av Gunilla Nordgren (M)
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Den 1 januari 2004 infördes lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Det har sedan dess startats allt fler samordningsförbund och i början av 2015 uppgick antalet till ca 80 samordningsförbund i landet, och ca 240 av 290 kommuner är medlemmar i ett samordningsförbund. Förbunden varierar starkt i storlek och omfattning.
Finansiering sker med 50 procent av staten (Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) samt med 25 procent av landsting och 25 procent av kommun. Sedan 2012 har Finsamförbunden tilldelats 280 miljoner kronor vilket innebär att förbunden förfogar över 560 miljoner kronor årligen.
En del av förbunden har under åren samlat på sig betydande eget kapital och Försäkringskassan, som har till uppgift att fördela de statliga medlen, beslutade januari 2015 om en ny modell för fördelning av statliga medel till samordningsförbunden.
Fördelningsmodellen är mer transparent vilket har efterlysts, men modellen innebär också att det finns förbund som får kraftig neddragning av medel – uppemot en halvering och det med kort varsel.
I juni 2015 skickar Försäkringskassan ut ett brev till samtliga förbund att man vill betona att de tidigare kommunicerade beloppen i april 2015 (för 2016) åter kommer att förändras – både uppåt och nedåt, detta med hänsyn till de många osäkerhetsfaktorer som råder i dagsläget.
Det framgår också att det kommer att dröja innan nya belopp kommuniceras ut.
Finansieringen är reglerad vilket innebär att de övriga medlemmarna, det vill säga landstinget och kommunen, är helt beroende av medelstilldelningen från staten. Detta medför att det uppstår svåra planeringsförutsättningar för såväl kommuner som landsting.
Därför vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll följande:
Anser socialförsäkringsministern att det är tillfredställande att förbunden, landstingen och kommunerna får vänta så länge på besked om medelsfördelningen från Försäkringskassan?
Vad avser socialförsäkringsministern att göra för att denna situation inte ska uppstå framöver och därmed möjliggöra en mer långsiktig planering?
Antalet förbund har ökat på senare år – är regeringen beredd att öka medelstilldelningen till samordningsförbunden åren framöver?