Dnr Fi2015/1418

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:308 av Fredrik Eriksson (SD) Överskottsmålet och den demografiska situationen

Fredrik Eriksson har frågat mig vilka tre förändringar i den demografiska situationen sedan 1997 som jag menar har haft störst negativ inverkan på möjligheterna att nå det nu gällande överskottsmålet.

Vad jag har sagt är att de framtida demografiska förändringar, som var ett motiv för målet om överskott i det finansiella sparandet när det etablerades av den socialdemokratiska regeringen 1997, nu har påbörjats. Detta talar för att målets nivå skulle kunna sänkas och regeringen har därför gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att se över konsekvenserna av en sänkning av målet från 1 till 0 procent av BNP.

När målet infördes var tanken att det offentliga sparandet skulle vara högt under en tid med relativt många förvärvsaktiva och få äldre, för att kunna sänkas när stora generationer pensionerades och behovet av sjukvård och äldreomsorg ökade. Vi ser nu att antalet pensionerade ökar snabbare än den del av befolkningen som arbetar. Inom kort börjar även andelen som är 80 år och äldre att öka kraftigt, vilket ökar kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård. Det demografiska trycket påverkar därmed både de offentliga inkomsterna – när en mindre del av befolkningen arbetar – och utgifterna – när fler människor är i behov av välfärdssystemen.

En konsekvens av att färre personer betalar avgifter och fler går i pension är att sparandet i ålderspensionssystemet kommer att vara lägre än tidigare de kommande 15 åren. Detta är helt i sin ordning, men eftersom det påverkar det offentliga sparandet skulle ett bibehållet mål om överskott kräva att staten sparar mer för att kompensera för denna utveckling. Då ålderspensionssystemet är finansiellt stabilt är det svårt att motivera en sådan kompensation.

Stockholm den 25 mars 2015

Magdalena Andersson