Fråga 2014/15:71 Resursskolornas framtid

av Betty Malmberg (M)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Många så kallade resursskolor i Sverige, såväl kommunala som fristående, har byggt upp en högt specialiserad, kvalitativ undervisning anpassad efter elevernas behov. Att alla elever ska inkluderas och ha en tillhörighet i det som vi kallar den vanliga skolan är en god och viktig tanke men vi får aldrig sätta system före individer. Om eleven under en period behöver en särskild undervisningsgrupp, mer tid med specialpedagogen eller plats på en resursskola måste det vara möjligt, och systemet får inte vara så stelbent att man inte vid senare tillfälle ska kunna inkluderas i den vanliga skolgången. Vi behöver en mångfald av verktyg för att tillgodose barn i behov av särskilt stöd.

Vid ett flertal tillfällen har dock Skolinspektionen haft synpunkter och i vissa fall hotat med vite när det gäller resursskolorna då de anser att undervisningen för dessa elever organiserats på ett sätt som inte överensstämmer med skollagen. Det kan handla om elever som får sin undervisning förlagd till särskilda skolor och/eller elever som underställs en ”egen” rektor. Det har också funnits exempel på resursskolor med fristående huvudman som inte har rätt att neka elever undervisning på deras skola, trots att eleven inte uppfyller kriterierna för en plats på resursskola.

Skolverket har i sin rapport Fristående skolor för elever i behov av särskilt stöd uttryckt att regeringen bör se över och ändra i skollagen när det gäller bestämmelser som rör elever i behov av särskilt stöd. Skolverket hoppas också på att regeringen förtydligar i skollagen så att även kommunala resursskolor kan verka på samma villkor som de fristående skolformerna.

Med hänvisning till ovanstående undrar jag: Vilka åtgärder avser utbildningsminister Gustav Fridolin att vidta för att säkerställa att lagstiftningen för resursskolor, oavsett huvudman, blir mer anpassad och flexibel för att kunna möta de mycket särskilda behov som dessa elever har?