av Thomas Finnborg (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Oavsett ålder, etnicitet och kön har alla medborgare i dagens Sverige samma rättigheter. Dock skiljer sig vår syn på barns och kvinnors rättigheter och jämställdhet från synen i andra delar av världen. I andra kulturer kan hedersrelaterat våld utövas för att just undertrycka individuella rättigheter. De individuella rättigheterna är grunden för våra rättigheter, rättssystem och normer i Sverige. Trots detta lever personer under förtryck i sina hem i Sverige där både diskriminering och våld i hederns namn utövas.
Mycket arbete har redan gjorts för att motarbeta hedersrelaterat våld. Då diskriminering och våld i hederns namn är kulturellt betingat och bygger på starka normer, som skiljer sig från de med utgångspunkt i de individuella rättigheterna, finns det anledning att tro att diskriminering och våld i hederns namn inte är en företeelse som kommer att försvinna på kort sikt.
Som den mångfacetterade satsningen från alliansregeringen visade, finns det inte heller endast ett sätt att gå till väga för att bryta mönstret. Trots vetskap om denna komplicerade problembild går det ändå att lyfta fram några åtgärder som borde kunna förbättra arbetet mot diskriminering och våld i hederns namn ytterligare. En nationell handlingsplan för det framtida förebyggande arbetet kan tänkas vara en bra start.
En del av problemets lösning ligger i att skifta de normer som är styrande i de grupper som utövar diskriminering och våld i hederns namn. Arbetet med att förebygga relationsvåld, inklusive hedersrelaterat våld eller förtryck, måste fortsätta att utvecklas.
Men hänvisning till ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vad gör ministern och regeringen för att förebygga hedersrelaterat våld i nära relationer?