av Caroline Szyber (KD)
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster används av flera kommuner, i synnerhet i expansiva kranskommuner till våra största städer, för att tvinga individuella fastighetsägare till vatten- och avloppsanslutning i det kommunala nätet.
Avloppsprojekten genomförs i små etapper där endast några i taget berörs. Några stora opinioner bildas därför inte, men konsekvenserna för de berörda är stora. Kostnaderna som åläggs de berörda landar ofta på belopp motsvarande flera hundra tusen kronor. Kostnadsbilden stegras i synnerhet i de bergiga skärgårdsmiljöerna, där gamla sommarstugemiljöer omvandlas till villaområden. Anslutningsavgifternas konsekvenser blir att företrädelsevis boende med sämre ekonomi tvingas sälja sina hem.
Tvångsanslutningarna motiveras med anpassningar till EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet. EU-direktivet uttrycker emellertid inte något krav på ”central avloppsrening” utan hänvisar till “best practice”, där till exempel sluten långtidskompostering framstår som ett alternativ som är rimligt med hänsyn såväl till miljö och hälsa som till kostnadsbilden. Även Havs- och vattenmyndigheten framhåller vikten av att förutsättningar och behov som föreligger i det enskilda fallet ska styra valet av teknik och valet av organisatorisk form för VA-systemen.
Lagen om allmänna vattentjänster är i dag uppbyggd med ett ansvar för kommuner att tillhandahålla vatten och avlopp. Kommunens skyldighet att tillhandahålla en central avloppsrening är påkallad om någon av fastighetsägarna i ett område motsvarande ett ”större sammanhang” (enligt rättspraxis ca 15 hus) utnyttjar sin vetorätt mot att begära en sådan.
Ett förslag som figurerade i utredningen som föregick lagen är att kommunerna i stället ska kunna överlåta åt fastighetsägarna själva att till exempel via samfällighetsförening utverka en lösning enligt ”best practice”. Då kan en rimligare kostnadsbild erhållas och ofrivilliga försäljningar undvikas.
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att främja fastighetsägares möjligheter till ”best practice” för sina vatten- och avloppssystem?