1 KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om riksdagen.
Bestämmelser om val till riksdagen, riksdagsarbetet och riksdagens uppgifter finns i regeringsformen.
Lagen är indelad i huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser. Regler om stiftande och ändring av riksdagsordningens bestämmelser finns i 8 kap. 17 §
regeringsformen.
2 § Riksdagsordningen innehåller 14 kapitel. Dessa är
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- val till riksdagen (2 kap.),
- riksmöten (3 kap.),
- ledning och planering av riksdagsarbetet (4 kap.),
- riksdagens ledamöter (5 kap.),
- kammaren (6 kap.),
- utskotten och EU-nämnden (7 kap.),
- interpellationer och frågor till statsråd (8 kap.),
- ärendenas väckande (9 kap.),
- ärendenas beredning (10 kap.),
- ärendenas avgörande (11 kap.),
- val inom riksdagen (12 kap.),
- riksdagsorgan och nämnder (13 kap.), och
- Riksdagsförvaltningen (14 kap.).
3 § I denna lag avses med
- valperiod: Den period som motsvarar tiden från det att en nyvald riksdag har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas.
- riksmöte: Den period som riksdagen sammanträder.
- ålderspresident: Den närvarande ledamot som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera ledamöter har tillhört riksdagen lika länge har den äldste av dem företräde.
- gruppledare: Den särskilda företrädare som en partigrupp, som vid valet till riksdagen har fått minst 4 procent av rösterna i hela riket ska utse för att samråda med talmannen enligt denna lag.
- arbetsplenum: Ett sammanträde med kammaren under vilket överläggning om och avgörande av betänkanden och utlåtanden från utskott kan ske.
2 KAP. VAL TILL RIKSDAGEN
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om val till riksdagen.
2 § Ordinarie val till riksdagen hålls i september.
Tilläggsbestämmelse 2.2.1
Bestämmelser om extra val till riksdagen finns i 3 kap. 11 §
och 6 kap. 5 § regeringsformen.
3 § Ytterligare bestämmelser om val till riksdagen finns i regeringsformen och i lag.
3 KAP. RIKSMÖTEN
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- riksmötet som följer efter ett val till riksdagen (2-5 §§),
- riksmötets öppnande (6 §), och
- övrigt om riksmöten (7-9 §§).
2 § Riksmötet inleds genom att en nyvald riksdag sammanträder i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 10 §
regeringsformen.
Tidpunkt för det första sammanträdet efter ett val
Tilläggsbestämmelse 3.2.1
Kammarens första sammanträde under ett riksmöte efter ett val inleds kl. 11.00. Ledamöterna ska underrättas om tidpunkten för det sammanträdet.
3 § Vid det första sammanträdet med kammaren efter ett val till riksdagen ska i nedan nämnd ordning
1. Valprövningsnämndens berättelse om granskning av bevis om val av ledamöter och ersättare föredras,
2. ledamöterna ropas upp,
3. talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman väljas för valperioden, och
4. en valberedning utses för valperioden.
Tilläggsbestämmelse 3.3.1
Ålderspresidenten leder sammanträdet med kammaren fram till dess att talmannen och de vice talmännen har valts.
4 § Riksdagen ska, enligt 4 kap. 2 § regeringsformen,
välja en talman samt en förste, en andre och en tredje vice
talman. De väljs var för sig i nu nämnd ordning. Valen gäller
till valperiodens slut.
Om det bara finns en nominerad kandidat ska valet genomföras
med acklamation.
Om det finns fler än en nominerad kandidat, och valet av
talman sker med slutna sedlar enligt bestämmelserna i 12
kap., är den vald som får mer än hälften av rösterna. Om en
sådan röstövervikt inte uppnås ska ett nytt val genomföras.
Om inte heller då någon får mer än hälften av rösterna ska
ett tredje val genomföras mellan de två som vid den andra
omröstningen fick flest röster. Vid den tredje omröstningen
är den vald som får de flesta rösterna.
Lag (2018:605).
5 § Varje partigrupp, som motsvarar ett parti som vid valet till riksdagen fick minst 4 procent av rösterna i hela riket, ska besätta en plats i valberedningen. Därutöver fördelas tio platser proportionellt mellan dessa partigrupper.
Ledamöterna tillsätts med tillämpning av det förfarande som anges i 12 kap. 14 §.
Tilläggsbestämmelse 3.5.1
Talmannen fastställer det antal ledamöter som respektive partigrupp ska tillsätta i valberedningen. Vid den proportionella fördelningen tillämpas den beräkningsgrund som anges i 12 kap. 8 § tredje stycket.
6 § Riksdagen ska senast på riksmötets tredje dag hålla ett särskilt sammanträde för riksmötets öppnande. Statschefen förklarar på talmannens begäran riksmötet öppnat. Vid förhinder för statschefen förklarar talmannen riksmötet öppnat.
Vid sammanträdet avger statsministern en regeringsförklaring, om det inte finns särskilda skäl för honom eller henne att avstå från detta.
Tilläggsbestämmelse 3.6.1
Efter ett val till riksdagen äger sammanträdet för riksmötets öppnande rum kl. 14.00 den andra dagen under riksmötet.
Har det inte varit något val till riksdagen äger sammanträdet rum den första dagen vid samma tidpunkt.
Talmannen får bestämma en annan tidpunkt för sammanträdet.
7 § Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte inleds.
8 § Under år då det inte hålls ordinarie val till riksdagen, ska ett nytt riksmöte inledas den dag i september som kammaren har fastställt under det föregående riksmötet.
Tilläggsbestämmelse 3.8.1
Talmannen lämnar efter samråd med gruppledarna förslag till
kammaren inför beslut enligt 8 §.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 3.8.2
Talmannen får besluta att ledamöterna ska ropas upp vid det första sammanträdet med kammaren även under övriga riksmöten under valperioden. Om namnupprop inte har hållits ska en förteckning över vilka som är ledamöter vid riksmötets början bifogas kammarens protokoll.
9 § Har beslut om extra val fattats före den fastställda dagen för att inleda ett riksmöte, ska ett nytt riksmöte enligt 8 § inledas bara om den riksdag som valts genom det extra valet samlats före den 1 juli samma år.
4 KAP. LEDNING OCH PLANERING AV RIKSDAGSARBETET
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om ledning och planering av riksdagsarbetet.
2 § Talmannen eller, i hans eller hennes ställe, någon av de vice talmännen leder riksdagsarbetet.
3 § Varje partigrupp som avses i 3 kap. 5 § ska utse en
särskild företrädare (gruppledare) som ska samråda med
talmannen om arbetet i kammaren i enlighet med bestämmelser i
denna lag.
Partigrupperna ska utse en eller flera personliga ersättare
för gruppledaren (vice gruppledare).
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 4.3.1
Beslut som har fattats efter samråd ska göras tillgängliga för ledamöterna. Det ska ske enligt den ordning som talmannen bestämmer.
4 § Riksdagsförvaltningen leds av en styrelse.
Bestämmelser om Riksdagsförvaltningens uppgifter finns i 14 kap.
Tilläggsbestämmelse 4.4.1
Riksdagsstyrelsen leder Riksdagsförvaltningen och överlägger om planeringen av riksdagsarbetet.
Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande och tio andra ledamöter som riksdagen väljer inom sig för en valperiod. Riksdagen väljer även tio ersättare för de valda ledamöterna av riksdagsstyrelsen.
Tilläggsbestämmelse 4.4.2
Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av talmannen. Om talmannen är förhindrad att närvara vid ett sammanträde, inträder någon av de vice talmännen som ordförande. En frånvarande ledamots plats intas av en ersättare som tillhör samma partigrupp.
Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda dörrar. Om styrelsen vill inhämta upplysningar av någon som inte tillhör styrelsen, får den kalla honom eller henne till ett sammanträde.
De vice talmännen, de av gruppledarna som inte är ledamöter av styrelsen och riksdagsdirektören får delta i styrelsens överläggningar.
5 § Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt
intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-
nämnden.
Ordförandekonferensen får sammanfatta resultatet av sina
överläggningar i slutsatser.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 4.5.1
Ordförandekonferensen består av talmannen som ordförande, de
vice talmännen samt utskottens och EU-nämndens ordförande.
Om talmannen är förhindrad att närvara vid ett sammanträde,
inträder någon av de vice talmännen som ordförande.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 4.5.2
Slutsatserna av överläggningarna i ordförandekonferensen ska
göras tillgängliga för utskotten och EU-nämnden.
Lag (2021:1118).
5 KAP. RIKSDAGENS LEDAMÖTER
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om uppdraget som riksdagsledamot.
Bestämmelser om uppdraget finns även i 4 kap. 10-13 §§
regeringsformen.
2 § En ledamot har rätt till arvode för sitt uppdrag av
allmänna medel. Ytterligare bestämmelser om arvode och
ekonomiska villkor samt om återkrav och jämkning av arvode och
andra ersättningar för ledamöter och ersättare finns i lag.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 5.2.1
Bestämmelser om registrering av ledamöters åtaganden och ekonomiska intressen finns i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.
Tilläggsbestämmelse 5.2.2
Bestämmelser om registrering och hantering av gåvor mottagna
av ledamöter finns i lagen (2016:1117) om registrering och
hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter.
Lag (2016:1119).
3 § En ledamot kan efter ansökan få ledigt från sitt uppdrag.
Om en ledamot får ledigt för en tid av minst en månad, ska ledamotens uppdrag utövas av en ersättare under den tid ledamoten är ledig.
4 § Talmannen beslutar om ledighet från uppdraget som ledamot med den begränsning som framgår av andra stycket.
Kammaren beslutar om ledighet för andra skäl än sjukdom eller föräldraledighet om ledigheten avser en period om en månad eller längre.
Om en ansökan om ledighet ges in under en period då kammaren inte sammanträder och om denna period är längre än en månad, får dock talmannen besluta om ledigheten ska beviljas.
Tilläggsbestämmelse 5.4.1
En ansökan om ledighet ska vara skriftlig, innehålla de skäl som ansökan grundas på och avse en bestämd tid. Ansökan ska ges in till Riksdagsförvaltningen.
5 § När en ersättare ska inträda i stället för talmannen, en ledamot som tillhör regeringen eller en ledig ledamot, ska talmannen kalla ersättaren till tjänstgöring. Talmannen ska då följa den ordning mellan ersättarna som har fastställts enligt lag. Om det finns särskilda skäl, får talmannen frångå denna ordning.
Tilläggsbestämmelse 5.5.1
En ersättare som ska utöva uppdrag som ledamot ska få ett meddelande om vilken ledamot som han eller hon ersätter och om tiden för förordnandet. En ersättare kan få ett särskilt meddelande med besked om när uppdraget upphör.
6 § Om en ledig ledamot lämnar sitt uppdrag, fortsätter den tjänstgörande ersättaren att utöva sitt uppdrag till dess att en ny ledamot har utsetts.
7 § För att talan ska få väckas mot en ledamot eller ett ingripande ska få göras i en ledamots personliga frihet krävs i vissa fall enligt 4 kap. 12 § första stycket regeringsformen riksdagens medgivande. Detta gäller även i fråga om tidigare ledamöter.
En ansökan om riksdagens medgivande ska av åklagare, eller annan som vill väcka talan, ges in till talmannen.
Om ansökan är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för riksdagens prövning eller om sökanden inte har gjort troligt att han eller hon är behörig att väcka talan eller begära denna åtgärd hos en myndighet, ska talmannen avvisa ansökan. I annat fall ska talmannen anmäla den vid ett sammanträde med kammaren.
Tilläggsbestämmelse 5.7.1
En ansökan som avses i 7 § ska vara skriftlig och innehålla de omständigheter som ansökan grundas på.
6 KAP. KAMMAREN
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- planering och ledning av sammanträden (2-6 §§),
- sammanträden (7-14 §§),
- rätten att yttra sig vid sammanträden (15-19 §§),
- ärendedebatter (20-22 §§),
- särskilda debatter (23 §), och
- vissa gemensamma frågor (24-27 §§).
2 § Talmannen beslutar om planeringen av arbetet i kammaren och om när kammaren ska sammanträda.
Tilläggsbestämmelse 6.2.1
Talmannen ska inför ett beslut enligt 2 § samråda med
gruppledarna.
Lag (2021:1118).
3 § Talmannen leder kammarens sammanträden.
Tilläggsbestämmelse 6.3.1
Vid ledningen av kammarens sammanträden biträds talmannen av en kammarsekreterare.
4 § Talmannen får överlåta åt en vice talman att leda ett sammanträde.
5 § Ålderspresidenten leder ett sammanträde om talmannen och samtliga vice talmän har förhinder.
6 § Vid överläggning i ett ämne som är upptaget på föredragningslistan får talmannen inte yttra sig i sakfrågan.
Detsamma gäller den vice talman eller ålderspresident som leder ett sammanträde.
7 § Ett sammanträde i kammaren ska vara offentligt enligt bestämmelserna i 4 kap. 9 § regeringsformen.
Kammaren får besluta att ett sammanträde ska hållas inom stängda dörrar, om det krävs med hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation.
Om regeringen vid ett sammanträde ska lämna information till riksdagen, får även regeringen besluta om stängda dörrar på de grunder som anges i andra stycket.
8 § En ledamot får inte obehörigen röja vad som har
framkommit vid ett sammanträde i kammaren som hållits inom
stängda dörrar. Kammaren får besluta att i ett särskilt fall
helt eller delvis upphäva tystnadsplikten.
Lag (2018:94).
9 § Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen om inte annat föreskrivs i regeringsformen eller i denna lag.
En kallelse ska anslås senast kl. 18.00 dagen före sammanträdet och minst 14 timmar i förväg. Om det finns synnerliga skäl, får kallelsen anslås senare. I så fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av riksdagens ledamöter medger det.
10 § Det ska framgå av en kallelse om sammanträdet är ett arbetsplenum.
Tilläggsbestämmelse 6.10.1
Om ett val ska genomföras vid ett sammanträde, ska det anges i kallelsen.
11 § Om regeringen har beslutat om extra val, får talmannen på begäran av regeringen besluta att kammaren inte ska sammanträda under återstoden av valperioden.
12 § Talmannen får besluta att kalla kammaren till sammanträde under en period då arbete i kammaren inte pågår.
Ett sådant beslut ska fattas om regeringen eller minst 115 av ledamöterna begär det.
Ett sammanträde ska hållas inom tio dagar från det att en begäran om det har framställts. Ett sammanträde får hållas först sedan ledamöterna har erhållit skälig tid att inställa sig från det att de underrättats om kallelsen.
Ett sammanträde för arbetsplenum under en period då arbetsplenum inte ingår i kammarens planering får hållas inom kortare tid än 48 timmar från det att ledamöterna underrättades om kallelsen endast om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för att ärendet får avgöras.
Tilläggsbestämmelse 6.12.1
Tidpunkten för det första sammanträdet som avses i 12 § ska offentliggöras.
13 § Talmannen ska till varje sammanträde upprätta en föredragningslista över vad som ska behandlas under sammanträdet. Undantag får göras för sådant som antas bli behandlat inom stängda dörrar. Föredragningslistan ska göras tillgänglig för ledamöterna.
Det ska framgå av föredragningslistan om sammanträdet är ett arbetsplenum.
Vid sammanträdet ska ärenden och val behandlas i den ordning som de har tagits upp på föredragningslistan.
Yrkanden m.m. som ska tas upp först på föredragningslistan
Tilläggsbestämmelse 6.13.1
Prövning av ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga,
en fråga enligt 6 kap. 3 § regeringsformen om statsministern
har tillräckligt stöd i riksdagen, ett förslag till ny
statsminister eller ett yrkande om misstroendeförklaring ska
tas upp som första punkt på föredragningslistan. Om mer än en
sådan prövning ska äga rum vid ett sammanträde, ska de tas upp
i den ordning de nu har angetts. Talmannen får bestämma en
annan ordning mellan prövning av en fråga enligt 6 kap. 3 §
regeringsformen och prövning av ett yrkande om
misstroendeförklaring.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 6.13.2
Utöver vad som framgår av 6.13.1 ska följande tas upp på
föredragningslistan:
1. val,
2. propositioner, skrivelser från regeringen, framställningar
och redogörelser från riksdagsorgan, motioner och EU-dokument
som ska hänvisas till utskott,
3. betänkanden och utlåtanden från utskott som ska
bordläggas, debatteras eller avgöras och om ett utskott eller
talmannen har föreslagit att ett ärende ska avgöras efter
kortare tid än som avses i 11 kap. 2 § första stycket,
4. beslut och information om att sammansättningen av
ledamöter ändras,
5. andra beslut som ska fattas av kammaren,
6. meddelande om att en särskilt anordnad debatt ska äga
rum,
7. protokollsutdrag från utskott enligt 10 kap. 3 § tredje
stycket, och
8. övriga frågor i den omfattning som talmannen bestämmer.
Vidare bör ett meddelande om att ett statsråd kommer att
lämna muntlig information tas upp på föredragningslistan. Om
det är möjligt ska även ett yrkande om att ett lagförslag ska
vila i tolv månader tas upp på föredragningslistan.
Lag (2018:1932).
14 § Beslut att ett sammanträde ska avslutas eller att ett uppehåll ska göras i ett pågående sammanträde fattas av kammaren utan föregående överläggning.
15 § Varje ledamot och statsråd får, med de undantag som föreskrivs i denna lag, fritt yttra sig i alla frågor som är under behandling och om lagligheten av allt som sker vid sammanträdet.
16 § Den som har ordet ska begränsa sitt anförande till det ämne som behandlas. Om någon bryter mot bestämmelsen och inte rättar sig efter talmannens påpekande, får talmannen ta ordet från honom eller henne under den pågående överläggningen.
Ingen får vid ett sammanträde uttala sig nedlåtande om någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som strider mot god ordning. Om någon bryter mot bestämmelsen, får talmannen ta ordet från honom eller henne under den pågående överläggningen.
Tilläggsbestämmelse 6.16.1
Talmannen får efter samråd med gruppledarna besluta om ordningsregler för kammaren.
17 § Statschefen får avge ämbetsförklaring inför kammaren.
18 § Regeringen får lämna information till riksdagen muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde med kammaren.
19 § Ingen får delta i behandlingen av ett ärende vid ett sammanträde i kammaren, om ärendet rör honom eller henne eller någon närstående personligen.
Ett statsråd får delta i överläggningen i kammaren i ett ärende som rör statsrådets tjänsteutövning.
20 § Talmannen ska samråda med gruppledarna om uppläggningen av kammarens överläggningar.
21 § Riksdagen får i en tilläggsbestämmelse begränsa antalet anföranden som en talare får hålla under överläggningen i en fråga och tiden för varje anförande. I begränsningen får det göras skillnad mellan olika kategorier av talare.
I samband med överläggningen i en viss fråga får kammaren på förslag av talmannen besluta om en begränsning av det slag som avses i första stycket. Beslutet fattas utan föregående överläggning.
Var och en som vill yttra sig i en fråga ska dock få tala i minst fyra minuter.
Tilläggsbestämmelse 6.21.1
Ett anförande av en ledamot som inte har föranmält sig får inte överstiga fyra minuter, om inte talmannen medger längre tid. Ett nytt anförande från någon som tidigare haft ordet för anförande vid överläggningen i en viss fråga får inte överstiga två minuter.
En föranmälan ska göras till Riksdagsförvaltningen senast kl.
16.30 vardagen före det sammanträde då överläggningen ska inledas. Anmälan ska innehålla den beräknade tiden för anförandet.
Första och andra styckena gäller inte när en interpellation eller en fråga besvaras.
22 § Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som föranmält att de vill yttra sig under överläggningen i en viss fråga.
De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i anmälningsordning.
Oberoende av talarordningen och utan föranmälan får talmannen medge att
1. ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande ska få ordet för ett anförande, och
2. ett statsråd eller en ledamot som redan har hållit ett anförande ska få ordet för en replik med anledning av en föregående talares anförande.
Talmannen får, efter samråd med gruppledarna, inför en viss överläggning besluta att ett statsråd eller en ledamot kan få ordet för replik innan han eller hon har hållit sitt anförande. I ett sådant beslut får det göras skillnad mellan olika kategorier av talare.
Tilläggsbestämmelse 6.22.1
Oberoende av talarordningen och utan föranmälan kan ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande vid överläggningen i en viss fråga få ordet för ett anförande om högst tio minuter.
Tilläggsbestämmelse 6.22.2
En replik ska begäras under pågående anförande.
Tiden för en replik får inte överstiga två minuter, om inte talmannen av särskilda skäl medger en utsträckning av tiden till fyra minuter. Varje talare kan få avge två repliker på samma anförande. Har talmannen redan beviljat en talare rätt till replik, får talaren yttra sig innan ett statsråd håller ett anförande som bryter talarordningen.
Tilläggsbestämmelse 6.22.3
Under överläggningen i en fråga får en ledamot, oberoende av talarordningen, instämma med föregående talare utan att ange skäl för detta.
23 § Talmannen får efter samråd med gruppledarna besluta att
en debatt utan samband med annan handläggning ska äga rum vid
ett sammanträde med kammaren. En sådan debatt får begränsas
till ett särskilt ämne eller delas in i avsnitt efter ämne och
begränsas till olika kategorier av talare.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 6.23.1
Talmannen bestämmer efter samråd med gruppledarna om tider för anföranden i en särskilt anordnad debatt.
24 § Vid sammanträdena ska fullständiga protokoll föras.
Ingen får tala utanför protokollet. Vid justering av ett protokoll får beslut inte ändras.
Kammarens protokoll och de handlingar som hör till protokollet ska göras tillgängliga i den omfattning uppgifterna inte omfattas av sekretess.
Tilläggsbestämmelse 6.24.1
Ett yttrande vid ett sammanträde ska utan dröjsmål göras tillgängligt i läsbar form (snabbprotokoll). Om talaren inte har gjort någon anmärkning mot snabbprotokollet senast kl.
12.00 den tredje vardagen efter sammanträdet, anses han eller hon ha godkänt det.
Om talaren justerar snabbprotokollet, bör han eller hon signera det.
Tilläggsbestämmelse 6.24.2
Ett protokoll justeras av kammaren inom tre veckor efter sammanträdet. Ett protokoll som inte kan justeras inom den tiden, justeras inom en månad eller vid den tidpunkt som talmannen bestämmer.
Vid justeringen får en ledamot begära ändring av protokollet i fråga om ett yttrande som en annan ledamot har godkänt enligt 6.24.1.
25 § För varje ledamot ska det finnas en särskild plats i plenisalen. Det ska också finnas särskilda platser för talmannen, de vice talmännen och statsråd.
Tilläggsbestämmelse 6.25.1
I plenisalen placeras ledamöterna valkretsvis.
Tilläggsbestämmelse 6.25.2
Den som yttrar sig i plenisalen ska tala från någon av talarstolarna eller från en ledamotsplats.
26 § I plenisalen ska det finnas särskilda platser för åhörare.
Tilläggsbestämmelse 6.26.1
Åhörare ska på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt föremål som kan användas för att störa ordningen i plenisalen. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till åhörarplatserna. Under besöket i plenisalen förvaras de inlämnade tillhörigheterna i särskilda utrymmen.
Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen
(1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler.
27 § Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får talmannen utvisa samtliga åhörare.
7 KAP. UTSKOTTEN OCH EU-NÄMNDEN
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- val (2-4 §§),
- utskottens uppgifter och fördelningen av ärenden (5-11 §§),
- EU-frågor (12-14 a §§), och
- sammanträden (15-21 §§).
Lag (2018:1932).
2 § För varje valperiod ska riksdagen inom sig välja ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott samt så många övriga utskott som behövs för riksdagsarbetet.
Valet gäller till valperiodens slut.
Riksdagen kan även under valperioden välja utskott för längst den tid som återstår av valperioden.
Tilläggsbestämmelse 7.2.1
Riksdagen ska senast på åttonde dagen efter det första sammanträdet med kammaren under en valperiod välja följande 15 utskott i nedan nämnd ordning:
1. konstitutionsutskott (KU),
2. finansutskott (FiU),
3. skatteutskott (SkU),
4. justitieutskott (JuU),
5. civilutskott (CU),
6. utrikesutskott (UU),
7. försvarsutskott (FöU),
8. socialförsäkringsutskott (SfU),
9. socialutskott (SoU),
10. kulturutskott (KrU),
11. utbildningsutskott (UbU),
12. trafikutskott (TU),
13. miljö- och jordbruksutskott (MJU),
14. näringsutskott (NU), och
15. arbetsmarknadsutskott (AU).
Tilläggsbestämmelse 7.2.2
Om riksdagen väljer ytterligare utskott, ska det utskottets huvudsakliga arbetsuppgifter anges.
3 § För varje valperiod ska riksdagen inom sig välja en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden) för samråd enligt 10 kap.
10 § regeringsformen.
4 § Utskotten och EU-nämnden ska bestå av ett udda antal ledamöter, lägst 15.
Vid EU-nämndens sammanträden har varje partigrupp rätt att ersätta en ledamot med en ledamot av berört utskott. Denna rätt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot eller suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det berörda utskottet.
Tilläggsbestämmelse 7.4.1
Antalet ledamöter i utskotten och i EU-nämnden fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen.
5 § Riksdagen föreskriver i tilläggsbestämmelse enligt vilka grunder som ärenden ska fördelas mellan utskotten, utöver vad som framgår av 8, 9 och 10 §§. Ärenden som hör till ett och samma ämnesområde ska hänvisas till samma utskott.
Riksdagen får bestämma att det ska finnas ett utskott för beredning av ärenden om sådana lagar som avses i 8 kap. 2 §
första stycket 1 regeringsformen, oberoende av ämnesområde.
Tilläggsbestämmelse 7.5.1
I bilagan till denna lag anges utskottens ämnesområden, utöver vad som framgår av 8, 9 och 10 §§.
6 § Budgetpropositionen får delas mellan två eller flera utskott. Andra ärenden får delas endast om det finns särskilda skäl.
7 § Två eller flera utskott får besluta att gemensamt bereda ett ärende i ett sammansatt utskott genom deputerade.
8 § Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden som rör grundlagarna och riksdagsordningen.
Utskottet ska följa tillämpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen enligt 9 kap. 20 § andra stycket och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser.
Ytterligare bestämmelser om utskottets uppgifter finns i regeringsformen och denna lag.
9 § Finansutskottet ska bereda ärenden om
1. allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för
beslut om statens budget, och
2. Riksbankens verksamhet.
Utskottet ska dessutom
1. bereda förslag till beslut om statens budget enligt 11 kap.
18 § tredje och femte styckena,
2. granska beräkningen av statens inkomster och
årsredovisningen för staten,
3. sammanställa riksdagens beslut om statens budget, och
4. följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.
Ytterligare bestämmelser om utskottets uppgifter finns i
regeringsformen och denna lag.
Lag (2022:1567).
10 § Skatteutskottet ska bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.
11 § Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts för fördelningen av ärenden mellan utskott, med undantag för 8 § första stycket, om det i ett särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena.
Under samma förutsättningar som anges i första stycket får ett utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om det mottagande utskottet samtycker till det. I samband med överlämnandet får det överlämnande utskottet yttra sig över ärendet till det mottagande utskottet.
12 § Regeringen ska överlägga med utskotten i de frågor om arbetet i Europeiska unionen som utskotten bestämmer.
Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, ska utskottet besluta att överlägga med regeringen enligt första stycket. Utskottet får avslå en sådan begäran om en överläggning skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits.
13 § Utskotten ska följa arbetet i Europeiska unionen inom sina ämnesområden.
14 § Regeringen ska underrätta EU-nämnden om frågor som
ska beslutas i Europeiska unionens råd. Regeringen ska också
rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet ska föras
inför besluten i rådet.
Regeringen ska rådgöra med nämnden inför möten och beslut i
Europeiska rådet.
Lag (2018:1932).
14 a § Riksdagen deltar genom utskottens och EU-nämndens
ledamöter i det interparlamentariska samarbetet mellan de
nationella parlamenten i Europeiska unionens medlemsstater
och med Europaparlamentet.
Lag (2018:1932).
15 § Utskotten och EU-nämnden sammanträder när riksdagsarbetet kräver det.
Tilläggsbestämmelse 7.15.1
Utskotten och EU-nämnden sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet av utskottet eller nämnden. Därefter sammanträder utskotten och EU-nämnden på kallelse av ordföranden. Ordföranden ska kalla till sammanträde om minst fem ledamöter av utskottet eller nämnden begär det.
En kallelse ska skickas till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelsen bör anslås senast kl. 18.00 dagen före sammanträdet.
För ändamål som avses i 9 kap. 5 § regeringsformen ska talmannen sammankalla finansutskottet också på begäran av regeringen.
Tilläggsbestämmelse 7.15.2
Ålderspresidenten i utskottet eller i EU-nämnden leder sammanträdet innan en ordförande har valts.
Tilläggsbestämmelse 7.15.3
Endast om utskottet har fattat ett enhälligt beslut i förväg, får utskottet sammanträda under arbetsplenum eller val i kammaren. Dock får ett sådant sammanträde inte vara offentligt enligt 17 §. I övrigt får ett utskottssammanträde äga rum samtidigt med att kammaren sammanträder.
Tilläggsbestämmelse 7.15.4
Protokoll ska föras vid sammanträden i utskott och i EU-nämnden.
Tilläggsbestämmelse 7.15.5
Vad som yttras vid regeringens samråd med EU-nämnden ska
nedtecknas i läsbar form.
Lag (2018:1932).
16 § Utskotten och EU-nämnden ska sammanträda inom stängda dörrar.
Utskotten och EU-nämnden får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i utskottet eller EU-nämnden får närvara vid ett sammanträde inom stängda dörrar. För EU-nämnden och för överläggningar i utskott i EU-frågor enligt 12 § krävs inget beslut för att ett statsråd, eller en tjänsteman som åtföljer statsrådet, ska få närvara.
Tilläggsbestämmelse 7.16.1
Om det finns synnerliga skäl får riksdagen eller talmannen
besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får
medges. Om ett sådant beslut har fattats får ett utskott medge
att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett
sammanträde.
Om det finns särskilda skäl får EU-nämnden medge att en
ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett
sammanträde.
En ledamot eller en suppleant som deltar på distans ska anses
närvarande vid sammanträdet.
Den som leder sammanträdet får inte delta på distans.
Lag (2020:487).
17 § Ett utskott får besluta att ett sammanträde i den del det avser inhämtande av upplysningar eller överläggning i EU-frågor enligt 12 § ska vara offentligt.
EU-nämnden får besluta att ett sammanträde, eller del av ett sammanträde, ska vara offentligt.
Vid en offentlig del av ett sammanträde i ett utskott eller i EU-nämnden är en företrädare för en statlig myndighet inte skyldig att lämna uppgifter för vilka sekretess gäller hos myndigheten.
Tilläggsbestämmelse 7.17.1
Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett sammanträde i ett utskott eller i EU-nämnden får göras om inte utskottet eller nämnden beslutar annat.
18 § Vid en offentlig del av ett sammanträde i ett utskott eller i EU-nämnden ska det finnas särskilda platser för åhörare.
Tilläggsbestämmelse 7.18.1
Åhörare ska på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt sådana föremål som kan användas för att störa ordningen vid sammanträdet. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till sammanträdet. De inlämnade tillhörigheterna förvaras under besöket i särskilda utrymmen.
Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler.
19 § Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga åhörare.
20 § En ledamot eller en suppleant i ett utskott eller
EU-nämnden får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av
regeringen, utskottet eller EU-nämnden ska omfattas av
sekretess till skydd för rikets säkerhet eller av annat
synnerligen viktigt skäl som rör förhållandet till en
främmande stat eller en mellanfolklig organisation.
Lag (2018:94).
21 § Ingen får närvara vid behandlingen av ett ärende i ett utskott, om ärendet rör honom eller henne eller någon närstående personligen.
8 KAP. INTERPELLATIONER OCH FRÅGOR TILL STATSRÅD
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- interpellationer (2-4 §§),
- skriftliga frågor (5-7 §§), och
- frågestund (8 §).
2 § En interpellation ska vara skriftlig och ställas till ett visst statsråd. Den ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en motivering.
3 § Talmannen beslutar om en interpellation får ställas. Om talmannen finner att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, ska han eller hon besluta att interpellationen inte får ställas och ange skäl för detta beslut.
Om kammaren begär att interpellationen ska få ställas, ska saken hänvisas till konstitutionsutskottet för avgörande.
Talmannen ska tillåta att interpellationen ställs om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.
Tilläggsbestämmelse 8.3.1
En interpellation ska ges in till Riksdagsförvaltningen.
Talmannen ska utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren anmäla sitt beslut att interpellationen ska eller inte ska få ställas. Om talmannen har beslutat att interpellationen får ställas, ska talmannen överlämna interpellationen till statsrådet utan dröjsmål.
Interpellationen ska redovisas i riksdagens protokoll.
Tilläggsbestämmelse 8.3.2
En interpellation får återkallas till dess att statsrådet har besvarat den.
4 § En interpellation ska besvaras i ett anförande av ett statsråd inom två veckor från det att den har överlämnats till statsrådet. Om planeringen av kammarens arbete medför att interpellationer inte kan besvaras en viss vecka, förlängs svarstiden till dess att planeringen medger att svar lämnas.
Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i första stycket eller om ett svar inte kommer att lämnas, ska statsrådet meddela kammaren skälen för detta. Meddelandet får inte följas av överläggning.
En interpellation faller om den inte har besvarats under den valperiod då den väcktes.
Tilläggsbestämmelse 8.4.1
Talmannen bestämmer efter samråd med statsrådet vid vilket
sammanträde svaret ska lämnas. Om svaret inte kan lämnas inom
den tid som anges i 4 § första stycket ska talmannen även
samråda med interpellanten innan talmannen bestämmer vid
vilket sammanträde svaret ska lämnas.
Utkastet till svar på en interpellation får göras
tillgängligt för ledamöterna i förväg.
Lag (2018:605).
Tilläggsbestämmelse 8.4.2
Ett anförande för besvarande av en interpellation får vara
högst sex minuter. Statsrådet kan därutöver få ordet för
ytterligare tre anföranden, varav de två första får vara
högst fyra minuter vartdera och det tredje högst två
minuter.
Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav
de två första får vara högst fyra minuter vartdera och det
tredje högst två minuter.
Andra talare kan få ordet för högst två anföranden, varav det
första får vara högst fyra minuter och det andra högst två
minuter.
En talare ska anmäla sig senast under första omgången.
Lag (2018:605).
5 § En skriftlig fråga till ett statsråd får innehålla en kort inledande förklaring. Frågan ska ha ett bestämt innehåll.
6 § Talmannen beslutar om en skriftlig fråga får ställas. Om talmannen finner att en skriftlig fråga strider mot grundlag eller denna lag, ska han eller hon besluta att frågan inte får ställas och ange skäl för detta beslut.
Om kammaren begär att frågan ska få ställas, ska saken hänvisas till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen ska tillåta att frågan ställs om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.
Tilläggsbestämmelse 8.6.1
En skriftlig fråga ska ges in till Riksdagsförvaltningen.
Talmannen ska utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren anmäla sitt beslut att frågan ska eller inte ska få ställas.
Om talmannen har beslutat att frågan får ställas, ska talmannen överlämna frågan till statsrådet utan dröjsmål.
Tilläggsbestämmelse 8.6.2
En skriftlig fråga får återkallas till dess att statsrådet har besvarat den.
7 § En skriftlig fråga besvaras skriftligen av ett statsråd.
Om ett svar inte lämnas inom den tid som anges i tilläggsbestämmelse, ska statsrådet meddela Riksdagsförvaltningen när frågan kommer att besvaras eller att den inte kommer att besvaras.
Tilläggsbestämmelse 8.7.1
En skriftlig fråga som ges in senast en torsdag kl. 10.00 besvaras senast kl. 12.00 följande onsdag. Om riksdagsarbetet kräver det, får talmannen efter samråd med gruppledarna besluta att svar i stället ska lämnas inom 14 dagar efter att frågan framställdes.
Det skriftliga svaret lämnas till Riksdagsförvaltningen, som överlämnar svaret till den ledamot som har ställt frågan.
Tilläggsbestämmelse 8.7.2
Skriftliga frågor och statsrådens svar på frågorna ska redovisas i riksdagens protokoll.
8 § En muntlig fråga till ett statsråd ställs vid en frågestund som anordnas i kammaren. Frågan ska ha ett bestämt innehåll.
Frågan besvaras omedelbart av ett statsråd.
Talmannen beslutar om vem som ska få ordet vid en frågestund och får besluta om en begränsning av anförandena till högst en minut.
Tilläggsbestämmelse 8.8.1
En frågestund anordnas varje torsdag under de veckor som kammaren sammanträder.
Om riksdagsarbetet kräver det, får talmannen besluta att frågestunden ska anordnas någon annan dag än en torsdag eller ställas in.
Regeringskansliet ska i god tid i förväg anmäla till Riksdagsförvaltningen vilka statsråd som kommer att vara närvarande vid en frågestund. Meddelande om detta lämnas till ledamöterna på det sätt som talmannen bestämmer.
9 KAP. ÄRENDENAS VÄCKANDE
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- ärenden som väcks av regeringen (2-9 §§),
- ärenden som väcks av ledamöter (10-15 §§),
- ärenden som väcks av riksdagsorgan (16-19 §§),
- ärenden som väcks genom dokument från EU och dokument inom
ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU (20 §),
- information om EU (21-23 §§),
- andra frågor som riksdagen har att hantera (24 och 25 §§),
och
- vissa gemensamma frågor (26 och 27 §§).
Lag (2018:1932).
2 § Regeringen lämnar förslag till riksdagen genom propositioner.
En proposition ska innehålla regeringens protokoll i ärendet, en redovisning av ärendets beredning och skälen för regeringens förslag. Propositioner med lagförslag ska i förekommande fall innehålla Lagrådets yttrande.
Tilläggsbestämmelse 9.2.1
En proposition ska ges in till Riksdagsförvaltningen. Den anmäls vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för ledamöterna.
3 § Riksdagen beslutar på förslag av talmannen när propositioner som enligt regeringen bör behandlas under det pågående riksmötet senast ska lämnas. Om en särskild tidpunkt föreskrivs i denna lag, gäller den tidpunkten.
En tidpunkt som beslutats enligt första stycket gäller inte
1. om regeringen genom en proposition underställer riksdagen en utfärdad förordning för prövning enligt lag, eller
2. om regeringen anser att det finns synnerliga skäl att lämna en proposition senare.
4 § Regeringen bör lämna propositioner på sådana tider att en anhopning av arbete hos riksdagen undviks. Regeringen ska samråda med talmannen om detta.
5 § Regeringen ska lämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för det kommande budgetåret
(budgetproposition). Budgetåret sammanfaller med kalenderåret.
Budgetpropositionen ska innehålla en finansplan och ett förslag till beslut om statens budget. I förslaget till statens budget ska utgifterna hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på, om inte riksdagen med stöd av 11 kap. 18 § genom lag har beslutat något annat.
Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen.
En proposition med förslag om ett nytt eller väsentligen höjt anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. 6 § regeringsformen för statens verksamhet för längre tid än anslaget till verksamheten avser bör innehålla en uppskattning av de framtida kostnaderna för det ändamål som förslaget avser. Om ett förslag till anslag grundar sig på en plan för en längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas.
Tilläggsbestämmelse 9.5.1
Budgetpropositionen ska lämnas senast den 20 september.
De år då val till riksdagen hålls i augusti eller september
ska budgetpropositionen i stället lämnas senast
- tre veckor efter det att riksdagen vid omröstning enligt
6 kap. 3 § regeringsformen har funnit att statsministern har
tillräckligt stöd i riksdagen, eller
- tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt, om
ett regeringsskifte har ägt rum.
Trots bestämmelserna i andra stycket får budgetpropositionen
inte lämnas senare än den 15 november under år då den dagen
infaller måndag-torsdag och i andra fall inte senare än den
torsdag som infaller närmast före den 15 november.
Budgetpropositionen behöver aldrig lämnas tidigare än den
20 september.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 9.5.2
Regeringen ska årligen senast den 15 april lämna en proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekonomisk vårproposition).
Tilläggsbestämmelse 9.5.3
Statens utgifter ska hänföras till följande utgiftsområden: 1
Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3
Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Internationell
samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7
Internationellt bistånd, 8 Migration, 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Integration och
jämställdhet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd,
16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19
Regional utveckling, 20 Klimat, miljö och natur, 21 Energi, 22
Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel,
24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner,
26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska
unionen.
Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som ska
innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med
anledning av den ekonomiska vårpropositionen.
Lag (2023:507).
Tilläggsbestämmelse 9.5.4
Ytterligare bestämmelser om budgetprocessen finns i budgetlagen (2011:203).
6 § Regeringen får, med det undantag som anges i andra stycket, vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret.
Endast om regeringen anser att det finns särskilda skäl får propositioner med förslag till ändringar i statens budget lämnas vid andra tillfällen.
Tilläggsbestämmelse 9.6.1
En sådan proposition som avses i 6 § första stycket lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen.
7 § Regeringen får lämna information till riksdagen genom skrivelser.
Tilläggsbestämmelse 9.7.1
En skrivelse från regeringen ska ges in till Riksdagsförvaltningen. Den anmäls vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för ledamöterna.
8 § Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen.
9 § Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på grund av regeringens beslut.
10 § Ledamöter lämnar förslag till riksdagen genom motioner.
I en motion får inte förslag i skilda ämnen sammanföras.
Tilläggsbestämmelse 9.10.1
En motion ska ges in till Riksdagsförvaltningen senast kl.
16.30 den sista dagen som motionen får lämnas. Den bör innehålla uppgift om vilken partigrupp som motionären tillhör.
Motionen anmäls vid ett sammanträde med kammaren.
11 § Motioner i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning får väckas en gång per år (allmän motionstid).
Den allmänna motionstiden pågår, om inte riksdagen på förslag av talmannen bestämmer annat, från början av ett riksmöte som inleds under augusti, september eller oktober och så länge som motioner får lämnas med anledning av budgetpropositionen.
12 § En motion med anledning av en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse (följdmotion) får väckas inom ramen för ärendet senast den femtonde dagen efter den dag då ärendet anmäldes i kammaren.
13 § Om en proposition eller en framställning måste behandlas skyndsamt får riksdagen, på förslag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen, besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga skäl.
Riksdagen får på förslag av talmannen besluta att förlänga motionstiden om det finns särskilda skäl.
Tilläggsbestämmelse 9.13.1
Ett förslag om förlängning av motionstiden lämnas senast vid tidpunkten för det andra sammanträdet efter det att propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Ett beslut om förlängning fattas senast vid nästa sammanträde.
14 § Följdmotioner får, med anledning av att behandlingen av en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse har skjutits upp från en valperiod till nästa, väckas inom sju dagar från början av den nya valperioden.
15 § Motioner med anledning av en händelse av större vikt får väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om händelsen inte kunde förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden eller någon annan motionstid som anges i detta kapitel.
16 § Ett utskott får väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett utskottsbetänkande enligt de bestämmelser som gäller för betänkanden i allmänhet.
Finansutskottet får i ekonomisk-politiskt syfte väcka förslag även i ett ämne som hör till ett annat utskotts beredningsområde.
17 § Riksdagsorganen riksdagsstyrelsen, Riksbankens
fullmäktige och direktion, Riksdagens ombudsmän och
Riksrevisionen får göra framställningar hos riksdagen i frågor
som rör riksdagsorganets kompetens, organisation, personal
eller verksamhetsformer.
Riksdagen får föreskriva att riksdagsstyrelsen, Riksbankens
fullmäktige och direktion samt Riksdagens ombudsmän även i
andra fall får göra framställningar hos riksdagen.
Särskilda bestämmelser om redogörelser till riksdagen från ett
riksdagsorgan finns i lag.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller förutom
riksrevisorn även riksrevisionsdirektören. Ytterligare
föreskrifter om sådana framställningar finns i lag.
Lag (2020:104).
17 a § Innan riksdagsstyrelsen gör en framställning hos
riksdagen ska den inhämta behövliga upplysningar och
yttranden.
Lag (2021:1118).
17 b § Innan riksdagsstyrelsen gör en framställning hos
riksdagen ska den under de förutsättningar som anges i 8 kap.
21 § regeringsformen inhämta yttrande från Lagrådet. Styrelsen
får, utöver de skäl som anges i 8 kap. 21 § tredje stycket
regeringsformen, avstå från att inhämta yttrande från Lagrådet
om styrelsen bedömer att ett sådant yttrande i stället bör
inhämtas av berört utskott inom ramen för beredningen av
styrelsens framställning.
Om riksdagsstyrelsen inte har inhämtat ett yttrande från
Lagrådet ska styrelsen i sin framställning redovisa skälen för
detta.
Lag (2022:1530).
Tilläggsbestämmelse 9.17.1
En framställning eller en redogörelse från ett riksdagsorgan ska ges in till Riksdagsförvaltningen. Den anmäls vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för ledamöterna.
Tilläggsbestämmelse 9.17.2
Riksdagsstyrelsen får göra framställningar hos riksdagen i frågor som gäller riksdagsarbetets bedrivande, hör till styrelsens handläggning eller gäller den ekonomiadministrativa lagstiftningen för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Innan riksdagsstyrelsen gör en framställning som gäller den ekonomiadministrativa lagstiftningen för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska berörda myndigheter ges tillfälle att yttra sig.
Styrelsen får även i andra fall göra framställningar hos riksdagen i frågor som gäller riksdagen eller dess organ om framställningarna grundar sig på förslag från utredningar som styrelsen har tillsatt på riksdagens uppdrag.
Tilläggsbestämmelse 9.17.3
Riksdagsstyrelsen ska årligen i en redogörelse redovisa vilka åtgärder styrelsen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till styrelsen.
Tilläggsbestämmelse 9.17.4
Riksbankens fullmäktige och direktion får göra framställningar hos riksdagen inom sina ansvarsområden.
Tilläggsbestämmelse 9.17.5
Var och en av riksdagens ombudsmän får göra framställningar
hos riksdagen med anledning av frågor som har uppkommit i hans
eller hennes tillsynsverksamhet. Ytterligare föreskrifter om
sådana framställningar finns i lagen (2023:499) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO).
Lag (2023:500).
Tilläggsbestämmelse 9.17.6
Riksrevisorn får lämna redogörelser till riksdagen avseende
revisionsberättelserna över årsredovisningen för staten,
Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.
Lag (2020:104).
18 § Riksrevisorn lämnar sina granskningsrapporter över
effektivitetsrevisionen till riksdagen. Riksrevisorn lämnar
också den årliga rapporten med de viktigaste iakttagelserna
vid effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen till
riksdagen.
Rapporterna ska ges in till Riksdagsförvaltningen. De anmäls
vid ett sammanträde med kammaren efter det att de har gjorts
tillgängliga för ledamöterna.
Den årliga rapporten och de granskningsrapporter som rör den
verksamhet som bedrivs av Riksdagsförvaltningen och
myndigheter under riksdagen lämnas som redogörelser.
Övriga rapporter ska överlämnas till regeringen och berörda
utskott av talmannen.
Lag (2020:104).
Regeringens skrivelser med anledning av riksrevisorns
rapporter
19 § För varje granskningsrapport som har överlämnats till regeringen ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av iakttagelser i rapporten. Om regeringen har vidtagit eller avser att vidta likartade åtgärder på grund av iakttagelserna i flera rapporter, får regeringen lämna en skrivelse som omfattar flera rapporter till riksdagen.
Regeringens skrivelse ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen har tagit emot rapporten. Vid beräkning av fristen ska juli och augusti månader inte räknas in.
Ärenden som väcks genom dokument från EU och dokument inom
ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU
20 § Talmannen får efter samråd med gruppledarna bestämma
att dokument från Europeiska unionen, med undantag för
förslag till rättsakter, och dokument inom ramen för det
interparlamentariska samarbetet i unionen ska granskas av
riksdagen.
Riksdagen ska pröva om ett utkast till en av unionens
lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.
Riksdagen ska godkänna eller avslå initiativ från Europeiska
rådet om att bemyndiga rådet att ändra beslutsordningen på
ett visst område eller i ett visst fall från enhällighet till
kvalificerad majoritet eller från ett särskilt
lagstiftningsförfarande till det ordinarie
lagstiftningsförfarandet. Riksdagen ska också godkänna eller
avslå förslag från Europeiska kommissionen om att ange vilka
aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder
och som kan bli föremål för lagstiftningsakter som antas med
det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Lag (2018:1932).
21 § Regeringen ska enligt 10 kap. 10 § regeringsformen fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.
Regeringen ska redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen och varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten i Europeiska unionen.
22 § Regeringen ska informera riksdagen om sin syn på de dokument som Europeiska unionens institutioner har överlämnat till riksdagen och som regeringen bedömer som betydelsefulla.
23 § Riksdagen får skriftlig information om arbetet i Europeiska unionen från unionens institutioner i enlighet med fördragen och de till fördragen hörande protokollen.
24 § Konstitutionsutskottet ska anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlag eller riksdagsordningen till kammaren för slutligt beslut. Om den ordning som gäller för grundlagsändring eller ändring av riksdagsordningen enligt en bestämmelse i regeringsformen ska tillämpas i något annat fall, ska ett vilande beslut i ärendet anmälas av berört utskott.
Konstitutionsutskottet ska anmäla ett beslut om undantag från den tidsfrist som gäller för framläggande av förslag som ska antas enligt 8 kap. 14 § regeringsformen till kammaren.
25 § Ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om misstroendeförklaring ska läggas fram vid ett sammanträde med kammaren. Yrkandet ska lämnas skriftligen så snart det har framställts.
26 § Fram till dess att ett utskott har avgett ett betänkande i ett ärende får en proposition, skrivelse, framställning, redogörelse eller motion återkallas genom en skrivelse till riksdagen. Ett förslag som vilar minst tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen får återkallas till dess utskottet har avgett ett nytt betänkande enligt 10 kap.
6 § tredje stycket.
Om en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse återkallas, faller de följdmotioner som har väckts.
Om en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse har återkallats, får motioner väckas med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det att återkallelsen anmäldes i kammaren.
Tilläggsbestämmelse 9.26.1
En återkallelse av en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse ska göras i en skrivelse som ges in till Riksdagsförvaltningen.
En återkallelse av en motion ska ges in skriftligen till Riksdagsförvaltningen.
Talmannen avskriver propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser och motioner som har återkallats eller fallit på grund av återkallelsen.
Avskrivningsbeslutet anmäls i kammaren.
27 § Vad som i allmänhet gäller om beräkning av lagstadgad tid ska tillämpas också på tid då en åtgärd enligt en bestämmelse i detta kapitel senast ska vidtas.
10 KAP. ÄRENDENAS BEREDNING
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om utskottens beredning och behandling av ärenden.
2 § Propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser, motioner och EU-dokument som avses i 9 kap. 20 § ska hänvisas av kammaren till ett utskott för beredning. Detsamma gäller ansökningar som avses i 5 kap. 7 § om medgivande av åtal eller frihetsberövande, som har anmälts i kammaren.
Innan ett ärende hänvisas till ett utskott ska det bordläggas vid ett sammanträde med kammaren, om kammaren inte beslutar om omedelbar hänvisning.
3 § Utskotten ska avge betänkanden till kammaren över de propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser och motioner som har hänvisats till dem eller överlämnats från ett annat utskott.
Utskotten ska avge utlåtanden till kammaren över de EU-dokument som avses i 9 kap. 20 § första och tredje styckena och som har hänvisats till dem eller överlämnats från ett annat utskott.
När det gäller ärenden om subsidiaritetsprövning enligt 9 kap. 20 § andra stycket ska ett utskott, om det finner att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen, avge ett utlåtande till kammaren med förslag om att riksdagen ska avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Utskottet ska också avge ett utlåtande till kammaren, om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet genom ett protokollsutdrag till kammaren anmäla att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
4 § Innan ett utskott helt eller delvis tillstyrker ett motionsförslag om att riksdagen ska anta en lag, eller väcker ett sådant förslag genom ett utskottsinitiativ, ska utskottet inhämta behövliga upplysningar och yttranden om inte utskottet finner synnerliga skäl mot det. Detta gäller också för förslag som påverkar statens budget. Om utskottet inte har inhämtat upplysningar eller yttranden, ska utskottet i sitt betänkande redovisa skälen för detta.
Innan ett utskott helt eller delvis tillstyrker ett motionsförslag eller väcker ett förslag genom ett utskottsinitiativ ska finansutskottet ges tillfälle att yttra sig om förslaget kan innebära mer betydande framtida återverkningar på de offentliga utgifterna och inkomsterna.
5 § Bestämmelser om utskotts skyldighet att inhämta yttrande från Lagrådet finns i 8 kap. 21 § regeringsformen.
Om utskottet inte har inhämtat yttrande från Lagrådet ska utskottet i sitt betänkande redovisa skälen för detta.
Konstitutionsutskottet får avge förklaring att 2 kap. 22 §
första stycket regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag endast efter att Lagrådet har yttrat sig.
6 § Betänkanden i ärenden som har skjutits upp till nästa valperiod enligt bestämmelserna i 11 kap. 15, 16 och 20 §§
ska avges av de utskott som har valts av den nyvalda riksdagen.
Ett utskott ska tillsammans med anmälan till kammaren av ett vilande beslut enligt 9 kap. 24 § lämna ett betänkande i ärendet.
Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen, ska utskottet avge ett nytt betänkande i ärendet.
Tilläggsbestämmelse 10.6.1
Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. 5 §
regeringsformen ska meddelas regeringen genom en skrivelse från utskottet.
7 § Ett utskott får ge ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör det andra utskottets beredningsområde.
8 § En statlig myndighet ska lämna upplysningar och avge
yttrande till ett utskott som begär det, om inte annat följer
av 7 kap. 17 § tredje stycket. En myndighet som inte lyder
under riksdagen får hänskjuta en sådan begäran till regeringen
för avgörande.
Regeringens skyldighet enligt denna paragraf att lämna
upplysningar och avge yttrande till ett utskott är begränsad
till dels frågor om arbetet inom Europeiska unionen, dels de
av riksrevisorns och riksrevisionsdirektörens
granskningsrapporter över effektivitetsrevisionen som har
överlämnats till regeringen.
Lag (2020:770).
9 § Ett utskott ska inhämta upplysningar eller ett yttrande
enligt 4, 7 eller 8 § om minst fem av dess ledamöter begär det
vid behandlingen av ett ärende. Om frågan gäller arbetet inom
Europeiska unionen eller sådana rapporter från riksrevisorn
eller riksrevisionsdirektören som avses i 9 kap. 18 § och
13 kap. 5 § får en sådan begäran framställas utan samband med
behandlingen av ett ärende.
Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, ska ett
utskott som fått tillfälle att yttra sig till ett annat
utskott, enligt 7 §, avge ett yttrande.
Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett
yttrande enligt första eller andra stycket, om den har
framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet
finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets
behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska
i sitt betänkande eller utlåtande redovisa skälen till att en
sådan begäran har avslagits. Har en begäran enligt andra
stycket avslagits ska utskottet redovisa skälen i sitt
protokoll.
Lag (2020:770).
10 § Utskotten ska vid beredning av ett utlåtande enligt 3 §
andra stycket inhämta behövliga upplysningar från regeringen.
Regeringen ska inom två veckor från den dag då utskottet begär det informera om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i det aktuella utkastet till lagstiftningsakt enligt 3 § tredje stycket.
11 § En omröstning inom ett utskott ska göras öppet. Om det blir lika röstetal, gäller ordförandens mening.
En ledamot som har förlorat vid en omröstning inom ett utskott får till utskottets betänkande eller utlåtande lämna en reservation med ett yrkande. Gäller omröstningen utskottets ställningstagande i ett yttrande till ett annat utskott, får ledamoten lämna en avvikande mening till yttrandet. Betänkandet, utlåtandet eller yttrandet får dock inte fördröjas på grund av detta.
12 § I ett betänkande, utlåtande eller yttrande till ett annat utskott får en ledamot förklara sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande.
11 KAP. ÄRENDENAS AVGÖRANDE
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- förutsättningar för att ett ärende ska kunna avgöras (2-6
§§),
- förfarandet vid beslut av kammaren (7-14 §§),
- när ärenden ska avgöras (15-17 §§),
- särskilda förfaranden för vissa ärenden (18-20 §§), och
- meddelanden om riksdagens beslut (21 §).
2 § Ett betänkande eller utlåtande från ett utskott ska vara tillgängligt för ledamöterna senast två vardagar före den dag då ärendet ska behandlas.
Betänkandet eller utlåtandet ska anmälas i kammaren och bordläggas vid ett sammanträde innan ärendet avgörs.
Riksdagen får på förslag av utskottet eller talmannen besluta att ärendet får avgöras trots att ärendet har varit tillgängligt kortare tid än vad som anges i första stycket.
Tilläggsbestämmelse 11.2.1
Betänkandet eller utlåtandet ska vara tillgängligt för ledamöterna senast kl. 15.00 den dag som anges i 2 § första stycket.
Tilläggsbestämmelse 11.2.2
Ett förslag enligt 2 § tredje stycket ska anmälas i kammaren i samband med att betänkandet eller utlåtandet behandlas.
Innan talmannen väcker ett sådant förslag ska han eller hon samråda med utskottets ordförande och vice ordförande.
3 § Ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om misstroendeförklaring ska bordläggas vid det sammanträde då det framställs och därefter vid ytterligare ett sammanträde innan det får avgöras. Ärendet ska avgöras senast vid det tredje sammanträdet efter det då yrkandet framställdes.
Ett förslag av talmannen till ny statsminister ska bordläggas vid det sammanträde då det framställs och därefter vid ytterligare ett sammanträde innan det får avgöras. Ärendet ska i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 4 § andra stycket regeringsformen avgöras senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget framställdes.
4 § Ett utskott yrkar bifall till sitt förslag i ett ärende genom ett betänkande eller utlåtande.
En ledamot som vill yrka bifall till eller avslag på ett förslag till beslut som behandlas i ett betänkande eller ett utlåtande ska lägga fram yrkandet under överläggningen.
5 § Ett ärende, i vilket ett utskott har avgett ett betänkande eller ett utlåtande, ska återförvisas av kammaren till utskottet för ytterligare beredning, om minst en tredjedel av de röstande ansluter sig till ett yrkande om det. Återförvisning enligt denna paragraf får inte ske mer än en gång i samma ärende.
Kammaren får hänvisa ärendet till ett annat utskott för ytterligare beredning. Om det samtidigt finns ett yrkande om detta och ett yrkande om återförvisning, ska yrkandet om återförvisning prövas först. Om återförvisning beslutas, faller yrkandet om hänvisning till ett annat utskott.
6 § Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas upp till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit att överläggningen är avslutad.
Ett betänkande eller utlåtande från ett utskott får tas upp till avgörande endast vid ett sammanträde som i kallelsen och på föredragningslistan har angetts som arbetsplenum.
7 § Talmannen ställer proposition till beslut utifrån de yrkanden som har lagts fram under överläggningen.
Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, ska han eller hon besluta att inte ställa proposition och ange skäl för detta beslut. Om kammaren begär proposition, ska saken hänvisas till konstitutionsutskottet för avgörande. Om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag, ska talmannen ställa proposition.
Vad som föreskrivs i andra stycket om prövning av ett yrkandes grundlagsenlighet gäller inte frågan om 2 kap. 22 §
första stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst lagförslag.
8 § Ett ärende avgörs med acklamation eller, om en ledamot begär det, genom omröstning.
Om en särskild beslutsregel enligt 14 § ska tillämpas, ska ärendet avgöras genom omröstning.
Avgörandet av ett ärende ska, om det behövs, delas upp på skilda beslut.
9 § När ett ärende ska avgöras genom acklamation, ska talmannen ställa proposition på de yrkanden som har lagts fram under överläggningen och som kan ställas mot varandra.
Propositionen avfattas så att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen tillkännager hur beslutet har blivit enligt hans eller hennes uppfattning och bekräftar det med ett klubbslag, om inte omröstning begärs av någon ledamot.
10 § När ett ärende ska avgöras genom omröstning ska de yrkanden som har lagts fram under överläggningen ställas mot varandra. Det yrkande som enligt talmannens uppfattning har bifallits med acklamation, eller det yrkande som talmannen bestämmer, utgör huvudförslag vid omröstningen. Mot huvudförslaget ställs ett annat yrkande som motförslag.
Om det finns fler än ett yrkande som kan ställas mot huvudförslaget, ska kammaren först i ett eller flera förberedande beslut avgöra vilket yrkande som ska vara motförslag i huvudomröstningen.
Omröstningen sker öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap.
7 § regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillkännager hur omröstningen har utfallit och bekräftar beslutet med ett klubbslag.
Tilläggsbestämmelse 11.10.1
Omröstning sker vid en i förväg fastställd tidpunkt eller efter särskild förvarning.
När en omröstning ska ske, ska talmannen upprätta en omröstningsproposition. Om en särskild beslutsregel enligt 14
§ ska tillämpas i ett visst fall, ska det anges i omröstningspropositionen. Omröstningspropositionen ska läsas upp och underställas kammaren för godkännande.
Omröstning ska ske elektroniskt eller, när det inte kan ske, med namnupprop.
Tilläggsbestämmelse 11.10.2
Vid en elektronisk omröstning registreras hur varje ledamot har röstat.
Tilläggsbestämmelse 11.10.3
Vid en omröstning med namnupprop ska talmannen uppmana två ledamöter att föra anteckningar över omröstningen. De vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter valkretsvis. Något av följande svar ska avges: ja, nej, avstår. Vid röstningen registreras hur varje ledamot har röstat.
Tilläggsbestämmelse 11.10.4
Om talmannen finner det lämpligt, får omröstning i stället ske genom uppresning. Om resultatet av uppresningen är oklart eller om en ledamot begär rösträkning, ska omröstning ske elektroniskt eller med namnupprop.
Tilläggsbestämmelse 11.10.5
Vid en omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter som vill rösta ja att resa sig och därefter de ledamöter som vill rösta nej att resa sig.
11 § Om det blir lika röstetal vid en förberedande omröstning om vilket yrkande som ska vara motförslag, avgörs utgången genom lottning.
12 § Om det blir lika röstetal i en huvudomröstning, ska ärendet i sin helhet bordläggas för en ny omröstning vid nästa beslutstillfälle.
Om det blir lika röstetal vid nästa omröstning, ska talmannen ställa proposition på förslag om återförvisning av ärendet till utskottet för ytterligare beredning. Ärendet ska återförvisas om minst hälften av de röstande förenar sig om detta. Återförvisas inte ärendet ska det avgöras genom lottning.
Efter återförvisning ska ärendet på nytt tas upp till behandling i sin helhet. Om det blir lika röstetal vid huvudomröstningen, ska ärendet avgöras genom lottning.
13 § Om avgörandet i ett lagstiftningsärende har delats upp på två eller flera beslut, får kammaren omedelbart efter det sista delbeslutet på förslag av talmannen eller en ledamot besluta att ärendet ska återförvisas till utskottet för ytterligare beredning. Om riksdagen beslutar om återförvisning, har delbesluten fallit.
Återförvisning enligt denna paragraf får inte ske mer än en gång i samma ärende.
14 § Finns det fler än ett förslag till beslut för vilka är föreskrivet annan ordning än för beslut i allmänhet, ska kammaren först välja ett av förslagen med tillämpning av vad som gäller för beslut i allmänhet. Därefter avgörs om det valda förslaget ska antas eller förkastas, enligt den beslutsregel som gäller för förslaget. Förfarandet tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och ett yrkande har lagts fram om att något av dem ska vila i minst tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.
Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om folkomröstning i fråga om samma vilande grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, ska endast en omröstning äga rum.
15 § Ett ärende ska avgöras under den valperiod då det har väckts. Riksdagen får dock besluta att behandlingen får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod.
Ett ärende som gäller statens budget för närmast följande budgetår ska avgöras före budgetårets början om det inte utan olägenhet för beslut om statens budget kan avgöras senare.
Tilläggsbestämmelse 11.15.1
Beslut om att behandlingen av ett ärende får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod fattas av riksdagen på förslag av berört utskott. Riksdagen får även utan sådant förslag besluta om uppskov.
16 § Ett ärende som har väckts under en period då kammaren inte sammanträder vilken sträcker sig fram till det första riksmötet i nästa valperiod ska anses uppskjutet till det första riksmötet i nästa valperiod. Detsamma gäller om kammaren inte sammanträder på grund av ett beslut av talmannen med anledning av ett extra val.
17 § Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 14-17 §§ regeringsformen ska avgöras vid det första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt bestämmelserna först får fattas, om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas. Riksdagen får besluta att skjuta upp avgörandet till ett annat riksmöte. Ärendet ska dock avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen.
I fråga om uppskov i samband med extra val ska bestämmelserna i 16 § tilllämpas.
Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en folkomröstning, ska det berörda utskottet anmäla detta till kammaren.
Tilläggsbestämmelse 11.17.1
Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 17 §
första stycket fattas på förslag av det berörda utskottet.
18 § Beslut om statens budget ska fattas enligt
andra-sjätte styckena, om inte riksdagen genom lag har
beslutat något annat.
Statens budget för det närmast följande budgetåret beslutas i
två steg.
I ett första steg fastställs genom ett enda beslut
1. en beräkning av inkomsterna på statens budget,
2. för varje utgiftsområde det belopp som utgiftsområdets
anslag högst får uppgå till (utgiftsram),
3. en beräkning av andra betalningar som påverkar statens
lånebehov, och
4. beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som
riksdagen har beslutat att använda.
Sedan ett beslut enligt tredje stycket har fattats fastställs
i ett andra steg genom ett enda beslut för varje
utgiftsområde anslag och bemyndiganden om ekonomiska
åtaganden.
Ändringar i statens budget beslutas genom ett enda beslut.
Endast om ändringarna är mycket omfattande får beslut fattas
i två steg, enligt tredje och fjärde styckena.
Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget
och som lämnas i eller i anslutning till en proposition om
statens budget ska ingå i något av besluten i tredje-femte
styckena.
Lag (2018:1210).
Tilläggsbestämmelse 11.18.1
I ett beslut enligt 18 § tredje stycket fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret.
19 § Ett yrkande enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen att ett lagförslag ska vila i minst tolv månader får läggas fram när utskottets betänkande över förslaget har bordlagts.
Om det samtidigt finns ett yrkande enligt första stycket och ett yrkande om att förslaget ska förkastas, ska yrkandet om att förslaget ska förkastas prövas innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande.
Tilläggsbestämmelse 11.19.1
Ett yrkande om att ett lagförslag ska vila i minst tolv månader ska läggas fram skriftligen.
Tilläggsbestämmelse 11.19.2
Finns ett yrkande om att ett lagförslag ska vila i minst tolv månader, och uppnås vid omröstningen inte den majoritet som krävs för omedelbart antagande av förslaget, ska förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen, om inte konstitutionsutskottet redan har yttrat sig i ärendet.
Om konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är tillämpligt, ska riksdagen på nytt pröva om förslaget ska avslås eller omedelbart antas. I annat fall återförvisas det till det utskott som har berett ärendet.
20 § Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen ska prövas före utgången av följande kalenderår.
Om ett annat lagförslag har ett nära samband med ett lagförslag som vilar enligt den i första stycket nämnda bestämmelsen, får riksdagen på förslag av berört utskott besluta att det ska avgöras inom den tid som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget.
Om ett ärende som avses i denna paragraf inte kan avgöras inom föreskriven tid till följd av beslut om extra val, ska det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt.
21 § Om ett riksdagsbeslut kräver verkställighet, ska det organ som har att verkställa beslutet underrättas genom en skrivelse. Riksdagens beslut med anledning av en proposition eller en framställning ska alltid genom en skrivelse meddelas regeringen respektive det riksdagsorgan som har lämnat framställningen.
Ett beslut om ett motiverat yttrande rörande subsidiaritetsprincipen ska meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom en skrivelse.
Ett beslut om avslag enligt 9 kap. 20 § tredje stycket på ett initiativ eller ett förslag ska meddelas Europeiska rådets, rådets och kommissionens ordförande genom en skrivelse.
Tilläggsbestämmelse 11.21.1
Riksdagens skrivelser undertecknas av talmannen.
12 KAP. VAL INOM RIKSDAGEN
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- utgångspunkter för val och valbarhet (2-5 §§),
- formerna för val (6-10 §§),
- överklagande (11 och 12 §§),
- vad som sker om uppdraget som riksdagsledamot upphör (13-15
§§), och
- val inom utskott och andra riksdagsorgan (16 och 17 §§).
2 § Val inom riksdagen ska beredas av en särskild valberedning, utsedd inom riksdagen, om inte något annat är föreskrivet.
Tilläggsbestämmelse 12.2.1
Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som ska inträda som tillfällig riksföreståndare, talman och vice talmän. Valberedningen bereder inte heller val som enligt någon bestämmelse i denna lag ska beredas i särskild ordning.
Tilläggsbestämmelse 12.2.2
Valberedningen sammanträder samma dag som den utses på kallelse av talmannen. Därefter sammanträder valberedningen på kallelse av ordföranden.
Bestämmelserna i 7 kap. 16 §, tilläggsbestämmelserna 7.15.1 andra stycket och 7.15.2-7.15.4 tillämpas också på valberedningen.
3 § Endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen.
4 § Den som har valts till ett uppdrag får inte lämna uppdraget utan att riksdagen medger det.
5 § Ett val som avser tid motsvarande riksdagens valperiod ska genomföras snarast efter valperiodens början och gälla till dess att riksdagen genomför ett nytt val under nästa valperiod, om inte annat är föreskrivet.
6 § Ska en innehavare av ett visst uppdrag väljas för sig, ska valet genomföras med acklamation.
Om någon ledamot begär det, ska valet ske med slutna sedlar.
Vid val av en person är den vald som har fått flest röster, om inte annat är föreskrivet i denna lag. Vid lika röstetal ska valet avgöras genom lottning. Bestämmelser om förfarandet vid val med slutna sedlar finns i tilläggsbestämmelser.
Om det organ eller den grupp som berett valet har lagt fram ett enhälligt förslag, ska valet med slutna sedlar ske först vid ett följande sammanträde.
7 § Vid val som avser två eller flera personer får valberedningen lägga fram en gemensam lista. Listan ska innehålla namn på så många personer som valet avser och ska godkännas av alla ledamöter som har deltagit i valberedningens sammanträde eller av alla utom en.
Talmannen ska framställa förslag om den gemensamma listan för kammaren och, vid bifall, förklara de på listan upptagna personerna valda.
Val med slutna sedlar ska ske, om det begärs av minst så många riksdagsledamöter som motsvarar den kvot som man får, om samtliga röstberättigade ledamöters antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmaste högre hela tal.
Detta val ska äga rum vid ett följande sammanträde.
8 § Ett val ska ske med slutna sedlar, om inte annat följer av 6 eller 7 § eller av annan huvudbestämmelse i denna lag.
Om två eller flera personer ska väljas genom val med slutna sedlar, fördelas platserna proportionellt mellan varje gruppering av riksdagsledamöter som uppträder under gemensam beteckning vid valet (proportionellt val).
Platserna fördelas mellan grupperingar genom att en plats i taget tilldelas den gruppering som för varje gång får det högsta jämförelsetalet. Jämförelsetalet är lika med grupperingens röstetal, så länge grupperingen inte har tilldelats någon plats. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att grupperingens röstetal delas med det antal platser som grupperingen har tilldelats, ökat med 1. Vid lika jämförelsetal ska avgörandet ske genom lottning.
Tilläggsbestämmelse 12.8.1
Vid val med slutna sedlar ska talmannen uppmana tre ledamöter att biträda när valsedlarna öppnas och granskas samt två att föra anteckningar över valet.
Ledamöterna ropas upp i den ordning som anges i tilläggsbestämmelse 11.10.3 och lämnar sin valsedel till talmannen.
Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och antecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämförs anteckningarna över valet.
Talmannen fastställer resultatet av valet och tillkännager det för kammaren.
Tilläggsbestämmelse 12.8.2
Om två eller flera val med slutna sedlar ska genomföras, får talmannen, om inte en ledamot yrkar annat, bestämma att valsedlarna i samtliga val ska lämnas innan sammanräkning görs i något av valen.
Tilläggsbestämmelse 12.8.3
Valsedlarna ska vara enkla, slutna och omärkta samt lika till storlek, material och färg. De får innehålla uppgift om det val de gäller.
En valsedel är ogiltig om den är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har förts på valsedeln med avsikt.
Om en ledamot i ett val har lämnat mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Om sedlarna har samma innehåll, ska dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanräkningen.
Tilläggsbestämmelse 12.8.4
Vid proportionellt val ska det på valsedeln finnas en beteckning i ord för en viss gruppering av riksdagsledamöter.
Efter denna beteckning förs namnen upp i en följd under varandra.
En valsedel är ogiltig om den
1. saknar beteckning för en gruppering av riksdagsledamöter, 2. innehåller mer än en beteckning, eller
3. saknar namn på en valbar kandidat.
Ett namn på en valsedel ska anses obefintligt om
1. kandidaten inte är valbar,
2. namnet är överstruket,
3. det inte klart framgår vem som avses, eller
4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart framgår.
Ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering av riksdagsledamöter ska bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 § vallagen (2005:837). Om flera kandidater får lika stora jämförelsetal, ska valet avgöras genom lottning.
Tilläggsbestämmelse 12.8.5
Vid val av en person ska det på valsedeln finnas ett kandidatnamn.
En valsedel är ogiltig om
1. den innehåller två eller flera kandidatnamn,
2. den innehåller namnet på en kandidat som inte är valbar,
3. namnet är överstruket,
4. det inte klart framgår vem som avses, eller
5. den innehåller en beteckning på en gruppering av riksdagsledamöter.
9 § Vid val som avser två eller flera personer ska också suppleanter väljas till minst samma antal som de ordinarie ledamöterna, om inte annat är föreskrivet. Vad som gäller för val av ordinarie ledamöter tillämpas även på suppleanter.
Efter ett val till ett organ får riksdagen besluta om ändring av antalet suppleanter så länge det inte understiger antalet ordinarie ledamöter.
Utan att antalet suppleanter i ett utskott eller i EU-nämnden utökas får en ersättare som har kallats till tjänstgöring utses till suppleant i ett utskott eller i EU-nämnden om den lediga riksdagsledamoten tillhör utskottet eller nämnden. Då tillämpas det förfarande som anges i 14 §.
Tilläggsbestämmelse 12.9.1
Frågor om att välja ett större antal suppleanter än som ursprungligen valts bereds av valberedningen.
Suppleantval som föranleds av en utökning av antalet suppleanter ska ske så snart det kan ske.
Tilläggsbestämmelse 12.9.2
Suppleanter ska väljas till samma antal som de ordinarie ledamöterna, om inte annat är föreskrivet eller särskilt beslutas.
10 § En frånvarande ledamots plats i ett organ intas av en suppleant som hör till samma partigrupp, om inte annat är föreskrivet. Om detta inte kan ske, har suppleanterna företräde i den ordning som de har valts eller, om valet har skett med gemensam lista, i den ordning som de har förts upp på listan.
11 § Val med slutna sedlar får överklagas av en riksdagsledamot till Valprövningsnämnden. Valet gäller även om det har överklagats.
Tilläggsbestämmelse 12.11.1
Ett överklagande ska vara skriftligt och vara ställt till Valprövningsnämnden men ges in till Riksdagsförvaltningen.
Överklagandet ska ha kommit in till Riksdagsförvaltningen inom fem dagar från den dag då resultatet av valet meddelades i kammaren.
När tiden för överklagande har gått ut, ska talmannen vid ett sammanträde med kammaren tillkännage samtliga överklaganden som har kommit in. Talmannen ska bestämma när förklaring över överklagandena ska ha kommit in till Valprövningsnämnden.
När förklaringstiden har gått ut, ska talmannen genast sända skrivelserna med överklaganden till Valprövningsnämnden.
Talmannen bör skyndsamt lämna ett yttrande över överklagandena till Valprövningsnämnden.
Tilläggsbestämmelse 12.11.2
Om en föreskrift i 6 § andra stycket, 8 § eller tilläggsbestämmelserna 12.8.1-12.8.5 har blivit åsidosatt vid ett val, ska Valprövningsnämnden upphäva valet och förordna om omval.
Omval ska förordnas endast om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.
Om felet kan avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller någon annan mindre ingripande åtgärd, ska Valprövningsnämnden i stället uppdra åt talmannen att vidta denna rättelse.
Tilläggsbestämmelse 12.11.3
Valsedlar och annat valmaterial ska förvaras under betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft.
12 § Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att utgången av ett val till riksdagen har blivit ändrad efter ett överklagande, ska val som riksdagen har genomfört dessförinnan under valperioden göras om, om det begärs av minst tio riksdagsledamöter.
13 § När en riksdagsledamot lämnar riksdagen eller utses till
talman eller till statsråd upphör de uppdrag som förutsätter
ledamotskap av riksdagen och som ledamoten är vald till av
riksdagen, om inte annat är föreskrivet.
Om en riksdagsledamot lämnar sin partigrupp, upphör ledamotens
uppdrag i ett organ eller en delegation som anges i en
tilläggsbestämmelse till denna paragraf.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 12.13.1
De uppdrag som avses i 13 § andra stycket är uppdrag i
- utskott,
- EU-nämnden,
- delegationen till den gemensamma parlamentariska
kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete
inom brottsbekämpning (Europol),
- delegationen till den parlamentariska församlingen vid
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE),
- delegationen till Europarådets parlamentariska församling,
- konvent för fördragsändringar inom Europeiska unionen,
- krigsdelegationen,
- Nordiska rådets svenska delegation,
- Riksbankens fullmäktige,
- riksdagens råd för Riksrevisionen,
- Riksdagens överklagandenämnd,
- riksdagsstyrelsen,
- Utrikesnämnden, och
- valberedningen.
Lag (2021:1118).
14 § Om någon som har valts till ett organ, som vid valperiodens början tillsattes genom val av två eller flera personer, lämnar sitt uppdrag i förtid, ska den eller de partigrupper som han eller hon var vald för, till talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälda efterträdaren vald. Om en sådan anmälan inte görs eller om mer än en person anmäls, utser talmannen en efterträdare.
15 § Om en plats blir ledig i förtid och det ursprungliga valet avsåg endast en person, ska val för den återstående tiden hållas. Vid kompletteringsvalet ska samma förfarande tillämpas som vid det ursprungliga valet.
16 § Ett organ vars ledamöter helt eller delvis väljs av riksdagen väljer inom sig en ordförande och en eller flera vice ordförande, om inte annat är föreskrivet.
17 § Val inom ett organ som avses i 16 § ska ske med acklamation eller, om någon ledamot begär det, med slutna sedlar. Vid lika röstetal ska valet avgöras genom lottning.
Tilläggsbestämmelse 12.17.1
Valsedlarna ska vara enkla, slutna och omärkta samt lika till storlek, material och färg.
13 KAP. RIKSDAGSORGAN OCH NÄMNDER
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- riksdagens ombudsmän (2-4 §§),
- Riksrevisionen (5-8 §§),
- Utrikesnämnden och krigsdelegationen (9-12 §§),
- nämnder (13-17 §§),
- delegationer till mellanfolkliga organisationer (18 §),
- andra uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen
(20-23 §§), och
- åtal (24 §).
Lag (2021:1118).
2 § Riksdagen ska enligt 13 kap. 6 § regeringsformen välja
ombudsmän som ska utöva tillsyn över tillämpningen av lagar
och andra författningar i offentlig verksamhet.
Riksdagens ombudsmän ska vara fyra, en chefsjustitieombudsman
och tre justitieombudsmän. Chefsjustitieombudsmannen är
administrativ chef. Riksdagen får även välja en eller flera
ställföreträdande ombudsmän. En ställföreträdande ombudsman
ska ha tjänstgjort som riksdagens ombudsman eller ska ha
avgått med ålderspension från en anställning som justitieråd i
Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen.
Riksdagens ombudsmän samt ställföreträdande ombudsmän får inte
inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som
kan rubba förtroendet för ombudsmannens opartiskhet i arbetet
eller som kan skada verksamhetens anseende.
Lag (2023:500).
Tilläggsbestämmelse 13.2.1
Konstitutionsutskottet ska, om någon av riksdagens ombudsmän
begär det, samråda med en ombudsman om arbetsordningen eller i
andra frågor av organisatorisk art. Sådant samråd får även
hållas på initiativ av konstitutionsutskottet.
Lag (2023:500).
Tilläggsbestämmelse 13.2.2
Riksdagens ombudsmän samt ställföreträdande ombudsmän ska till
riksdagen skriftligen anmäla anställning, uppdrag eller
verksamhet som kan antas påverka utförandet av uppdraget som
ombudsman.
Lag (2023:500).
3 § Riksdagens ombudsmän samt ställföreträdande ombudsmän
väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas samma
förfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje
stycket.
Ett val av en ny ombudsman gäller från valet eller den senare
tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att ett nytt val
har genomförts under sjätte året därefter och den som då valts
har tillträtt uppdraget. Valet ska aldrig gälla längre än till
utgången av det sjätte året.
Ett omval av en ombudsman gäller från omvalet eller den senare
tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att ett nytt val
har genomförts under tredje året därefter och den som då valts
har tillträtt uppdraget. Omvalet ska aldrig gälla längre än
till utgången av det tredje året.
Andra stycket gäller även när en ombudsman väljs till
chefsjustitieombudsman.
Ett val av en ställföreträdande ombudsman gäller för en tid av
två år från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen
bestämmer.
Lag (2023:500).
Tilläggsbestämmelse 13.3.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av riksdagens ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän.
4 § Riksdagen får på begäran av konstitutionsutskottet
entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman
som inte har riksdagens förtroende.
Om en ombudsman avgår i förtid, ska riksdagen snarast välja en
efterträdare för en ny sexårsperiod.
Lag (2023:500).
5 § Riksdagen ska enligt 13 kap. 8 § regeringsformen välja en
eller flera riksrevisorer.
Riksdagen väljer endast en riksrevisor. Riksdagen väljer också
en riksrevisionsdirektör att vara riksrevisorns
ställföreträdare.
Om riksrevisorn har uppdragit åt riksrevisionsdirektören att i
riksrevisorns ställe avgöra ett granskningsärende, beslutar
riksrevisionsdirektören självständigt hur granskningen ska
bedrivas och om slutsatserna av den. Riksrevisionsdirektören
får lämna granskningsrapporten över ett sådant ärende till
riksdagen.
Om riksrevisorn förklarat sig jävig, får
riksrevisionsdirektören efter samråd med riksrevisorn besluta
att inleda en granskning. Riksrevisionsdirektören beslutar
även i ett sådant fall självständigt hur granskningen ska
bedrivas samt om slutsatserna av den och får lämna
granskningsrapporten till riksdagen.
Om riksrevisorns uppdrag upphör i förtid får
konstitutionsutskottet välja en tillförordnad riksrevisor för
tiden till dess att en ordinarie riksrevisor har valts och
tillträtt. Vad som i denna lag sägs om riksrevisorn gäller
även en tillförordnad riksrevisor.
Riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören får inte vara i
konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken. De får inte heller inneha
anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan
påverka självständigheten i deras ställning.
Lag (2020:104).
Tilläggsbestämmelse 13.5.1
Konstitutionsutskottet ska, på eget initiativ eller på begäran
av riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören, samråda med
riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören om Riksrevisionens
arbetsordning eller andra frågor av organisatorisk art.
Lag (2020:104).
6 § Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören väljs var för
sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas samma förfarande som
vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket.
Valen av riksrevisor respektive riksrevisionsdirektör gäller
från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer
till dess att ett nytt val har genomförts under sjunde året
därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet ska
aldrig gälla längre än till utgången av det året. En riks-
revisor kan inte väljas om.
Om det finns särskilda skäl, kan valet av
riksrevisionsdirektör också gälla för en viss kortare tid än
sju år.
Lag (2020:104).
Tilläggsbestämmelse 13.6.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av riksrevisor och
riksrevisionsdirektör.
Lag (2020:104).
Riksrevisorns och riksrevisionsdirektörens
anmälningsskyldighet
Tilläggsbestämmelse 13.6.2
Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska skriftligen
anmäla följande förhållanden till riksdagen:
1. innehav och ändring i innehavet av finansiella instrument
som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument,
2. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare,
såsom avtal om löne- eller pensionsförmån som utges under tid
som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen,
3. avlönad anställning som inte är av endast tillfällig
karaktär,
4. inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid
sidan av uppdraget som riksrevisor respektive
riksrevisionsdirektör,
5. uppdrag hos en kommun eller en region, om uppdraget inte är
av endast tillfällig karaktär, och
6. andra anställningar och uppdrag eller annat ägande som kan
antas påverka uppdragets utförande.
Lag (2020:104).
7 § Riksdagen får enligt 13 kap. 8 § regeringsformen skilja en
riksrevisor från uppdraget. Begäran om detta görs av
konstitutionsutskottet.
Konstitutionsutskottet får besluta om en särskild utredning av
omständigheter som kan ligga till grund för att skilja en
riksrevisor från uppdraget.
Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid, ska riksdagen
snarast välja efterträdare för en ny sjuårsperiod.
Lag (2019:26).
7 a § Riksdagen får skilja en riksrevisionsdirektör från
uppdraget endast om riksrevisionsdirektören inte längre
uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller grovt har
åsidosatt sina åligganden. Ett sådant beslut fattas på begäran
av konstitutionsutskottet.
Lag (2020:104).
8 § Riksdagen väljer för valperioden riksdagens råd för
Riksrevisionen.
Rådet består av en riksdagsledamot från varje partigrupp som
avses i 3 kap. 5 § .
Riksdagen väljer bland rådets ledamöter en ordförande och en
eller flera vice ordförande. Ordföranden och varje vice
ordförande väljs var för sig.
Lag (2019:26).
Tilläggsbestämmelse 13.8.1
Konstitutionsutskottet och finansutskottet ska bereda val av
riksdagens råd för Riksrevisionen.
Av det sammantagna antalet ledamöter och suppleanter i rådet
ska hälften nomineras av konstitutionsutskottet bland dess
ledamöter och suppleanter och den andra hälften av
finansutskottet bland dess ledamöter och suppleanter.
Nomineringen av ordförande och en eller flera vice ordförande
ska göras med minst en person från vardera utskottet.
Utskotten får lägga fram en gemensam lista om förslaget är
enhälligt.
Lag (2021:1118).
9 § Riksdagen väljer för valperioden ledamöter i Utrikesnämnden enligt bestämmelserna i 10 kap. 12 §
regeringsformen.
I Utrikesnämnden är de vice talmännen suppleanter för talmannen. Antalet valda suppleanter ska vara nio.
10 § Utrikesnämnden sammanträder inom stängda dörrar.
Statsministern får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant, ett statsråd eller en tjänsteman är närvarande.
Tilläggsbestämmelse 13.10.1
Vid Utrikesnämndens sammanträden ska protokoll föras.
Sekreterare hos nämnden förordnas av regeringen.
Suppleanter i Utrikesnämnden ska alltid underrättas om nämndens sammanträden.
Tilläggsbestämmelse 13.10.2
En ledamot, suppleant eller tjänsteman ska första gången han eller hon är närvarande vid ett sammanträde med Utrikesnämnden avge försäkran om att följa åtagande om tystnadsplikt enligt 10 kap. 12 § regeringsformen.
11 § Riksdagen ska enligt 15 kap. 2 § regeringsformen välja en krigsdelegation inom sig.
Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av 50 andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens valperiod. Delegationen väljer inom sig vice ordförande enligt 12 kap. 16 §. En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen även om han eller hon tillhör regeringen. Suppleanter ska inte utses till krigsdelegationen.
Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har trätt i riksdagens ställe, utses en annan riksdagsledamot till ersättare på det sätt som anges i 12 kap. 14 §.
Tilläggsbestämmelse 13.11.1
Krigsdelegationens ordförande och vice ordförande ska förbereda delegationens verksamhet för den händelse att delegationen träder i riksdagens ställe.
Tilläggsbestämmelse 13.11.2
Bestämmelserna i 7 kap. 16 och 20 §§ samt
tilläggsbestämmelserna 7.15.1 andra stycket och 7.15.3-7.15.4
tillämpas på krigsdelegationen när den inte är i riksdagens
ställe.
Lag (2021:1118).
12 § För beslut att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe enligt 15 kap. 2 § regeringsformen sammanträder Utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen eller, vid förhinder för talmannen, en vice talman, eller på kallelse av två av nämndens övriga ledamöter.
Förhandlingarna leds av talmannen, av en vice talman eller, om ingen av dem är närvarande, av ålderspresidenten.
Om det vid omröstning till beslut blir lika röstetal, gäller ordförandens mening.
13 § Riksdagen ska välja en valprövningsnämnd och till
nämnden välja ordförande och ledamöter enligt bestämmelserna
i 3 kap. 12 § regeringsformen.
Riksdagen väljer särskilt en ersättare för ordföranden.
Bestämmelserna i 3 kap. 12 § regeringsformen om ordföranden
tillämpas också på ersättaren.
Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för
ordföranden tillämpas samma förfarande som vid val av talman
enligt 3 kap. 4 § tredje stycket.
Lag (2018:605).
14 § Statsrådsarvodesnämnden består av en ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter ett ordinarie val till riksdagen för tiden till dess att ett nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter ska inte utses.
Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hindret varar.
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra
befattningshavares övergångsrestriktioner
14 a § Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra
befattningshavares övergångsrestriktioner består av en
ordförande och fyra andra ledamöter, varav en ska vara
ordförandens ersättare. De väljs var för sig av riksdagen året
före ett ordinarie val till riksdagen för tiden till dess att
ett nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter ska inte
utses.
Ordföranden och hans eller hennes ersättare ska vara eller ha
varit ordinarie domare. Minst en av de övriga ledamöterna ska
ha varit statsråd, och minst en av dem ska ha varit
statssekreterare.
Lag (2020:770).
Tilläggsbestämmelse 13.14.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledamöter till Statsrådsarvodesnämnden.
Beredning av val till Nämnden för prövning av statsråds och
vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
Tilläggsbestämmelse 13.14 a.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledamöter till
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra
befattningshavares övergångsrestriktioner.
Lag (2020:770).
15 § Riksdagens arvodesnämnd består av en ordförande och två
andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter ett
ordinarie val till riksdagen för tiden till dess att ett nytt
val till nämnden har ägt rum. Suppleanter ska inte utses.
Riksdagen väljer särskilt en ersättare för ordföranden. Valet
av ersättare gäller för samma tid som för ordföranden.
Ordföranden och hans eller hennes ersättare ska vara eller ha
varit ordinarie domare.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 13.15.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledamöter till Riksdagens arvodesnämnd.
16 § Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och
riksrevisorn består av en ordförande och två andra ledamöter.
De väljs var för sig av riksdagen efter ett ordinarie val till
riksdagen för tiden till dess att ett nytt val till nämnden
har ägt rum. Suppleanter ska inte utses.
Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att
utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller
hennes ställe så länge hindret varar.
Lag (2020:770).
Beredning av val till Nämnden för lön till riksdagens
ombudsmän och riksrevisorn
Tilläggsbestämmelse 13.16.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledamöter till
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn.
Lag (2020:770).
17 § Riksdagens överklagandenämnd består av en ordförande,
som ska vara eller ha varit ordinarie domare och inte vara
ledamot av riksdagen, och fyra andra ledamöter, valda inom
riksdagen. Ordföranden väljs särskilt. Val till
överklagandenämnden avser riksdagens valperiod.
För ordföranden ska det finnas en ersättare. Bestämmelser om
ordföranden ska tillämpas även på ersättaren.
Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för
ordföranden i överklagandenämnden tillämpas samma förfarande
som vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket.
Lag (2018:605).
18 § Om det har träffats en internationell överenskommelse om
att riksdagen bland sina ledamöter ska välja ledamöter i en
delegation till en mellanfolklig organisation, får
bestämmelser om detta införas i en tilläggsbestämmelse till
denna paragraf. Delegationer som väljs av kammaren ska årligen
lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.
Talmannen får efter samråd med gruppledarna
- besluta att riksdagsledamöter ska delta i ett
internationellt parlamentariskt samarbete som inte bygger på
en sådan överenskommelse som anges i första stycket,
- utse ledamöter i delegationen, och
- besluta hur den ska redovisa sin verksamhet.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 13.18.1
Riksdagen väljer årligen 20 ledamöter i Nordiska rådets
svenska delegation. Delegationen väljs efter riksmötets
inledande för tiden till dess att ett nytt val av delegationen
har ägt rum.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 13.18.2
Riksdagen väljer sex ledamöter i den svenska delegationen till
Europarådets parlamentariska församling. Delegationen väljs
för tiden från den 1 november samma år som val till riksdagen
ägt rum till motsvarande tidpunkt efter nästa val.
En ledamot av eller en suppleant i delegationen som har lämnat
riksdagen i samband med ett riksdagsval får kvarstå under den
återstående delen av delegationens valperiod.
Lag (2021:1118).
Tilläggsbestämmelse 13.18.3
Riksdagen väljer åtta ledamöter i den svenska delegationen
till den parlamentariska församlingen vid Organisationen för
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Delegationen väljs för
riksdagens valperiod.
Lag (2021:1118).
19 § Har upphävts genom
lag (2021:1118).
20 § Om val av riksföreståndare, vice riksföreståndare
eller en person som ska tjänstgöra som tillfällig
riksföreståndare enligt 5 kap. 5 och 7 §§ regeringsformen ska
ske med slutna sedlar, tillämpas förfarandet som gäller för
val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket. Valet gäller
till dess riksdagen beslutar annat.
Lag (2018:605).
21 § Val av fullmäktige i Riksbanken enligt 9 kap. 16 §
regeringsformen avser riksdagens valperiod.
Lag (2023:174).
Tilläggsbestämmelse 13.21.1
En ledamot i fullmäktige i Riksbanken får inte
1. vara statsråd,
2. vara ledamot av Riksbankens direktion,
3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller ett annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn, eller
4. inneha en annan anställning eller ett annat uppdrag som gör honom eller henne olämplig för uppdraget som fullmäktig.
En ledamot får inte heller vara underårig, i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken.
Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant uppdrag som kan strida mot bestämmelserna i första stycket, ska riksdagen på förslag av finansutskottet entlediga ledamoten från uppdraget i fullmäktige. De anställningar eller uppdrag som en ledamot tar ska anmälas till riksdagen.
Ledamöter i konvent för fördragsändringar inom Europeiska unionen
22 § Riksdagen ska inom sig välja ledamöter och suppleanter i konvent som inrättas för att förbereda fördragsändringar inom Europeiska unionen. Om ett riksdagsval äger rum under tiden som ett konvent arbetar, ska riksdagen efter riksdagsvalet genomföra ett nytt val av ledamöter och suppleanter i konventet. Vid valet tillämpas i övrigt bestämmelserna i 3 kap. 5 §, 12 kap. 6-8 och 11 §§ samt för suppleanternas tjänstgöring 12 kap. 10 §.
Konventsledamöter ska lämna information om konventets arbete vid sammanträden med kammaren.
Delegation till den gemensamma parlamentariska
kontrollgruppen för Europol
22 a § Riksdagen väljer fyra ledamöter i en delegation
till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för
Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning
(Europol). Delegationen väljs för riksdagens valperiod.
Delegationen ska årligen lämna en redogörelse för sin
verksamhet till riksdagen.
Lag (2018:1932).
23 § Riksdagen får meddela närmare bestämmelser för riksdagens organ samt utse representanter i visst fall.
Tilläggsbestämmelse 13.23.1
Riksdagen fastställer stadgar för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och väljer tolv ledamöter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1).
Stiftelsen ska årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.
Tilläggsbestämmelse 13.23.2
Riksdagen väljer i enlighet med bestämmelserna i 4 § lagen
(2010:1390) om utnämning av ordinarie domare två ledamöter som representerar allmänheten i Domarnämnden och en personlig ersättare för var och en av dem.
24 § Åtal mot nedan angivna befattningshavare för ett brott
begånget i utövningen av hans eller hennes uppdrag eller
anställning får beslutas
1. endast av finansutskottet när det gäller åtal mot en
fullmäktig i Riksbanken eller en ledamot av Riksbankens
direktion, och
2. endast av konstitutionsutskottet när det gäller åtal mot en
ledamot av riksdagsstyrelsen, Valprövningsnämnden eller
Riksdagens överklagandenämnd, mot en av riksdagens ombudsmän,
riksrevisorn, riksrevisionsdirektören eller mot
riksdagsdirektören.
Bestämmelserna i första stycket om åtal mot en ledamot av
Riksbankens direktion ska inte tillämpas i fråga om ett brott
begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt
lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.
Lag (2020:104).
14 KAP. RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- Riksdagsförvaltningen (2 och 3 §§),
- Riksdagsförvaltningens ledning (4-7 §§), och
- överklagande (8 §).
2 § Riksdagsförvaltningen ska ge stöd till arbetet i
kammaren, utskotten och EU-nämnden samt bistå riksdagens
ledamöter och organ med sakuppgifter för riksdagsarbetet.
Riksdagsförvaltningen ska därutöver, när det gäller riksdagen
och riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen
bestämmer
1. ansvara för centrala förhandlingar med de fackliga
organisationerna samt företräda riksdagens myndigheter i
sådana tvister,
2. upprätta förslag till anslag på statens budget, dock inte
för Riksrevisionen,
3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen
och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens
myndigheter, utom Riksbanken,
4. besluta om föreskrifter och allmänna råd i sådana frågor
som avses i 1-3, och
5. besluta om föreskrifter och allmänna råd om registrering
och gallring av allmänna handlingar samt arkiv- och
dokumenthantering.
Lag (2018:605).
Tilläggsbestämmelse 14.2.1
Utskotten och EU-nämnden biträds av kanslier som ingår i Riksdagsförvaltningen.
Chefen för ett kansli ska vara svensk medborgare.
3 § Riksdagen beslutar om instruktion för Riksdagsförvaltningen.
4 § Riksdagsdirektören är chef för Riksdagsförvaltningen, låter föra protokollet vid sammanträden med kammaren, expedierar riksdagens beslut, är sekreterare i krigsdelegationen och biträder i övrigt talmannen i riksdagsarbetet.
5 § Riksdagen väljer riksdagsdirektör. Valet äger rum vid början av riksmötet närmast efter ett ordinarie val till riksdagen. Valet gäller från valtillfället, eller annan tidpunkt som riksdagen beslutar, för tiden till dess ett nytt val av riksdagsdirektör har genomförts och den då valde har tillträtt tjänsten.
Vid val med slutna sedlar är den vald som får tre fjärdedelar eller fler av de avgivna rösterna. Om en sådan röstövervikt inte uppnås, sker ett nytt val. Om inte heller då någon får tre fjärdedelar eller fler av de avgivna rösterna, bereds valet på nytt.
Tilläggsbestämmelse 14.5.1
Valet av riksdagsdirektör ska beredas av en grupp bestående av talmannen och gruppledarna.
6 § Riksdagen får på begäran av riksdagsstyrelsen avskeda en riksdagsdirektör som grovt har åsidosatt sina åligganden mot riksdagen.
7 § Om riksdagen står utan riksdagsdirektör, ska riksdagen välja en tillförordnad riksdagsdirektör för tiden till dess att en ordinarie riksdagsdirektör har valts och tillträtt.
8 § Beslut av ett riksdagsorgan i ett förvaltningsärende som får överklagas enligt särskilda bestämmelser, prövas av allmän förvaltningsdomstol i de fall som riksdagen bestämmer och i övriga fall av Riksdagens överklagandenämnd.
2014:801
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2014, då riksdagsordningen (1974:153) ska upphöra att gälla.
2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser i riksdagsordningen (1974:153) som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.
3. Föreskrifter som har meddelats med stöd av riksdagsordningen (1974:153) och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.
4. Beslut som har fattats med stöd av riksdagsordningen
(1974:153) ska anses fattade med stöd av denna lag.
5. Val som har genomförts med stöd av riksdagsordningen
(1974:153) ska anses genomförda med stöd av denna lag.
6. Ärenden som väckts inom riksdagen före den 1 september 2014 men ännu inte avgjorts ska handläggas enligt denna lag.
2015:382
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2015.
2. Lagen tillämpas första gången i fråga om statens budget
för 2016.
2018:678
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
2. I stället för vad som anges i 13 kap. 14 a § första
stycket andra meningen sker val av ledamöter första gången
2018.
2020:104
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2020.
2. Uppdraget för dem som är riksrevisorer när lagen träder i
kraft fortsätter utan hinder av den nya lagen.
3. Lagen börjar tillämpas när riksrevisorernas antal nedgått
under två.
2023:500
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2023.
2. Bestämmelserna i 13 kap. 3 § i den nya lydelsen tillämpas
första gången i fråga om val som genomförs efter
ikraftträdandet. I fråga om val som genomförts före
ikraftträdandet ska bestämmelserna i 13 kap. 3 § i den
tidigare lydelsen tillämpas.
Bilaga (tilläggsbestämmelse 7.5.1)
a) lagstiftning i konstitutionella och allmänt
förvaltningsrättsliga ämnen,
b) lagstiftning om radio, television och film,
c) yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet,
d) press- och partistöd,
e) Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisorn och
riksrevisionsdirektören, skiljande av riksrevisorn respektive
riksrevisionsdirektören från uppdraget, åtal mot riksrevisorn
och riksrevisionsdirektören, Riksrevisionens årsredovisning
och revision av Riksrevisionen,
f) riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom
Riksbanken,
g) länsförvaltningen och rikets administrativa indelning,
h) den kommunala självstyrelsen,
i) medgivande från riksdagen att väcka talan mot en
riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga
frihet, samt
j) anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
a) penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken,
b) kredit- och fondväsendet,
c) det affärsmässiga försäkringsväsendet,
d) Riksrevisionen i den mån ärendena inte tillhör konstitutionsutskottets beredning,
e) den kommunala ekonomin,
f) statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering,
g) statens egendom och upphandling i allmänhet,
h) förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst ämnesområde,
i) budgettekniska frågor, samt
j) anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska unionen.
a) skatteförfarandet,
b) folkbokföring,
c) exekutionsväsendet, samt
d) anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
a) domstolarna,
b) arrendenämnderna och hyresnämnderna,
c) åklagarväsendet,
d) polisväsendet,
e) rättsmedicinen,
f) kriminalvården,
g) brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar, samt h) anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
a) äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, jorda-, handels- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning,
b) försäkringsavtalsrätt,
c) associationsrätt,
d) skadeståndsrätt,
e) transporträtt,
f) konkursrätt,
g) konsumentpolitik,
h) internationell privaträtt,
i) lagstiftning av annat allmänt civilrättsligt slag,
j) bostadsförsörjning och annan bostadspolitik,
k) plan- och bygglagstiftningen samt andra frågor som har nära samband med denna,
l) vattenrätt,
m) expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet, samt
n) anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.
a) rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer,
b) internationellt utvecklingssamarbete,
c) utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, samt
d) anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och 7 Internationellt bistånd.
a) totalförsvar,
b) samhällets räddningstjänst,
c) åtgärder för att minska samhällets sårbarhet,
d) kärnteknisk säkerhet och strålskydd,
e) sjö- och kustövervakning, allt i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, samt
f) anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
a) socialförsäkringsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i denna, i den mån ärendena inte hör till ett annat utskotts beredningsområde,
b) familjeförmåner,
c) förmåner vid sjukdom och arbetsskada,
d) förmåner vid ålderdom,
e) förmåner till efterlevande,
f) bostadsstöd,
g) sjuklön,
h) socialavgifter,
i) migration,
j) svenskt medborgarskap, samt
k) anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.
a) omsorger om barn och ungdom i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning,
b) omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning,
c) åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor,
d) alkoholpolitiska åtgärder,
e) hälso- och sjukvård,
f) sociala ärenden i övrigt, samt
g) anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
a) allmänna kultur- och bildningsändamål,
b) kulturarv,
c) folkbildning,
d) ungdomsverksamhet,
e) internationellt kulturellt samarbete,
f) idrotts- och friluftsverksamhet,
g) tillsyn och reglering av spelmarknaden,
h) trossamfunden i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning,
i) radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning, samt
j) anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
a) skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet,
b) högre utbildning, forskning och rymdfrågor,
c) studiestöd, samt
d) anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning.
a) vägar och vägtrafik,
b) järnvägar och järnvägstrafik,
c) hamnar och sjöfart,
d) flygplatser och luftfart,
e) post,
f) elektroniska kommunikationer,
g) it-politik, samt
h) anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
a) jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske,
b) vädertjänst,
c) naturvård,
d) miljövård i övrigt som inte tillhör ett annat utskotts
beredning, samt
e) anslag inom utgiftsområdena 20 Klimat, miljö och natur samt
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
a) allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed
sammanhängande forskningsfrågor,
b) industri och hantverk,
c) handel,
d) immaterialrätt,
e) energipolitik,
f) regional utvecklingspolitik,
g) statlig företagsamhet,
h) pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet, samt
i) anslag inom utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21
Energi och 24 Näringsliv.
a) arbetsmarknadspolitik med arbetslöshetsförsäkring,
b) arbetslivspolitik med arbetsrätt, arbetsmiljö och frågor
som rör lönebildning,
c) integration,
d) åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör
ett annat utskotts beredning,
e) jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte
tillhör ett annat utskotts beredning, samt
f) anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet
och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Lag (2023:507).