av Lena Ek (C)
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Allt fler studier rapporterar om konsekvenserna av exponering för hormonstörande ämnen – konsekvenser som innebär att barn föds med lägre IQ och högre risk för autism och adhd samt att människor i vuxen ålder har högre risk för att utveckla olika former av cancer, fetma och diabetes typ 2. Alltmer förekommande är också försämrad spermiekvalitet hos män, genitala missbildningar hos småpojkar och avbrutna graviditeter.
En ny studie publicerad för ett par veckor sedan visade på de årliga kostnaderna i EU i form av rehabilitering och minskad produktivitet till följd av skador orsakade av organofosfat-bekämpningsmedel. Varje år kostar detta 157 miljarder euro, och det berör enbart en form av hormonstörande ämnen av väldigt många som vi exponeras för.
Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och har påverkan på människors hälsa och miljö redan i låga doser. Alliansregeringen förbjöd detta ämne i livsmedelsförpackningar avsedda för barn under tre år på grund av att våra barn och unga är de som är allra mest känsliga för hormonstörande ämnen, framför allt vid långvarig exponering. Under förra mandatperioden tillsattes flera utredningar för att säkerställa att vi inte exponeras för skadliga mängder bisfenol A. Vi tillsatte även en utredning för att utreda ett eventuellt förbud mot bisfenol A i termopapper och i ytskikt av alla livsmedelsförpackningar. Denna presenterades i januari och har sedan dess blivit liggande på miljöministerns bord. Utredningen föreslår förbud mot bisfenol A i både termopapper och ytskikt av livsmedelsförpackningar från 2020.
Ytterligare flera initiativ togs av alliansregeringen under förra mandatperioden med handlingsplan för giftfri vardag och utredning för införande av en kemikalieskatt. Sverige har också haft en pådrivande roll i EU och stämt kommissionen inför EU-domstolen för dess långsamhet med att föreslå nya regler. Den nuvarande regeringen har fortsatt flera av dessa initiativ, vilket vi välkomnar.
Men för de hormonstörande ämnena är det viktigt att fortsätta och inte tappa tempo, framför allt om vi ska lyckas minska befintliga nivåer av bisfenol A i produkter och fasa ut dessa till 2020. Försiktighetsprincipen bör råda, och vi kan inte vänta tills vi har en allvarligare hälsokris.
Min fråga till miljöministern är därför:
Vad avser miljöministern att göra med utredningen om bisfenol A?