av Maria Malmer Stenergard (M)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Det är angeläget med långtgående insatser för att minska och förebygga överskuldsättning. Sådana insatser bör riktas dit de gör störst nytta.
Alliansen genomförde en rad förändringar för att stärka konsumenternas ställning på snabblånemarknaden. En sådan är att långivarna nu behöver tillstånd av Finansinspektionen som också, tillsammans med Konsumentverket, utövar tillsyn över företagen. Det nya regelverket trädde i kraft den 1 juli 2014, men företagen hade fram till årsskiftet 2014/15 på sig att söka tillstånd. Trots dessa nyligen genomförda skärpningar, tillsatte regeringen den 23 april 2015 en utredning som har till uppgift att ta fram förslag på ytterligare regleringar av snabblånemarknaden. Detta trots att det av regeringens direktiv (2015:43, s. 3) framgår att man anser att det är för tidigt att utvärdera vilken effekt de nyligen genomförda regeländringarna har haft.
I samband med att utredningen tillsattes, uttalade statsrådet i Expressen den 22 april 2015 att sms-lån och andra snabblån är en bidragande orsak till att antalet ansökningar om betalningsförelägganden ökar i Sverige. Fram till 2013 räknades lån på belopp upp till 4 000 kronor med i den officiella statistiken över snabblån. Från och med år 2014 räknar man med alla lån upp till 15 000 kronor. Även om antalet betalningsförelägganden till följd av snabblån har ökat, kan man fråga sig om detta skulle gälla även enligt det tidigare sättet att räkna.
Antalet betalningsförelägganden till följd av snabblån, 56 000 under 2014, kan jämföras med att staten samma år lämnade in cirka en och en halv miljon ärenden mot enskilda.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet.