av Anette Åkesson (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringens första ekonomiska vårproposition är presenterad. Det är en budget som innehåller skattehöjningar, bidragshöjningar och nedskärningar av reformer som de senaste åren bidragit till ökad sysselsättning. Detta görs trots att Sverige står inför stora utmaningar med ett snabbt ökande utanförskap och att vikten av välavvägda och genomtänkta politiska beslut är stor.
På kort sikt kan man vara upprörd över brutna vallöften och över att man från regeringens håll smyger in olika förändringar. På lite längre sikt kommer det att märkas i hushållens plånböcker. Sedan slår det mot arbetstillfällen och därmed även välfärden.
Men det finns ett annat trendbrott i S-MP-regeringens finansrelaterade dokument: Man har börjat mörka information. Sverige har en stolt tradition av öppenhet. Offentlighetsprincipen som har funnits sedan 1766 är bara ett exempel, arbetet att öka transparensen inom EU ett annat. Därför är det som händer nu oroväckande.
Regeringen smyger in indexeringar av skatter och avgifter. Information som funnits med i tidigare års budgetpropositioner har helt sonika tagits bort, liksom att man undviker att analysera och redovisa effekterna av sina politiska förslag.
Det sammantagna intrycket är att man inte står för sin politik, alternativt att man vill dölja dess negativa konsekvenser för landets invånare. Det är svårt att avgöra vilket som vore värst.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Varför har finansministern och regeringen inte informerat om de införda indexeringarna av skatter och avgifter?
Varför har finansministern och regeringen valt att ta bort relevant information som analyser och konsekvensbeskrivningar av sina förslag i dokument som budgetpropositionen och skrivelsen om skatteutgifter?
Har finansministern och regeringen fattat beslut om en ny strategi att minska öppenheten av sina politiska förslag?