av Helena Bouveng (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen har aviserat en rejäl höjning av skatten på bensin och diesel. Nästa år kommer bensinskatten att höjas med 44 öre per liter och dieselskatten med 48 öre per liter. Enligt regeringens beräkningar ska detta ge statskassan ett tillskott på 4 miljarder kronor, pengar som bland annat används för att höja a-kassan.
Alliansen har länge varnat för att en höjning av dessa skatter kommer att slå hårt mot landsbygd och glesbygd, där avstånden är långa och där man inte har något annat val än att ta bilen till jobbet, affären och barnens fritidsaktiviteter. Men regeringen menar att man ska använda pengarna till att satsa på exempelvis bättre kollektivtrafik.
Frågan kvarstår dock hur dessa satsningar på kollektivtrafiken kommer landsbygden till del, då det är de som bor nära tunnelbanan som kommer att vinna på detta. Regeringen tar från landsbygden och ger till storstäderna.
Regeringen berättade inte heller hela sanningen om skattehöjningarna. Enligt promemorian kommer skatterna i framtiden att höjas med index varje år utan att ytterligare beslut måste fattas av riksdagen. Detta ska enligt förslaget införas 2017, och det ger dramatiska effekter. Om man räknar med en årlig uppräkning på 4 procent ökar skatten med 48 procent på tio år. Efter 20 år är skattehöjningen 119 procent och efter 30 år 224 procent. Det betyder ett bensinpris på runt 30 kronor per liter.
Detta påverkar alltså inte bara oss som använder bilen i vardagen, utan hela åkeri- och transportsektorn påverkas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern:
På vilket sätt kompenseras landsbygden när finansministern väljer att höja bensin- och dieselskatten?
Hur kommer bensin- och dieselpriset att påverkas av indexeringen i framtiden?