Interpellation 2014/15:521 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner

av Johan Hultberg (M)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Tidigare stödsystem till kommuner och landsting för investeringar i klimat- och miljöåtgärder har haft en tveksam effekt. Det så kallade Klimpbidraget blev hårt kritiserat av bland annat Konjunkturinstitutet (KI). När KI utvärderade systemet konstaterade man att det var förenat med mycket höga administrativa kostnader, att många av projekten hade genomförts även utan stöd och att det fanns en stor risk att utsläppsminskningarna överdrevs.

KI:s utvärdering visade att omkring 40 procent av bidragen, motsvarande 432 miljoner kronor, skulle kunna ha fördelats mer kostnadseffektivt. Sammanfattningsvis var alltså Klimp ett samhällsekonomiskt ineffektivt system. Skattebetalarna fick betala mycket dyrt för programmets utsläppsminskningar.

Nu vill regeringen införa ett nytt klimatinvesteringsstöd. Intentionen är självfallet god, men en god intention räcker inte. Vi måste ställa samma krav på effektivitet inom miljö- och klimatpolitiken som inom andra politikområden. Skattebetalarna har rätt att förvänta sig att deras skattemedel hanteras med stor varsamhet. Skattebetalarna har också rätt att kräva att skattemedlen inte slumpas bort utan satsas på åtgärder som är noga analyserade och som med fog kan förväntas ge goda resultat.

Regeringen vill inrätta det nya klimatinvesteringsstödet redan under innevarande år och avsätter i vårändringsbudgeten 125 miljoner kronor för ändamålet och aviserar att stödet ska öka till 600 miljoner kronor per år från och med 2016. Varken vårändringsbudgeten, den ekonomiska vårpropositionen eller regeringens höstbudget innehåller dock någon bedömning av hur stora utsläppsminskningar stödsystemet beräknas leda till.

Regeringen lämnar inte heller någon närmare beskrivning av hur systemet ska vara utformat eller någon specificering av vad regeringen anser vara en klimatinvestering, mer än att anslaget ska få användas för installation av laddinfrastruktur för elbilar.

Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till klimat- och miljöministern:

1. Hur stora utsläppsminskningar bedömer ministern och regeringen att det nya klimatinvesteringsstödet ska ge, och hur hög blir kostnaden per minskat ton?
2. Regeringen skriver i vårändringsbudgeten att bidraget ska gå till de åtgärder där investerade medel ger störst klimateffekt. Vilka åtgärder är det, och hur görs den bedömningen? 
3. Hur ska ministern och regeringen säkerställa att det nya klimatinvesteringsprogrammet blir ett kostnadseffektivt system som inte drabbas av samma problem och brister som det tidigare Klimpsystemet?