av Margareta Cederfelt (M)
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dagligen presenteras negativa prognoser för antalet sjuksköterskor. Enligt Vårdförbundet kommer det att saknas 15 000 specialistsjuksköterskor år 2035. År 2025 beräknas det saknas 11 000 specialistsjuksköterskor, 1 300 barnmorskor och 2 400 biomedicinska analytiker.
Med en så pass påtaglig underbemanning inom hälso- och sjukvården är risken påtaglig för försämrad patientsäkerhet liksom en ohållbar arbetsbelastning för den personal som är i tjänst.
Konsekvenserna av bristen på specialistsjuksköterskor är stängda vårdplatser, uppskjutna operationer och vårdköer. Bristen på biomedicinska analytiker leder till att de analyser som ligger till grund för diagnostisering försenas.
Den stora bristen på vårdpersonal riskerar att bli en negativ spiral där befintlig personal inte orkar arbeta längre och söker sig till andra verksamheter och att nyrekryteringen försämras genom ett lägre antal sökande till utbildningarna.
Många arbetsgivare utvecklar i dag program som ska syfta till att öka antalet sökande till specialistutbildningarna, öka nyrekryteringen av specialistsjuksköterskor och motivera fler att stanna kvar inom yrket. Åtgärderna spänner över ett brett område, såsom lönesättning, utbildning, schemaläggning och arbetsuppgifter, för att nämna några exempel.
I syfte att öka antalet specialistsjuksköterskor och biomedicinska analytiker bör ytterligare vägar prövas. En faktor som kan påverka ett yrkes attraktivitet är möjligheten att välja arbetsgivare liksom möjligheten att starta egen verksamhet. Här skulle regeringen kunna vidta åtskilliga åtgärder i syfte att underlätta för nämnda grupper att starta egna verksamheter. Några exempel på verksamheter som med fördel skulle kunna drivas av specialistsjuksköterskor är barnavårdscentraler, distriktssjuksköterskemottagningar och mödravårdscentraler. Biomedicinska analytiker skulle i större omfattning än i dag kunna driva olika former av enheter för provtagning. Genom ökade möjligheter att driva företag inom vården för vårdpersonal kan också vården utvecklas med olika inriktningar, såväl innehållsmässigt som geografiskt. Möjligheten att starta och driva en egen vårdverksamhet kan bidra till att fler rutinerade sjuksköterskor väljer att fortsätta vara verksamma inom hälso- och sjukvården.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Är statsrådet och regeringen beredda att aktivt arbeta för att ur ett brett perspektiv underlätta för specialistsjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker att driva företag inom hälso- och sjukvården i syfte att såväl öka vårdens kvalité som för att öka yrkenas attraktivitet?