av Torbjörn Björlund (V)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Kuba har länge lidit under en blockad, initierad av framför allt USA. Blockaden har pågått i över 50 år. Den senaste tiden har dock tecken visats på att inställningen till blockaden, framför allt genom USA och president Barack Obama, har omvärderats. Även andra länder har agerat, till exempel Frankrike. För många av oss som följt utvecklingen har det länge varit klart att blockaden är kontraproduktiv. Vill man ge kubanerna chansen att förändra sitt samhälle i demokratisk riktning så är det bästa alternativet att häva blockaden.
Kuba är ett fattigt land. Blockaden har starkt bidragit till att Kuba fortfarande präglas av fattigdom när man egentligen har stora förutsättningar att öka sin ekonomi och bekämpa fattigdomen.
Till detta kommer att Kuba konstant varit utsatt för terror, attentat och sabotage under hela den tid som blockaden pågått. Framför allt exilkubaner i Miami, ofta hjälpta av USA:s politiska beslutsfattare, har under många år utfört attacker och sabotage. Otaliga mordförsök på ledande personer i Kubas regering har genomförts och även andra attentat, med ”civila” offer har genomförts.
Trots detta har Kuba, på olika områden behållit sin ledande roll i utvecklingen i världen på olika områden. Kuba är framstående inom medicinsk forskning, läkarutbildning, miljöfrågor med mera. Enligt vissa forskare är till exempel Kuba i dag det enda land i världen som klarar kraven på en hållbar miljö.
Men det finns viktiga områden där Kuba behöver hjälp och möjligheter att utvecklas. Ett av områdena är definitivt den fortsatta demokratiska utvecklingen. Fortfarande är Kuba en enpartistat, det finns domar mot så kallade dissidenter, yttrande- och pressfriheten är beskuren och en del annat. Situationen är inte sådan som många Kubamotståndare hävdar. Det finns en viss lokal demokrati på Kuba, men situationen när det gäller det övergripande demokratiarbetet behöver påskyndas och ges möjligheter att växa.
En stor del av dessa problem hänger naturligtvis ihop med blockaden, rädslan för hot utifrån och fattigdomen. Möjligheterna till att utnyttja internet till exempel är begränsade mer av bristen på tillgång till teknik och utrustning än bara av begränsningar beslutade av regeringen. Därför är också ett hävande av blockaden en hjälp till kubanerna att få möjligheter att utveckla sitt samhälle i en mer demokratisk riktning. Behålla den positiva utvecklingen av samhället, med de framsteg som görs, men också ges tillfälle att utveckla en riktig demokrati och andra sidor. Att behålla de gemensamma lösningarna, som gett framgång och även till viss del utvecklat landet på olika områden, samtidigt som man ges möjlighet att i fred utveckla sin demokrati.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström: