Interpellation 2014/15:688 Direkt humanitärt stöd till flyktingar i Irak och Syrien

av Robert Halef (KD)

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

Sedan 2011 har det pågått ett fruktansvärt inbördeskrig i Syrien. Flera hundra tusen människor har blivit dödade, och miljoner människor är på flykt och lever på flyktingförläggningar i angränsande länder. Islamiska staten (Isil) har i Irak och Syrien under förra året fördrivit flera hundra tusen kristna invånare från deras hemtrakter. I Syrien är halva landets befolkning, uppemot 10 miljoner syrier, på flykt i sitt eget land och i Irak finns över 2 miljoner flyktingar. En del av dessa människor har lyckats fly till EU och Sverige men de allra flesta är kvar i den krigsdrabbade regionen.

Terrororganisation Islamiska staten, Isil, skyr inga medel för att fördriva eller döda kristna folkgrupper eller andra som inte delar deras tolkning av islam. Över 250 000 kristna invånare och flera hundra tusen yazidier har tvingats lämna sina hemtrakter i staden Mosul och i Nineveregionen i Irak och lever nu i den kurdiska regionen i landets norra del. De internationella biståndsorganisationerna har svårt att hjälpa de behövande på grund av det svåra säkerhetsläget. Bristen på humanitär hjälp är stor, och behoven är omfattande i Irak och Syrien.

Under de senaste åren har jag vid ett flertal tillfällen besökt flyktingförläggningar i Libanon, Grekland, Turkiet samt Irak och har med egna ögon sett under vilka omständigheter dessa flyktingar lever. De har blivit berövade på allt och tappat hoppet om livet. De är i stort behov av vår och omvärldens hjälp. Det internationella humanitära stödet som går via den nationella regeringen i Irak kommer inte flyktingarna till del i den utsträckning som skulle behövas.

Sverige tar ett betydelsefullt ansvar genom vårt generösa och solidariska flyktingmottagande och är en stor biståndsgivare via FN, EU och bilateralt. Likväl ser vi att medlen inte räcker till och långt ifrån ofta fungerar tillräckligt effektivt. Vi måste därför hitta nya vägar så att det humanitära biståndet når fram till de som mest behöver det.

Ett exempel är via civilsamhället och de lokala organisationer som finns på plats i regionen. De känner situationen väl och vet var behoven är som allra störst. I Tyskland ges till exempel direkt humanitärt bistånd via den syrisk-ortodoxa kyrkan. Ett direkt stöd från Sverige via exempelvis etablerade kyrkoorganisationer som dagligen bistår med mat och förnödenheter till de behövande skulle hjälpa fler människor än de som får hjälp i dag.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

Kommer statsrådet och regeringen att möjliggöra ett direkt svenskt humanitärt stöd till behövande flyktingar via de lokalt etablerade kyrkorna och andra ideella organisationer i Syrien och Irak?