Fråga 2014/15:643 Sveriges engagemang i Tunisien

av Sofia Damm (KD)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Tunisien var det land där den arabiska våren fick sitt genombrott i december 2011. Den unge tunisiern, Mohamed Bouazizi, som försökte tjäna sitt och familjens levebröd genom att sälja sina varor från en grönsakskärra förbjöds att göra så av myndigheterna. Framtiden uppfattade han som obefintlig och tände eld på sig själv. I samband med det utlöstes massprotester där missnöjet med landets diktatoriska styre uttrycktes med all sin tydlighet. Uppmärksamheten riktades mot alla arbetslösa, svikna och desillusionerade ungdomar i norra Afrika. Sedan dess har arabiska våren skördat oerhört många liv runt om i Mellanöstern och Nordafrika, och vägen till fred och demokrati efter revolutionerna har visat sig svår att bemästra.

I Tunisiens fall utmärkte sig landet, efter att Ben Ali tvingats avgå kort efter protesterna, med en ny och inkluderande demokratisk konstitution i januari 2014. Den innebar att ideologiskt och religiöst oliktänkande har enats om frågor som religionsfrihet och jämställdhet. Därefter hölls allmänna och demokratiska val under hösten 2014. Stegen som landet har tagit mot demokrati är imponerande. Inte desto mindre får vi inte glömma att demokratin i Tunisien är i sin linda.

Det europeiska grannskapet, i vilket Tunisien ingår, skakas just nu av oroligheter. Konflikterna i Libyen och kriget i Syrien påverkar Tunisiens stabilitet negativt vilket frestar på samhällsfunktionerna. Gränserna är porösa mot Libyen, vilket leder till att extremistiska nätverk söker sig in i landet och utnyttjar landet för terroristrekrytering. Det var inte länge sedan ett terrorattentat skedde på Bardomuseet i Tunis som skördade 21 dödsoffer.

Sveriges närvaro i landet, givet dessa förutsättningar, är därför mycket viktig och avgörande. Det är angeläget att vi fortsätter att vara närvarande i det demokratiska arbetet och att vi med goda krafter stöder landets utveckling. Därför bör vi ha en diplomatisk representation i Tunis. Det är känt att det nya tunisiska parlamentet behöver stöd utifrån för att utveckla sin roll som lagstiftare och budgetgranskare. Det civila samhället behöver stödjas och stärkas. Europeiska unionen bör också stödja reformer som syftar till att bland annat öka insyn i statliga institutioner och myndigheter och till att stärka rättsväsendet och dess självständighet. Migration, handel och kampen mot terrorism är frågor av gemensamt intresse och bör prioriteras i samarbetet.

Regeringen stängde i september 2001 Sveriges ambassad i Tunisien. I dag har Sverige endast ett konsulat i Tunis och en Stockholmsbaserad ambassadör. Tunisien och Sverige har haft goda relationer och Sverige skulle ha kunnat göra en bättre insats om ambassaden hade fått bestå. Det handlar om att medverka i demokratiutveckling såväl som att skapa förutsättningar för svenskt näringsliv att finnas på plats för att stärka Tunisiens ekonomi och medverka till att arbetstillfällen skapas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström: 

 

  1. Vad avser utrikeministern att göra för att Sverige bättre ska kunna följa och stödja den demokratiska och ekonomiska utvecklingen i Tunisien och när ska Sverige ompröva sitt ställningstagande och åter öppna en ambassad i Tunis?