av Ulla Andersson (V)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Tillgången till grundläggande betaltjänster rapporteras återigen minska. Antalet bankomater har sjunkit med 15 procent de senaste tre åren och antalet bankkontor har minskat med 40 procent. Samtidigt fungerar inte korttjänster eller digitala alternativ ordentligt på vissa orter. På hela 175 orter ligger närmaste möjlighet till kontantuttag 1,5 mil bort. Dessutom har företagare på landsbygden och föreningar svårigheter att sätta in sina dagskassor.
Svårast är det för dem som verkar inom kontantintensiva branscher såsom turistnäringen och i serviceföretag som kaféer, restauranger, butiker, frisörer och olika typer av behandlingar. Föreningar som berörs är till exempel fiskevårds-, idrotts-, hembygds- och byaföreningar. Säkerheten är en annan grundläggande fråga när antalet butiksrån ökar, och många uttrycker därför en stor oro för att utsättas för rån.
Gävleborgs län har påverkats mycket och mest i de norra och västra delarna. De långa avstånden till banker som tar emot kontanter gör att det blir kostsamt dels med långa resor, dels med förlorad arbetstid för företagarna.
Det är inte rimligt att så många människor drabbas på det här sättet och att en så grundläggande service som kontanthantering inte fungerar. Dessutom tycks den alltså försämras år efter år. Länsstyrelserna har av den förra regeringen fått i uppdrag att bevaka tillgången till betaltjänster och genomföra stödinsatser men det har inte räckt för att förhindra att servicen så påtagligt försämras.
Min fråga till statsrådet Per Bolund blir därför följande:
Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder för att förbättra tillgången till grundläggande betalservice på landsbygden?