av Daniel Bäckström (C)
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
I Sverige kommer stora summor att satsas på en omfattande utbyggnad av bredband för att nå det uppsatta målet till 2020 om att 90 procent av företagen och hushållen ska ges möjlighet till 100 megabit per sekund. För att vi ska nå dit kommer EU-pengarna i landsbygdsprogrammet, och i vissa län också regionalfonden, att vara mycket viktiga. Men förutsättningarna är olika och därför vill jag i denna interpellation visa på effekterna av det aviserade regelverket i Värmland.
Länsstyrelsen Värmland har i samråd med Region Värmland, Landstinget i Värmlands län och drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun samt i bred samverkan med kommuner och andra aktörer i länet tagit fram en regional digital agenda för Värmland. Detta är ett initiativ som ska bidra till att utveckla Värmland med hjälp av digital teknik. En digital infrastruktur som omfattar hela länet är en förutsättning för att hela Värmland ska leva.
I Värmland har bland andra länsstyrelsen och regionen med stor oro konstaterat att Jordbruksverkets nya regler för stöd till bredbandsutbyggnad inom landsbygdsprogrammet i praktiken kommer att motverka det man vill uppnå. Den tätortsgräns på 200 invånare som, i enlighet med PTS marknadsanalys, ska tillämpas slår fel i Värmland och lämnar stora delar av landsbygden utan möjlighet att söka bredbandstöd. Detta beror framför allt på att de marknadsaktörer som förväntas gå in i orter över 200 invånare i stället kräver minst 800–1 000 hushåll för att ens räkna på projekten och att de bara är intresserade av orter med 200 invånare om de ligger tillräckligt nära varandra.
”Marknadsanalysen” tar heller ingen hänsyn till att det finns ett antal tätorter som nu saknar fiberanslutning men slår ändå fast att i och med att om det finns en första fastighet med fiber kommer en dynamisk utbyggnad att äga rum på kommersiell grund i alla tätorter. Hur detta ska ske när det inte finns fiber och därmed ingen första fastighet bortser marknadsanalysen helt ifrån. ”Marknadsanalysen” fungerar inte på flera andra punkter när den ställs mot verkligheten men ändå hävdar Jordbruksverket att den ska tillämpas fullt ut. Detta skulle innebära ett hårt slag för bland annat Värmlands möjligheter att nå målsättningen om att alla permanenthushåll och företag ska ha tillgång till bredband om 100 megabit per sekund på landsbygden.
Då förutsättningarna i Sverige ser olika ut, vilket gör att en exakt likartad modell inte fungerar utan möjlighet att få göra anpassningar, är min fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht:
Är statsrådet villig att arbeta för att regionerna ges rätten att göra undantag från regeln vid stödbeslut om det finns särskilda skäl, baserat på regional erfarenhet och kunskap?