av Ulf Berg (M)
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
I dagarna skrev Samverkansrådet i mellersta rovdjursförvaltningsområdet ett öppet brev till Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren. I brevet, som undertecknades av landshövdingarna i åtta mellansvenska län, påpekas att länens "förutsättningar att på lång sikt hysa den aktuella arten" borde ligga till grund för bedömningar av miniminivåer för rovdjur i de respektive länen.
För att en rovdjursförvaltning ska vara hållbar måste den vara långsiktig och ta hänsyn till hur populationerna kommer att utvecklas genom bland annat blivande föryngringar. På så sätt skapar man en rovdjursförvaltning som är i linje med den politiska inriktningen om ökad spridning och minskad koncentration.
Naturvårdsverket verkar i stället endast utgå ifrån dagens antal individer när de beslutar om miniminivåer för länen. Det innebär att län utan föryngringar inte kan förvalta sina stammar på ett bra sätt.
Rovdjursförvaltningen måste i första hand utgå ifrån människans förutsättningar. Den måste ta hänsyn till framtida föryngringar och inflyttning för att ge en rättvis bild av rovdjurstrycket i länen och i förlängningen de regionala miniminivåer som krävs för att säkra en gynnsam bevarandestatus.
Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöministern:
Hur avser ministern att verka för att vi ska få en realistisk och långsiktig rovdjursförvaltning som säkrar en gynnsam bevarandestatus för våra rovdjur och samtidigt värnar människors förutsättningar?
Hur kommer ministern att säkerställa att Naturvårdsverkets arbete med rovdjursförvaltningen ligger i linje med den av riksdagens beslutade rovdjurspolitiken med ökad decentralisering och ökat mandat till länsstyrelserna?