av Erik Ottoson (M)
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Jag har tidigare interpellerat statsrådet Kaplan i fråga om robustheten i det svenska telenätet och fick då bland annat följande till svar:
”I egenskap av tillsynsmyndighet genomför Post- och telestyrelsen (PTS) årligen en risk- och sårbarhetsanalys avseende de elektroniska kommunikationerna. Utifrån denna arbetar PTS med förebyggande åtgärder i samarbete med operatörerna, till exempel genom att öka robustheten och redundansen i näten samt skalskydda installationer, reservkraftverk, mobila basstationer etcetera.”
Sedan jag fick det svaret har jag haft en dialog med företrädare för telebranschen om det arbete som statsrådet åsyftar i sitt svar. De berättar om den frustration de känner inför bristen på samarbetsvilja som PTS uppvisat i fråga om robusthetsarbete. Man har enligt en enig bransch valt att från PTS sida lägga fram förslag på åtgärder för redundans, skalskydd och reservkraft som inte på något sätt skulle hjälpa robustheten i nätet. Dessa åtgärder skulle dessutom innebära stora kostnader för operatörerna som oundvikligen kommer att landa på den enskilda konsumenten.
Eftersom i princip alla remissinstanser valt att avstyrka förslaget på åtgärder som PTS sänt ut på remiss bör man ställa sig frågan om det verkligen är rimligt att det ska leda till att vi konsumenter får högre priser. För att stilla kritiken har visserligen PTS valt att göra vissa mindre förändringar som främst varit av kosmetisk karaktär och som inte har lett till några framsteg i sakfrågan. Branschen varnar fortsatt för ökade kostnader som går till åtgärder utan nytta för endera konsumenten eller någon annan.
Därför blir formuleringen i statsrådets svar intressant. Där får kammaren beskedet att PTS ”i samarbete med operatörerna” ska utveckla robustheten i telenäten. Därvidlag uppstår frågan huruvida det kan anses vara ett samarbete mellan PTS och operatörerna när man från branschen enhälligt avstyrker förslaget från myndigheten varefter PTS ändå väljer att gå vidare med det upplägg man fått ett rungande nej till från sina samarbetspartner.
I det fall statsrådet skulle agera i frågan så är det ont om tid. Snart ska de verkningslösa åtgärderna införas och kostnaderna kommer att vältras över på konsumenterna.
Jag vill mot bakgrund av bland annat ovanstående fråga statsrådet Mehmet Kaplan:
Har statsrådet haft någon dialog med branschföreträdare i denna fråga?
Anser statsrådet att ett samarbete mellan en statlig myndighet och branschens operatörer kan innebära att myndigheten i fråga helt väljer att bortse från de synpunkter deras ”samarbetspartner” framställer?
Avser statsrådet att på något sätt vidta några åtgärder inom ramen för sin tjänsteutövning i syfte att komma till rätta med situationen som beskrivs ovan och därmed bespara konsumenterna onödiga kostnadsökningar som inte för med sig någon ökad robusthet i nätet?