av Thomas Finnborg (M)
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
De allra flesta barn och ungdomar har det bra i Sverige. Men enligt Socialstyrelsen finns det en växande problematik runt om i landet kring ungas psykiska ohälsa. Så många som vart femte barn lever i dag under svåra familjeförhållanden. Det gäller 20 procent av Sveriges alla barn, enligt Statens folkhälsoinstitut. Problematiken handlar ofta om stress, ångest, bristande vuxenkontakter, mobbning och våld.
Ofta finns det brister i samverkan kring barnen. Enligt experter och forskare som arbetar med barn är ett viktigt krav att barns behov av stöd och hjälp tillgodoses i tidigt skede av samhället. Om förtroendet för vuxenvärldens möjligheter att hjälpa sviktar, vågar många barn inte berätta om hur de egentligen mår. När barn inte berättar kan det leda till att de får fel hjälp, för lite hjälp eller ingen hjälp alls och deras lidande förlängs och fördjupas. Riskerna för att den psykiska ohälsan utvecklas till psykisk sjukdom ökar då.
En del barn blir inte rustade för att klara av livets krav och utmaningar, utan drabbas i stället av oro och psykisk bräcklighet. Vid olika tillfällen sedan 1985 har man frågat barn om levnadsvanor, deras hälsa och miljön i skolan och hemmet. När undersökningarna startade trivdes mer än hälften av barnen i de olika åldrarna mycket bra med livet. Därefter har andelen sjunkit bland 15-åringar och 13-åriga flickor. Bland 15-åriga flickor har andelen minskat kraftigt från cirka 50 procent till drygt 30 procent. Studien visar också att mer än två tredjedelar av 15-åriga flickor har tagit medicin mot huvudvärk minst en gång i månaden och att knappt hälften har tagit läkemedel mot magont.
Med hänsyn till detta vill jag fråga statsrådet:
Vad gör statsrådet och regeringen för att i ännu högre grad arbeta med frågor som rör ungas psykiska välbefinnande?