av Markus Wiechel (SD)
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
För ungefär åtta år sedan uppstod en konflikt mellan en salladsbar i Göteborg och Hotell- och restaurangfacket då arbetsgivaren inte hade tecknat kollektivavtal. Det är dock oklart vad som egentligen ledde till att fackförbundet agerade mot den lilla restaurangen. Enligt uppgifter var villkoren för de anställda generellt sett bättre än de minimivillkor som omfattar personer som är anslutna till kollektivavtal, men det slutade ändå med att den lilla restaurangen försattes i blockad. Restaurangägaren stod emot och fick hjälp från allmänheten att fortsätta sin verksamhet, men detta besvarades med hot om sympatiåtgärder från Transportarbetareförbundet. Facken kunde alltså stoppa varor från att levereras för att på så sätt förstöra för företaget. Efter åtta veckors blockad orkade inte ägaren längre, vilket ledde till att restaurangen såldes.
I dag kan vi se en annan konflikt. Livsmedelsarbetareförbundet har drivit en förhållandevis uppmärksammad blockad mot ett litet företag i Linköping. De nuvarande ägarna tog över företaget för mindre än ett år sedan, och de hade då inte råd att teckna kollektivavtal för den enda anställde som de tagit över från den föregående ägaren. Av ekonomiska skäl, som förstärktes då facket tvingade dem att teckna kollektivavtal, tvingades de även varsla den anställde.
Dessvärre slutade inte konflikten där, vilket bland annat nyhetssidan Nyheter idag har rapporterat om. Fackförbundet har, kanske av ren prestige, valt att gå vidare med ärendet och har lämnat in en stämningsansökan med kravet att det lilla företaget ska betala 650 000 kronor, varav 250 000 ska gå till det redan mycket mäktiga fackförbundet. Detta kommer självfallet att tvinga ägarna i konkurs, som dessvärre redan har enorma skulder på grund av att de på egen hand försökt förverkliga sina drömmar och på så sätt försörja sig själva. Utöver detta märkliga faktum har det framkommit oroande uppgifter om fackets arbetsmetoder, där strejkvakter är otrevliga och i vissa fall till och med uppfattas som hotfulla.
Mäktiga LO-förbund kan alltså använda sin makt för att driva hårt arbetande småföretagare i konkurs – företagare som inte sällan tillhör grupper på arbetsmarknaden som redan är utsatta men ändå lyckats försörja sig.
Den här sortens agerande gentemot småföretagare kan inte vara rimligt. Jag vill därför fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
Vilka generella åtgärder avser ministern att vidta för att inte fler småföretagare ska drabbas av något liknande?