av Per Åsling (C)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Inom kort ska det viktiga Solvens II-direktivet implementeras i Sverige. Det kommer att innebära en omfattande reglering av företagsstyrningen i försäkringsbolag. Sedan något år finns det en motsvarande omfattande reglering av företagsstyrningen i banker. Såväl bank- som försäkringsgruppsreglerna ställer krav på att det införs enhetliga styrformer i respektive grupp.
En självklar utgångspunkt bör vara att åtminstone ett svenskt moderföretag, som endast har svenska dotterbolag, ska kunna införa en enhetlig företagsstyrning i hela koncernen. Det är därför angeläget att det inte uppkommer lagkonflikter vid implementeringen av EU-direktivet mellan de nya försäkringsreglerna och gällande grundläggande svenska bestämmelser i aktiebolagslagen. Likaså är det angeläget att det inte finns lagkonflikter mellan företagsstyrningsreglerna för bank- och försäkringsgrupper. Ett moderbolag som har både bank- och försäkringbolag – ett så kallat blandat finansiellt holdingbolag – kan nämligen behöva tillämpa båda regelverken parallellt, och det skulle kunna innebära svårigheter om reglerna pekar åt olika håll. Dessutom gäller redan i dag för sådana finansiella konglomerat att de ska ha system för riskhantering och rutiner för intern kontroll som är betryggande med hänsyn till konglomeratets ”samlade” risksituation, vilket kan försvåras om inte regelverken är samordnade.
Det är viktigt att lagarna inte i onödan hindrar svenska företag från att organisera sig så effektivt som möjligt. I annat fall riskerar konkurrenskraften att försämras, och det kan uppstå kostnader som till sist riskerar att vältras över på konsumenterna. I ömsesidigt verkande bolag är det alltid kunder som får bära merkostnaden eftersom dessa även är de yttersta ägarna av verksamheten.
I nuvarande utkast till lagrådsremiss för Solvens II finns paragrafer som av vissa har tolkats som att det är dotter- och systerbolag som måste ställa krav på sina moderbolag i stället för tvärtom. En sådan tolkning ligger inte i linje med exempelvis svensk aktiebolagslag och skulle innebära ett osäkert rättsläge. I värsta fall skulle det kunna innebära kortslutning i systemet och att den aktuella typen av finansiell koncern inte kan fungera.
Aktiebolagslagen är Justitiedepartementets ansvarsområde, och Finansdepartementet ansvarar för implementeringen av Solvens II. Lagstiftningstempot är högt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa en effektiv gemensam beredning mellan Justitiedepartementet och Finansdepartementet i syfte att implementeringen av Solvens II inte hindrar svenska moderföretag från att utöva en enhetlig företagsstyrning i svenska finansiella koncerner?