av Niklas Wykman (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringens egna expertmyndigheter är kritiska mot att regeringen mörkar effekter på offentliga finanser och sysselsättning. Regeringens viktigaste vallöfte, att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020, får massiv kritik.
Finansministern har uttalat att regeringen inte ska ”fippla” med statistik för att uppnå arbetslöshetsmålet, men ändå visar hon själv gång på gång prov på felaktig historiebeskrivning.
Finansministern har tidigare presenterat vilseledande jämförelser kring till exempel bnp per capita. Nu tar hon 90-talet som ett negativt exempel på hur Socialdemokraterna förtidspensionerade för att nå låg arbetslöshet.
Men faktum är att de massiva förtidspensioneringarna skedde när Magdalena Andersson själv var ansvarig för politiken, i början av 2000-talet.
Enligt SCB ökade antalet i sjuk- och aktivitetsersättningen med 46 800 mellan år 1990 och 1999. Mellan 2000 och 2006 ökade antalet med 83 600. Det betyder att förtidspensioneringarna ökade med drygt 1 procent per år under 90-talet och med ca 3 procent per år därefter.
Därför vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson varför hon inte valde att ta upp början av 2000-talet som ett dåligt exempel i debatten, då förtidspensioneringarna var som högst.