av Birgitta Ohlsson (FP)
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
En av de mest prioriterade frågorna i svenskt bistånd är utveckling av demokrati och stärkandet av respekten för mänskliga rättigheter. Demokrati och frihet är det viktigaste verktyget för att bekämpa fattigdom och skapa utveckling. De fattigaste länderna i världen tillhör samtidigt de mest ofria. I länder där man inte får rösta eller uttrycka sig fritt är människor ofta förhindrade att äga, handla, ärva, belåna eller teckna kontrakt fritt. Dessa civilrättsliga restriktioner kväver individers inneboende kraft och förhindrar ekonomisk utveckling. Det gäller i synnerhet för kvinnor. Om kvinnor i låginkomstländer dessutom inte kan välja sina lagstiftare blir det inga satsningar på mödravård. Och om flickor förvägras tillgång till utbildning är möjligheten liten att kräva samma rättigheter som män. Det är därtill en empiriskt belagd erfarenhet att i demokratier uppstår ingen akut hungersnöd. Därför är demokrati och mänskliga rättigheter inom biståndet så centralt. Men demokrati och frihet har naturligtvis ett värde i sig, inte endast för att demokrati och frihet är ett medel för att bekämpa fattigdom etcetera.
Just nu pågår en process inom FN där en agenda för hållbar utveckling tas fram. Eftersom FN:s så kallade millenniemål löper ut år 2015 kommer de nya globala utvecklingsmålen att ta vid där millenniemålen slutar. Förhandlingar mellan staterna i FN:s generalförsamling kommer sannolikt att inledas i början av nästa år. I linje med svenska prioriteringar bör regeringen slåss för att ett demokratimål läggs till den så kallade post 2015-agendan.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Isabella Lövin:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att få genomslag för ett demokratimål i de nya globala utvecklingsmålen post 2015?