Fråga 2014/15:677 Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal

av Olle Felten (SD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Finansministern har i sitt svar den 5 juni på min interpellation om hur Sverige hanterar skatteavtalen uttryckt att arbetet med skatteavtal i någon mån tagit fart efter det att arbetet med informationsutbytesavtalen börjat trappas ned.

Detta leder finansministern i bevis genom att ge några exempel på länder som man nu arbetar på att teckna nya avtal med eller att uppdatera gamla avtal. Det är dessa åtgärder som Sverige har varit extremt dåligt på under drygt 15 år, vilket har gjort att vi tappat konkurrenskraft gentemot andra länders industri på våra viktigaste marknader.

Vi har därvid sett att industriverksamhet lämnat Sverige, och vi vet genom en enkätundersökning att bristerna i skatteavtalen är en del av våra stora koncerners beslutsunderlag vid stora investeringar. Det är alltså av stor vikt att vi får rejäl fart på arbetet med att utveckla och uppdatera våra skatteavtal så att vi återtar förlorad mark.

Svenskt Näringsliv har presenterat statistik från IBFD:s tax research platform som visar att Sverige nu har hela 151 olika avtal med minst ett, men i många fall flera, förhållande som är sämre än hos våra viktigaste konkurrentländer. Vi har tappat mark sedan 1998, och vår förhandlingstakt har fortsatt att sjunka gentemot våra viktigaste konkurrentländer. Detta är belagt fram till juni 2014.

Det är bra att finansministern i sitt interpellationssvar lovar att arbetet med skatteavtalen nu har prioriterats upp något. Men jag är bara en smula lugnare efter det beskedet, eftersom det inte säger någonting om hur mycket mer resurser som nu läggs på skatteavtalen och ingenting om vilket mål finansministern har satt upp för arbetet med skatteavtal.

Min fråga till finansministern, med utgångspunkt från ovanstående, är:

 

Hur ser målet för arbetet med skatteavtal ut, det vill säga när beräknas arbetet med att återställa Sveriges positioner på skatteavtalsområdet vara klart, hur stora resurser har avsatts för att målet ska kunna uppfyllas och hur kommer finansministern att agera för att säkerställa att målet nås?