av Aron Modig (KD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Inför höstens budget föreslår regeringen att energiskatten på fossil bensin och fossilt dieselbränsle ska höjas med 44 öre respektive 48 öre per liter från och med nästa år. Till detta ska även läggas moms, vilket innebär att priset vid pump för privatpersoner nästa år höjs med 55 öre per liter bensin och 60 öre per liter dieselbränsle.
Utöver detta föreslår regeringen att energi- och koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle, som i dagsläget uppjusteras årligen med konsumentprisindex (KPI), från och med 2017 även ska räknas upp med en schablon som beaktar utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Detta ska ske genom ett tillägg av två procentenheter till KPI-omräkningen.
Regeringen föreslår med andra ord en årlig reell höjning av skatterna på bensin och dieselbränsle. Höjningen kommer naturligtvis att slå mot såväl vanligt folk som företagen. Hårdast drabbas de som verkar på landsbygden.
Ett av de argument som regeringen, genom bland andra både finansministern och statsministern, framfört till förmån för dessa skattehöjningar är att världsmarknadspriset på olja i dag är betydligt lägre än vad det har varit de senaste åren. Regeringen verkar mena att det därför skulle finnas ett utrymme att höja skatterna på bensin och diesel men med mindre påverkan på hushållen och företagen.
Jag vill därför ställa följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Har finansministern och regeringen för avsikt att framöver justera beskattningen på bensin och dieselbränsle i takt med att världsmarknadspriset på olja förändras, uppåt och nedåt?