ett beslut om resolution och om vilka resolutionsåtgärder som ska vidtas ska föregås av en värdering enligt 7 kap.

Rättsverkningar av ett beslut om resolution

6 § Genom ett beslut om resolution utlöses vissa rättsverkningar som framgår av 11 och 12 kap.

Resolutionsåtgärder

7 § När ett företag har försatts i resolution ska resolutions- myndigheten besluta om en eller flera resolutionsåtgärder eller ge in en ansökan om konkurs eller likvidation.

8 § När resolutionsmyndigheten vidtar resolutionsåtgärder gäller

24 kap. om skydd för motparter.

SOU 2014:52

Författningsförslag

Avslutningen av en resolution

9 § I 25 kap. finns bestämmelser om hur en resolution avslutas och vissa sammanhängande bestämmelser.

Beslut om resolutionsåtgärder i ett annat land

10 § För att säkerställa att resolution av en gränsöverskridande koncern kan genomföras effektivt finns det särskilda bestämmelser om verkan av beslut som har fattats i en annan stat inom EES och om erkännande av förfaranden i tredjeland. Dessa bestämmelser finns 26 och 27 kap.

Finansiering av resolution

11 § För att finansiera resolutionsåtgärderna ska det finnas en resolutionsreserv som beskrivs i 28 kap.

9 kap. Beslut om resolution

Institut

1 § Resolutionsmyndigheten ska besluta att försätta ett institut i resolution om samtliga följande förutsättningar är uppfyllda.

1.Finansinspektionen har, efter samråd med Regeringskansliet, resolutionsmyndigheten och Riksbanken, fastställt att institutet fallerar eller att det är sannolikt att institutet kommer att fallera.

2.Finansinspektionen har, efter samråd med Regeringskansliet, resolutionsmyndigheten och Riksbanken, fastställt att det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle förhindra att institutet fallerar.

3.Resolutionsmyndigheten har, efter samråd med Regeringskansliet, Finansinspektionen och Riksbanken, fastställt att resolution är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse.

Resolutionsmyndigheten behöver inte försätta institutet i resolution, om det vidtas resolutionsåtgärder mot institutets moderföretag och det inte är nödvändigt att vidta separata åtgärder mot institutet för att uppnå resolutionsändamålen.

Författningsförslag

SOU 2014:52

Fallera eller sannolikt fallera

2 § Ett institut ska anses fallera enligt 1 § första stycket 1 om en eller flera av följande situationer föreligger.

1.Institutet överträder sina skyldigheter på ett sätt som medför att institutets tillstånd ska återkallas.

2.Värdet på institutet tillgångar understiger värdet på dess skulder.

3.Institutet kan inte betala sina skulder i takt med att de för- faller till betalning.

4.Institutet behöver statligt stöd utom i de fall som anges i 3 §. Ett institut ska anses sannolikt fallera enligt 1 § första stycket 1 om det på objektiva grunder kan fastställas att institutet i en nära framtid kommer att befinna sig i en situation som avses i första stycket 1–3.

3 § Institut som behöver statligt stöd ska inte anses fallera om stödet ges till ett solitt institut för att undvika eller avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin i ett land inom EES och för att den finansiella stabiliteten ska kunna bevaras, och

1. stödet antar någon av följande former:

a.en statlig garanti för att garantera likviditetsfaciliteter som tillhandahålls av centralbanker på deras villkor,

b.en statlig garanti för nya skuldförbindelser,

c.ett tillskott till kapitalbasen eller förvärv av kapitalinstrument till priser och på villkor som inte ger företaget någon fördel, när varken omständigheterna som avses i 2 § 1, 2 eller 3 eller förutsätt- ningarna för nedskrivning eller konvertering av relevanta kapital- instrument föreligger när det stödet beviljas,

2. stödet har godkänts slutligt enligt unionens regler om statligt stöd,

3. åtgärderna är tidsbegränsade skyddsåtgärder som är proportionerliga för att motverka konsekvenserna av den allvarliga störningen, och används inte för att kompensera för förluster som institut har ådragit sig eller inom den närmaste framtiden sannolikt kommer att ådra sig, och

4. i fråga om kapitaltillskott är stödet begränsat till tillskott som krävs för att åtgärda kapitalunderskott som fastställts i stresstest på nationell nivå, unionsnivå eller inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen, tillgångsöversyner eller motsvarande genom- gångar som Europeiska centralbanken, Europeiska bankmyndigheten

SOU 2014:52

Författningsförslag

eller nationella myndigheter genomfört och som i förekommande fall bekräftats av den behöriga myndigheten.

Det allmännas intresse

4 § Resolution ska anses nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse om det är nödvändigt för att uppnå ett eller flera av resolutionsändamålen, är proportionerligt i förhållande till dessa och en avveckling av företaget genom konkurs eller likvidation inte skulle uppnå ändamålen i samma omfattning.

Finansiellt institut

5 § Resolutionsmyndigheten får besluta att ett finansiellt institut ska försättas i resolution, om

1.det moderinstitut som omfattas av den gruppbaserade tillsynen uppfyller förutsättningar för resolution, och

2.det finansiella institutet uppfyller de förutsättningar för resolution som anges i 1 §.

I fråga om ett utländskt moderinstitut ska den utländska myndighet som ansvarar för moderinstitutet ha konstaterat att förutsättningar för resolution är uppfyllda beträffande det.

Holdingföretag

6 § Resolutionsmyndigheten får besluta att ett finansiellt holding- företag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holding- företag med blandad verksamhet ska försättas i resolution, om

1.ett institut eller ett utländskt institut som är dotterföretag till holdingföretaget uppfyller förutsättningar för resolution, och

2.holdingföretaget uppfyller de förutsättningar för resolution som anges i 1 §.

I fråga om ett utländskt institut ska den utländska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningar för resolution är uppfyllda beträffande det.

7 § Resolutionsmyndigheten får besluta att ett finansiellt holding- företag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holding- företag med blandad verksamhet ska försättas i resolution trots att

Författningsförslag

SOU 2014:52

holdingföretaget inte uppfyller förutsättningarna för resolution, om

1.ett institut eller ett utländskt institut hemmahörande inom EES som är dotterföretag till holdingföretaget uppfyller förutsätt- ningar för resolution,

2.institutets eller det utländska institutets fallissemang kan leda till att ett annat institut eller utländskt institut hemmahörande inom EES fallerar eller att koncernen fallerar, och

3.det är nödvändigt att vidta resolutionsåtgärder mot holding- företaget för rekonstruktion eller avveckling av ett institut eller ett utländskt institut hemmahörande inom EES eller av hela kon- cernen.

I fråga om ett utländskt institut ska den utländska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningar för resolution är uppfyllda beträffande det.

8 § Resolutionsmyndigheten får inte med stöd av 6 eller 7 § besluta om resolution mot ett holdingföretag med blandad verksamhet för att hantera koncernens problem, om det fallerande institutet eller utländska institutet innehas direkt eller indirekt av ett finansiellt holdingföretag. I så fall ska resolutionsåtgärder i stället vidtas mot det finansiella holdingföretaget.

9 § Vid den bedömning som enligt 6 § första stycket 1 eller 7 § första stycket 1 ska göras av om ett institut uppfyller förutsätt- ningarna för resolution, får resolutionsmyndigheten, bortse från koncerninterna kapitalöverföringar eller förlustdelningsarrange- mang.

Om holdingföretaget är hemmahörande i ett annat land inom EES, gäller första stycket om resolutionsmyndigheten kommer överens om det med resolutionsmyndigheten för holdingföretaget.

Om resolutionsmyndigheten ansvarar för holdingföretaget, får resolutionsmyndigheten komma överens med den utländska resolutionsmyndighet i ett land inom EES som ansvarar för ett utländskt institut om att det ska bortse från koncerninterna kapitalöverföringar eller förlustdelningsarrangemang.

SOU 2014:52

Författningsförslag

Om resolution i samband med ett resolutionsförfarande i tredjeland

Moderföretag

10 § Resolutionsmyndigheten får besluta att ett finansiellt holding- företag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holding- företag med blandad verksamhet som är moderföretag till ett tredjelandsinstitut ska försättas i resolution, om

1.en myndighet i detta tredjeland har beslutat att tredjelands- institutet uppfyller förutsättningarna för resolution, och

2.det är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse.

EES-filialer

11 § Om en EES-filial inte omfattas av ett resolutionsförfarande i tredjeland eller om resolutionsmyndigheten inte har erkänt resolutionsförfarandet enligt 27 kap. 2–4 §§, får den besluta om hantera filialen genom resolution, om det är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse och någon av följande förutsätt- ningar är uppfyllda:

1.Filialen uppfyller inte längre eller kommer sannolikt inte längre att uppfylla villkoren för filialtillståndet och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle förhindra det eller att den fallerar.

2.Resolutionsmyndigheten bedömer att

a.tredjelandsinstitutet kan inte, vill inte eller kommer sannolikt inte att kunna fullgöra sina förpliktelser mot sina borgenärer inom EES, eller förpliktelser som filialen ingått eller bokfört här när de förfaller till betalning, och

b.resolutionsmyndigheten är försäkrad om att det inte har inletts, eller kommer att inledas något resolutionsförfarande eller något annat insolvensförfarande mot institutet inom rimlig tid.

3. En myndighet i tredjeland har inlett ett resolutionsförfarande mot ett tredjelandsinstitut eller har underrättat resolutionsmyndig- heten om att det avser att inleda ett sådant förfarande.

Författningsförslag SOU 2014:52

Offentliggörande

12 § Resolutionsmyndigheten ska offentliggöra ett beslut om resolution så snart som möjligt.

10 kap. Processen för beslut om resolution som rör gränsöverskridande koncerner

Om resolutionsmyndigheten ansvarar för ett dotterföretag

1 § När resolutionsmyndigheten har fastställt att ett dotterföretag i en gränsöverskridande koncern uppfyller förutsättningarna för resolution enligt 9 kap. ska den omgående, och innan den får fatta beslut om resolution, underrätta den samordnande resolutions- myndigheten, den samordnande tillsynsmyndigheten och de övriga medlemmarna i resolutionskollegiet för koncernen om,

1.fastställandet att dotterföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution, och

2.vilka resolutionsåtgärder eller andra insolvensåtgärder som resolutionsmyndigheten anser är lämpliga att vidta mot företaget.

2 § Om den samordnande resolutionsmyndigheten underrättar resolutionsmyndigheten om att den inte avser att lägga fram någon koncernresolutionsordning, får resolutionsmyndigheten fatta beslut om resolution och besluta att vidta de åtgärder som angetts i underrättelsen enligt 1 § 2. Detsamma gäller om det har gått 24 timmar från det att den samordnande resolutionsmyndigheten mottagit underrättelsen eller den längre tid som resolutions- myndigheten har godkänt, och den samordnande resolutions- myndigheten inte har lagt fram en koncernresolutionsordning.

3 § Om den samordnande resolutionsmyndigheten inom tidsfristen i 2 §, föreslår en koncernresolutionsordning, ska resolutions- myndigheten inom den tid som är rimlig med hänsyn tagen till hur brådskande situationen är försöka komma överens med den sam- ordnande resolutionsmyndigheten och andra berörda resolutions- myndigheter om att genomföra koncernresolutionsordningen.

4 § Om någon överenskommelse inte träffas får resolutions- myndigheten besluta att försätta företaget i resolution och vidta resolutionsåtgärder.

SOU 2014:52

Författningsförslag

Ett sådant beslut får fattas om resolutionsmyndigheten har invändningar mot koncernresolutionsordningen eller om den anser att den behöver vidta andra resolutionsåtgärder än de som föreslås i den. Inför beslutet ska resolutionsmyndigheten beakta innehållet i den koncernresolutionsplan som upprättats enligt 3 kap. Den ska också beakta åtgärdernas potentiella effekter på det finansiella systemets stabilitet i de berörda staterna inom EES och på andra delar av koncernen.

Resolutionsmyndigheten ska underrätta den samordnande resolutionsmyndigheten och de övriga berörda resolutionsmyndig- heterna om sitt beslut, vilka åtgärder den avser att vidta och skälen för sitt beslut.

5 § Ett beslut som en utländsk myndighet fattar efter en överens- kommelse som avses i 3 §, gäller i Sverige och är bindande för resolutionsmyndigheten.

Resolutionsmyndigheten är samordnande resolutionsmyndighet

6 § Om resolutionsmyndigheten i egenskap av samordnande resolutionsmyndighet får en sådan underrättelse som avses i artikel 91.1 i resolutionsdirektivet från en resolutionsmyndighet i ett land inom EES gäller 7–10 §§.

7 § Resolutionsmyndigheten ska, inom 24 timmar efter mot- tagandet av en underrättelse enligt 6 §, eller den längre tid som godkänns av den underrättande myndigheten, bedöma de sannolika effekterna av de resolutionsåtgärder eller andra åtgärder som anges i underrättelsen för andra koncernföretag hemmahörande inom EES. Om resolutionsmyndigheten då bedömer att de åtgärder som den underrättande myndigheten avser att vidta sannolikt leder till att förutsättningarna för resolution enligt artikel 32 eller 33 i resolutionsdirektivet uppfylls även för ett annat koncernföretag i ett annat land inom EES än den från vilken underrättelsen kom, ska den inom samma tid föreslå en koncernresolutionsordning.

Resolutionsmyndigheten ska göra bedömningen enligt första stycket efter samråd med medlemmarna i resolutionskollegiet för koncernen.

Författningsförslag

SOU 2014:52

8 § Resolutionsmyndigheten ska, inom den tid som är rimlig med hänsyn tagen till hur brådskande situationen är, försöka komma överens med de övriga berörda resolutionsmyndigheterna om koncernresolutionsordningen. När en sådan överenskommelse ingås, ska resolutionsmyndigheten fatta ett beslut enligt överens- kommelsen.

9 § Om det inte är möjligt att ingå en överenskommelse, får resolutionsmyndigheten, om förutsättningarna i 9 kap. är upp- fyllda, besluta om att försätta ett företag i resolution och att vidta resolutionsåtgärder. I ett sådant fall behöver resolutionsmyndig- heten inte lämna en underrättelse enligt 12 §.

10 § Ett beslut som en utländsk myndighet fattar efter den process som beskrivs i 6–9 §§ gäller i Sverige och är bindande för resolutionsmyndigheten.

Resolutionsmyndigheten ansvarar för ett dotterföretag men är inte underrättande myndighet

11 § Om resolutionsmyndigheten i andra fall än de som anges i 1 och 6 §§ ansvarar för ett företag som omfattas av en koncern- resolutionsordning, gäller 3–5 §§.

Moderföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution

Resolutionsmyndigheten ansvarar för moderföretaget

12 § Om resolutionsmyndigheten fastställer att ett moderföretag inom EES i en gränsöverskridande koncern uppfyller förutsätt- ningarna för resolution enligt 9 kap., ska den omgående och innan den får fatta beslut om resolution, underrätta den samordnande till- synsmyndigheten och de övriga medlemmarna i resolutions- kollegiet för den berörda koncernen om

1.fastställandet att moderföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution, och

2.vilka resolutionsåtgärder eller andra insolvensåtgärder som resolutionsmyndigheten anser är lämpliga att vidta mot företaget.

Resolutionsmyndigheten får lägga fram en koncernresolutions- ordning om

SOU 2014:52

Författningsförslag

1.de resolutionsåtgärder eller de andra åtgärder som resolutionsmyndigheten anser lämpliga för moderföretaget sanno- likt leder till att villkoren i artikel 32 eller 33 uppfylls för något annat företag i koncernen,

2.resolutionsåtgärder eller andra åtgärder på moderföretagsnivå inte är tillräckliga för att stabilisera situationen eller kommer sannolikt inte att leda till ett optimalt resultat,

3.en utländsk resolutionsmyndighet anser att förutsättningarna för resolution enligt artikel 32 eller 33 är uppfyllda för de dotter- företag de ansvarar för, eller

4.resolutionsåtgärder eller andra åtgärder på koncernnivå kommer att omfatta dotterföretag på ett sätt som gör att en koncern- resolutionsordning är lämplig.

13 § Om resolutionsmyndigheten inte föreslår en koncern- resolutionsordning får myndigheten efter samråd med medlem- marna i resolutionskollegiet, fatta beslut om resolution och resolutionsåtgärder.

Resolutionsmyndigheten ska när den fattar sitt beslut

1.beakta och följa den koncernresolutionsplan som beslutats, om den inte med beaktande av omständigheterna i fallet anser att resolutionsändamålen skulle uppnås effektivare med hjälp av andra åtgärder än de som anges i planen, och

2.beakta den finansiella stabiliteten i de länder inom EES som berörs.

14 § Om resolutionsmyndigheten föreslår en koncernresolutions- ordning gäller 8 och 9 §§.

Om myndigheterna inte kan komma överens, gäller en utländsk myndighets beslut i Sverige och är bindande för resolutions- myndigheten.

Resolutionsmyndigheten ansvarar för ett dotterföretag men inte det som fallerar

15 § Om en utländsk resolutionsmyndighet har lagt fram en koncernresolutionsordning för ett moderföretag till ett dotter- företag som resolutionsmyndigheten ansvarar, gäller 3–5 §§.

Författningsförslag

SOU 2014:52

11 kap. Följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning

Resolutionsmyndigheten tar kontroll

1 § När resolutionsmyndigheten har beslutat att ett företag ska försättas i resolution, får

1.ägarna inte längre företräda aktierna eller andelarna vid stämman, eller

2.huvudmännen i en sparbank inte längre besluta i ärenden vid sparbankstämman.

Ägarnas och huvudmännens rätt enligt första stycket övertas av resolutionsmyndigheten.

2 § Resolutionsmyndigheten övertar styrelsens och den verk- ställande direktörens befogenheter, om inte myndigheten beslutar något annat.

Ledningen i ett företag i resolution

3 § Resolutionsmyndigheten ska utse en ny styrelse och verk- ställande direktör för ett företag under resolution. Detta gäller dock inte om det är nödvändigt för myndighetens arbete med att uppnå resolutionsändamålen att en eller flera personer fortsätter att ingå i ledningen.

12 kap. Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar kopplade till resolution

Hinder mot exekutiva åtgärder

1 § Av 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) framgår att bara reso- lutionsmyndigheten får ansöka om att ett företag under resolution ska försättas i konkurs.

2 § När ett företag har försatts i resolution får utmätning eller annan verkställighet enligt utsökningsbalken inte äga rum mot företaget. Handräckning enligt lagen (1978:599) om avbetalnings- köp mellan näringsidkare m.fl. får inte ske.

Under resolution får det inte heller meddelas beslut om kvarstad eller betalningssäkring.

SOU 2014:52

Författningsförslag

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för för- pliktelser som uppkommit efter det att företaget försatts i resolution.

Begäran om vilandeförklaring av rättsprocesser

3 § När ett företag har försatts i resolution får resolutionsmyndig- heten begära att en domstol, eller motsvarande organ, vilande- förklarar rättsprocesser som företaget under resolution är delaktigt i. Domstolen, eller det motsvarande organet, ska vilandeförklara rättsprocessen om det krävs för att uppnå resolutionsändamålen.

Hinder mot att utöva vissa rättshandlingar

4 § En motpart till ett företag som anges i 1 kap. 1 § första stycket får på grund av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd, eller en händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut, inte

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelsen och hålla inne sin prestation mot före- taget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse,

6.tillämpa en slutavräkningsklausul, eller

7.ta emot, förfoga över eller ta i anspråk en säkerhet i tillgångar som tillhör företaget.

En motpart till ett företag som anges i 1 kap. 1 § första stycket får inte i förhållande till det företaget göra gällande att ett sådant beslut eller en sådan händelse som anges i första stycket är ett kollektivt obeståndsförfarande enligt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden enligt parternas avtal.

Författningsförslag

SOU 2014:52

Det som sägs i första och andra styckena gäller endast om före- taget fortsätter att fullgöra väsentliga avtalsförpliktelser i för- hållande till motparten.

5 § Ett avtalsvillkor i strid med det som sägs i 4 § är ogiltigt.

6 § Om företaget inte fullgör en avtalsförpliktelse till följd av ett beslut av resolutionsmyndigheten enligt 14 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 § anses företaget ändå fullgöra väsentliga avtalsförpliktelser på det sätt som anges i 4 § tredje stycket.

7 § Ett förbud enligt 4 § gäller även för en motpart till

1.ett dotterföretag till ett sådant företag som anges i 1 kap. 1 § första stycket, om ett företag inom koncernen svarar för fullgörelse av dotterföretagets förpliktelser, eller

2.ett annat företag inom koncernen, om motpartens rätt grundar sig på ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd som riktar sig mot något annat företag inom koncernen eller en händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut.

8 § Om resolutionsmyndigheten har erkänt ett resolutions- förfarande i tredjeland i enlighet med 27 kap. 2 § ska ett sådant förfarande betraktas som ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd vid tillämpning av bestämmelserna 4–7 §§.

9 § Bestämmelserna i 4–8 §§ ska anses vara internationellt tvingande regler i den mening som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 om tillämplig lag för avtals- förpliktelser.

13 kap. Om resolutionsåtgärder

1 § När ett företag har försatts i resolution får resolutionsmyndig- heten besluta om en eller flera av följande resolutionsåtgärder:

1. Vidta någon av de åtgärder som anges i 11 kap 3 §, 14 kap. 1, 2, 7, 8, 11 och 12 §, 15 kap. 2–5 §§, 17 kap. 1, 3 och 4 §§, 18 kap. 7 och 9 §§, 19 kap. 8 och 10 §§, 20 kap. 8 och 10 §§, 21 kap. 1 och 4 §§, 22 kap. 17 och 19 §§ samt 29 kap. 2 §.

2. Tillämpa av något av följande resolutionsverktyg: a. försäljningsverktyget, enligt 18 kap.,

SOU 2014:52

Författningsförslag

b.broinstitutsverktyget, enligt 19 kap.,

c.avskiljandeverktyget, enligt 20 kap., och

d.skuldnedskrivningsverktyget enligt 22 kap.

3. Tillsätta en särskild förvaltare enligt 16 kap. 1 §.

Dessutom får regeringen besluta att använda något av de statliga stabiliseringsverktygen enligt 23 kap.

2 § Resolutionsmyndigheten ska vidta de resolutionsåtgärder som enligt dess uppfattning bäst uppfyller de resolutionsändamål som är relevanta i det enskilda fallet. Den också sträva efter att minimera resolutionskostnaderna och undvika onödig värdeförstörelse.

Om det finns flera ändamål ska myndigheten, om inte annat framgår av denna lag, göra en avvägning mellan dem med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet.

3 § Resolutionsmyndighetens beslut om resolutionsåtgärder är giltiga oavsett vad som anges i någon annan lag eller i ett företags bolagsordning eller stadgar eller i ett avtal.

Resolutionsmyndigheten behöver inte innan åtgärden vidtas, inhämta en annan myndighets eller persons samtycke till resolutions- åtgärden eller underrätta en myndighet eller annan person om beslutet.

Detta gäller inte om något annat framgår av denna lag eller före- skrifter som har beslutats med stöd av lagen.

Offentliggörande av beslut om resolutionsåtgärder

4 § Resolutionsmyndigheten ska så snart som möjligt offentliggöra ett beslut om att vidta resolutionsåtgärder.

Om resolutionsmyndigheten fattar beslut enligt 14 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 § ska resolutionsmyndigheten även offentliggöra villkoren för åtgärden och under vilken tid som åtgärden gäller.

Resolutionsåtgärder beträffande ett företag i en koncern

5 § Om ett företag ingår i en koncern, ska resolutionsmyndigheten utforma de resolutionsåtgärder som vidtas så att de,

1. minimerar påverkan på andra koncernföretag och på kon- cernen som helhet, och

Författningsförslag

SOU 2014:52

2. minimerar de negativa effekterna på den finansiella stabiliteten inom EES i sin helhet och i enskilda länderna inom EES, särskilt i de länder där koncernen är verksam.

Anställda och deras representanter

6 § Resolutionsmyndighetens beslut om resolutionsåtgärder påverkar inte de anställdas rätt till arbetstagarrepresentanter i styrelsen.

7 § När resolutionsmyndigheten vidtar en resolutionsåtgärd bör den informera och samråda med representanter för de anställda.

Säkerställda obligationer

8 § I ett företag under resolution som har gett ut säkerställda obligationer ska tillgångar i säkerhetsmassan, derivatavtal och obligationer hållas åtskilda från övriga tillgångar och skulder. Reso- lutionsmyndigheten ska också se till att tillgångarna tillförs tillräcklig finansiering.

Det ekonomiska utfallet
9 § När	försäljningsverktyget,	broinstitutsverktyget	eller

avskiljandeverktyget används för att överföra vissa tillgångar, rättigheter eller förpliktelser från ett företag under resolution, ska resolutionsmyndigheten säkerställa att det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer vars fordringar inte överförts inte blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tidpunkt då beslutet om resolution fattades.

10 § När skuldnedskrivningsverktyget används ska resolutions- myndigheten säkerställa att det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer vars fordringar har skrivits ned eller konverterats till aktier eller andra äganderättsinstrument inte blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tidpunkt då beslutet om resolution fattades.

SOU 2014:52

Författningsförslag

11 § När medel från insättningsgarantisystemet tillförs enligt 7 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, ska resolutionsmyndig- heten säkerställa att det ekonomiska utfallet för insättningsgaranti- systemet inte blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tidpunkt då beslutet om resolution fattades.

Om egendom i tredjeland

12 § Om resolutionsmyndigheten har beslutat att vidta en resolutionsåtgärd som avser tillgångar som finns i tredjeland eller aktier eller andra äganderättsinstrument, rättigheter eller förplikt- elser som omfattas av lagen i tredjeland, ska resolutions- myndigheten

1.när det behövs förvalta aktierna, de andra äganderätts- instrumenten, tillgångarna eller rättigheterna eller uppfylla skyldig- heterna för mottagarens räkning, till dess beslutet får verkan, eller

2.besluta att en överföring, nedskrivning, konvertering eller annan åtgärd inte längre ska gälla, om det när beslutet har fattats visar sig vara högst osannolikt att åtgärden kommer att få avsedd verkan.

Om en åtgärd är ogiltig enligt ett beslut enligt första stycket 2 ska situationen återställas till den som förelåg före beslutet. Mottagaren är skyldig att lämna tillbaka de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som beslutet avser. Den ersättning som har betalats för det överförda ska betalas tillbaka.

14 kap. Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rättshandlingar

Ändring av löptider och räntevillkor

1 § Resolutionsmyndigheten får beträffande kvalificerade skulder och relevanta kapitalinstrument som uppkommit innan ett företag försatts i resolution besluta att

1.ändra eller anpassa löptiden för skulden,

2.ändra den ränta som ska betalas för skulden, eller

3.ändra dagen då räntan förfaller till betalning. Detta gäller inte för en skuld som är säkerställd.

Författningsförslag

SOU 2014:52

Förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser

2 § Resolutionsmyndigheten får besluta att ett företag under resolution inte ska fullgöra en betalnings- eller en leverans- förpliktelse som följer av ett avtal som har ingåtts av företaget. I så fall behöver inte heller motparten fullgöra sin betalnings- eller leveransförpliktelse enligt avtalet.

3 § Förbudet får gälla från och med offentliggörandet enligt 13 kap. 4 § och till och med midnatt den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

4 § Om en betalnings- eller leveransförpliktelse skulle ha fullgjorts under den tid som anges i 3 § ska förpliktelsen fullgöras omedelbart efter utgången av den tidsperioden.

5 § Ett beslut enligt 2 § får inte avse

1.kvalificerade insättningar,

2.överföringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finansiella instrument som har lagts in i ett anmält avvecklings- system,

3.betalnings- eller leveransförpliktelser som ska fullgöras mot centrala motparter och centralbanker, eller

4.finansiella instrument och medel som omfattas av lagen (1999:158) om investerarskydd.

6 § Om ett företag under resolution fullgör en betalnings- eller leveransförpliktelse i strid med ett beslut enligt 2 § ska betalningen eller leveransen gälla, om det inte visas att motparten kände till beslutet eller att det förekom omständigheter som gav motparten skälig anledning att anta att resolutionsmyndigheten hade fattat ett sådant beslut.

Förbud mot att ta i anspråk säkerheter

7 § Resolutionsmyndigheten får besluta att en borgenär till ett företag under resolution inte får ta i anspråk en säkerhet som har ställts ut i tillgångar som tillhör företaget.

SOU 2014:52

Författningsförslag

Förbudet får gälla från och med offentliggörandet enligt 13 kap. 4 § till och med midnatt den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

8 § Om resolutionsmyndigheten har beslutat att försätta något annat företag inom koncernen i resolution eller att vidta en sådan åtgärd som anges i 13 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, eller andra stycket mot ett sådant företag, ska ett särskilt beslut om förbud mot att ta i anspråk säkerheter fattas med avseende på det företaget. Det sakliga innehållet i det beslutet ska motsvara det sakliga innehållet i det beslut som avses i 7 §.

9 § Ett beslut enligt 7 eller 8 § får inte avse

1.säkerheter som har ställts ut i samband med deltagande i ett anmält avvecklingssystem, eller

2.säkerheter som innehas av centralbanker eller centrala mot- parter.

Första stycket gäller endast om den säkerhet som har ställts ut är en marginalsäkerhet eller en annan panträtt.

10 § Om en borgenär tar i anspråk en säkerhet i strid med ett beslut enligt 7 eller 8 § ska rättshandlingen gälla, om det inte visas att borgenären kände till beslutet eller att det förekom omständig- heter som gav borgenären skälig anledning att anta att resolutions- myndigheten hade fattat ett sådant beslut.

Förbud mot att utöva vissa rättshandlingar

11 § Resolutionsmyndigheten får besluta att en motpart till ett företag under resolution inte får

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelsen och hålla inne sin prestation mot före- taget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en för- pliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som mot- parten ska fullgöra mot företaget,

Författningsförslag

SOU 2014:52

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller

6.tillämpa en slutavräkningsklausul.

Det som sägs i första stycket gäller endast om företaget fort- sätter att fullgöra väsentliga avtalsförpliktelser i förhållande till motparten.

Förbudet får gälla från och med offentliggörandet enligt 13 kap. 4 § och till och med midnatt den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

12 § Resolutionsmyndigheten får besluta att en motpart till ett dotterföretag till ett företag under resolution inte får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket beträffande ett avtal med dotterföretaget, om

1.företaget under resolution svarar för fullgörelse av dotter- företagets förpliktelser, och

2.grunden för att vidta åtgärden är obestånd hos företaget under resolution eller dess finansiella ställning i övrigt.

Det som sägs i 11 § andra och tredje styckena ska tillämpas på motsvarande sätt vid ett beslut enligt första stycket.

13 § Om resolutionsmyndigheten har beslutat om en överföring enligt 18 kap. 2 §, 19 kap. 2 § eller 20 kap. 3 §, får myndigheten fatta ett beslut enligt 12 § endast om

1.samtliga dotterföretagets tillgångar, rättigheter och för- pliktelser som omfattas av avtalet har överförts till mottagaren, eller

2.resolutionsmyndigheten ser till att avtalsförpliktelserna säker- ställs på annat sätt.

14 § Ett beslut enligt 11 eller 12 § får inte avse avtal som

1.är hänförliga till deltagande i ett anmält avvecklingssystem,

eller

2.företaget under resolution har ingått med centralbanker eller centrala motparter.

15 § En motpart till ett sådant företag som anges i 11 eller 12 § får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket före utgången av den tidsperiod som anges i 11 § tredje stycket, om resolutions- myndigheten underrättar motparten om

SOU 2014:52

Författningsförslag

1.att de rättigheter och förpliktelser som omfattas av avtalet inte ska överföras till en mottagare, eller

2.att de skulder som omfattas av avtalet inte ska skrivas ned eller konverteras genom användning av skuldnedskrivnings- verktyget.

16 § Om de rättigheter och förpliktelser som omfattas av avtalet har överförts till en mottagare får motparten efter utgången av den tidsperiod som anges i 11 § tredje stycket endast vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket om mottagaren inte fullgör väsentliga avtalsförpliktelser.

17 § Om en motpart till ett företag under resolution vidtar en åtgärd i strid med ett beslut enligt 11 eller 12 § ska åtgärden gälla, om det inte visas att motparten kände till beslutet eller att det förekom omständigheter som gav motparten skälig anledning att anta att resolutionsmyndigheten hade fattat ett sådant beslut.

Övrigt

18 § När resolutionsmyndigheten utövar sin beslutanderätt enligt 2, 7, 8, 11 eller 12 § ska den ta hänsyn till hur de finansiella mark- nadernas funktionssätt kan påverkas av beslutet.

15 kap. Kompletterande åtgärder

Allmänna bestämmelser

1 § När resolutionsmyndigheten beslutar om resolution eller vidtar en resolutionsåtgärd får den besluta om sådana åtgärder som anges i 2–4 §.

Upphäva rätt att förvärva aktier

2 § Resolutionsmyndigheten får besluta att en innehavare av aktier i ett företag under resolution eller av andra äganderättsinstrument som har getts ut av ett sådant företag, inte får förvärva ytterligare sådana aktier eller äganderättsinstrument.

Författningsförslag

SOU 2014:52

Avbryta handel

3 § Resolutionsmyndigheten får begära att

1.en börs ska avslå en begäran om upptagande till handel på en reglerad marknad av ett finansiellt instrument som har getts ut av ett företag under resolution eller besluta att ett sådant finansiellt instrument inte längre ska vara upptaget till handel enligt 15 kap. 11 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

2.ett värdepappersinstitut med tillstånd enligt 2 kap. 1 § 8 lagen om värdepappersmarknaden ska avslå en begäran om upptagande till handel på en handelsplattform av ett finansiellt instrument som har getts ut av ett företag under resolution, eller besluta att ett sådant finansiellt instrument inte längre ska vara upptaget till handel enligt 11 kap. 11 a § lagen om värdepappersmarknaden,

3. Finansinspektionen ska besluta om handelsstopp enligt

22 kap. 2 a § lagen om värdepappersmarknaden. Resolutionsmyndigheten får även begära att en behörig myndig-

het i ett annat land inom EES fattar motsvarande beslut.

Säga upp avtal

4 § Resolutionsmyndigheten får besluta att ett avtal som ett företag under resolution är part i ska sägas upp med omedelbar verkan eller att villkoren i avtalet ska ändras.

Särskilt om avslutande av derivatavtal

5 § Resolutionsmyndigheten får för ändamålet i 22 kap. 18 § besluta att ett derivatavtal eller ett finansiellt avtal ska avslutas. Därefter ska resolutionsmyndigheten fastställa skuldens storlek.

Om det finns ett nettningsavtal mellan företaget under reso- lution och motparten, ska resolutionsmyndigheten tillämpa det för att fastställa skuldens nettobelopp.

16 kap. Särskild förvaltare

1 § Resolutionsmyndigheten får besluta att utse en särskild för- valtare som får utöva stämmans och styrelsens befogenheter i ett företag under resolution.

SOU 2014:52

Författningsförslag

En särskild förvaltare ska följa de instruktioner som resolutions- myndigheten utfärdar för denne.

Det åligger förvaltaren att inom sitt uppdrag vidta alla de åtgärder som främjar de relevanta resolutionsändamålen samt att genomföra resolutionsåtgärder i enlighet med resolutionsmyndig- hetens beslut.

Resolutionsmyndigheten ska offentliggöra tillsättningen av en särskild förvaltare.

2 § En särskild förvaltare ska ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för upp- draget.

Den som står i ett sådant förhållande till någon ägare, borgenär eller någon annan att det är ägnat att rubba förtroendet för att han eller hon opartiskt ska utföra sitt uppdrag får inte vara förvaltare. Detsamma gäller om det i övrigt finns någon omständighet som medför att förtroendet för honom eller henne kan rubbas.

Förvaltaren ska omedelbart underrätta resolutionsmyndigheten om omständigheter som kan medföra jäv för honom eller henne.

Om den särskilda förvaltaren begär att få avgå och visar skäl till det, ska resolutionsmyndigheten entlediga honom eller henne.

3 § Den särskilda förvaltaren ska upprätta, och till resolutions- myndigheten inlämna, en skriftlig berättelse i samband med att förvaltarskapet inleds och avslutas. Resolutionsmyndigheten får vidare ange när förvaltaren ska inlämna sådana skriftliga berättelser under pågående uppdrag.

4 § En särskild förvaltare får utses för en period av högst ett år. Därefter ska resolutionsmyndigheten pröva om det finns skäl att förlänga uppdraget.

Resolutionsmyndigheten får med omedelbar verkan skilja den särskilda förvaltaren från sitt uppdrag.

5 § En särskild förvaltare, som när han eller hon fullgör sitt upp- drag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar företaget, dess ägare eller borgenärer ska ersätta skadan.

Författningsförslag

SOU 2014:52

17 kap. Åtgärder mot ägare

1 § Om ett företag under resolution är ett aktiebolag ska resolutions- myndigheten, innan eller i samband med att den vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att bolagets aktiekapital ska minskas i proportion till bolagets förluster enligt värderingen i 7 kap. 1 §.

2 § Om företaget under resolution har ett positivt värde, får resolutionsmyndigheten späda ut äganderätten för existerande aktieägare genom att konvertera skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument.

3 § Resolutionsmyndigheten får i samband med beslut om att minska aktiekapitalet enligt 1 § besluta att vidta någon eller några av följande åtgärder.

1.Dra in befintliga aktier.

2.Överföra befintliga aktier till en borgenär som har fått sin fordran helt eller delvis nedskriven.

4 § Om ett företag under resolution är en medlemsbank eller en ekonomisk förening ska resolutionsmyndigheten, innan eller i samband med att den vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska andelarnas värde i proportion till föreningens förluster enligt värderingen i 7 kap. 1 §.

5 § De beslut som resolutionsmyndigheten fattar enligt 1–4 §§ är bindande för företaget under resolution och för berörda ägare.

En av resolutionsmyndigheten beslutad kapitalminskning är fastställd när den har registrerats i aktiebolagsregistret, förenings- registret eller bankregistret.

18 kap. Försäljningsverktyget

Definition av försäljningsverktyget

1 § Med försäljningsverktyget avses en sådan överföring som anges i 2 § till en förvärvare som inte är ett broinstitut eller ett tillgångs- förvaltningsbolag.

SOU 2014:52

Författningsförslag

Generellt om överföring

2 § Resolutionsmyndigheten får använda försäljningsverktyget för att överföra

1.tillgångar, rättigheter eller förpliktelser, från ett företag under resolution, eller

2.äganderättsinstrument som har getts ut av ett företag under resolution, från innehavaren av ett sådant instrument.

Återföring

3 § Resolutionsmyndigheten får efter en överföring, med för- värvarens samtycke, föra tillbaka

1.tillgångar, rättigheter eller förpliktelser till företaget under resolution, eller

2.äganderättsinstrument som har getts ut av företaget under resolution till den ursprungliga innehavaren.

En återföring enligt första stycket får ske om

1.möjligheten att göra en återföring framgår av beslutet om överföring, eller

2.överföringen har genomförts trots att den inte uppfyller vill- koren i beslutet om överföring.

4 § De villkor som ska gälla för en återföring ska framgå av beslutet om överföring. Det beslutet ska även innehålla uppgift om under vilken tid återföring får ske.

5 § Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala tillbaka ersättningen om en återföring sker.

Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som förs tillbaka.

Rätt till tillgångar, rättigheter och förpliktelser som överförs

6 § Vid en överföring förlorar ägarna till företaget under resolution och dess borgenärer rätten till de överförda tillgångarna, rättig- heterna och förpliktelserna.

7 § Skyldigheter eller ansvarsförbindelser hänförliga till de till- gångar, rättigheter eller förpliktelser som överförs ska inte gälla

Författningsförslag SOU 2014:52

mot förvärvaren om detta särskilt beslutas av resolutions- myndigheten.

Det som sägs i första stycket gäller inte beträffande sådana säkerhetsrätter som avses i 24 kap. 4 §.

Ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag utgör inte en sådan skyldighet eller ansvarsförbindelse som avses i första stycket.

Förvärvarens rättsliga ställning efter en överföring

8 § Vid en överföring övertas de rättigheter och förpliktelser som omfattas av försäljningen av förvärvaren. Förvärvaren ska ersätta företaget under resolution som part i de avtal som berörs.

Samarbetsskyldighet

9 § Resolutionsmyndigheten får förelägga företaget under resolution och förvärvaren att bistå varandra med särskilt angivna informa- tions- och understödsåtgärder.

Villkor, försäljningsprocess och ersättning

10 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid bedöm- ningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som gjorts enligt 7 kap. 1 § beaktas.

11 § När försäljningsverktyget används ska resolutionsmyndig- heten till försäljning på marknaden bjuda ut äganderättsinstrument som getts ut av företaget under resolution eller dess tillgångar, rättigheter eller förpliktelser.

Ett erbjudande om försäljning enligt första stycket ska

1.vara öppet för insyn,

2.ge en rättvisande bild av företaget under resolution och dess tillgångar, rättigheter och förpliktelser, samt av äganderätts- instrument som har getts ut av företaget,

3.inte på ett otillbörligt sätt gynna eller missgynna potentiella köpare,

4.inte ge upphov till intressekonflikter,

5.beakta behovet av att uppnå en snabb resolution, och

SOU 2014:52

Författningsförslag

6. sträva efter att maximera försäljningspriset.

12 § Resolutionsmyndigheten får använda försäljningsverktyget utan att iaktta kravet i 11 § första stycket om ett sådant erbjudande förhindrar eller försvårar uppnåendet av resolutionsändamålen.

Det som anges i första stycket ska tillämpas på motsvarande sätt beträffande de enskilda krav som anges i 11 § andra stycket.

13 § Den ersättning som ska betalas av en förvärvare vid en över- föring ska tillfalla

1.företaget under resolution, om överföringen avser tillgångar, rättigheter eller förpliktelser i företaget, och

2.den ursprungliga innehavaren av äganderättsinstrument som har getts ut av företaget under resolution, om överföringen avser sådana instrument.

Från den ersättning som avses i första stycket får resolutions- myndigheten, för sin egen eller för resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader som har uppstått i samband med använd- ning av försäljningsverktyget.

Prövning av ägares lämplighet

14 § Om försäljningsverktyget används för att överföra aktier i sådan omfattning att förvärvet kräver tillstånd enligt 14 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 24 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska Finansinspektionen handlägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

Särskilt om tillståndsprövning

15 § Om en överföring kräver tillstånd för bank- och finansierings- rörelse eller värdepappersrörelse ska Finansinspektionen handlägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

Första stycket ska tillämpas på motsvarande sätt om en över- föring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Författningsförslag

SOU 2014:52

19 kap. Broinstitutsverktyget

Definition och tillämpningsområde

1 § Med broinstitutsverktyget avses en sådan överföring som anges i 2 § till ett broinstitut.

Resolutionsmyndigheten får endast använda broinstituts- verktyget för att uppnå det resolutionsändamål som anges i 8 kap. 1 § 1.

Generellt om överföring

2 § Resolutionsmyndigheten får använda broinstitutsverktyget för att överföra

1.tillgångar, rättigheter eller förpliktelser i ett eller flera företag under resolution från det eller de företagen, eller

2.äganderättsinstrument som har getts ut av ett företag under resolution från innehavaren av ett sådant instrument.

Återföring

3 § Resolutionsmyndigheten får efter en överföring föra tillbaka

1.tillgångar, rättigheter eller förpliktelser till företaget under resolution, eller

2.äganderättsinstrument som har getts ut av företaget under resolution till den ursprungliga innehavaren.

En återföring enligt första stycket får ske om

1.möjligheten att göra en återföring framgår av beslutet om överföring, eller

2.överföringen har genomförts trots att den inte uppfyller villkoren i beslutet om överföring.

4 § De villkor som ska gälla för en återföring ska framgå av beslutet om överföring. Det beslutet ska även innehålla uppgift om under vilken tid återföring får ske.

5 § Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala tillbaka ersättningen om en återföring sker.

Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som förs tillbaka.

SOU 2014:52

Författningsförslag

6 § När resolutionsmyndigheten beslutar om en överföring ska myndigheten se till att de skulder som överförs till broinstitutet inte överstiger värdet av de tillgångar som samtidigt överförs från företaget under resolution eller som tillförs från någon annan.

Rätt till tillgångar, rättigheter och förpliktelser som överförs

7 § Vid en överföring förlorar ägare till företaget under resolution och dess borgenärer rätten till de överförda tillgångarna, rättig- heterna och förpliktelserna.

8 § Skyldigheter eller ansvarsförbindelser hänförliga till de till- gångar, rättigheter eller förpliktelser som överförs ska inte gälla mot broinstitutet om detta särskilt beslutas av resolutions- myndigheten.

Det som sägs i första stycket gäller inte beträffande sådana säkerhetsrätter som avses i 24 kap. 4 §.

Ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag utgör inte en sådan skyldighet eller ansvarsförbindelse som avses i första stycket.

Broinstitutets rättsliga ställning efter en överföring

9 § Vid en överföring ska de rättigheter och förpliktelser som omfattas av överföringen övertas av broinstitutet. Broinstitutet ska ersätta företaget under resolution som part i de avtal som berörs.

Samarbetsskyldighet

10 § Resolutionsmyndigheten får förelägga företaget under resolution och broinstitutet att bistå varandra med särskilt angivna informations- och understödsåtgärder.

Författningsförslag

SOU 2014:52

Villkor och ersättning

11 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid bedöm- ningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som gjorts enligt 7 kap. 1 § beaktas.

12 § Den ersättning som ska betalas av ett broinstitut vid en över- föring ska tillfalla

1.företaget under resolution, om överföringen avser tillgångar, rättigheter eller förpliktelser i företaget, och

2.den ursprungliga innehavaren av de äganderättsinstrument som har getts ut av företaget under resolution, om överföringen avser sådana instrument.

Från den ersättning som avses i första stycket får resolutions- myndigheten, för sin egen eller för resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader som uppstått i samband med användning av broinstitutsverktyget.

13 § En försäljning av ett broinstitut eller dess tillgångar, rättig- heter eller förpliktelser ska ske på affärsmässiga villkor.

Det som anges i 12 § andra stycket ska tillämpas på motsvarande sätt vid en sådan försäljning som avses i första stycket.

Tillstånd

14 § Finansinspektionen får ge ett broinstitut tillstånd att bedriva bank- och finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse utan att broinstitutet uppfyller samtliga de krav som gäller för att få bedriva sådan verksamhet.

Ett tillstånd enligt första stycket gäller under den tid som bestäms av Finansinspektionen.

15 § Det som sägs i 14 § gäller endast om resolutionsmyndigheten har

1.bedömt att ett sådant tillstånd krävs för att uppnå resolutions- ändamålen, och

2.lämnat in en begäran till Finansinspektionen om att ett beslut enligt 14 § ska fattas.

SOU 2014:52

Författningsförslag

16 § Om en överföring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska Finansinspektionen handlägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

Definition av broinstitut

17 § Med ett broinstitut avses ett aktiebolag som

1.ägs helt eller delvis av staten,

2.har bildats för att ta emot tillgångar, rättigheter eller för- pliktelser från ett eller flera företag under resolution eller ägande- rättsinstrument som har getts ut av ett företag under resolution från innehavaren av ett sådant instrument, och

3.avser att fortsätta utföra funktioner eller erbjuda tjänster som har utförts eller erbjudits av företaget under resolution, vare sig det sker direkt eller indirekt genom ett dotterföretag.

Det som anges i första stycket 2 och 3 ska framgå av bro- institutets bolagsordning.

Resolutionsmyndighetens kontroll

18 § Resolutionsmyndigheten ska företräda aktierna vid bolags- stämman i broinstitutet.

Verksamheten i ett broinstitut

19 § Ledningen i ett broinstitut ska se till att verksamheten bedrivs i syfte att uppnå resolutionsändamålen.

20 § Ledningen i ett broinstitut ska sträva efter att sälja de till- gångar, rättigheter och förpliktelser som överförts till broinstitutet.

En försäljning enligt första stycket ska ske vid lämplig tidpunkt, dock senast vid den tidpunkt som anges i 23 § första stycket 3 och 24 §.

Författningsförslag

SOU 2014:52

Styrning av ett broinstitut

21 § Resolutionsmyndigheten får besluta att sälja tillgångar, rättig- heter, förpliktelser eller äganderättsinstrument som överförts till ett broinstitut.

22 § Resolutionsmyndigheten ska

1.godkänna den verkställande direktören i broinstitutet,

2.fastställa arbetsordningen för styrelsens arbete i enlighet med vad som anges i 8 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551), samt

3.godkänna broinstitutets strategiska mål och riskstrategi.

Upphörande av verksamheten i ett broinstitut

23 § Resolutionsmyndigheten ska besluta om avveckling av ett broinstitut eller om försäljning av ett broinstituts aktier om

1.broinstitutet inte längre uppfyller villkoren i 17 §,

2.en väsentlig del av broinstitutets tillgångar, rättigheter och förpliktelser säljs, eller

3.det har gått två år, eller den längre tid som följer av 24 §, från dagen för den sista överföringen

Om tillgångar, rättigheter eller förpliktelser har överförts till ett broinstitut från flera företag under resolution ska avveckling enligt första stycket 2 och 3 ske genom att de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som hänförs till respektive företag under resolution säljs eller avvecklas.

24 § Den tid som anges i 23 § första stycket 3 får förlängas av resolutionsmyndigheten med en eller flera ettårsperioder om

1.det är sannolikt att en förlängning leder till att någon av de omständigheter som anges i 23 § första stycket 1 eller 2 inträffar,

2.det är sannolikt att en förlängning leder till att broinstitutet fusioneras med ett annat företag, eller

3.en förlängning är nödvändig för att säkerställa att resolutions- ändamålen uppnås.

Ett beslut av resolutionsmyndigheten om förlängning enligt första stycket får endast meddelas om det framgår att det med hän- syn till marknadsförhållandena och övriga omständigheter är motiverat.

100

SOU 2014:52

Författningsförslag

25 § Vid en försäljning av broinstitutet eller dess tillgångar, rättig- heter eller förpliktelser ska broinstitutet eller dess tillgångar, rättig- heter eller förpliktelser bjudas ut till försäljning på ett sätt som är öppet för insyn.

Försäljningsprocessen ska

1. ge en rättvisande bild av broinstitutet och dess tillgångar, rättigheter och förpliktelser, samt

2. inte på ett otillbörligt sätt gynna eller missgynna någon potentiell köpare.

20 kap. Avskiljandeverktyget

Definition av avskiljandeverktyget

1 § Med avskiljandeverktyget avses en sådan överföring som anges i 3 § från ett företag under resolution eller ett broinstitut till ett tillgångsförvaltningsbolag.

Villkor för att få använda avskiljandeverktyget

2 § Avskiljandeverktyget får användas om

1.förhållandena på marknaden för de tillgångar som överförs är sådana att en omedelbar avyttring av tillgångarna skulle få negativa effekter på någon finansiell marknad,

2.en överföring är nödvändig för att verksamheten i ett företag under resolution eller ett broinstitut ska fungera tillfredsställande, eller

3.överföringen är nödvändig för att maximera intäkterna från avvecklingen av ett företag under resolution.

Avskiljandeverktyget får endast användas i förening med ett annat resolutionsverktyg.

Generellt om överföring

3 § Resolutionsmyndigheten får använda avskiljandeverktyget för att överföra tillgångar, rättigheter eller förpliktelser i ett eller flera företag under resolution eller broinstitut till ett tillgångsförvalt- ningsbolag.

101

Författningsförslag

SOU 2014:52

Återföring

4 § Resolutionsmyndigheten får efter en överföring föra tillbaka tillgångar, rättigheter eller förpliktelser till företaget under resolution eller broinstitutet.

En återföring enligt första stycket får ske om

1.möjligheten att göra en återföring framgår av beslutet om överföring, eller

2.överföringen har genomförts trots att den inte uppfyller de villkor som anges i beslutet om överföring.

5 § De villkor som ska gälla för en återföring ska framgå av beslutet om överföring. Det beslutet ska även innehålla uppgift om under vilken tid återföring får ske.

6 § Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala tillbaka ersättningen om en återföring ska ske.

Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som förs tillbaka.

Rätt till de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som överförs

7 § Vid en överföring förlorar ägarna till företaget under resolution eller broinstitutet och dess borgenärer rätten till de överförda till- gångarna, rättigheterna och förpliktelserna.

8 § Skyldigheter eller ansvarsförbindelser hänförliga till de till- gångar, rättigheter eller förpliktelser som överförs ska inte gälla mot tillgångsförvaltningsbolaget om detta särskilt beslutas av resolutionsmyndigheten.

Det som sägs i första stycket gäller inte beträffande sådana säker- hetsrätter som avses i 24 kap. 4 §.

Ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag utgör inte en sådan skyldighet eller ansvarsförbindelse som avses i första stycket.

102

SOU 2014:52

Författningsförslag

Tillgångsförvaltningsbolagets rättsliga ställning efter en överföring

9 § Vid en överföring ska de rättigheter och förpliktelser som omfattas av överföringen övertas av tillgångsförvaltningsbolaget. Tillgångsförvaltningsbolaget ska ersätta företaget under resolution eller broinstitutet som part i de avtal som berörs.

Samarbetsskyldighet

10 § Resolutionsmyndigheten får förelägga företaget under reso- lution eller broinstitutet och tillgångsförvaltningsbolaget att bistå varandra med särskilt angivna informations- och understöds- åtgärder.

Villkor och ersättning

11 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid bedöm- ningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som gjorts enligt 7 kap. 1 § beaktas.

12 § Den ersättning som betalas av ett tillgångsförvaltningsbolag vid en överföring ska tillfalla det företag under resolution eller det broinstitut från vilket överföringen skedde.

Definition av tillgångsförvaltningsbolag

13 § Med ett tillgångsförvaltningsbolag avses ett aktiebolag som

1.ägs helt eller delvis av staten,

2.har bildats för att ta emot tillgångar, rättigheter eller för- pliktelser från ett eller flera företag under resolution eller bro- institut, och

3.avser att förvalta de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som överförts till det i syfte att maximera dessas värden vid en framtida försäljning eller avveckling.

103

Författningsförslag

SOU 2014:52

Resolutionsmyndighetens kontroll

14 § Resolutionsmyndigheten ska företräda aktierna vid bolags- stämman i tillgångsförvaltningsbolaget.

Styrning av tillgångsförvaltningsbolaget

15 § Resolutionsmyndigheten ska

1.godkänna den verkställande direktören i tillgångsförvaltnings- bolaget,

2.fastställa arbetsordningen för styrelsens arbete i enlighet med vad som anges i 8 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551), samt

3.godkänna tillgångsförvaltningsbolagets strategiska mål och riskstrategi.

21 kap. Kompletterande åtgärder vid överföring

1 § Om verksamhet har överförts enligt 18 kap. 2 §, 19 kap. 2 § eller 20 kap. 3 § får resolutionsmyndigheten besluta att företaget under resolution ska tillhandahålla mottagaren de tjänster eller resurser som är nödvändiga för att mottagaren ska kunna driva den överförda verksamheten effektivt. Finansiellt stöd utgör inte sådana tjänster eller resurser.

Ett sådant beslut som avses i första stycket får också riktas mot företag som ingår i samma koncern som företaget under resolution.

2 § Det som sägs i 1 § gäller även om det företag som ska tillhanda- hålla tjänsterna eller resurserna har försatts i konkurs eller gått i likvidation.

3 § De tjänster eller resurser som avses i 1 § ska tillhandahållas på samma villkor som gäller enligt ett avtal om sådana tjänster eller resurser som företaget under resolution ingått innan det försattes i resolution.

Om det inte finns något sådant avtal som avses i första stycket ska tjänsterna eller resurserna tillhandahållas på skäliga villkor.

4 § Resolutionsmyndigheten får på ansökan av en resolutions- myndighet etablerad i ett annat land inom EES förklara att ett

104

SOU 2014:52

Författningsförslag

beslut enligt nationell lagstiftning som genomför artikel 65 i resolutionsdirektivet ska gälla i Sverige.

5 § Om tillgångar som finns i tredjeland eller aktier eller andra äganderättsinstrument, rättigheter eller skyldigheter som lyder under rätten i tredjeland överförs till en mottagare, får resolutions- myndigheten begära att mottagaren vidtar åtgärder för att se till att överföringen eller någon annan resolutionsåtgärd som har beslutats får verkan.

Resolutionsmyndigheten får förelägga den som inte vidtar åtgärder enligt första stycket att göra det.

Mottagaren har rätt till skälig ersättning för kostnader för arbete och utlägg som uppkommit.

22 kap. Skuldnedskrivningsverktyget

Definition av skuldnedskrivningsverktyget

1 § Med skuldnedskrivningsverktyget avses

1.nedskrivning av det i resolution försatta företagets skulder,

eller

2.konvertering av det i resolution försatta företagets skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument i det företaget eller ett berört moderföretag, ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltnings- bolag.

2 § Följande skulder får skrivas ned eller konverteras genom skuld- nedskrivningsverktyget

1.relevanta kapitalinstrument, och

2.kvalificerade skulder.

3 § Resolutionsmyndigheten får använda skuldnedskrivnings- verktyget för att

1.kapitalisera ett företag under resolution i kombination med en omstrukturering av företaget, om det finns rimliga utsikter att det kommer att återge företaget dess långsiktiga livskraft,

2.konvertera skulder som överförs till ett broinstitut till aktier eller andra äganderättsinstrument eller minska skuldernas kapital- belopp, i syfte att tillhandahålla kapital till broinstitutet, eller

105

Författningsförslag

SOU 2014:52

3. inom ramen för försäljningsverktyget eller avskiljande- verktyget, konverterera skulder till aktier eller andra äganderätts- instrument eller minska skuldernas kapitalbelopp.

Ombildning av en sparbank

4 § För att använda skuldnedskrivningsverktyget enligt 3 § 1 i får resolutionsmyndigheten besluta att en sparbank ska ombildas till aktiebolag.

Ombildningen ska genomföras genom att sparbankens rörelse överlåts till ett bankaktiebolag. Dessa aktier ska utan ersättning överlämnas till en stiftelse, som har bildats av en eller flera spar- banker och vars huvudsakliga ändamål är att främja sparsamhet i Sverige på det sätt som framgår närmare av stiftelseförordnandet.

Omstruktureringsplaner

5 § När skuldnedskrivningsverktyget används enligt 3 § 1 ska företaget upprätta en omstruktureringsplan. Den ska beskriva de åtgärder som ska vidtas för att återge företaget dess långsiktiga livskraft.

6 § Planen ska upprättas av företagets styrelse. Resolutions- myndigheten får ge en eller flera personer i uppdrag att upprätta planen i stället för styrelsen.

7 § Omstruktureringsplanen ska läggas fram för resolutions- myndigheten inom en månad från beslutet att använda skuld- nedskrivningsverktyget.

I undantagsfall, och om det behövs för att uppnå resolutions- ändamålen, får resolutionsmyndigheten förlänga tiden med en månad.

Om omstruktureringsplanen för verksamheten ska anmälas enligt unionens regler om statligt stöd, får resolutionsmyndigheten i stället förlänga tiden med högst en månad eller fram till den tidsfrist som följer av unionens regler om statligt stöd, beroende på vad som inträffar först.

106

SOU 2014:52

Författningsförslag

8 § Inom en månad från det att resolutionsmyndigheten har fått del av omstruktureringsplanen ska den, efter samråd med Finansinspektionen, besluta att

1.godkänna planen,

2.ge företaget tillfälle att ändra planen, eller

3.det inte finns några utsikter att godkänna planen.

9 § Omstruktureringsplanen ska godkännas om den innehåller åtgärder som bedöms återge företaget dess långsiktiga livskraft.

10 § Om omstruktureringsplanen ska ändras ska den ändrade planen ges in inom två veckor. Resolutionsmyndigheten ska där- efter på nytt fatta beslut enligt 8 §. Ett sådant beslut ska fattas inom en vecka.

11 § Styrelsen eller den eller de personer som utsetts av resolutions- myndigheten, ska genomföra omstruktureringsplanen i enlighet med vad som överenskommits med resolutionsmyndigheten och Finansinspektionen. Den ska sända in en rapport till resolutions- myndigheten minst var sjätte månad. Av rapporten ska det framgå vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av planen.

12 § Resolutionsmyndigheten ska, efter samråd med Finansinspektionen, besluta att företagets styrelse eller den eller de personer som utsetts av resolutionsmyndigheten, ska ändra omstruktureringsplanen. Resolutionsmyndigheten får fatta ett sådant beslut, om den bedömer att genomförandet av den befintliga planen inte kommer att återge företaget dess livskraft. Resolutionsmyndigheten ska fatta beslut om ändringen enligt 8– 10 §§.

Omstrukturering av flera koncernföretag

13 § Om skuldnedskrivningsverktyget, eller motsvarande verktyg i ett land inom EES, ska användas för att rekonstruera två eller flera företag i samma koncern, ska inte vart och ett av dessa företag upprätta en omstruktureringsplan. I stället ska moderinstitutet inom EES upprätta en plan för samtliga företag inom koncernen.

Planen ska ges in till den samordnande resolutionsmyndigheten.

107

Författningsförslag

SOU 2014:52

Om resolutionsmyndigheten är samordnande resolutions- myndighet, gäller 5–12 §§ för den plan som upprättats av moder- institutet inom EES.

Utformningen av nedskrivning och konvertering

Det totala belopp som ska skrivas ned eller konverteras

14 § Innan resolutionsmyndigheten använder skuldnedskrivnings- verktyget ska den på basis av en värdering enligt 7 kap. 1 § fastställa det totala belopp med vilket skulderna måste

1.skrivas ned för att värdet av företaget under resolution ska bli lika med noll, och

2.konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument så att företaget under resolution, eller ett broinstitut, uppnår en kärn- primärkapitalrelation som

a. gör det möjligt för företaget att under minst ett års tid upp- fylla villkoren för sitt tillstånd, och

b. ger ett tillräckligt marknadsförtroende för företaget.

För ett broinstitut ska hänsyn tas till eventuella bidrag från resolutionsreserven enligt 28 kap. 1 § vid bedömningen av kärn- primärkapitalrelationen.

15 § För ett tillgångsförvaltningsbolag ska det belopp med vilket skulderna behöver minskas fastställas med hänsyn till en försiktig uppskattning av tillgångsförvaltningsbolagets kapitalbehov.

Ordningsföljden

16 § För att uppnå totalbeloppet enligt 14 §, ska resolutions- myndigheten vidta en eller flera av följande åtgärder.

1.Först ska någon av de åtgärder som anges i 17 kap. vidtas beträffande aktier eller andelar i företaget under resolution.

2.Därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning

a. övriga primärkapitalinstrument, b. supplementärkapitalinstrument.

108

SOU 2014:52

Författningsförslag

3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är tillräckliga, ska de kvali- ficerade skulderna skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument enligt förmånsrättsordningen.

17 § För att skriva ned eller konvertera skulder får resolutions- myndigheten besluta att:

1.skuldernas kapitalbelopp ska skrivas ned permanent,

2.skuldinstrument som utfärdats av företaget under resolution, ska dras in, eller

3.skulder i ett företag under resolution ska konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument i det företaget, i det berörda moderföretaget, eller i ett broinstitut eller ett tillgångs- förvaltningsbolag till vilket tillgångar, rättigheter eller skulder som hör till företaget överförs.

Skulder som är säkerställda får inte dras in.

18 § Innan resolutionsmyndigheten skriver ned eller konverterar en skuld som hänför till ett derivat ska derivatavtalet avslutas enligt 15 kap. 5 §.

19 § Resolutionsmyndigheten får förelägga ett företag under resolution eller ett berört moderföretag att ge ut nya aktier eller andra äganderättsinstrument.

Konverteringskurs

20 § Den konverteringskurs som används när skulder konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument, ska ge borgenärna kompensation för den minskning av borgenärens fordran som kon- verteringen innebär. Konverteringskursen bör om det är möjligt bestämmas så att den motsvarar det fulla värdet av borgenärens fordran enligt värderingen. Den ska minst motsvara det fulla värdet av det belopp som borgenären skulle erhållit vid en konkurs eller likvidation.

21 § Om det behövs för att uppnå resolutionsändamålen och principen om att ingen borgenär ska få ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller likvidation, får resolutionsmyndigheten besluta att olika konverteringskurser ska gälla för borgenärer med olika prioritet enligt förmånsrättsordningen. Ett sådant beslut ska

109

Författningsförslag

SOU 2014:52

innebära att konverteringskursen är lägre för efterställda skulder än för övriga skulder.

Övrigt

22 § De beslut som resolutionsmyndigheten fattar enligt 16–21 §§ är bindande för företaget under resolution och för berörda ägare och borgenärer. En borgenär förlorar dock inte sin rätt mot en borgensman eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen.

En av resolutionsmyndigheten beslutad kapitalökning är fast- ställd när den har registrerats i aktiebolagsregistret, förenings- registret eller bankregistret.

Ägar- och tillståndsprövning

23 § Om skuldnedskrivningsverktyget används för att konvertera skulder i sådan omfattning att det leder till ett förvärv som kräver tillstånd enligt 14 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 24 kap. 1 § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden ska Finansinspektionen handlägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

24 § Om en konvertering av skulder leder till ett förvärv som kräver tillstånd för bank- och finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse ska Finansinspektionen handlägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

Första stycket ska tillämpas på motsvarande sätt om en konvertering innebär att tillstånd krävs enligt 7 kap. 12 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Kompletterande åtgärder

25 § För att genomföra en nedskrivning eller konvertering får resolutionsmyndigheten

1. besluta om ändring av alla relevanta register,

110

SOU 2014:52

Författningsförslag

2. förelägga ett företag under resolution att det ska ansöka om att uppta aktier, andra äganderättsinstrument eller skuldinstrument till handel på en reglerad marknad.

För skuldinstrument som före en nedskrivning har varit upp- tagna till handel på en reglerad marknad gäller inte kravet på utfärdande av prospekt enligt 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument vid en ansökan om upptagande till handel.

Undantag från nedskrivning eller konvertering

Förutsättningar för undantag

26 § Resolutionsmyndigheten får helt eller delvis undanta kvali- ficerade skulder från nedskrivning eller konvertering, om

1.det inte är möjligt att skriva ned eller konvertera den kvali- ficerade skulden inom rimlig tid,

2.undantaget är nödvändigt och proportionellt för att företaget under resolution eller någon som har övertagit verksamheten från företaget ska kunna upprätthålla kritisk verksamhet eller affärs- verksamhet som är viktig för företagets intjäning eller lönsamhet,

3.undantaget är nödvändigt och proportionellt för att undvika omfattande spridning av negativa effekter som leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet, eller

4.nedskrivningen eller konverteringen skulle leda till värde- förstörelse, som innebär att förlusterna för andra borgenärer blir högre än om skulderna undantas.

27 § Inför ett beslut om undantag för kvalificerade skulder enligt 26 § ska resolutionsmyndigheten beakta

1.principen att förluster i första hand ska drabba ägare och där- efter borgenärerna i företaget under resolution i prioritetsordning,

2.vilken förlustabsorberingskapacitet som företaget under resolution har kvar, om skulderna undantas, och

3.behovet av att behålla tillräckliga resurser för finansiering av resolution.

111

Författningsförslag

SOU 2014:52

Omfördelning av bördan

28 § Resolutionsmyndigheten får besluta att skulder som inte undantagits från nedskrivning eller konvertering, ska skrivas ned eller konverteras för att täcka de förluster som skulle ha burits av de undantagna skulderna. Det får dock inte innebära att det eko- nomiska utfallet för borgenärerna blir sämre än vad det hade blivit vid konkurs eller likvidation.

Bidrag från resolutionsreserven och alternativa finansieringskällor

29 § Om resolutionsmyndigheten beslutar att undanta kvalificerade skulder, får den använda medel från resolutionsreserven eller alternativa finansieringskällor enligt vad som anges i 28 kap. 1 och 7 §§, om det behövs för att absorbera förluster i eller ge kapital- tillskott till företaget. Det får dock bara göras om innehavare av aktier eller andra äganderättsinstrument, innehavare av relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder, genom nedskrivning, konvertering eller på annat sätt har absorberat förluster i eller bidragit till kapitaliseringen av företaget med ett belopp som minst motsvarar

1.8 procent av totala skulder och eget kapital i företaget under resolution baserat på värderingen enligt 7 kap. 1 §, eller

2.20 procent av det berörda företagets riskvägda tillgångar, baserat på värderingen enligt 7 kap. 1 §.

Alternativet i första stycket 2 får bara användas, om

1.resolutionsreserven har tillgång till ett belopp som anskaffats genom förhandsbidrag enligt 28 kap. 15 och 16 §§ motsvarande minst 3 procent av de totala garanterade insättningarna, och

2.det berörda institutets konsoliderade tillgångar är mindre än motsvarande 900 miljarder euro.

30 § De medel som resolutionsmyndigheten skjuter till får inte överstiga något av följande belopp:

1.Det belopp med vilket de undantagna skulderna skulle ha skrivits ned eller konverterats om inte något undantag hade gjorts.

2.Det belopp som framgår av 14 §.

31 § Resolutionsmyndigheten får besluta att resolutionsreserven ska bidra med upp till 5 procent av företagets skulder och eget

112

SOU 2014:52

Författningsförslag

kapital, baserat på värderingen enligt 7 kap. 1 §. Bidraget får finansieras genom:

1.medel som har tillförts resolutionsreserven genom förhands- bidrag enligt 28 kap. 15 och 16 §§,

2.belopp som får tas ut genom efterhandsbidrag enligt 28 kap. 18 § under tre år, och

3.upplåning enligt 28 kap. 7 §, om de belopp som anges i 1 och 2 inte är tillräckliga.

32 § Resolutionsmyndigheten får i undantagsfall besluta om ett bidrag som överstiger 5 procent av företagets skulder och eget kapital baserat på värderingen enligt 7 kap. 1 §. Ett sådant beslut får fattas bara om alla kvalificerade skulder utom de kvalificerade insättningarna, har skrivits ned eller konverterats helt.

Den del av bidraget som överstiger 5 procent av företagets skulder och eget kapital får finansieras genom

1.medel som har tillförts resolutionsreserven genom förhands- bidrag enligt 28 kap. 15 och 16 §§, och

2.upplåning enligt 28 kap. 7 §.

Underrättelse till kommissionen

33 § Innan resolutionsmyndigheten beslutar om att undanta kvalifi- cerade skulder ska den underrätta kommissionen. Om beslutet innebär att bidraget enligt 31 eller 32 § behöver lämnas, får beslutet inte genomföras, om kommissionen inom 24 timmar från mot- tagandet av en sådan underrättelse förbjuder det eller kräver att det ändras. Resolutionsmyndigheten får komma överens med kom- missionen om en längre tidsfrist än 24 timmar.

Detta gäller vid sidan om EUF-fördragets bestämmelser om statligt stöd.

23 kap. De statliga stabiliseringsverktygen

1 § Med de statliga stabiliseringsverktygen avses annat statligt stöd än medel ur resolutionsreserven och som ges av regeringen för att

1. delta i kapitaliseringen av ett företag genom att tillhandahålla medel i utbyte mot kärnprimärkapitalinstrument, övriga primär-

113

Författningsförslag

SOU 2014:52

kapitalinstrument eller supplementärkapitalinstrument, i enlighet med kraven i tillsynsförordningen (verktyget för kapitalstöd), eller 2. tillfälligt ta över ägandet av ett företag under resolution genom att göra en eller flera överföringar av aktier till staten, eller

ett av staten helägt bolag (verktyget för tillfälligt offentligt ägande).

2 § I en mycket exceptionell situation med en systemkris får regeringen besluta att använda de statliga stabiliseringsverktygen för att uppnå resolutionsändamålen, om:

1.Företaget är försatt i resolution.

2.Innehavare av aktier eller andra äganderättsinstrument eller borgenärer genom nedskrivning, konvertering eller på annat sätt bidragit till förlustabsorberingen i, eller kapitaliseringen av, före- taget med ett belopp som minst motsvarar 8 procent av företagets totala skulder och eget kapital.

3.Stödet är godkänt i förväg och slutgiltigt enligt reglerna om statligt stöd.

4.Regeringen, efter samråd med resolutionsmyndigheten, Finansinspektionen och Riksbanken, har fastställt att

a) användningen av något annat resolutionsverktyg inte skulle vara tillräckligt för att motverka en allvarlig störning i det finansi- ella systemet,

b) att andra resolutionsåtgärder inte skulle vara tillräckliga för att skydda det allmännas intresse efter det att företaget beviljats extraordinärt likviditetsstöd från Riksbanken, eller

c) när det gäller verktyget för tillfälligt offentligt ägande, att andra resolutionssåtgärder inte skulle vara tillräckliga för att skydda det allmännas intresse efter det att regeringen har använt verktyget för kapitalstöd.

3 § Regeringen ska, i den utsträckning som dess aktieinnehav tillåter det, se till att företaget förvaltas på marknadsmässiga och professionella grunder.

4 § Regeringen ska se till att dess aktieinnehav överförs till den privata sektorn så snart som de marknadsmässiga och finansiella omständigheterna gör det möjligt.

114

SOU 2014:52

Författningsförslag

24 kap. Skydd för motparter

Definitioner

1 § I detta kapitel avses med

1.arrangemang om strukturerad finansiering: avtal eller annat arrangemang som omfattar

a) finansiella instrument som ger innehavaren av instrumentet säkerhet i en viss avskild underliggande säkerhetsmassa, eller

b) sådana finansiella instrument som används i syfte att säkra tillgångar som ingår i säkerhetsmassan och som är säkrade på ett sätt som motsvarar det som gäller för säkerställda obligationer,

2.arrangemang om säkerheter: avtal eller annat arrangemang som medför panträtt eller annan säkerhetsrätt i sådan egendom som överförs, oavsett om säkerhetsrätten gäller

a) i viss egendom, eller

b) avser en andel i den överförda förmögenhetsmassan eller bestäms på annat likartat sätt,

3.arrangemang om säkerhetsöverlåtelser: avtal eller annat arrange- mang (inklusive återköpsavtal) enligt vilket en äganderätt till, eller en rätt att förfoga över, en finansiell tillgång överförs, för att säker- ställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av vissa förpliktelser på villkor att äganderätten återgår om dessa förpliktelser fullgörs,

4.kvittningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang som innebär att två eller flera ömsesidiga fordringar eller förpliktelser som ett företag under resolution och en motpart har kan kvittas mot varandra,

5.nettningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang som innebär att ett antal fordringar eller förpliktelser kan omvandlas till en enda nettofordran eller nettoförpliktelse, inklusive slutavräk- ningsklausuler, och

6.partiell överföring: överföring av vissa, men inte alla, till- gångar, rättigheter eller förpliktelser i ett företag under resolution.

Allmänna bestämmelser

2	§ Bestämmelserna i 3–7 §§ ska tillämpas när resolutions-
myndigheten
	1. beslutar om en partiell överföring enligt 18 kap. 2 §, 19 kap.
2	§ eller 20 kap. 3 §, eller
	2. utövar de befogenheter som anges i 15 kap. 4 §.
	115

Författningsförslag

SOU 2014:52

Det som sägs i första stycket gäller på motsvarande sätt beträff- ande partiella överföringar som sker från ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltningsbolag till en annan mottagare om överföringen sker genom användning av ett resolutionsverktyg. Vad som sägs om företag under resolution i 3–7 §§ ska då avse broinstitut eller tillgångsförvaltningsbolag.

Skydd för säkerhetsöverlåtelser, kvittning och nettning

3 § Om resolutionsmyndigheten beslutar om en sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, får myndigheten inte överföra tillgångar, rättigheter eller förpliktelser som följer av ett arrangemang som anges i 1 § 3, 4 eller 5 om det innebär att en motpart till företaget under resolution inte får

1.kvitta en fordran som företaget under resolution har på mot- parten, eller en förpliktelse som företaget under resolution ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget under resolution, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget under resolution,

2.omvandla en fordran som motparten har på företaget under resolution, eller en förpliktelse som företaget under resolution ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en netto- förpliktelse, eller

3.tillämpa en slutavräkningsklausul.

Resolutionsmyndigheten får inte utöva de befogenheter som anges i 15 kap. 4 § beträffande sådana arrangemang som avses i 1 § 3, 4 eller 5 om det innebär att de rättigheter eller förpliktelser som följer av arrangemanget upphävs eller ändras.

Skydd för säkerheter

4 § Om resolutionsmyndigheten beslutar om en sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket får den inte beträffande sådana arrangemang som avses i 1 § 2 överföra

1.en tillgång som utgör säkerhet för en viss förpliktelse om inte den förpliktelsen och säkerhetsrätten också överförs,

2.en förpliktelse för vilken säkerhet har ställts om inte säker- hetsrätten också överförs, eller

116

SOU 2014:52

Författningsförslag

3. en säkerhetsrätt om inte förpliktelsen för vilken säkerhet har ställts också överförs.

Resolutionsmyndigheten får inte utöva de befogenheter som anges i 15 kap. 4 § beträffande ett arrangemang som avses i 1 § 2 om det får till följd att säkerheten upphör.

Skydd för strukturerad finansiering

5 § Om resolutionsmyndigheten beslutar om en sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket ska samtliga tillgångar, rättigheter och förpliktelser som följer av ett arrange- mang som avses i 1 § 1 överföras samtidigt.

Resolutionsmyndigheten får inte utöva de befogenheter som anges i 15 kap. 4 § beträffande ett arrangemang som avses i 1 § 1 om det får till följd att de tillgångar, rättigheter eller förpliktelser som omfattas av arrangemanget påverkas.

Undantag från skyddsreglerna

6 § Om det är nödvändigt för att säkerställa att de garanterade insättningarna är tillgängliga för insättarna, får resolutionsmyndig- heten utan hinder av bestämmelserna i 3–5 §§,

1.överföra garanterade insättningar som omfattas av ett arrange- mang som avses i 1 § 1–5 utan att samtidigt överföra andra till- gångar, rättigheter eller förpliktelser som omfattas av samma arrangemang,

2.överföra tillgångar, rättigheter eller förpliktelser som omfattas av ett arrangemang som anges i 1 § 1–5 utan att samtidigt överföra garanterade insättningar som omfattas av samma arrangemang, och

3.upphäva eller ändra villkor som rör sådana tillgångar, rättig- heter eller förpliktelser.

Skydd för anmälda avvecklingssystem

7 § En sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, eller utövandet av en sådan befogenhet som anges i 15 kap. 4 §, får endast ske om det inte påverkar användningen av ett anmält avvecklingssystem eller de regler som gäller för sådana system.

117

Författningsförslag

SOU 2014:52

Ersättning vid sämre ekonomiskt utfall

8 § Om det av en värdering enligt 7 kap. 12 § framgår att det eko- nomiska utfallet för någon ägare, borgenär eller för insättnings- garantisystemet har blivit sämre än vad det hade blivit om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation, har en sådan ägare eller borgenär eller insättningsgarantisystemet rätt till ersättning ur resolutionsreserven för mellanskillnaden.

Om resolutionsmyndigheten har använt skuldnedskrivnings- verktyget i förening med något annat resolutionsverktyg, har ägare och borgenärer endast rätt till ersättning till följd av resolutions- myndighetens användning av skuldnedskrivningsverktyget.

25 kap. Avslutningen av en resolution

När resolutionen är avslutad

1 § När resolutionsmyndigheten bedömer att det inte finns behov av att vidta några ytterligare resolutionsåtgärder, ska den så snart som möjligt fatta beslut om att resolutionen ska avslutas. När resolutionsmyndigheten har fattat ett sådant beslut är resolutionen avslutad.

Avveckling av företaget under resolution

2 § När resolutionsmyndigheten har vidtagit de resolutionsåtgärder som behövs för att uppnå resolutionsändamålen, ska den inom rimlig tid ansöka om att företaget under resolution ska försättas i konkurs eller gå i likvidation. Detta gäller dock inte om syftet med åtgärderna är att företaget ska drivas vidare.

En sådan ansökan ska behandlas som en ansökan av gäldenären vid prövningen enligt 2 kap. konkurslagen (1987:672).

Återvinning vid efterföljande konkurs

3 § Bestämmelserna om återvinning i 4 kap. konkurslagen (1987:672) är inte tillämpliga på tillgångar, rättigheter eller för- pliktelser som genom en resolutionsåtgärd överförts från ett företag under resolution eller ett broinstitut till någon annan.

118

SOU 2014:52

Författningsförslag

Fordringar som uppkommit efter beslutet om resolution

4 § Om resolutionsmyndigheten beslutar att en skuld som upp- kommit efter det att ett företag har försatts i resolution, inte ska överföras genom användning av försäljningsverktyget, broinstituts- verktyget eller avskiljandeverktyget, ska skulden betalas tillbaka senast när resolutionsmyndigheten ansöker om att företaget ska försättas i konkurs eller gå i likvidation.

Resolutionsmyndighetens rätt till ersättning för sina kostnader

5 § Resolutionsmyndigheten har rätt till skälig ersättning för kost- nader för arbete och utlägg som har uppkommit i samband med användningen av resolutionsverktyg eller de statliga stabiliserings- verktygen.

26 kap. Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra länder inom EES

1 § En överföring som har beslutats inom ramen för ett resolutionsförfarande i ett annat land inom EES, har verkan och ska genomföras i Sverige även när överföringen avser aktier eller andra äganderättsinstrument, tillgångar, rättigheter eller skulder som finns i Sverige eller som lyder under svensk rätt. Talan som avser det utländska beslutet får inte föras i Sverige.

2 § Om en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES, utövar nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter avseende instrument eller skulder som lyder under svensk rätt eller skulder till borgenärer som är hemmahörande i Sverige, har det beslutet verkan och ska genomföras här. Talan som avser det utländska beslutet får inte föras i Sverige.

27 kap. Erkännande av resolution i tredjeland

1 § Det som sägs i detta kapitel gäller bara om det inte strider mot ett internationellt avtal som ingåtts enligt artikel 93.1 i resolutions- direktivet.

119

Författningsförslag

SOU 2014:52

2 § Resolutionsmyndigheten får erkänna ett resolutionsförfarande i tredjeland för ett tredjelandsinstitut eller ett moderföretag i tredjeland som har

1.ett dotterföretag som är ett institut eller en EES-filial i Sverige som är väsentlig, eller

2.tillgångar, rättigheter och skulder som finns i Sverige eller som lyder under svensk lag.

3 § Om det finns ett europeiskt resolutionskollegium enligt artikel 89 i resolutionsdirektivet, ska resolutionsmyndigheten försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndigheterna i kollegiet om att erkänna ett resolutionsförfarande i tredjeland beträffande ett tredjelandsinstitut eller ett moderföretag i tredje- land.

En sådan överenskommelse är bindande för resolutionsmyndig- heten och ska verkställas i Sverige.

4 § Om resolutionsmyndigheten inte kan komma överens med de utländska myndigheterna i det europeiska resolutionskollegiet eller om det inte finns något sådant resolutionskollegium, ska reso- lutionsmyndigheten självt besluta om ett resolutionsförfarande i tredjeland ska erkännas.

Resolutionsmyndigheten ska då beakta intressena i varje land inom EES där ett tredjelandsinstitut eller ett moderföretag i tredje- land verkar.

5 § När resolutionsmyndigheten har erkänt ett resolutions- förfarande i tredjeland får den besluta att verkställa det genom att

1. besluta om resolutionsåtgärder beträffande

a.tillgångar som ett tredjelandsinstitut eller ett moderföretag i tredjeland har i Sverige eller som lyder under svensk lag,

b.rättigheter och skulder som ett tredjelandsinstitut bokfört i EES-filialen i Sverige eller som lyder under svensk lag eller fordringar som hänför sig till sådana rättigheter och skulder som kan göras gällande i Sverige,

3. vidta eller förelägga någon annan att vidta åtgärder för att till ett tredjelandsinstitut eller ett moderföretag i tredjeland, överföra aktier eller andra äganderättsinstrument som innehas av ett dotter- institut i Sverige till tredjelandsinstitutet eller moderföretaget,

4. besluta om en åtgärd i 14 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 §, beträffande en motpart till ett dotterinstitut till ett tredjelandsinstitut eller

120

SOU 2014:52

Författningsförslag

moderföretag i tredjeland eller beträffande en EES-filial som är väsentlig, när det är nödvändigt för att verkställa ett resolutions- förfarande i tredjeland, eller

5. besluta att en motpart till ett dotterinstitut till ett tredje- landsinstitut eller ett moderföretag i tredjeland eller till en EES- filial i Sverige som är väsentlig eller till andra koncernföretag, inte får vidta sådana åtgärder som anges i 14 kap. 11 § första stycket, om grunden för att vidta åtgärden är att resolutionsåtgärder har vid- tagits mot ett tredjelandsinstitut, dess moderföretag eller andra koncernföretag.

Det som sägs i första stycket 5 gäller dock bara om dotter- institutet i Sverige eller EES-filialen i Sverige, fortsätter att fullgöra väsentliga avtalsförpliktelser i förhållande till motparten.

6 § Resolutionsmyndigheten behöver inte godkänna ett resolutions- förfarande i tredjeland eller vidta åtgärder för att verkställa ett sådant förfarande om

1.resolutionsförfarandet skulle ha negativ effekt på den finansi- ella stabiliteten i Sverige eller i ett annat land inom EES,

2.det är nödvändigt att vidta separata resolutionsåtgärder mot en EES-filial enligt 9 kap. 11 § för att uppnå ett eller flera reso- lutionsändamål,

3.resolutionsförfarandet innebär att insättare och andra borgenärer som är hemmahörande i EES eller som ska betalas i EES, inte skulle få samma behandling som insättare och andra borgenärer med liknande rättigheter i det land där det utländska resolutionsförfarandet beslutats,

4.erkännandet eller verkställigheten av resolutionsförfarandet skulle få avsevärda budgetkonsekvenser för Sverige, eller

5.effekterna av ett sådant erkännande eller en sådan verkställig- het skulle strida mot svensk rätt.

28 kap. Finansiering av resolution

Åtgärder för att finansiera resolution

1 § I samband med resolution får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att

121

Författningsförslag

SOU 2014:52

1.utfärda garantier avseende tillgångar och skulder för ett före- tag under resolution eller dess dotterföretag, ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltningsbolag,

2.låna till ett företag under resolution eller dess dotterföretag, ett broinstitut, eller ett tillgångsförvaltningsbolag,

3.förvärva tillgångar från ett företag under resolution,

4.skjuta till medel till ett broinstitut eller ett tillgångsförvalt- ningsbolag,

5.ersätta ägare eller borgenärer eller insättningsgarantisystemet som till följd av resolutionen har fått ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller likvidation, eller

6.lämna medel som kompensation till ett företag under resolution i syfte att gottgöra den förlust som skulle ha burits av de borgenärer som resolutionsmyndigheten beslutar att undanta från nedskrivning vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget.

Åtgärderna i 1–6 får även beslutas i förhållande till en köpare vid tillämpning av försäljningsverktyget.

Resolutionsreserven

2 § För att finansiera de åtgärder som anges i 1 § ska en resolutions- reserv upprättas.

Medel ur resolutionsreserven ska även finansiera återbetalning och ränta för sådana lån som upptas enligt 7–10 §§.

Begränsning av finansiering av åtgärder

3 § Om en åtgärd innebär att förluster som drabbat företaget under resolution direkt eller indirekt förs över till resolutionsreserven gäller det som anges i 22 kap. 29 §.

Finansieringsplan för koncernresolution

4 § Om resolutionsmyndigheten i en koncernresolutionsordning har kommit överens med de utländska resolutionsmyndigheterna om en finansieringsplan, får medel ur resolutionsreserven användas i enlighet med planen för att finansiera sådana åtgärder som avses i 1 § och motsvarande åtgärder som har vidtagits beträffande utländska företag som omfattas av koncernresolutionsordningen.

122

SOU 2014:52

Författningsförslag

Resolutionsreserven får också användas för att ställa ut garantier för lån som tagits upp av andra finansieringsarrangemang.

Kostnader som ska stanna på resolutionsreserven

5 § De kostnader som uppstår med anledning av de utbetalningar som görs enligt 2 och 4 §§ ska stanna på resolutionsreserven.

Medel som ska föras till resolutionsreserven

6 § Till resolutionsreserven ska föras:

1.resolutionsavgifter enligt 14 §,

2.tilläggsavgifter 18 §,

3.dröjsmålsränta enligt 24 §, och

4.tillgångar, återbetalningar, ersättning, ränta eller annan kompensation som resolutionsmyndigheten erhåller avseende åtgärder vidtagna enligt denna lag och som finansierats med medel ur resolutionsreserven.

Resolutionsmyndigheten ska avräkna sina förvaltningskostnader från de inbetalade resolutionsavgifterna innan de förs till resolutions- reserven. I förvaltningskostnaderna ska inte inräknas sådana kost- nader som resolutionsmyndigheten haft avseende ett resolutions- ärende och som enligt 25 kap. 5 § ska betalas av företaget under resolution.

Om kostnaderna för en koncernresolution enligt en överens- kommen koncernresolutionsordning fördelas mellan flera länders finansieringsarrangemang, ska intäkter enligt första stycket 4 för- delas mellan resolutionsreserven och de utländska finansierings- arrangemangen i enlighet med bidragen till finansieringen.

Lån till resolutionsreserven

7 § I den utsträckning medlen i resolutionsreserven inte är till- räckliga för de ändamål som anges i 1, 2 och 4 §§, eller för att resolutionsmyndigheten ska kunna fullgöra det den åtagit sig enligt en koncernresolutionsordning, får resolutionsmyndigheten ta upp lån för resolutionsreserven enligt 8–10 §§ och i enlighet med det särskilda beloppsbegränsade bemyndigande som lämnas av riks- dagen för ett budgetår i sänder.

123

Författningsförslag

SOU 2014:52

8 § Resolutionsmyndigheten får i de fall som anges i 7 § för resolutionsreserven låna medel i Riksgäldskontoret. Detta gäller även om det finns andra tillgångar i reserven.

För sådana lån ska utgå en ränta som motsvara den ränta statliga myndigheter betalar för lån i Riksgäldskontoret. Sådana lån ska återbetalas så snart nya medel förs till resolutionsreserven.

9 § Om det är ekonomisk mer fördelaktigt än att ta upp lån i Riksgäldskontoret får resolutionsmyndigheten i de fall som anges i 7 §, ta upp lån för resolutionsreserven från ett institut eller en annan tredje part.

10 § Resolutionsmyndigheten får i de fall som anges i 7 § för resolutionsreserven ta upp lån från annat finansieringsarrangemang inom EES om

1.medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de ändamål som anges i 1, 2 och 4 §§,

2.det inte är möjligt att omedelbart tillföra reserven ytterligare medel genom avgifter, och

3.det inte är möjligt för resolutionsreserven att ta upp lån till skäliga villkor enligt 8 eller 9 §§.

Lån till annat finansieringsarrangemang

11 § Resolutionsmyndigheten får efter godkännande från regeringen låna ut medel ur resolutionsreserven till annat finansierings- arrangemang inom EES. Sådana lån får lämnas endast om villkoren i artikel 106 resolutionsdirektivet är uppfyllda.

Resolutionsreservens fordran på annat finansieringsarrange- mang inom EES är en sådan tillgång som avses i 6 § första stycket 4.

Villkor för lån mellan finansieringsarrangemang

12 § Villkoren för lån som upptas av resolutionsmyndigheten från andra finansieringsarrangemang och villkoren för lån som lämnas av resolutionsmyndigheten till annat finansieringsarrangemang ska överenskommas mellan resolutionsmyndigheten och de deltagande

124

SOU 2014:52

Författningsförslag

finansieringsarrangemangen. Vid sådan överenskommelse ska resolutionsmyndigheten beakta principerna i artikel 106 resolutions- direktivet, om inget annat överenskoms mellan resolutionsmyndig- heten och de deltagande finansieringsarrangemangen.

Tillgångsförvaltning

13 § Resolutionsreservens medel ska föras till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret.

Avgiftsuttag

14 § Institut och EES-filialer med tillstånd att bedriva verksamhet i Sverige (avgiftsskyldiga) ska betala en årlig resolutionsavgift och i de fall som anges i 18 § en tilläggsavgift. Resolutionsavgiften består av en

1.riskavgift, och

2.grundavgift.

Avgifterna bestäms enligt 15– 19 §§ som en procentandel av det underlag som beräknas enligt 20 § (avgiftsunderlaget).

Riskavgift

15 § Riskavgiften ska för varje avgiftsskyldig spegla den förväntade kostnad som kan komma att belasta resolutionsreserven avseende den avgiftsskyldige.

För avgiftsskyldiga för vilka sannolikheten att de kommer att försättas i resolution är mycket låg får riskavgiften sättas till noll.

Grundavgift

16 § Grundavgiften ska utgå om behållningen i resolutionsreserven vid utgången av det år avgiften avser understiger 3 procent av de garanterade insättningarna. Grundavgiften uppgår för varje avgifts- skyldig till 0,01 procent av avgiftsunderlaget.

17 § Om behållningen i resolutionsreserven vid utgången av det år avgiften avser understiger 0,67 procent av de garanterade insätt-

125

Författningsförslag

SOU 2014:52

ningarna ska grundavgiften höjas, om det är nödvändigt för att återställa behållningen i resolutionsreserven till 1 procent av de garanterade insättningarna inom sex år från den tidpunkt behåll- ningen först understeg 0,67 procent av de garanterade insättning- arna.

Den höjda grundavgiften ska bestämmas till en procentandel av avgiftsunderlaget som medför att summan av alla avgiftsskyldigas resolutionsavgifter uppgår till ett belopp som beräknas vara tillräckligt för att inom sex år från den tidpunkt behållningen först understeg 0,67 procent av de garanterade insättningarna, återställa behållningen i resolutionsreserven till 1 procent av de garanterade insättningarna.

Om behållningen i resolutionsreserven under den tidsperiod som avses i tredje stycket minskar ytterligare på grund av ytter- ligare utbetalningar ur resolutionsreserven, ska en ny sexårsperiod för beräkning av höjd grundavgift börja löpa vid denna tidpunkt.

Tilläggsavgift

18 § Om det uppstår ett underskott i resolutionsreserven ska tilläggsavgift utgå. De totala tilläggsavgifterna ska motsvara under- skottet. Om underskottet inte, på grund av 19 § andra och tredje stycket, kan täckas med tilläggsavgifter under ett år ska tilläggs- avgifter tas ut tills dess att summan av tilläggsavgifter uppgår till det ursprungliga underskottet tillsammans, med eventuella tillägg enligt andra stycket, och den finansieringskostnad som belastat resolutionsreserven avseende underskottet.

Om behållningen i resolutionsreserven under den tid tilläggs- avgift utgår minskar ytterligare på grund av ytterligare utbetal- ningar ur resolutionsreserven, ska ett belopp som motsvarar den minskning av resolutionsreservens behållning som utbetalningen medför, läggas till det ursprungliga underskottet. Detta tillägg ska dock inte överstiga resolutionsreservens underskott vid den tid- punkt när resolutionsreserven har genomfört utbetalningen.

19 § Tilläggsavgift ska, om inte annat följer av tredje stycket, beslutas i samband med att den årliga resolutionsavgiften beslutas. En avgifts- skyldig som är skyldig att betala den årliga resolutionsavgiften är skyldig att betala tilläggsavgift.

126

SOU 2014:52

Författningsförslag

En avgiftsskyldigs tilläggsavgift ska uppgå till en andel av under- skottet, inklusive den upplupna finansieringskostnaden, som mot- svarar den avgiftsskyldiges andel av de totala resolutionsavgifterna enligt det beslut avseende resolutionsavgifter som tas i samband med att tilläggsavgifterna beslutas. Tilläggsavgiften under ett år får inte överstiga tre gånger företagets resolutionsavgift, exklusive eventuella höjningar av grundavgiften enligt 17 §.

Resolutionsmyndigheten får om det föreligger särskilda skäl besluta om tilläggsavgift vid annan tidpunkt än den som avses i första stycket. Ett sådant beslut ska baseras på uppgifter från det närmast föregående avgiftsbeslutet avseende resolutionsavgiften.

Avgiftsunderlaget

20 § Avgiftsunderlaget är summan av den avgiftsskyldiges skulder och garanterade insättningar minskat med de skulder som får ingå i den avgiftsskyldiges kapitalbas enligt tillsynsförordningen. Avgifts- underlaget ska avse skulder och garanterade insättningar per den 31 december det år avgiften avser. Obeskattade reserver eller avsätt- ningar för framtida resolutionsavgifter ska inte i något fall ingå i avgiftsunderlaget.

Om ett företag under året har upphört att tillhöra någon av de företagskategorier som avses i 14 §, ska uppgifterna enligt första stycket i stället avse den 31 december föregående år.

Skulderna ska beräknas på det sätt som gäller för upptagande av skulder i balansräkning enligt bestämmelserna i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. För en avgiftsskyldig som ingår i en koncern enligt årsredovisningslagen (1995:1554) ska avgiftsunderlaget minskas med skulder till andra avgiftsskyldiga företag i koncernen.

21 § Om någon har varit avgiftsskyldig bara för en del av ett kalenderår, ska avgifterna bestämmas med hänsyn till hur stor del av räkenskapsåret som avgiftsskyldighet förelegat.

Uppgiftsskyldighet

22 § Den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till resolutionsmyndigheten som den behöver för att fastställa den

127

Författningsförslag

SOU 2014:52

avgiftsskyldiges avgift. De uppgifter som myndigheten behöver för att fastställa ett företags avgift ska ha granskats av en revisor som utsetts av företaget i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlems- banker eller, när det gäller bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) samt när det gäller kreditmarknadsföreningar, 8 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

23 § Om en avgiftsskyldig trots påminnelse inte kommer in med sådana uppgifter som avses i 22 § får resolutionsmyndigheten om det inte bedöms påverka de sammanlagda resolutionsavgifterna eller tilläggsavgifterna i väsentlig mån, uppskatta avgiftsunderlaget för den avgiftsskyldige och basera avgiftsbeslutet på det upp- skattade avgiftsunderlaget.

Om det i efterhand visar sig att den avgift som fastställts för företaget utifrån det uppskattade avgiftsunderlaget understeg den avgift som skulle ha betalats om den avgiftsskyldige gett in ett korrekt avgiftsunderlag, ska den avgiftsskyldige betala mellan- skillnaden. Dröjsmålsränta enligt 24 § andra stycket ska betalas från tidpunkten när avgiften skulle betalats till dess betalning sker.

Om det föreligger synnerliga skäl får resolutionsmyndigheten, om den avgiftsskyldige kan styrka att det uppskattade avgifts- underlaget i väsentlig mån överstiger det verkliga avgiftsunderlaget, återbetala mellanskillnaden till den avgiftsskyldige.

Avgiftsbeslut

24 § Resolutionsmyndigheten beslutar om resolutionsavgift och tilläggsavgift för varje avgiftsskyldig. Avgiften ska betalas inom en månad från dagen för myndighetens beslut.

Dröjsmålsränta ska utgå på avgift som inte betalas i rätt tid. Dröjsmålsräntan ska beräknas enligt en räntefot som per år mot- svarar den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referens- räntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av åtta procentenheter.

25 § Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, sätta ned resolutionsavgiften.

128

SOU 2014:52

Författningsförslag

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får bevilja anstånd med betalning av tilläggsavgiften om det finns särskilda skäl med hänsyn till företagets finansiella ställning. Anståndet får beviljas högst sex månader. På ansökan av företaget får denna tid förlängas.

26 § Bestämmelserna i 15, 16 och 18 §§ rörande summan av de totala resolutionsavgifterna och tilläggsavgifterna behöver inte tillämpas när avgiften för ett enskilt företag

1.bestäms enligt 21, 23 eller 25 §§,

2.bestäms genom omprövning enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223), eller

3.efter överklagande bestäms av allmän förvaltningsdomstol.

27 § Beslut enligt 24 § får verkställas enligt utsökningsbalken.

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 29 kap. Samarbete och informationsutbyte

Uppgiftsskyldighet för institut och dess koncernföretag

1 § Ett institut liksom företag som ingår i samma koncern som institutet ska lämna resolutionsmyndigheten de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten begär för sin verksamhet enligt denna lag.

Befogenhet att kräva information

2 § För att kunna förbereda och fatta beslut om resolution eller resolutionsåtgärder får resolutionsmyndigheten begära att

1.det berörda företaget eller någon annan tillhandahåller upp- gifter, handlingar eller annat, och

2.den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken lämnar sådana upplysningar på tid och plats som myndigheten bestämmer.

Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Resolutionsmyndigheten får förelägga den som inte följer en begäran enligt första stycket att fullgöra sin skyldighet.

129

Författningsförslag

SOU 2014:52

Tystnadsplikt

3 § Den som deltar eller deltagit i verksamheten enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon genom sitt del- tagande fått veta om enskilds affärs- eller driftförhållanden, eko- nomiska eller personliga förhållanden eller risk- och sårbarhetsanalyser, planering och förberedelser eller hantering av fredstida krissituationer.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter

4 § Riksbanken, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen ska på resolutionsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som myndig- heten behöver för sin verksamhet enligt denna lag.

5 § Resolutionsmyndigheten och Finansinspektionen ska sam- arbeta och utbyta information med varandra och regeringen samt med motsvarande myndigheter inom EES och med Europeiska bankmyndigheten i den utsträckning som följer av resolutions- direktivet.

Upplysningar till konkursförvaltare

6 § Om ett företag under resolution försätts i konkurs, ska resolutionsmyndigheten på begäran av konkursförvaltaren för före- taget, lämna de upplysningar som konkursförvaltaren behöver för att upprätta konkursbouppteckningen enligt 7 kap. 13 § konkurs- lagen (1987:672) och berättelsen enligt 7 kap. 15 § samma lag.

Ärenden till Europeiska bankmyndigheten

7 § Resolutionsmyndigheten får hänskjuta frågor som rör ett för- farande av en annan behörig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av följande artiklar i resolutionsdirektivet:

1.13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.

2.18.6 tredje stycket och 18.7 andra stycket.

3.45.9 tredje stycket och 45.10 femte stycket.

130

SOU 2014:52

Författningsförslag

8 § Resolutionsmyndigheten får begära att Europeiska bank- myndigheten ska bistå myndigheterna att nå en överenskommelse i de fall som framgår av följande artiklar i resolutionsdirektivet:

1.13.4 tredje stycket.

2.18.5 andra stycket.

3.91.7 andra stycket.

4.92.3 andra stycket.

Vite

9 § Förelägganden enligt denna lag får förenas med vite.

30 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, om

1.vilka kvalificerande skulder som är medräkningsbara vid beräkningen av det om minimikravet på nedskrivningsbara skulder är uppfyllt,

2.vilka kriterier som ska ligga till grund för beslutet om stor-

leken på minimikravet på nedskrivningsbara skulder, enligt 4 kap.

2§,

3.vilken information om minimikravet på nedskrivningsbara skulder som ett företag ska lämna till resolutionsmyndigheten och vid vilken tidpunkt,

4.undantag enligt 5 kap. 3 § från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i avtalen för sina skulder,

5.vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid institut ska kunna ge in register för olika typer av avtal,

6.vad en omstruktureringsplan enligt 22 kap. 5 § ska innehålla,

7.hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 15 kap. 5 § ska beräknas,

8.om riskavgiftens storlek och hur den ska bestämmas, enligt

28kap. 15,

9.om resolutionsreserven enligt 28 kap. 2 §,

10.vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till resolutions- myndigheten enligt 28 kap. 22 §, och

131

Författningsförslag

SOU 2014:52

11. vilka upplysningar som ett institut eller något annat koncern- företag ska lämna till resolutionsmyndigheten för dess verksamhet enligt denna lag.

2 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1. vad resolutionsplaner och koncernresolutionsplaner enligt 3 kap. ska innehålla och vad som ska beaktas vid deras utformning liksom när de ska upprättas och hur ofta de behöver uppdateras,

2. vilka omständigheter resolutionsmyndigheten ska beakta vid bedömningen av en resolutionsplan enligt 3 kap. 2 § och 3 kap. 14 §, och

3. när och var ett beslut om resolution enligt 9 kap. 12 § och ett beslut om resolutionsåtgärder enligt 13 kap. 4 § ska offentliggöras och vad offentliggörandet ska innehålla.

31 kap. Överklaganden

1 § Resolutionsmyndighetens och Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Resolutionsmyndighetens beslut enligt 9 kap. 1, 5–7, 10–11 och

13 kap. 1 § gäller omedelbart.

Resolutionsmyndigheten och Finansinspektionen får bestämma att andra beslut enligt denna lag ska gälla omedelbart.

Dessa bestämmelser gäller inte beslut som regeringen fattar enligt denna lag.

2 § En värdering som utförs enligt 7 kap. 1 § kan endast överklagas i samband med överklagande av det beslut om åtgärd för vilken värderingen ligger till grund.

Bestämmelser om handläggningen

3	§ Mål vari beslut som följer av 9 kap. 1, 5–7, 10–11 och 13 kap.
1	§ prövas ska handläggas skyndsamt.
	De ekonomiska bedömningar som har legat till grund för

resolutionsmyndighetens beslut enligt 9 kap. 1, 5–7, 10–11 och 13 kap. 1 § ska vara del av rättens prövning av det överklagade beslutet.

132

SOU 2014:52

Författningsförslag

1.Denna lag träder i kraft den …

2.Det som sägs i 5 kap 4 § ska tillämpas på skulder som getts ut eller ingåtts efter den 1 januari 2016.

3.Resolutionsavgift tas ut första gången 2016 och ska avse år

2015.

133

Författningsförslag

SOU 2014:52

2Förslag till

lag om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Lagen innehåller bestämmelser om

1.förebyggande statligt stöd till kreditinstitut som avses i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, och

2.en särskild fond för finansiering av sådant stöd som anges i 1 och av statligt stöd enligt 23 kap. lagen (2015:000) om resolution.

2 § Om det behövs för att motverka en allvarlig störning av det finansiella systemet i Sverige, får förebyggande statligt stöd lämnas till kreditinstitut. Sådant stöd kan lämnas genom lån, garantier eller kapitaltillskott.

Stödet kan även ta formen av garantier för återbetalning av likviditetsstöd som Riksbanken lämnat till kreditinstitut.

3 § Beslut om förebyggande statligt stöd enligt denna lag fattas av

1.regeringen, eller

2.den myndighet som regeringen bestämmer (stödmyndig- heten).

4 § Förebyggande statligt stöd till kreditinstitut lämnas efter det att avtal som rör stöd har ingåtts mellan staten och stödmottagaren eller dess ägare.

Garantier enligt 2 § andra stycket får lämnas efter överenskom- melse mellan Riksbanken och regeringen eller stödmyndigheten.

2 kap. Villkor för förebyggande statligt stöd

1 § Förebyggande statligt stöd får bara lämnas för fortsatt verk- samhet i kreditinstitut som är livskraftiga.

Stödet ska vara tillfälligt och proportionerligt mot följderna av den störning som inträffat.

Stöd förutsätter godkännande enligt EU:s statsstödsregler.

134

SOU 2014:52

Författningsförslag

2 § Stödet ska så långt som möjligt utformas på ett affärsmässigt sätt och så att en snedvridning av konkurrensen förhindras. Statens långsiktiga kostnader för stödet ska hållas så låga som möjligt. Stödet ska utformas så att statens insatser i möjligaste mån kan återfås.

Staten ska, om inte synnerliga skäl finns, tillförsäkras ersättning eller annan kompensation för sitt risktagande.

Om det finns synnerliga skäl, får avsteg göras från det som före- skrivs om avgifter i 6 kap. 4 § budgetlagen (2011:203).

3 kap. Stabilitetsfonden

1 § För de ändamål som anges i 2 § ska det finnas ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret. De medel som tillförts kontot utgör, tillsammans med de övriga tillgångar som anskaffats med stöd av denna lag, stabilitetsfonden.

Till stabilitetsfonden ska föras

1. inbetalda ersättningar för förebyggande statligt stöd enligt

2 kap. 2 §,

2.tillgångar som anskaffats med medel från stabilitetsfonden,

och

3.medel som staten återfått och som avser lämnat stöd enligt denna lag samt lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter rörande förvaltningen av stabilitetsfondens tillgångar.

2 § Följande kostnader ska täckas med medel från stabilitets- fonden:

1.statens utgifter för stöd enligt denna lag,

2.statens utgifter för att finansiera statligt stöd enligt 23 kap. lagen (2015:000) om resolution,

3.stödmyndighetens förvaltningskostnader, och

4.ersättning som betalats ut på grund av en garanti till insättare enligt lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.

Beslut om stöd enligt 2 får bara fattas av regeringen.

135

Författningsförslag

SOU 2014:52

3 § Om riksdagen har lämnat ett särskilt beloppsbegränsat bemyndigande får en kredit i Riksgäldskontoret användas, i den mån medlen i stabilitetsfonden inte räcker till. En sådan kredit får användas även om det finns andra tillgångar än medel på kontot i Riksgäldskontoret i stabilitetsfonden.

4 kap. Avslutande bestämmelser

1 § Kreditinstitut ska lämna de uppgifter till regeringen och stödmyndigheten som de behöver för sin verksamhet enligt denna lag.

2 § Riksbanken, Riksgäldskontoret, resolutionsmyndigheten och Finansinspektionen ska på stödmyndighetens begäran lämna de uppgifter som myndigheten behöver för sin verksamhet enligt denna lag.

3 § Stödmyndigheten ska underrätta Finansinspektionen om ett kreditinstitut inte fullgör sina skyldigheter enligt avtal ingångna med stöd av denna lag.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om stöd enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den …

2.Genom denna lag upphävs lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

3.För stöd som lämnats enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut ska bestämmelserna i lagen om statligt stöd till kreditinstitut fortsätta att gälla.

4.Från stabilitetsfonden upprättad enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut ska xx miljarder kronor överföras till resolutionsreserven enlig lagen (2015:000) om resolution. Rester- ande medel och tillgångar ska överföras till stabilitetsfonden enligt denna lag.

5.Stabilitetsavgift för 2014 ska tas ut enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

6.Stabilitetsavgiften för 2014 ska efter den 1 juli 2015 föras till resolutionsreserven.

136

SOU 2014:52

Författningsförslag

3Förslag till

lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs7 i fråga om förmånsrättslagen (1970:979) dels att 12 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 13 a och 13 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §8

Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställ- ningen. Förmånsrätten omfattar fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Fordringarna får inte ha intjänats eller, om lönen eller ersättningen skall bestämmas efter särskild beräk- ningsgrund, inte ha förfallit till betalning tidigare än tre mån- ader innan konkursansökningen kom in till tingsrätten. Om arbetstagaren inte har kunnat nå arbetsgivaren med en uppmaning enligt 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672), gäller i stället den längre tid som bedöms skälig. Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen (1996:764)

Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställ- ningen. Förmånsrätten omfattar fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Fordringarna får inte ha intjänats eller, om lönen eller ersättningen ska bestämmas efter särskild beräk- ningsgrund, inte ha förfallit till betalning tidigare än tre mån- ader innan konkursansökningen kom in till tingsrätten. Om arbetstagaren inte har kunnat nå arbetsgivaren med en uppmaning enligt 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672), gäller i stället den längre tid som bedöms skälig. Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen (1996:764)

7Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012.

8Senaste lydelse 2003:535.

137

Författningsförslag SOU 2014:52

företagsrekonstruktion

och

om företagsrekonstruktion

eller

har

konkursansökningen

gjorts

lagen

(2015:000) om

resolution

inom ett år från det att företags-

och

har

konkursansökningen

rekonstruktionen upphörde, skall

gjorts inom ett år från det att

vid

tillämpning

tredje

företagsrekonstruktionen

eller

meningen, om det är förmånligare

resolutionen

upphörde,

ska

vid

för arbetstagaren, anses som om

tillämpning

tredje meningen,

konkursansökningen

hade

gjorts

om det är förmånligare för arbets-

då ansökningen om företags-

tagaren, anses som om konkurs-

rekonstruktion

skedde. I

sådant

ansökningen hade gjorts då ansök-

fall skall det bortses från tiden

ningen om företagsrekonstruktion

mellan ansökningarna.

skedde eller beslutet om reso-

lution fattades. I sådant fall ska

det bortses från tiden mellan

ansökningarna.

Fordran på

uppsägningslön

Fordran

på

uppsägningslön

omfattas

förmånsrätt

längst

omfattas

förmånsrätt längst

för uppsägningstid som beräk-

nats enligt 11 § lagen (1982:80)

om anställningsskydd. Uppsäg-

ningslön för tid under vilken

arbetstagaren

inte

utför

arbete

arbetstagaren inte utför arbete

för

konkursgäldenären

eller

för

konkursgäldenären

eller

annan och inte heller driver egen

rörelse omfattas av förmånsrätt

endast

arbetstagaren

kan

endast om

arbetstagaren

kan

visa att han har anmält sig hos

offentlig

arbetsförmedling

som

offentlig

arbetsförmedling

som

arbetssökande.

För

uppsäg-

arbetssökande.

För

uppsäg-

ningstid omfattar förmånsrätten

endast lön eller ersättning som

överstiger

inkomst

vilken

överstiger

inkomst

vilken

arbetstagaren

under

den

tid

arbetstagaren

under

den

tid

lönen

eller

ersättningen

avser

lönen

eller

ersättningen avser

har haft av egen rörelse eller har

förvärvat eller borde ha kunnat

förvärva i en annan anställning.

Vid bestämmande av i vilken

utsträckning fordran på lön eller

ersättning under uppsägningstid

omfattas

förmånsrätt

skall

omfattas av förmånsrätt ska med

138

SOU 2014:52 Författningsförslag

med samtidig inkomst i annan	samtidig inkomst i annan
anställning jämställas aktivitets-	anställning jämställas aktivitets-
stöd som lämnas till den som	stöd som lämnas till den som
deltar i ett arbetsmarknads-	deltar i ett arbetsmarknads-
politiskt program, i den mån	politiskt program, i den mån
stödet avser samma tid som	stödet avser samma tid som
lönen eller ersättningen och	lönen eller ersättningen och
arbetstagaren har blivit berättigad	arbetstagaren har blivit berättigad
till stödet efter uppsägningen.	till stödet efter uppsägningen.

Om en lönefordran, som har intjänats tidigare än tre månader före konkursansökningen, har varit föremål för tvist, omfattas den av förmånsrätt om talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i kollektivavtal eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har begärts inom fyra månader från förfallodagen och konkursansökningen har följt inom två månader från det att tvisten slutligt har avgjorts.

Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkursansökningen omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det löpande och det närmast föregående intjänandeåret.

Förmånsrätt följer med fordran på pension vilken tillkommer arbetstagare eller dennes efterlevande för högst sex månader före konkursansökningen och därpå följande sex månader. Förmåns- rätten gäller även i fråga om pension, som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionen under de betingelser som anges i 23 och 26 §§ lagen (1967:531) om

tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Om	konkursgäldenären är		Om	konkursgäldenären är
näringsidkare, skall en arbets-			näringsidkare, ska en arbets-
tagare som själv eller tillsam-			tagare som själv eller tillsam-
mans	med nära	anförvanter	mans	med nära	anförvanter
senare än sex månader före			senare än sex månader före
konkursansökningen har ägt en			konkursansökningen har ägt en
väsentlig andel av företaget och			väsentlig andel av företaget och
som haft ett betydande inflyt-			som haft ett betydande inflyt-
ande över dess verksamhet inte			ande över dess verksamhet inte
ha förmånsrätt		enligt denna	ha förmånsrätt		enligt denna

paragraf för lön eller pension.	paragraf för lön eller pension.
	13 a §
	Allmän förmånsrätt följer där-
	efter för insättningar som omfattas
	139

Författningsförslag

SOU 2014:52

av insättningsgaranti enligt lagen

(1995:1571) om insättnings- garanti intill det högsta belopp som kan ersättas enligt 4 § samma lag.

13 b §

Allmän förmånsrätt följer där- efter för insättningar som omfattas av insättningsgaranti enligt lagen (1995:1571) om insättnings- garanti utöver det högsta belopp som kan ersättas enligt 4 § samma lag, avseende

1. fysiska personer,

2. mikroföretag samt små och medelstora företag enligt kriteriet för årsomsättning i artikel 2.1 i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 20039, och

3. insättningar som har gjorts via en filial utanför EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som insättningar avse- ende personer eller företag som avses i 1 och 2 om de inte hade gjorts genom filialen.

Denna lag träder i kraft den …

9 EUT L 124, 20.5.2003, s. 36 (Celex 32003H0361).

140

Med övergång av företag eller del av företag enligt denna lag avses sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Vad som i denna lag sägs om sådan över- gång ska gälla även i det fallet att den tidigare arbetsgivaren för- satts i konkurs eller resolution enligt lagen (2015:000) om resolution.

141

SOU 2014:52

Författningsförslag

4Förslag till

lag om ändring i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning

Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 a §10

Med övergång av företag eller del av företag enligt denna lag avses sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Vad som i denna lag sägs om sådan över- gång skall gälla även i det fallet att den tidigare arbetsgivaren försatts i konkurs.

Denna lag träder i kraft den …

10 Senaste lydelse 1994:1687.

Författningsförslag

SOU 2014:52

5Förslag till

lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 31 § semesterlagen (1977:480) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
31 §11
En arbetstagares rätt enligt	En arbetstagares rätt enligt
denna lag påverkas inte av att ett	denna lag påverkas inte av att ett
företag, en verksamhet eller en	företag, en verksamhet eller en
del av en verksamhet, övergår	del av en verksamhet, övergår
till en ny arbetsgivare genom en	till en ny arbetsgivare genom en
sådan övergång som omfattas av	sådan övergång som omfattas av
6 b § lagen (1982:80) om anställ-	6 b § lagen (1982:80) om anställ-
ningsskydd. Arbetstagarens rätt	ningsskydd. Arbetstagarens			rätt
påverkas inte heller av att ett	påverkas inte heller av att ett
företag eller en del av ett företag	företag eller en del av ett företag
övergår till en ny arbetsgivare i	övergår till en ny arbetsgivare i
samband med konkurs.	samband	med	konkurs	eller
	resolution	enligt	lagen (2015:000)
	om resolution.

Övergår en arbetstagare till en ny arbetsgivare inom samma koncern, ska arbetstagaren i semesterhänseende ha samma rätt i den nya anställningen som i den tidigare. Detta förutsätter dock, att arbetstagaren inte får semesterersättning av den tidigare arbets- givaren och att arbetstagaren senast en månad efter anställningens upphörande förklarar för både den tidigare och den nye arbets- givaren, att han eller hon vill överföra intjänade semesterförmåner till den nya anställningen.

I fall som avses i andra stycket är den nye arbetsgivaren berättigad att av den tidigare arbetsgivaren få ett belopp mot- svarande den semesterersättning som den tidigare arbetsgivaren annars skulle ha betalat till arbetstagaren.

Denna lag träder i kraft …

11Senaste lydelse 2009:1439.

142

SOU 2014:52

Författningsförslag

6Förslag till

lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Härigenom föreskrivs12 att 3, 6 b och 25 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 §13

Vid tillämpning av 5 § andra stycket, 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäller följande särskilda bestämmelser om beräkning av anställ- ningstid:

1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången tillhör samma koncern.

2. En arbetstagare, som byter		2. En arbetstagare, som byter
anställning i samband med att		anställning i samband med att
ett företag, en verksamhet eller		ett företag, en verksamhet eller
en del av en verksamhet övergår		en del av en verksamhet övergår
från en arbetsgivare till en annan		från en arbetsgivare till en annan
genom en sådan övergång som		genom en sådan övergång som
omfattas	av 6 b §, får tillgodo-	omfattas av 6 b §, får tillgodo-
räkna sig tiden hos den förre		räkna sig tiden hos den förre
arbetsgivaren när anställningstid		arbetsgivaren när anställningstid
skall beräknas hos den senare.		ska beräknas hos den senare.
Detta gäller även vid byte av		Detta gäller även vid byte av
anställning i samband med kon-		anställning i samband med kon-
kurs.		kurs eller resolution enligt lagen
		(2015:000) om resolution.
3. Om det sker flera sådana		3. Om det sker flera sådana
byten av anställning som avses i		byten av anställning som avses i
1–2, får	arbetstagaren räkna	1 och 2, får arbetstagaren räkna

12Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012.

13Senaste lydelse 2007:389.

143

Författningsförslag SOU 2014:52

samman anställningstiderna hos		samman anställningstiderna hos
alla arbetsgivarna.		alla arbetsgivarna.
Arbetstagare	som har fått	Arbetstagare	som	har	fått
återanställning enligt 25 § skall		återanställning enligt		25 §	ska
anses ha uppnått den anställ-		anses ha uppnått den anställ-
ningstid som fordras för besked		ningstid som fordras för besked
enligt 15 § och	företrädesrätt	enligt 15 § och	företrädesrätt
enligt 25 §.		enligt 25 §.

6 b §14

Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren är dock också ansvarig gentemot arbetstagaren för ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången. Detta stycke gäller även arbetstagare i allmän tjänst och på sjögående fartyg.

Första stycket gäller inte vid	Första stycket gäller inte vid
övergång i samband med kon-	övergång i samband med kon-
kurs.	kurs eller resolution enligt lagen
	(2015:000) om resolution.

Första stycket gäller inte heller ålders-, invaliditets- eller efter-

levandeförmåner.
Trots bestämmelserna i första	Trots bestämmelserna i första
stycket skall anställningsavtalet	stycket ska anställningsavtalet och
och anställningsförhållandet inte	anställningsförhållandet inte över-
övergå till en ny arbetsgivare,	gå till en ny arbetsgivare, om
om arbetstagaren motsätter sig	arbetstagaren	motsätter	sig
detta.	detta.

25 §15

Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid enligt 5 § och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning för företrädesrätt är dock

14Senaste lydelse 1994:1685.

15Senaste lydelse 2007:390.

144

SOU 2014:52 Författningsförslag

att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren eller, när det gäller företrädesrätt till ny säsongsanställning för en tidigare säsongsanställd arbetstagare, sex månader under de senaste två åren och att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

Företrädesrätten

gäller

från

Företrädesrätten

gäller

från

den

tidpunkt

då

uppsägning

den

tidpunkt

då

uppsägning

skedde

eller

besked lämnades

skedde

eller

besked lämnades

eller skulle

lämnats

enligt

eller

skulle

lämnats

enligt

15 § första stycket och därefter

till dess nio månader har för-

flutit från den dag då anställ-

ningen upphörde. Vid säsongs-

anställning

gäller

företrädes-

anställning

gäller

företrädes-

rätten i stället från tidpunkten

då besked lämnades eller skulle

lämnats

enligt

15 §

andra

lämnats

enligt

15 §

andra

stycket och därefter till dess nio

månader har förflutit från den

nya

säsongens

början.

Har

nya

säsongens

början.

Har

under de nu nämnda tidsperiod-

erna företaget, verksamheten eller

en del av verksamheten övergått

till en ny arbetsgivare genom en

sådan övergång som omfattas av

6 b §, gäller företrädesrätten mot

6 b §,

gäller företrädesrätten mot

den nya arbetsgivaren. Före-

trädesrätten gäller även i de fall

att

den

tidigare

arbetsgivaren

att

den

tidigare

arbetsgivaren

försatts i konkurs.

försatts i konkurs eller reso-

lution

enligt

lagen

(2015:000)

om resolution.

arbetsgivaren har

flera

arbetsgivaren har

flera

driftsenheter eller om det i arbets-

givarens

verksamhet

finns

olika

givarens

verksamhet

finns

olika

kollektivavtalsområden,

gäller

kollektivavtalsområden,

gäller

företrädesrätten anställning inom

den enhet och det avtalsområde

där

arbetstagaren

var sysselsatt

där

arbetstagaren

var sysselsatt

när

den

tidigare

anställningen

när

den

tidigare

anställningen

145

Författningsförslag

SOU 2014:52

upphörde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagar- organisations avtalsområde före- trädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 32 §.

Denna lag träder i kraft …

upphörde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, ska inom en arbetstagar- organisations avtalsområde före- trädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 32 §.

146

SOU 2014:52

Författningsförslag

7Förslag till

lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs16 att det i sparbankslagen (1987:619)17 närmast före rubriken ”Tvångslikvidation” ska införas en ny paragraf, 6 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

1 a §

Bestämmelserna om likvida- tion i 2 § gäller inte för en spar- bank som är i resolution enligt lagen (2015:000) om resolution.

Efter ansökan från resolutions- myndigheten ska dock Bolagsverket besluta att en sparbank som är i resolution ska gå i likvidation. Beslutet om likvidation gäller omedelbart. Ett sådant beslut ska behandlas som ett beslut som fattats av Bolagsverket med stöd av 2 §.

Denna lag träder i kraft …

16Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012.

17Lagen omtryckt 1996:1005.

147

Författningsförslag

SOU 2014:52

8Förslag till

lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs18 att det i lagen (1987:667) om eko- nomiska föreningar närmast före rubriken ”Tvångslikvidation” ska införas en ny paragraf, 11 kap. 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

2 a §

Bestämmelserna om likvidation i 3–4 a §§ gäller inte för en eko- nomisk förening som är i resolut- ion enligt lagen (2015:000) om resolution. Efter ansökan från resolutionsmyndigheten ska dock Bolagsverket besluta att en förening som är i resolution ska gå i likvidation. Beslutet om likvida- tion gäller omedelbart. Ett sådant beslut ska behandlas som ett beslut som fattats av Bolagsverket med stöd av 4 a §.

Denna lag träder i kraft den …

18 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012.

148

SOU 2014:52

Författningsförslag

9Förslag till

lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs19 i fråga om konkurslagen (1987:672) dels att 1 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 10 b–10 e §§ med följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

2 §

En gäldenär som är på	En gäldenär som är på
obestånd skall efter egen eller	obestånd ska efter egen eller en
en borgenärs ansökan försättas	borgenärs ansökan försättas i
i konkurs, om inte annat är före-	konkurs, om inte annat är före-
skrivet.	skrivet. En gäldenär som är
	under resolution	enligt lagen
	(2015:000) om	resolution får
	dock endast försättas i konkurs
	efter ansökan av resolutions-
	myndigheten.

Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätte- ligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig.

2 kap.

10 b §

En ansökan om konkurs avseende en sådan gäldenär som får försättas i resolution enligt 1 kap. 1 § första stycket lagen (2015:000) om resolution ska förklaras vilande av rätten.

Rätten ska därefter underrätta

19 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012.

149

Författningsförslag

SOU 2014:52

resolutionsmyndigheten och

Finansinspektionen om ansökan.

10 c §

Vilandeförklaringen ska upp- hävas när det har gått sju dagar från det att resolutionsmyndig- heten mottog underrättelsen, om

1. resolutionsmyndigheten har informerat rätten om att den inte avser att försätta företaget i resolution enligt lagen (2015:000) om resolution, eller

2. resolutionsmyndigheten inte har informerat rätten om något ställningstagande.

10 d §

Bestämmelserna i 10 b och

10 c §§ gäller inte om det är reso- lutionsmyndigheten enligt lagen (2015:000) om resolution som ansöker om att en gäldenär ska försättas i konkurs.

10 e §

Om resolutionsmyndigheten har försatt ett företag i resolution, ska konkursansökningen avvisas.

Denna lag träder i kraft den …

150

SOU 2014:52

Författningsförslag

10Förslag till

lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank20 ska införas en ny paragraf, 6 kap. 8 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

8 a §

Riksbanken ska lämna regeringen, Finansinspektionen, stödmyndigheten enligt lagen (2015:000) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och resolutionsmyndigheten enligt lagen (2015:000) om resolution de uppgifter som rör genomförda likviditetsstödjande åtgärder som den myndigheten behöver för sin verksamhet.

Denna lag träder i kraft den …

20 Lagen omtryckt 1999:19.

151

Författningsförslag

SOU 2014:52

11Förslag till

lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs21 att det i lagen (1995:1570) om medlems- banker närmast före rubriken ”Tvångslikvidation” ska införas en ny paragraf, 9 kap. 1 a §, av följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

1 a §

Bestämmelserna om likvidation i 2–4 a §§ gäller inte för en med- lemsbank som är under resolution enligt lagen (2015:000) om resolution. Efter ansökan från resolutionsmyndigheten ska dock Bolagsverket besluta att en med- lemsbank som är under resolution ska gå i likvidation. Beslutet om likvidation gäller omedelbart. Ett sådant beslut ska behandlas som ett beslut som fattats av Bolagsverket med stöd av 4 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den …

21 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012.

152

SOU 2014:52

Författningsförslag

12Förslag till

lag om ändring av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs22 i fråga om lagen (1995:1571) om insätt- ningsgaranti

dels att nuvarande 3 a § ska betecknas 3 b §, dels att 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före nuvarande 3 a § ska sättas närmast före 3 b §,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 a, 7 och 7 a §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §23

I denna lag betyder

1.institut: en svensk bank, ett utländskt bankföretag, ett svenskt kreditmarknadsföretag, ett utländskt kreditföretag samt ett svenskt värdepappersbolag och ett utländskt värdepappersföretag, om de har tillstånd att ta emot kunders medel på konto,

2.insättare: den som har en insättning i ett institut,

3.insättning: tillgodohavande som avser inlåning på konto,

4.EES: Europeiska ekonom- iska samarbetsområdet, och

5.garantimyndigheten: den myndighet som handlägger frågor om insättningsgarantin.

4.EES: Europeiska ekonom- iska samarbetsområdet,

5.garantimyndigheten: den myndighet som handlägger frågor om insättningsgarantin,

18. garanterad insättning: en insättning som omfattas av insätt- ningsgarantin till den del den inte överstiger ett belopp motsvarande 100 000 euro, och

6. resolutionsmyndigheten:

22Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012.

23Senaste lydelse 2008:811.

153

Författningsförslag SOU 2014:52

			den myndighet som handlägger
			frågor om resolution enligt lagen
			(2015:000) om resolution.
			3 §24
En	insättning omfattas	av	En	insättning omfattas	av
garantin, om insättningen finns			garantin, om insättningen finns
hos ett svenskt institut här i			hos ett svenskt institut här i
landet eller hos en filial i ett			landet eller hos en filial i ett
annat EES-land till ett svenskt			annat EES-land till ett svenskt
institut.			institut, om inte något annat
			framgår av 3 a §.
Garantimyndigheten		får	Garantimyndigheten		får
besluta att garantin också skall			besluta att garantin också ska
omfatta	insättningar som finns		omfatta	insättningar som finns
hos			hos

1.en filial i ett land utanför EES till ett svenskt institut, eller

2.en filial här i landet till ett utländskt institut.

3 a §25
Om	resolutionsmyndigheten
överför en insättning som har
gjorts i ett institut som försatts i
resolution	till	någon	annan
antingen med hjälp av försäljnings-
verktyget	enligt	18 kap.	lagen
(2015:000) om		resolution eller

till ett broinstitut med hjälp av broinstitutsverktyget enligt 19 kap. samma lag, gäller följande.

Insättningen omfattas inte längre av den insättningsgaranti som gäller för insättningar gjorda i institutet under resolution, om insättningen har överförts i sin helhet eller till en del som mot- svarar ett belopp om minst 100 000 euro.

24Senaste lydelse 2007:1433.

25Senaste lydelse av tidigare 3 a § 2011:829.

154

SOU 2014:52

Författningsförslag

Om överföringen bara omfattar en del av insättningen och beloppet understiger motsvarande 100 000 euro, uppgår garantin för den del av insättningen som är kvar i institutet under resolution till mellanskill- naden mellan 100 000 euro och det överförda beloppet.

7 §26

Om ett institut försätts i resolution enligt lagen (2015:000) om resolution ska insättnings- garantisystemet, i de fall som anges i andra och tredje styckena betala ut ersättning. Ersättningen ska betalas till den som resolu- tionsmyndigheten anvisar.

Om resolutionsmyndigheten använder skuldnedskrivnings- verktyget enligt 22 kap. lagen om resolution, ska insättningsgaranti- systemet betala ett belopp som motsvarar det som de garanterade insättningarna skulle ha skrivits ned med enligt 22 kap. 14 § första stycket 1 lagen om resolution om de inte hade varit undantagna skuldnedskrivning.

Om resolutionsmyndigheten överför en insättning med hjälp av försäljningsverktyget, broinstituts- verktyget eller avskiljandeverktyget enligt 18–20 kap. lagen om reso- lution, ska insättningsgaranti- systemet betala ett belopp som motsvarar det som de garanterade insättningarna skulle ha burit om

26 Tidigare upphävd genom 2000:95.

155

Författningsförslag

SOU 2014:52

förlusterna hade fördelats mellan borgenärerna enligt förmånsrätts- ordningen.

7 a §

Insättningsgarantin får om skuldnedskrivningsverktyget en- ligt 22 kap. lagen (2015:000) om resolution tillämpas, skjuta till medel vid en kapitalisering av ett institut under resolution i den utsträckning garanterade insätt- ningar hade konverterats till eget kapital enligt 22 kap. 14 § första stycket 2, om de inte hade varit undantagna från konvertering. In- sättningsgarantisystemet ska erhålla kapitalinstrument till ett värde som motsvarar de tillskjutna medlen.

Denna lag träder i kraft den …

156

SOU 2014:52

Författningsförslag

13Förslag till

lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs	att 29 kap. 2 § inkomstskattelagen
(1999:1229) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	29 kap.
	2 §27

Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, landsting, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmän- ningsskogar i Norrland och Dalarna samt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.

Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av

1. elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i			17 kap.
22 a § 1,
2. utsläppsrätter till sådana	skattskyldiga som	avses i	1 kap.
22 b § första stycket,
3. utsläppsminskningsenheter	och certifierade	utsläppsminsk-

ningar till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1, och

4. stöd enligt lagen (2008:814)		4. stöd enligt lagen (2015:000)
om statligt stöd till kreditinstitut,		om resolution eller lagen (2015:000)
om stödet inte		om förebyggande statligt stöd till
		kreditinstitut, om stödet inte
– redovisas som en skuld i		– redovisas som en skuld i
räkenskaperna, eller		räkenskaperna, eller
– avser betalning för ny-		– avser betalning för ny-
emitterade eller egna aktier.		emitterade eller egna aktier.

Denna lag träder i kraft den…

27 Senaste lydelse 2011:293.

157

Författningsförslag

SOU 2014:52

14Förslag till

lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs28 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

dels att 1 kap. 5 §, 6 kap. 2 §, 6 kap. 3 a §, 13 kap. 6 b §, 15 kap. 1–2, 7–9 §§ och 16 kap. 1 och 2 §§ samt rubriken närmast före 15 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fyra nya kapitel, 6 a kap., 6 b kap. 15 a kap. och 15 b kap., sju nya paragrafer, 13 kap. 4 a, 5 b, 6 d och 8 a §§, 14 kap. 1 a § och 15 kap. 2 b och 2 c §§, samt närmast före 13 kap. 8 a § en ny rubrik av följande lydelse,

dels att det i 13 kap. närmast före rubriken ”Upplysningar från och undersökningar hos andra företag” ska införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2013/14:228

Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §

I denna lag betyder

1.anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egen- dom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verk- samhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2.bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

3.bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse,

4.behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut,

28 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012.

158

SOU 2014:52

Författningsförslag

5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

7. finansiellt institut: ett

företag som inte är kredit- institut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksam- het är att

a)förvärva eller inneha aktier eller andelar,

b)driva värdepappersrörelse

utan	att vara	tillståndspliktigt
enligt	2 kap.	1 §	lagen

5.betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel

51.1i kapitaltäckningsdirektivet,

6.blandat finansiellt holding- företag: holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförord- ningen,

7.blandat finansiellt moder- holdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a. institut eller ett utländskt institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

8.EES: Europeiska ekonom- iska samarbetsområdet,

9.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kredit- instituts etablering av flera drift- ställen ska anses som en enda filial,

10.finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,

11.finansiellt institut: ett företag som inte är kredit- institut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksam- het är att

a) förvärva eller inneha aktier eller andelar,

b) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt

enligt

2 kap.

1 §

lagen

159

Författningsförslag

SOU 2014:52

(2007:528) om värdepappers- marknaden, eller

c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §,

8. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna lag,

9. kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappers- företag och om ändring av för- ordning (EU) nr 648/20124,

10. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,

11. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut

(2007:528) om värdepappers- marknaden, eller

c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §,

12. finansiellt moderholding- företag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holding- företag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a.institut eller ett utländskt institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b.annat finansiellt holding- företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

13. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna lag,

14. holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförord- ningen,

15. kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsyns- förordningen,

16. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,

17. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut

160

SOU 2014:52 Författningsförslag

och om tillsyn av kreditinstitut		och om tillsyn av kreditinstitut
och värdepappersföretag,	om	och värdepappersföretag,				om
ändring av direktiv 2002/87/EG		ändring av direktiv 2002/87/EG
och om upphävande av direktiv		och om upphävande av direktiv
2006/48/EG och 2006/49/EG,		2006/48/EG och 2006/49/EG29,
		18. koncernåterhämtningsplan:
		en plan som upprättas av ett
		moderföretag inom EES i syfte att
		för olika scenarier identifiera åt-
		gärder som de företag i en
		koncern som omfattas av grupp-
		baserad tillsyn avser att vidta för
		att bevara eller återställa koncernens
		eller ett i den ingående kredit-
		instituts eller utländskt kredit-
		instituts finansiella ställning och
		livskraft	efter	en	betydande
		försämring	av	den	finansiella
		situationen,
12. kreditmarknadsbolag: ett		19. kreditmarknadsbolag: ett
aktiebolag som har fått tillstånd		aktiebolag som har fått tillstånd
att driva finansieringsrörelse,		att driva finansieringsrörelse,
13. kreditmarknadsförening:		20. kreditmarknadsförening:
en ekonomisk förening som har		en ekonomisk förening som har
fått tillstånd att driva finansi-		fått tillstånd att driva finansi-
eringsrörelse,		eringsrörelse,
14. kreditmarknadsföretag:		21. kreditmarknadsföretag:
kreditmarknadsbolag och kredit-		kreditmarknadsbolag			och kredit-
marknadsförening,		marknadsförening,
15. kvalificerat innehav: ett		22. kvalificerat innehav: ett
direkt eller indirekt ägande i ett		direkt eller indirekt ägande i ett
företag, om innehavet beräknat		företag, om innehavet beräknat
på det sätt som anges i	5 a §	på det sätt som anges i				5 a §
representerar tio procent	eller	representerar tio procent				eller
mer av kapitalet eller av samtliga		mer av kapitalet eller av samtliga
röster eller annars möjliggör ett		röster eller annars möjliggör ett
väsentligt inflytande över led-		väsentligt inflytande över led-
ningen av företaget,		ningen av företaget,

29 EUT L 176, 26.6.2013, s. 338 (Celex 32013L0036).

161

Författningsförslag

SOU 2014:52

16. medlemsbank: en eko- nomisk förening som avses i lagen (1995:1570) om medlems- banker,

23. medlemsbank: en eko- nomisk förening som avses i lagen (1995:1570) om medlems- banker,

24.moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,

25.moderinstitut inom EES: ett institut eller ett utländskt institut som auktoriserats inom EES och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a. annat institut eller ett utländskt institut som auktoris- erats i något land inom EES, eller b. ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något

land inom EES,

26.resolutionsdirektivet: Europaparlamentets och rådets

direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappers- företag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europa- parlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/201230,

30 EUT L 173, 12/06/2014, s. 190 (Celex 32014L0059).

162

SOU 2014:52

Författningsförslag

17. sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619), 18. startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i förordning (EU) nr

575/2013,

19. utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hem- landet har tillstånd att driva bankrörelse,

20. utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hem- landet har tillstånd att driva finansierings-rörelse, och

21. utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag.

27. samordnande tillsynsmyn- dighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva grupp- baserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moder- holdingföretag inom EES eller blandade finansiella moder- holdingföretag i EES,

28. sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619),

29.startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i ar- tikel 4.51 i tillsynsförordningen,

30.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde- pappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/201231,

31.utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hem- landet har tillstånd att driva bankrörelse,

32.utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hem- landet har tillstånd att driva finansierings-rörelse,

33. utländskt kreditinstitut:

ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag, och

34. återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett institut i syfte att för olika scenarier identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller

31 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0575).

163

Författningsförslag SOU 2014:52

				återställa sin finansiella ställning
				och livskraft efter en betydande
				försämring	av	den finansiella
				situationen.
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			6 kap.
				2 §32
Ett	kreditinstitut		skall	Ett	kreditinstitut		ska
identifiera, mäta, styra,			internt	identifiera,	mäta, styra, internt
rapportera och ha kontroll över				rapportera och ha kontroll över
de risker som dess rörelse är				de risker som dess rörelse är
förknippad med. Institutet skall				förknippad	med. Institutet		ska
härvid se till att det har en				härvid se till att det har en
tillfredsställande intern kontroll.				tillfredsställande intern kontroll.
				Det ska också upprätta en
				återhämtningsplan eller koncern-
				återhämtningsplan enligt 6 a kap.
Ett kreditinstitut skall			särskilt	Ett kreditinstitut ska särskilt
se till att dess kreditrisker,				se till att dess kreditrisker,
marknadsrisker,		operativa	risker	marknadsrisker, operativa risker
och andra	risker sammantagna			och andra	risker sammantagna
inte medför att institutets för-				inte medför att institutets för-
måga att fullgöra sina förplikt-				måga att fullgöra sina förplikt-
elser äventyras. För att uppfylla				elser äventyras. För att uppfylla
detta krav skall det åtminstone				detta krav ska det åtminstone ha
ha metoder som gör det möjligt				metoder som gör det möjligt att
att fortlöpande värdera och upp-				fortlöpande värdera och upp-
rätthålla ett kapital som till				rätthålla ett kapital som till
belopp, slag och fördelning är				belopp, slag och fördelning är
tillräckligt för att täcka arten				tillräckligt för att täcka arten
och nivån på de risker som det				och nivån på de risker som det
är eller kan komma att bli				är eller kan komma att bli
exponerat	för.	Kreditinstitutet		exponerat	för.	Kreditinstitutet
skall utvärdera		dessa metoder		ska utvärdera dessa metoder för
för att säkerställa att de är hel-				att säkerställa att de är hel-
täckande.				täckande.

32 Senast ändrad 2006:1387.

164

Ett kreditinstituts system för hantering av uppgifter om insättare och deras insättningar ska vara sådana att kredit- institutet utan dröjsmål kan sammanställa en fullständig och tillförlitlig förteckning över

1. institutets samtliga insättare och deras respektive insättningar, och

2. insättningar som gjorts a. av fysiska personer,

b. av mikroföretag samt små och medelstora företag enligt kriteriet för årsomsättning i artikel 2.1 i kommissionens rekommenda- tion 2003/361/EG av den 6 maj 200334, och

c. via en filial utanför EES till ett svenskt kreditinstitut och som skulle betraktas som insättningar gjorda av personer eller företag som avses i 1 eller 2 om de inte hade gjorts genom filialen.

SOU 2014:52

6 kap.

3 a §33

33Senaste lydelse 2011:830.

34EUT L 124, 20.5.2003, s. 36 (Celex 32003H0361).

Författningsförslag

165

Författningsförslag

SOU 2014:52

Föreslagen lydelse

6a kap. Återhämtningsplaner

Upprättandet av en återhämtningsplan

1 § Ett kreditinstitut som inte tillsammans med andra koncern- företag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn ska upprätta och uppdatera en återhämtningsplan.

Kreditinstitutets styrelse ska godkänna återhämtningsplanen. Den ska därefter ges in den till Finansinspektionen.

Upprättande av en koncernåterhämtningsplan

2 § Ett kreditinstitut som ingår i en koncern som står under grupp- baserad tillsyn ska omfattas av en koncernåterhämtningsplan som upprättas och uppdateras av moderföretaget inom EES. Det ska upprätta en individuell återhämtningsplan enbart om Finansinspektionen beslutar det. För en gränsöverskridande koncern ska ett sådant beslut fattas enligt 8 eller 9 §.

En koncernåterhämtningsplan ska identifiera åtgärder som kan bli nödvändiga att vidta på nivån för moderföretaget inom EES och i ett enskilt dotterföretag som omfattas av den gruppbaserade tillsynen.

Moderföretagets styrelse ska godkänna planen. Den ska därefter ges in till Finansinspektionen. För en gränsöverskridande koncern ska den i stället ges in till den samordnande tillsynsmyndigheten. Om Finansinspektionen är den samordnande tillsynsmyndigheten ska inspektionen sända över planen till berörda behöriga myndig- heter och resolutionsmyndigheter.

Krav på en återhämtningsplan

3 § En återhämtningsplan respektive en koncernåterhämtningsplan ska innehålla uppgifter som framgår av föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § eller tekniska standarder beslutade av kommis- sionen enligt artikel 5.10 i resolutionsdirektivet.

Av innehållet i en återhämtningsplan eller en koncernåterhämt- ningsplan ska det framgå att:

166

SOU 2014:52

Författningsförslag

1.De åtgärder som identifieras rimligen kan förväntas leda till att kreditinstitutet eller koncernen kan bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft.

2.Planen och de åtgärder som identifieras i den rimligen kan förväntas bli genomförda snabbt och effektivt vid finansiell stress och utan att leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet.

De åtgärder som identifieras i en återhämtningsplan respektive en koncernåterhämtningsplan får inte leda till att det uppkommer väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett kredit- institut eller, i förekommande fall, ett annat koncernföretag som omfattas av planen.

Väsentliga brister eller hinder i en plan

4 § Finansinspektionen ska granska en återhämtningsplan för att bedöma om den uppfyller kriterierna i 3 §. Det ska göras efter sam- råd med behöriga myndigheter i de länder inom EES där det finns betydande filialer.

Hur granskningen och bedömningen av en koncernåterhämt- ningsplan för en gränsöverskridande koncern ska gå till framgår av 8–11 §§.

5 § Om Finansinspektionen identifierar väsentliga brister i en plan eller väsentliga hinder mot att genomföra åtgärderna i den ska den underrätta kreditinstitutet om vilka väsentliga brister eller hinder den identifierar och ge institutet tillfälle att yttra sig över bedöm- ningen. Om kreditinstitutets yttrande inte leder till att inspek- tionen ändrar sin bedömning, ska inspektionen förelägga institutet att inom två månader komma in med en ändrad plan som åtgärdar de brister eller hinder som inspektionen identifierat. På kredit- institutets begäran får Finansinspektionen besluta att förlänga denna tid med ytterligare en månad.

För en koncernåterhämtningsplan gäller det som i första stycket sägs om ett kreditinstitut även för ett moderföretag inom EES som inte är ett kreditinstitut.

6 § Om ett kreditinstitut inte följer inspektionens föreläggande eller om de ändringar som kreditinstitutet gjort inte undanröjer de väsentliga bristerna eller hindren, ska Finansinspektionen

167

Författningsförslag

SOU 2014:52

1.förelägga kreditinstitutet att göra konkreta ändringar i åter- hämtningsplanen för att undanröja de väsentliga bristerna eller hindren, eller

2.om sådana konkreta ändringar som avses i 1 inte på ett adekvat sätt kan åtgärda bristerna eller hindren, förelägga institutet att identifiera vilka ändringar av sin affärsverksamhet som det kan göra för att undanröja de väsentliga bristerna eller hindren.

För en koncernåterhämtningsplan gäller det som i första stycket sägs om ett kreditinstitut även för ett moderföretag inom EES som inte är ett kreditinstitut.

7 § Om det trots ett föreläggande enligt 6 § fortfarande finns väsentliga brister i en plan eller väsentliga hinder mot att genom- föra den, får Finansinspektionen förelägga kreditinstitutet att vidta konkreta åtgärder som innebär att det inom viss tid begränsar eller minskar riskerna i rörelsen i något avseende eller vidtar någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen.

Vid bedömningen av vilka åtgärder som är nödvändiga och proportionerliga ska hänsyn tas till hur allvarliga bristerna och hindren är och den effekt som åtgärderna skulle ha på kredit- institutets affärsverksamhet.

För en koncernåterhämtningsplan gäller det som i första och andra styckena sägs om ett kreditinstitut även för ett moderföretag inom EES som inte är ett kreditinstitut.

Överenskommelser om en koncernåterhämtningsplan för en gränsöverskridande koncern

8 § Från det att den samordnande tillsynsmyndigheten för en gränsöverskridande koncern har sänt över en koncernåterhämt- ningsplan till de myndigheter som räknas upp i 2 § tredje stycket, ska inspektionen inom fyra månader från översändandet försöka komma överens med behöriga myndigheter som ingår i tillsyns- kollegiet för koncernen om

1.granskningen och bedömningen av koncernåterhämtnings- planen,

2.om en återhämtningsplan ska upprättas för ett individuellt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstitut som ingår i koncernen, och

168

SOU 2014:52

Författningsförslag

3.om tillämpningen av åtgärder som avses i artiklarna 6.5 och

6.6i resolutionsdirektivet för att komma till rätta med väsentliga brister i planen eller väsentliga hinder mot att genomföra den.

När Finansinspektionen är den samordnande tillsynsmyndig- heten ska den se till att samråd sker med sådana behöriga myndig- heter som avses i artikel 116 i kapitaltäckningsdirektivet och de myndigheter som ansvarar för betydande filialer.

Om myndigheterna kommer överens ska Finansinspektionen i enlighet med överenskommelsen fatta de beslut som behövs.

9 § Om en överenskommelse inte har träffats inom fyra månader ska Finansinspektionen i egenskap av samordnande myndighet fatta beslut om

1.granskningen och bedömningen av koncernåterhämtnings- planen,

2.om en återhämtningsplan ska upprättas för ett individuellt kreditinstitut i koncernen, och

3.om åtgärder som moderföretaget inom EES eller ett kredit- institut som står under inspektionens tillsyn ska vidta för att komma till rätta med väsentliga brister i planen eller väsentliga hinder mot att genomföra den.

Om Finansinspektionen inte är samordnande myndighet, ska den ensamt fatta beslut enligt första stycket 2 och 3 beträffande kreditinstituten i koncernen.

Finansinspektionen ska inför beslutet om koncernåterhämt- ningsplanen enligt första stycket 1 och 3 beakta synpunkter och reservationer från de övriga behöriga myndigheterna.

10 § Om någon eller några av de behöriga myndigheterna inom fyramånadersfristen i 8 § första stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommis- sionens beslut 2009/78/EG35, ska inspektionen skjuta upp sitt beslut enligt 9 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel

35 EUT L 331, 15.12.2010, s. 12 (Celex 32010R1093).

169

Författningsförslag

SOU 2014:52

19.3 i samma förordning. Finansinspektionen ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten enligt 13 kap. 6 b § efter det att fyramånaders- fristen har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Första och andra styckena gäller bara bistånd att nå en överens- kommelse om

1.bedömningen av koncernåterhämtningsplanen, och

2.åtgärder för att reducera riskprofilen, att möjliggöra kapital- iseringsåtgärder i rätt tid och vidta ändringar av finansierings- strategin för att förstärka motståndskraften i kärnaffärsområden och de kritiska verksamheterna.

11 § Ett beslut enligt 8 § som fattas av en utländsk samordnande tillsynsmyndighet efter en överenskommelse med behöriga myn- digheter eller på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom de tidsfrister som anges i 8 §, gäller i Sverige. Beslutet är bindande för Finansinspektionen och ska ligga till grund för Finansinspektionens tillsyn.

6 b kap. Avtal om koncerninternt finansiellt stöd

Definitioner

1 § I detta kapitel betyder

1.finansiellt stöd: penninglån, utställande av garanti, ställande av säkerhet eller en kombination av dessa stödformer, och

2.koncerninternt finansiellt stöd: finansiellt stöd som utgår mellan två eller flera företag inom samma koncern.

Allmänt om avtal om koncerninternt finansiellt stöd

2 § Ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd får ingås mellan å ena sidan ett kreditinstitut som är ett moderinstitut i en medlems- stat eller ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet som är etablerade inom EES, och å den andra sidan ett dotterföretag till ett sådant företag som är etablerat i ett annat land inom eller utanför EES.

170

SOU 2014:52

Författningsförslag

Myndighets godkännande av avtal om finansiellt stöd

3 § Innan avtal om koncerninternt finansiellt stöd ingås, ska en ansökan göras till den samordnande tillsynsmyndigheten för den koncern inom vilken avtalet om koncerninternt finansiellt stöd ingåtts.

Finansinspektionen ska i sin egenskap av samordnande myndig- het genast vidarebefordra ansökan till de behöriga myndigheterna för varje avtalspart.

Moderinstitutet inom EES ansvarar för att ansökan görs till den samordnande tillsynsmyndigheten.

4 § En ansökan enligt 3 § ska innehålla texten till det föreslagna avtalet samt innehålla uppgift om vilka företag som föreslås vara parter till avtalet.

5 § Finansinspektionen ska pröva ansökan om godkännande av avtal om koncerninternt finansiellt stöd i de fall då inspektionen är samordnande tillsynsmyndighet för den koncern inom vilken finansiellt stöd ska utgå.

Finansinspektionen ska besluta att inte godkänna det föreslagna avtalet om avtalet kan anses oförenligt med de villkor som följer av 6 §.

6 § Ansökan om godkännande av avtal om koncerninternt finansi- ellt stöd ska godkännas om Finansinspektionen bedömer att

1.tillhandahållandet av det koncerninterna finansiella stödet i betydande grad avhjälper de finansiella svårigheterna i det företag som tar emot det,

2.tillhandahållandet av det koncerninterna finansiella stödet syftar till att bevara eller återställa den finansiella stabiliteten i koncernen som helhet eller i något av företagen inom koncernen, och

3.tillhandahållandet av det koncerninterna finansiella stödet inte äventyrar den finansiella stabiliteten, i synnerhet i den medlemsstat i vilken den stödgivande enheten är belägen.

Finansinspektionen ska även bedöma om följande krav är uppfyllda med avseende på det stödgivande företaget:

1.Det stödgivande företagets styrelse bedömer att det rimligen kan antas att ersättningen för stödet kommer att betalas samt, ifall det rör sig om ett lån, även själva kapitalbeloppet återbetalas. Om

171

Författningsförslag

SOU 2014:52

stödet ges i form av en garanti eller annan slags säkerhet tillämpas samma villkor på den skuld som uppkommer ifall garantin eller säkerheten utlöses.

2.Det finansiella stödet ges på sådana villkor att det stödgivande företagets intressen gynnas.

3.Likviditeten eller solvensen i det stödgivande företaget äventyras inte till följd av tillhandahållandet av det finansiella stödet.

4.Det stödgivande företaget uppfyller de krav som gäller avse- ende kapitalbas och likviditet i kapitaltäckningsdirektivet samt de övriga krav som gäller enligt artikel 104.2 samma direktiv vid tidpunkten för tillhandahållandet av det finansiella stödet.

5.Det stödgivande företaget uppfyller de krav som gäller för stora exponeringar.

6.Tillhandahållandet av det finansiella stödet leder inte till att de krav som nämns i 4 eller 5 överträds.

7.Möjligheten till resolution av det stödgivande företaget äventyras inte till följd av tillhandahållandet av det finansiella stödet.

Finansinspektionen har rätt att bevilja undantag från kraven i andra stycket 4 och 5.

7 § Finansinspektionen ska vidarebefordra varje avtal som inspek- tionen godkänt, inklusive ändringar av dessa avtal till resolutions- myndigheten.

Avtalsparternas godkännande av avtal om finansiellt stöd

8 § Innan beslut fattas om att ingå ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd ska bolagsstämman i samtliga företag vilka är parter till avtalet om koncerninternt finansiellt stöd godkänna avtalet.

9 § Ett beslut enligt 8 § ska innehålla ett bemyndigande för styrelsen att ge respektive motta koncerninternt finansiellt stöd.

10 § Beslut om att ge koncerninternt finansiellt stöd ska fattas av styrelsen i det stödgivande företaget.

Följande uppgifter ska framgå av ett beslut enligt första stycket: 1. De uppgifter som beslutet grundats på och de överväganden

som gjorts.

172

SOU 2014:52

Författningsförslag

2.Mottagaren för det koncerninterna finansiella stödet samt för vilket ändamål stödet ges.

3.På vilket vis tillhandahållandet av det koncerninterna finansiella stödet uppfyller de villkor som uppställs i 6 §.

11 § Det stödmottagande företagets styrelse ska besluta om stöd- mottagande av koncerninternt finansiellt stöd.

12 § Styrelsen i det företag som är part till ett avtal om koncern- internt finansiellt stöd ska årligen rapportera till bolagsstämman om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av det avtal om koncerninternt finansiellt stöd som bolagsstämman godkänt.

Anmälan om givande av stöd

13 § Innan koncerninternt finansiellt stöd ges, ska styrelsen för det stödgivande företaget göra en anmälan till Finansinspektionen samt till Europeiska bankmyndigheten.

Om Finansinspektionen inte även är behörig myndighet för det stödmottagande företaget ska styrelsen för det stödgivande före- taget göra en anmälan enligt första stycket även till den behöriga myndigheten för det stödmottagande företaget.

Anmälan enligt första stycket ska även göras till den samord- nande myndigheten om denna myndighet inte samtidigt är behörig myndighet för det stödgivande eller för det stödmottagande företaget.

14 § En anmälan enligt 13 § ska innehålla styrelsens beslut enligt 10 § samt en detaljerad beskrivning av det avtal om koncerninternt finansiellt stöd som anmälan avser, samt en kopia av avtalet.

15 § Finansinspektionen ska i sin egenskap av behörig myndighet för det stödgivande företaget besluta att förbjuda, begränsa eller godkänna koncerninternt finansiellt stöd enligt en anmälan enligt 13 §.

16 § Ett beslut av Finansinspektionen att godkänna, förbjuda eller begränsa det finansiella stödet ska omedelbart anmälas till den sam- ordnande tillsynsmyndigheten, den behöriga myndigheten för det stödmottagande företaget samt till Europeiska bankmyndigheten.

173

Författningsförslag

SOU 2014:52

17 § Om Finansinspektionen inom fem arbetsdagar, räknat från det att den mottog en fullständig anmälan enligt 13 §, inte har fattat ett beslut eller beslutat att godkänna det finansiella stödet, får stödet ges i enlighet med de avtalsvillkor som följer av anmälan.

Publicering av avtalet

18 § Styrelsen i varje företag som ingått ett avtal om koncern- internt finansiellt stöd ska offentliggöra att företaget ingått ett sådant avtal samt vilka som varit parter till avtalet. Styrelsen ska även offentliggöra en översiktlig beskrivning av avtalsinnehållet.

Styrelsen ska uppdatera den information som offentliggörs enligt första stycket minst en gång årligen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 kap.

4 a §

Ett kreditinstitut är skyldigt att informera Finansinspektionen om det anser att företaget kommer eller sannolikt kommer att fallera. Finansinspektionen ska omedelbart underrätta resolutionsmyndig- heten och andra berörda myndig- heter om underrättelsen.

5 b§

Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 lagen (2015:000) om resolution är skyldigt att informera Finansinspektionen om det anser att företaget kommer eller sannolikt kommer att fallera. Finansinspektionen ska omedelbart underrätta resolutionsmyndig- heten och andra berörda myndig- heter om underrättelsen.

174

SOU 2014:52 Författningsförslag

Lydelse enligt prop. 2013/14:228	Föreslagen lydelse
	6 b §
Finansinspektionen får häns-	Finansinspektionen får		hän-
kjuta frågor som rör ett förfar-	skjuta frågor som rör ett förfar-
ande av en annan behörig myn-	ande av en annan behörig myn-
dighet inom EES till Europeiska	dighet inom EES till Europeiska
bankmyndigheten för tvistlös-	bankmyndigheten för tvistlös-
ning i de fall som framgår av	ning i de fall som framgår av
artiklarna 112.2, 116 och 133 i	artiklarna
kapitaltäckningsdirektivet.	1. 112.2, 116 och 133 i kapital-
	täckningsdirektivet,
	2. 8.3 andra stycket, 8.4 andra
	stycket, 20.7 och 30.5–30.7 i reso-
	lutionsdirektivet.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6 d §
	Finansinspektionen får begära
	att Europeiska bankmyndigheten
	bistår de	behöriga myndigheterna
	med att nå en överenskommelse i
	de fall som framgår av artiklarna
	8.2 tredje stycket, 20.5 andra
	stycket, 25.4 och 30.4 andra
	stycket i resolutionsdirektivet.
	Register över avtal
	8 a§
	Finansinspektionen får besluta
	att ett kreditinstitut eller något
	annat	koncernföretag	som
	omfattas av samma grupp-
	baserade tillsyn som institutet ska

upprätta register över sina finansi- ella avtal och andra avtal av särskilt stor betydelse för företagets verk- samhet.

175

Författningsförslag SOU 2014:52

14 kap.

1 a §

Det som sägs i 2 a, 3 och 4 §§ ska inte gälla vid beslut om över-

föring, minskning eller konverter-

ing enligt

6 kap.,

17 kap.,

18 kap.

eller 22 kap. lagen (2015:000) om

resolution.

Lydelse enligt prop. 2013/14:228

Föreslagen lydelse

Ingripande mot kreditinstitut

Ingripande

15 kap.

1 §

ett

kreditinstitut

har

Om ett kreditinstitut, ett

åsidosatt

sina

skyldigheter

finansiellt

holdingföretag,

ett

enligt denna lag, andra författ-

blandat finansiellt holdingföretag,

ningar

som

reglerar institutets

holdingföretag med blandad verk-

verksamhet,

institutets

bolags-

samhet eller ett finansiellt institut

ordning, stadgar eller reglemente

har

åsidosatt

sina skyldigheter

eller

interna

instruktioner

som

enligt denna lag, andra författ-

har sin grund i författningar

ningar

som

reglerar företagets

som reglerar institutets verk-

verksamhet,

företagets

bolags-

samhet, ska Finansinspektionen

ordning, stadgar eller reglemente

ingripa.

eller

interna