av Désirée Pethrus (KD)
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
The Global Entrepreneurship Monitor är världens mest extensiva studie i entreprenörskap med internationella jämförelser utifrån 200 000 respondenter i 73 länder. Studien har för Sveriges del iakttagit en mångårig positiv trend med en ökande andel entreprenörer, en trend som bekräftas på flera håll. Tillväxtverket konstaterade också att andelen företag som drivs av kvinnor har ökat med 34 procent mellan 2006 och 2012. Svenskt Näringsliv noterar i år att antalet kvinnor som leder företag har ökat från 5,9 procent till 7,5 procent under en tioårsperiod. Med båda könen inräknade är det 12,1 procent av befolkningen som driver företag. För att synliggöra kvinnors företagande och stärka deras nätverk initierade alliansregeringen ett ambassadörsnätverk för kvinnors företagande, ett nätverk som varade fram till att den nuvarande regeringen tog över och avslutade det.
Förra året visade dock GEM-studien på ett allvarligt trendbrott som även kunnat observeras i Svenskt Näringslivs mätningar. Enligt GEM:s definition av entreprenörskap sjönk den svenska andelen från 8,2 procent år 2013 till 6,7 procent år 2014, vilket fick Sverige att rasa från 10:e till 18:e plats bland de 29 jämförbara länder som karakteriseras som innovationsdrivna.
Tappet i svenskt entreprenörskap drivs främst av ett kraftigt fall i andelen entreprenörer bland kvinnor. Närmare 40 procent färre kvinnor var entreprenörer år 2014 jämfört med året dessförinnan. I Sverige går det färre kvinnor per manlig entreprenör än i flertalet jämförbara länder.
Inom hälso- och sjukvård driver kvinnor nästan hälften av företagen. Andelen är ännu högre inom personliga tjänster, där fyra av fem företagare är kvinnor. I synnerhet inom RUT-branschen dominerar kvinnor som företagsledare. Den långvariga positiva utvecklingen för kvinnliga företagare hänför sig i huvudsak till tjänstesektorn, där hushållsnära tjänster utgör en stor del. Tillväxtverket visar i undersökningen Företagens villkor och verklighet (2012) att fler än nio av tio av de företag som drivs av kvinnor finns i tjänstesektorn.
Det finns anledning att misstänka att begränsningarna av RUT- och ROT-avdragen och de vidare politiska hoten mot avdragens framtida existens sannolikt påverkar benägenheten att starta företag inom den delen av tjänstemarknaden. Diskussionen om vinster i välfärden, där regeringspartierna tillsammans uttrycker att ”vinstjakten” ska bort från välfärden och har tillsatt en utredning med målet att reglera välfärdsföretags vinster, är en annan stark politisk osäkerhetsfaktor som äventyrar hela affärsidéers bärkraft.
Mot bakgrund av trendbrottet inom utvecklingen för kvinnligt nyföretagande och de tidsnära osäkerhetsfaktorerna inom sektorer som domineras av kvinnor vill jag ställa följande fråga:
Vilka åtgärder avser närings- och innovationsminister Mikael Damberg att vidta för att förbättra förutsättningarna så att fler kvinnor väljer att starta företag?