av Cecilia Widegren (M)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Det råder brist på platser inom tvångsvården av missbrukare. Väntetiderna inom all form av vård och omsorg får aldrig vara så långa att de blir livsavgörande. Det måste vara varje gott samhälles grundinställning. Någon annan strävan vore orimlig.
Den sociala tvångsvården i Sverige, LVM, omfattade enligt Missbruksutredningen (SOU 2011:6) ungefär 7 procent av dem som får vårdinsatser för missbruk och beroende genom socialtjänsten. Dessa mottar ca 13 procent av alla vårddygn för vuxna med missbruksproblem.
Under ett vanligt år vårdas över 1 000 människor med missbruksproblem på de statliga LVM-hemmen. Vårdtiden är inom dessa LVM-hem maximerad till sex månader. Det motsvarar ungefär halva mediantiden för internationell rehabiliterande tvångsvård.
Det senaste halvåret har det bildats köer och väntetider till tvångsvården som inte är rimliga. Orsaken anges vara att socialtjänsten söker tvångsvård för fler missbrukare. I år har tragiskt nog redan ett dödsfall inträffat innan man hann anvisa en plats, enligt Statens institutionsstyrelse.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att det finns tillräckligt många platser inom tvångsvården av missbrukare?